Utdömande av vite. MÖD har som MMD gjort bedömningen att vite ska dömas ut. Något skäl för att jämka vitet har inte heller bedömts föreligga.
10 november 2026 · mål M 14750-25
Så kom texten hit
- Källa: Mark- och miljööverdomstolen, publicerad som dom 10 november 2026 — myndighetens post bär inget referatnummer. Handlingen är hämtad ur Domstolsverkets egen post (f9d169cf-daf7-4497-be5a-1c68786f21cb).
- Text: läst ur domstolens PDF med pdftotext -layout, 30 sidor. Texten är domstolens egen, ord för ord; den löpande kolumntiteln och sidfotens adressuppgifter utelämnas, och rader som brutits mitt i en mening fogas ihop till stycken. Punktnumren i domskälen återges när de ligger i PDF:ens textlager; sätts de som listnumrering finns de inte i texten och saknas då även här.
- Avidentifiering: gjord av domstolen. Ratio Lex ändrar ingenting i texten utom det som står ovan, och kontrollerar den maskinellt före publicering: personnummer, e-postadresser och telefonnummer stoppar dokumentet. Namnen på domare, ombud och myndighetsföreträdare står kvar — de är i sin tjänst.
Domstolens dom
Innehåll
- PARTER
- MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
- YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
- UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
- MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
- PARTER
- DOMSLUT
- BAKGRUND
- YRKANDEN M.M.
- YRKANDEN M.M. · Bakgrund
- YRKANDEN M.M. · Bolaget har haft giltig ursäkt för att inte efterkomma föreläggandet
- YRKANDEN M.M. · Faktiskt förhindrad att byta ut förtöjningskättingarna mot gummikablar
- YRKANDEN M.M. · Ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse
- YRKANDEN M.M. · Jämkning av vitet
- DOMSKÄL
- DOMSKÄL · Utgångspunkter för prövningen
- DOMSKÄL · Prövning i sak
- DOMSKÄL · Har bolaget haft giltig ursäkt för att inte ha följt föreläggandet fullt ut?
- DOMSKÄL · Har ändamålet med vitet förlorat sin betydelse?
- DOMSKÄL · Föreligger skäl att jämka vitets storlek?
s. 1 Sida 1 av 30 i domstolens handling
- SVEA HOVRÄTT · Mark- och miljööverdomstolen · 060206
- DOM · 2026-11-10 · Stockholm
- Mål nr · M 14750-25
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-10-01 i mål nr M 913-25, se bilaga A
PARTER
Klagande Fastighets AB,
Ombud: Advokaterna och samt biträdande juristen Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB
Motpart Länsstyrelsen i Stockholms län
SAKEN Utdömande av vite
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet
s. 2 Sida 2 av 30 i domstolens handling
Sid 2 SVEA HOVRÄTT DOM M 14750-25 Mark- och miljööverdomstolen
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Fastighets AB (bolaget) har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och avslå ansökan om utdömande av vite. Bolaget har i andra hand yrkat att vitesbeloppet ska jämkas till noll kronor eller till ett lägre belopp som Mark- och miljööverdomstolen annars finner skäligt.
Länsstyrelsen i Stockholms län har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Bolaget har anfört i huvudsak samma omständigheter som i mark- och miljödomstolen med följande tillägg och förtydliganden.
Bolaget har saknat faktisk och rättslig möjlighet att efterkomma vitesföreläggandet eftersom bolaget varit förhindrat att byta ut förankringarna till gummikabel eller likvärdigt alternativ. Den enda leverantören av relevant gummikabel på den svenska marknaden som bolaget känner till avböjde att lägga en offert. Bolaget har gjort omfattade eftersökningar utanför den svenska marknaden men har trots det inte kunnat hitta någon likvärdig lösning med gummikablar. Bolaget har försökt att få till stånd förankring med en kombination av rep och kätting som är en alternativ och likvärdig lösning. Det anmälningsärendet handlades hos länsstyrelsen under lång tid. Beslut i ärendet fattades först efter att tidsfristen i vitesföreläggandet löpt ut. Det vore orimligt för bolaget att följa föreläggandet ur såväl miljömässigt som ekonomiskt perspektiv samtidigt som anmälan om ändrad verksamhet behandlades av länsstyrelsen.
Bolaget har i sitt förslag till kontrollprogram redovisat bryggornas utformning och förankringsmetod för länsstyrelsen som sedan godkänt kontrollprogrammet. Att nu hävda att bolaget borde ha anlagt bryggorna på annat sätt i första skedet är att bortse från att länsstyrelsen då godkände anläggningens utformning.
s. 3 Sida 3 av 30 i domstolens handling
Sid 3 SVEA HOVRÄTT DOM M 14750-25 Mark- och miljööverdomstolen
Ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse. Det är inte längre aktuellt att byta ut kättingarna mot gummikablar när länsstyrelsen godtagit lösningen med förankring av rep och kätting i stället för gummikabel. Att bolaget inte följt vitesföreläggandet får i varje fall anses som ursäktligt. Några faktiska olägenheter till följd av att föreläggandet inte följts har inte uppkommit.
