Mark- och miljööverdomstolen, mål F 8805-25

s. 1 Sida 1 av 18 i domstolens handling

• SVEA HOVRÄTT · Mark- och miljööverdomstolen · 060404
• DOM · 2026-03-06 · Stockholm
• Mål nr · F 8805-25

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-05-27 i mål nr F 1991-25, se bilaga A

PARTER

Klagande A.F. Adress som ombudet

Ombud: J.L.

Motpart

1. Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 Visby

2. G.L-S.

3. S.O.

4. M.R.

5. S.S.

SAKEN Avstyckning och fastighetsreglering berörande samfälligheten A och fastigheten B i Gotlands kommun (Lantmäterimyndighetens ärendenummer I24363)

s. 2 Sida 2 av 18 i domstolens handling

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom på följande sätt. a) Mark- och miljööverdomstolen fastställer lantmäterimyndighetens beslut. b) Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens beslut i fråga om rättegångskostnader på så sätt att staten förpliktas att till A.F. utge 18 300 kr, avseende ombudsarvode, och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från den 27 maj 2025 till dess betalning sker.

2. Staten ska betala ersättning för A.F.s rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 12 600 kr, avseende ombudsarvode, och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

s. 3 Sida 3 av 18 i domstolens handling

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

A.F. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och fastställa lantmäterimyndighetens beslut. Han har vidare yrkat att länsstyrelsen/staten ska förpliktas att ersätta honom för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och i Mark- och miljööverdomstolen. Han har till stöd för sitt överklagande anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Det finns både dricksvattenbrunn och avlopp inom det avstyckade området. Dricksvattenbrunnen har levererat vatten av tillräcklig mängd och kvalitet under drygt 50 års tid. Svartvattnet tas om hand genom en förbränningstoalett som godkänts av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Rådande förhållanden kommer inte att försämras av en fastighetsbildning. Snarare blir det en förbättring eftersom förutsätt- ningar för investeringar i VA-anläggningarna ökar om marken styckas av till en egen fastighet.

Länsstyrelsen i Gotlands län har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och att staten ska förpliktigas att betala ersättning för rättegångskostnader. Till stöd för sin inställning har länsstyrelsen anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen.

M.R. och S.O. har medgett A.F.s yrkande om ändring av mark- och miljödomstolens dom.

G.L-S. och S.S. har beretts tillfälle att yttra sig över överklagandet, men har inte avhörts.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Fastighetsbildning

I 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, anges bl.a. att fastighetsbildning ska ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas med hänsyn till belägenhet,

s. 4 Sida 4 av 18 i domstolens handling

omfång och övriga förutsättningar blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. Om fastigheten ska användas för bebyggelse ska den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp.

Frågan i målet är om villkoret avseende godtagbara anordningar för vatten och avlopp är uppfyllt.

Av utredningen i målet framgår att markområdet som ingår i styckningslotten sedan åtminstone 1970-talet har varit bebyggt med en bostadsbyggnad av sådan storlek, standard och beskaffenhet i övrigt att den är lämplig för fritidsbostadsändamål. Inom styckningslotten finns, till skillnad från vad mark- och miljödomstolen har angett, en dricksvattenbrunn som enligt A.F.s oemotsagda uppgifter levererar vatten av tillräcklig kvalitet och mängd. Efter en anmälan som inte föranledde några åtgärder från miljö- och hälsoskyddsnämnden finns vidare en förbränningstoalett installerad. De vatten- och avloppsanordningar som finns inom styckningslotten har, såvitt är känt, inte föranlett någon åtgärd från tillsynsmyndigheten.

Med hänsyn till att fastighetsbildningen i detta fall såvitt framkommit endast skulle innebära ett befästande av sedan länge bestående faktiska förhållanden kan inte prövningen av om den nybildade fastigheten är lämplig enligt 3 kap. 1 § FBL göras på samma sätt som vid nybildning av en obebyggd bostadsfastighet (jfr rättsfallen NJA 1979 s. 21, Svea hovrätts utslag 1991-10-18, UÖ32, i mål nr Ö 3668-90 och Mark- och miljööverdomstolens dom 2021-05-21 i mål nr F 6639-20). I ett fall som detta, där en befintlig fritidsbostad med anordningar för vatten och avlopp ska fortsätta att användas på samma sätt, kan det inte heller – såsom länsstyrelsen har anfört – bli aktuellt för lantmäterimyndigheten att enligt bestämmelsen i 4 kap. 25 § andra stycket FBL förelägga sökanden att ansöka om förhandsbesked eller bygglov eftersom någon tillståndspliktig byggnation inte kan förutses med anledning av fastighets- bildningen.

Det finns inte, även med beaktande av vad länsstyrelsen har anfört om vatten- situationen i området, anledning att förutse att de vatten- och avloppsanläggningar som finns inom styckningslotten idag inte även framöver kommer att vara godtagbara för

s. 5 Sida 5 av 18 i domstolens handling

ändamålet. Under dessa omständigheter bedömer Mark- och miljööverdomstolen att villkoret avseende godtagbara anordningar för vatten och avlopp i 3 kap. 1 § FBL är uppfyllt. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och lantmäterimyndig- hetens beslut ska fastställas.

Rättegångskostnader

Om en sakägare vinner ett mål mot en företrädare för ett allmänt intresse kan domstolen tillerkänna sakägaren ersättning för rättegångskostnader om det finns synnerliga skäl (se 17 kap. 3 § första stycket och 16 kap. 14 § fjärde stycket FBL).

A.F. är vinnande part i målet. Målet har rört frågor av viss juridisk komplexitet där länsstyrelsen, som företrädare för det allmänna, har fört en talan som innefattar tolkning av gällande rätt. Utgången i målet får anses vara av stor betydelse för A.F.. För att han skulle kunna tillvarata sin rätt får det anses ha varit befogat att anlita juridiskt ombud. Det föreligger därför synnerliga skäl att tillerkänna honom ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och i Mark- och miljööverdomstolen (jfr rättsfallet NJA 2017 s. 503). Ersättningen ska utges av staten.

A.F. har yrkat ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen med 18 300 kr och i Mark- och miljööverdomstolen med 12 600 kr. Båda beloppen är inklusive mervärdesskatt. Yrkade ersättningar är skäliga och ska utgå jämte lagstadgad ränta enligt 6 § räntelagen.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, tekniska rådet Ingela Boije af Gennäs, hovrättsrådet Elisabeth Hartley och tf. hovrättsassessorn Peder Mühlenbock, referent.

Föredragande har varit Julia Nyberg.

s. 6 Sida 6 av 18 i domstolens handling

Bilaga A NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr F 1991-25 Mark- och miljödomstolen 2025-05-27 meddelad i Nacka

KLAGANDE Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 Visby

MOTPARTER 1. A.F. köpare av aktuell avstyckningslott

Ombud: J.L.

2. G.L-S. andel (½) i C vilken har andel (50,000 procent) i A

3. S.O. D vilken har andel (4,688 procent) iA 4. M.R. B vilken har andel (45,312 procent) iA andel (½) i C vilken har andel 5. S.S. (50,000 procent) iA

ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäteriets fastighetsbildningsbeslut den 19 februari 2025 i ärende nr I24363

SAKEN Avstyckning och fastighetsreglering berörande A och B i Gotlands kommun

Avgörandet är elektroniskt undertecknat

s. 7 Sida 7 av 18 i domstolens handling

DOMSLUT

¶1. Mark- och miljödomstolen undanröjer samtliga beslut i förrättningen och återförvisar förrättningen till Lantmäteriet för förnyad prövning.

¶2. Mark- och miljödomstolen avslår A.F.s yrkande om ersättning för rättegångskostnader.

s. 8 Sida 8 av 18 i domstolens handling

BAKGRUND

Den 19 februari 2025 avslutade den statliga lantmäterimyndigheten ”Lantmäteriet” en förrättning i vilken ansökt avstyckning och fastighetsreglering berörande A och B i Gotlands kommun beviljades.

Ur förrättningskartan YRKANDEN M.M.

Länsstyrelsen i Gotlands län har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva fastighetsbildningsbeslutet i dess helhet.

A.F. och M.R. har motsatt sig ändring av Lantmäteriets beslut. Övriga motparter har givits tillfälle att yttra sig, men har inte hörts av.

A.F. har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader. Länsstyrelsen har motsatt sig detta yrkande.

s. 9 Sida 9 av 18 i domstolens handling

UTVECKLING AV TALAN

Länsstyrelsen

Till stöd för sitt yrkande har länsstyrelsen anfört bl.a. följande.

De allmänna lämplighetsvillkoren i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, är inte uppfyllda. Den blivande fastigheten ska användas för bebyggelse (bostadsändamål). Eftersom det inte är utrett om den blivande fastigheten kan få godtagbara anordningar för vatten och avlopp står det inte klart att fastigheten blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. Det går därför inte att avgöra om fastighets- bildningen är tillåten.

A ligger utanför detaljplanelagt område. Enligt uppgift från Region Gotlands byggnadsnämnd finns inga bygglov för fastigheten och avloppstillstånd saknas.

Den blivande fastigheten är bebyggd med en enklare huvudbyggnad som idag nyttjas som fritidshus. På fastigheten finns även byggnader i form av ett förråd/garage samt ett torrdass (förbränningstoalett). Fastigheten har tillgång till vatten genom egen brunn och utsläpp av BDT-vatten sker direkt i backen. Fastig- heten har enligt uppgift varit bebyggd och nyttjats på likartat sätt sedan 1970-talet.

Region Gotland har tagit fram riktlinjer för hanteringen av enskild vattenförsörjning vid nyetablering, daterade den 9 april 2008, dnr 85062. Syftet är att riktlinjerna ska utgöra ett gemensamt underlag för hur vattenfrågor ska hanteras i samband med nya exploateringar som baseras på enskild vattenförsörjning och att förbättra möjligheterna att i ett tidigt skede meddela vilka redovisningar som krävs för att bedöma förutsättningarna för en hållbar dricksvatten-försörjning.

Av riktlinjerna framgår bland annat följande: De geologiska förutsättningarna som råder på Gotland, med en berggrund som är rik på sprickor och på detta ofta tunna jordlager, medför att grundvattenresursen är både sårbar och ofta begränsad. Grund-vattnet uppfyller inte alltid kvalitetskraven för dricksvatten och på många platser finns inte vatten i tillräcklig mängd, framför allt under sommarhalvåret. Samtidigt

s. 10 Sida 10 av 18 i domstolens handling

är många hushåll för sin vattenförsörjning helt beroende av enskilda vattentäkter, vilka saknar skydd som långsiktigt säkerställer vattenförsörjningen.

Den vattenmängd som enligt riktlinjerna bör kunna redovisas vid nyetableringar eller ändrad användning till bostad är 600 liter per hushåll och dygn. Vid nyexploa- tering får kloridhalten i dricksvatten från enskild brunn inte överstiga 100 milligram per liter.

Kraven på redovisningen av vattenmängd baseras på en reviderad version av grund- vattenkartan och ett schema som utgår från olika typområden. Det aktuella området är i grundvattenkartan markerat som rosa, vilket gäller än idag (se karta nedan). För sådant område krävs en fackmannamässig vattenutredning och provpumpning vid planläggning samt provpumpning och redovisning av vattenkvalitet vid hantering av förhandsförfrågan och bygglov.

Eftersom det inte är klarlagt om de byggnader som finns på A har uppförts med bygglov, går det inte att utesluta att de har uppförts utan tillstånd och att en lokaliseringsprövning, bland annat utifrån förutsättningarna att långsiktigt ordna vatten och avlopp på platsen, därmed aldrig har skett.

s. 11 Sida 11 av 18 i domstolens handling

Även om det inte finns något ovillkorligt krav på att alla nödvändiga tillstånd alltid ska föreligga före ett beslut om fastighetsbildning, anser länsstyrelsen att det i det aktuella fallet är nödvändigt med ett förhandsbesked eller bygglov för att avgöra om fastighetsbildningen är tillåten (se bland annat prop. 2013/14:58 s. 23–24). I det aktuella området finns kända problem med saltvatteninträngning och höga klorid- halter. Enligt brunnsprotokoll från närliggande brunnar, som återfinns i SGU:s brunnsarkiv, har i närområdet påträffats kloridhalter om 600 respektive 700 mg/l (brunnsidentitet 79290135 och 72920136). I ett protokoll finns uppgift om att vattnet var salt på 20 meters djup (brunnsidentitet 905289864). Det är mot denna bakgrund väldigt osäkert om exploatering av marken alls kan tillåtas. Detta även med beaktande av att fastighetsbildningen inte i sig innebär att mark och byggnader får användas på ett annat sätt än nuvarande.

Det är, med hänsyn till vattensituationen i området, tveksamt om den blivande fastigheten kan komma att användas som en tänkt bostadsfastighet. I förrättnings- ärendet framgår ingen föreslagen vattenlösning och den nuvarande lösningen är inte långsiktigt godtagbar. Eftersom den blivande fastigheten inte kommer att kunna fungera självständigt för fritidsbostadsändamål saknas förutsättningar för avstyck- ning.

Länsstyrelsen ifrågasätter inte att nuvarande markägares intention är att använda platsen för fritidsboende i begränsad omfattning. Det finns heller inte något krav från länsstyrelsens sida på att nuvarande markanvändning ska upphöra, att platsen ska överges eller att tillsyn eller rättelse ska ske beträffande de uppförda byggnad- erna. Frågan om avsaknaden av bygglov har lyfts för att påvisa att vattenfrågan inte är tillräckligt utredd i fastighetsbildningsärendet.

Förrättningsansökan gäller nybildning av en fastighet för bostadsändamål och det är därför nödvändigt att, innan en sådan ansökan bifalls, utreda och säkerställa att det finns tillräckliga förutsättningar för att anordna vatten och avlopp. I den prövningen är det alltså fastighetens varaktiga lämplighet som bostadsfastighet som ska prövas, vilket innefattar att den ska kunna bebos permanent. Invändningen att den varit nyttjad som fritidsbostad sedan 1960-talet saknar därför betydelse. Det är den tänkta

s. 12 Sida 12 av 18 i domstolens handling

framtida användningen som behöver bedömas och den kräver förutsättningar för vatten och avlopp. De förutsättningarna är dock inte utredda varför länsstyrelsen anser att den genomförda avstyckningen är olämplig och bör hävas.

A.F.

A.F. har, till stöd för sin inställning, anfört bl.a. följande.

Sakfrågan

Länsstyrelsen har till grund för sitt överklagande endast åberopat att det inte är utrett om den blivande fastigheten kan få godtagbara anordningar för vatten och avlopp.

Länsstyrelsens onyanserade fråga till Region Gotlands bygglovavdelning är inte ett tillräckligt bevis på att det saknas bygglov för huset. Frågan kräver undersökningar i historiska arkiv. Det hade dock varit mycket märkligt om huset inte vore uppfört med erforderligt bygglov etc. från berörd myndighet. Det handlar om ett välbyggt fritids- bostadshus med tidsenliga komplementbyggnader och omkringanläggningar i form av murar och staket/grindar m.m. I vart fall har både tomt och hus funnits och använts så länge på platsen att tillsyn/rättelse är uteslutet. Snarare är användningen nu så väl- etablerad att den utan vidare kan läggas till grund för nytt bygglov (och strandskydds- dispens) för bostadshus.

Länsstyrelsen har anfört att det är tveksamt om den avstyckade fastigheten kan komma att användas som en tänkt bostadsfastighet. Länsstyrelsen bortser då från de drygt 50 år som marken har använts på precis detta sätt.

I praktiken kan det också uteslutas att denna markanvändning upphör, alldeles oavsett om fastighetsbildningen fastställs eller inte. Det förhållandet att en sådan strandnära plats redan är ianspråktagen innefattar i sig ett sådant högt värde för i första hand arrendatorn och i andra hand markägarna att det i princip går att bortse från att samtliga dessa skulle abandonera både hus och boplats.

Länsstyrelsen har inte heller några synpunkter på att fastighetsindelningen totalt sett blir bättre och att den avstyckade fastigheten i sig blir lämplig, utan har bara inriktat sig

s. 13 Sida 13 av 18 i domstolens handling

på frågan om anordnande av VA. Eftersom förhållandena därvid kommer att vara exakt desamma som om avstyckning inte sker, är länsstyrelsens inställning svårförståelig.

Den avstyckade fastigheten har egen brunn och har så haft under mycket lång tid. Det finnas alltså redan en godtagbar anordning för vatten. Länsstyrelsen har hänvisat till de kommunala riktlinjerna för vattenutredning vid ”nyetablering”, men det framgår redan av namnet att dessa riktlinjer inte gäller i ett sådant här fall. De är till för situationen när någon ansöker om bygglov eller förhandsbesked på en helt ny plats. Länsstyrelsen hänvisar t.o.m. i sitt överklagande till att riktlinjerna ska följas vid planläggning, något det aldrig kommer att vara fråga om på platsen.

A.F. menar att det är uteslutet att Region Gotland skulle kunna förelägga honom att nu låta utföra en sådan vattenutredning. Med vilket stöd skulle det ske? Av Lantmäteriets handbok framgår att man vid fastighetsbildning inte kan ställa högre krav än de som andra myndigheter ställer på tillgången till vatten och avlopp för bebyggel-sen (Handbok FBL s. 94). Länsstyrelsen går i detta avseende långt utanför dessa krav.

Inte heller har tillsynsmyndigheten (Region Gotland) haft något ärende om rättelse eller förbud avseende den sedan länge befintliga avloppsanordningen. För latrin/svartvattnet finns uppenbarligen en från miljösynpunkt godtagbar lösning i form av förbrännings- toalett. Det är möjligt att anordningen för omhändertagande av gråvatten kan förbättras och förnyas, vilket inte är något unikt för just detta hus. Det är något som får utredas och ev. ordnas i samverkan med regionen. Man ska också komma ihåg att det rör sig om en fritidsbostad med mycket begränsad användning.

Hur man än ser på saken kring VA-frågan så kommer man tillbaka till att det handlar om en redan ianspråktagen och väletablerad bosättning. De frågor som länsstyrelsen tar upp får utredas och lösas på samma sätt som sker i alla andra fall för befintliga bostäder. Det finns ingen grund för att en fullskalig utredning måste göras innan fastighetsbildning kan ske. Tvärtom sägs i Lantmäteriets handbok att ”va-frågan normalt inte torde utgöra hinder mot fastighetsbildning som avser befintlig tillåten bebyggelse som har anordningar för vatten och avlopp vilka inte föranlett åtgärd från ansvarig myndighet” (a.a.). Detta är precis vad det är frågan om i föreliggande fall.

s. 14 Sida 14 av 18 i domstolens handling

Länsstyrelsen har också hänvisat till prop. 2013/14:58 som är förarbete för en lag- ändring med bl.a. möjlighet för Lantmäteriet att förelägga sökanden att ansöka om ”nödvändiga tillstånd” innan beslut om fastighetsbildning sker. Lagändringen i den delen syftar till att åstadkomma en snabbare och mer ändamålsenlig process och inte till att påtvinga den sökande onödiga tillståndsprocesser. Det anges också uttryckligen i det av länsstyrelsen hänvisade förarbetsuttalandet att den föreslagna ordningen inte ska träffa situationen att den sökande först ska ansöka om förhandsbesked eller bygglov. Detta omkullkastar hela länsstyrelsens resonemang, eftersom det endast är en ansökan om just förhandsbesked eller bygglov som kan leda till en nylokaliseringsprövning med vattenutredning och övriga följder som länsstyrelsen önskar. Men någon sådan förpröv- ning kan inte krävas. Återigen ställer länsstyrelsen högre krav i ett fastighetsbildnings- ärende än som följer av de materiella regelverken.

Rättegångskostnaderna

Utöver att länsstyrelsens överklagande är uppenbart ogrundat i sak, har myndigheten även i formell/administrativ mening agerat så felaktigt att det bör få genomslag på kostnadsfördelningen. För det första blev länsstyrelsen tillfrågad om den tilltänkta avstyckningen redan under förrättningen och hade då ingen erinran mot att den nya fastigheten skulle bildas eller att den skulle få den sedermera beslutade utformningen. Även om remissen var ställd till länsstyrelsen utifrån strandskyddssynpunkt borde länsstyrelsen redan då ha agerat om den ansåg att det fanns andra allmänna intressen som talade emot den ansökta åtgärden. Det är ett viktigt syfte med länsstyrelsens roll som klagoberättigad samrådsmyndighet att den ska agera tidigt och tydligt för att undvika onödigt och tidsödande arbete för både samhället och sakägare.

För det andra så är VA-frågan inte ett sådant allmänt intresse som det i första hand åvilar länsstyrelsen att bevaka, utan kommunen. Länsstyrelsen hade därför bort samråda med Region Gotland innan överklagandet. Enligt prop 1969:128 s. 920 bör rätten till överklagande ”självklart” inte utövas utan att först samråda med de övriga myndigheter som kan anföra synpunkter rörande åtgärdens tillåtlighet. Sagda förarbets- uttalande från 1969 tar sikte framförallt mot andra myndigheter ”på länsplanet”, vilket dock med dagens myndighetsindelning även måste anses innefatta den kommun/region som har tillsynsansvar i den aktuella frågan. Även i Lantmäteriets handbok föreskrivs

s. 15 Sida 15 av 18 i domstolens handling

att det är kommunen som samråd ska ske med för frågan om fastigheten kan få godtagbara anordningar för vatten och avlopp (Handbok FBL s 95 in fine).

För det tredje har VA-frågan i detta fall inte alls den dignitet att länsstyrelsen hade bort agera. Länsstyrelsens klagorätt är ämnad för att staten ska kunna bevaka ”väsentlig- heter”, vilket i lagmotiven beskrivs som när det är ”av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att förrättningsavgörandet inte blir gällande”, prop. 1969:128 s. 920 och 927 (lagtexten har i sak inte förändrats sedan dess). Uppenbarligen är klagorätten tänkt att utövas vid mer påtagliga intressekonflikter med allmänna intressen, som t.ex. när en fastighetsbildningsåtgärd står i tydlig konflikt med en lämplig fastighetsindelning eller med ett statligt områdesskydd. Som vi har sett ovan är den överklagade förrättningen inte alls av någon betydelse för allmänna intressen för ordnande av VA. Tvärtom är det från VA-synpunkt egalt huruvida avstyckningen genomförs eller inte.

Om länsstyrelsen hade gått tillväga på det sättet som lagstiftaren har avsett, hade den rimligen inte överklagat Lantmäteriets beslut. Om länsstyrelsen hade tagit upp frågan redan när den fick tillfälle inom ramen för förrättningen hade sakägare och Lantmäteriet, ev. efter samråd med tillsynsmyndigheten Region Gotland, kunnat besvara länsstyrelsen på ett sådant sätt att den hade bort nöja sig. Detsamma hade rimligen inträffat om länsstyrelsen själv hade samrått med regionen innan den beslutade sig för att överklaga förrättningen. Vidare hade länsstyrelsen även på egen hand bort inse att VA-frågan i detta fall inte är en sådan väsentlighet som ska föranleda styrelsen att utnyttja sin möjlighet att överklaga förrättningen.

Som anförts ovan framgår det redan och uttryckligen av Lantmäteriets handbok att VA- frågan i en sådan situation som den aktuella normalt inte ska utgöra hinder mot fastighetsbildning. Med hänsyn till detta hade länsstyrelsen åtminstone bort fråga sig vilka möjligheter till framgång den skulle ha med ett överklagande och precisera varför just A.F.s fall skulle kunna representera undantaget från sagda regel i handboken. Överklagandet bär inga avtryck av sådana överväganden.

Länsstyrelsen har tagit sin överklaganderätt för lättvindigt och för långt i det här fallet. Enligt motiven till bestämmelsen i 15 kap. 8 § FBL förutsätts att den bevakning av det allmännas rätt som ligger till grund för fullföljdsrätten, inte ska utövas under ensidigt hävdande av allmänna intressen och att länsstyrelsen i största möjliga utsträckning ska

s. 16 Sida 16 av 18 i domstolens handling

bidra till att uppkommande problem blir allsidigt utredda. Länsstyrelsen har åsidosatt detta och även i övrigt agerat på ett sådant sätt att den har orsakat honom onödigt arbete och skada i form av kostnader för undertecknad. Han menar därför att det föreligger synnerliga skäl för att länsstyrelsen ska ersätta honom för hans kostnader i målet.

M.R.

M.R. har, till stöd för sin inställning, anfört bl.a. följande.

Det är märkligt att länsstyrelsen inte tar hänsyn till att den blivande fastigheten E varit bebyggd och nyttjad som vilken annan fastighet i socknen sedan mer än femtio år tillbaka. Den har använts som fritidsbostad med egen brunn i mer än fyrtio år innan Gotlands kommun 2008 antog de riktlinjer för hantering av vattenförsörjning, vilka länsstyrelsen hänvisar till som grund för sitt beslut.

Länsstyrelsen skriver att den blivande fastigheten har varit bebyggd sedan 1970- talet. Det stämmer inte. Enligt uppgifter från äldre i Fleringe uppfördes husen på den blivande fastigheten under tidigt 1960-tal, men det var först i mitten av 1970- talet som marken utarrenderades till familjen Fagerlund.

Vid tidpunkten för byggnadernas uppförande var Fleringe en del av Fårösunds kommun. Kanske är det därför Gotlands kommun saknar uppgifter om bygglov.

DOMSKÄL

Med stöd av 16 kap. 8 § första stycket FBL, avgör mark- och miljödomstolen målet utan att hålla sammanträde. Parterna har getts tillfälle att slutföra sin respektive talan.

Av 15 kap. 8 § FBL följer att länsstyrelsen, om den finner att ett tillstånds- eller fastighetsbildningsbeslut strider mot en bestämmelse i FBL som meddelats till förmån för allmänt intresse, får överklaga beslutet på det sätt och inom den tid som gäller för sakägare.

s. 17 Sida 17 av 18 i domstolens handling

Bestämmelser till förmån för allmänt intresse finns i de allmänna lämplighets- och planvillkoren i 3 kap. FBL.

Av 3 kap. 1 § FBL följer att fastighetsbildning ska ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsätt- ningar blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. Om fastigheten ska användas för bebyggelse, ska den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp.

En följd av kravet på varaktighet när det gäller den ansökta fastighetens lämplighet, är att det inte är uppgifterna från sökanden om hur fastigheten är tänkt att användas som ska prövas i det enskilda fallet. Det saknar därför betydelse om avsikten med den nu aktuella avstyckningen är att fortsätta använda bostadsbyggnaden som fritidshus under en begränsad tid på året. Ansökan gäller nybildning av en fastighet för bostadsändamål och det är därför nödvändigt att, innan ansökan godtas, utreda och säkerställa att det finns tillräckliga förutsättningar för anordningar för vatten och avlopp i enlighet med vad som följer av 3 kap. 1 § FBL. I den prövningen är det alltså fastighetens varaktiga lämplighet som bostadsfastighet som ska prövas, vilket innefattar att den ska kunna bebos permanent.

I det här fallet har länsstyrelsen redogjort för de speciella förutsättningar som råder på platsen. Länsstyrelsen har också redogjort för varför det inte är lämpligt att godta den ansökta lösningen med servitut avseende tillgång till befintlig brunn på stam- fastigheten, om det inte är utrett att brunnen har tillräcklig kapacitet för ändamålet. Sammantaget instämmer mark- och miljödomstolen i de synpunkter på brister i utredningen som länsstyrelsen har fört fram och att det således inte är klarlagt att den nya fastigheten blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. Mark- och miljödomstolen bedömer att förutsättningarna för framför allt vatten- och avloppsförsörjning behöver utredas mera innan ansökan om att bilda en ny fastighet kan godtas.

Mot den bakgrunden undanröjer domstolen de beslut som har fattats i förrättningen och återförvisar ärendet till Lantmäteriet för fortsatt handläggning och förnyad prövning.

s. 18 Sida 18 av 18 i domstolens handling

Vid denna utgång har motparterna förlorat målet och A.F.s yrkande om ersättning för rättegångskostnader ska ogillas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (MMD- 02)

Överklagande kan ske senast den 17 juni 2025.

Åsa Marklund Andersson Björn Rossipal

I domstolens avgörande har chefsrådmannen Åsa Marklund Andersson, ordförande, och tekniska rådet Björn Rossipal deltagit.