De faktiska likvida medlen i bolaget uppgår till cirka 10 miljoner kronor. Vites- beloppet utgör cirka 12 procent av de faktiska likvida medlen vilket är en betydande andel. Bolaget har även till följd av en skadeståndsprocess behövt skriva av en fordran om 100 miljoner kronor jämte ränta. Den processen har också medfört rättegångs- kostnader som bolaget ska stå för. En av bolagets gäldenärer har vidare försatts i konkurs. Möjligheten för bolaget att få utdelning i konkursen för sin fordran om 60 miljoner kronor är liten. Det finns därför skäl att jämka vitet väsentligt.
Länsstyrelsen har i huvudsak anfört följande.
Vitesföreläggandet är fastställt efter domstolsprövning. Efter att bolaget kompletterat sin anmälan om att använda spända rep i stället för gummikabel som förankringslinor fattade länsstyrelsen beslut om försiktighetsmått. Att det finns alternativa utformningar som efter utredning också kan godtas för anläggningen fråntar inte tillsynsmyndig- heten möjligheten att förelägga om rättelse i enlighet med befintligt tillstånd.
Det ifrågasätts inte att anläggningens placering eller utformning skulle behöva ändras om bojstenarna flyttas enligt föreläggandet. Bolaget har dock genom sin placering av anläggningen ställt tillsynsmyndigheten inför fullbordat faktum. Bolaget borde inte ha anlagt bryggorna på ett sådant sätt från början. Om bolaget inte kan anpassa anlägg- ningen finns möjligheten att riva ut de delar som skulle äventyrat anläggningens säkerhet. Vissa justeringar av bryggornas placering borde också kunna göras inom den egna fastigheten och i huvudsak överensstämmande med tillståndet utan att det kräver någon ny anmälan eller tillståndsprövning.
Det saknas skäl att justera vitesbeloppet. Vitesbeloppets storlek har bedömts med hänsyn till vad som då var känt om adressatens ekonomiska förhållanden och
s. 4 Sida 4 av 30 i domstolens handling
Sid 4 SVEA HOVRÄTT DOM M 14750-25 Mark- och miljööverdomstolen
kostnaden för åtgärderna samt omständigheterna i övrigt. Hänsyn togs vidare till syftet att förmå bolaget att följa föreläggandet. Bolaget har inte heller redovisat att förankringslinorna skulle vara utbytta mot vare sig spända rep eller gummikabel. Vitesbeloppet är dessutom en bråkdel av bolagets fria rörliga kapital.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Utgångspunkter för prövningen I ett mål om utdömande av vite har domstolen normalt att utgå från att den som vites- föreläggandet har riktats mot är rätt adressat och att denne har haft faktiska och rättsliga möjligheter att efterkomma föreläggandet. En omprövning av dessa frågor aktualiseras framför allt i den situationen att den som föreläggandet riktats mot gör gällande att det efter att föreläggandet utfärdades har inträffat omständigheter som innebär att denne inte längre kan anses vara rätt adressat eller av annat skäl har förlorat möjligheten att efterkomma föreläggandet. Bedömningar som framstår som uppenbart felaktiga kan också omprövas. En bedömning av adressatens möjligheter att efter- komma ett föreläggande kan också bli aktuell inom ramen för en prövning av om giltig ursäkt för att inte ha följt föreläggandet förelegat. Det handlar då i regel inte om sådana absoluta och permanenta hinder som innebär att de grundläggande förutsättningarna för vitesföreläggandet brister utan i första hand om tillfälliga och oförutsedda omständigheter, exempelvis sjukdom, som gör att adressaten inte kan lastas för att inte inom föreskriven tid ha efterkommit föreläggandet. Se Högsta domstolens avgörande NJA 2022 s. 459. Har ändamålet med vitet förlorat sin betydelse ska det inte heller dömas ut. Finns det särskilda skäl till det, får vitet även jämkas, se 9 § lagen (1985:206) om viten.
Om möjligheten att efterkomma föreläggandet Bolaget har anfört att det varit faktiskt och rättsligt förhindrat att efterkomma vites- föreläggandet eftersom någon möjlighet att byta befintliga förankringar till gummikabel eller ett likvärdigt alternativ inte funnits. Relevant leverantör på den svenska marknaden har avstått från att lämna offert och någon motsvarande produkt har inte hittats utanför Sverige.
s. 5 Sida 5 av 30 i domstolens handling
Sid 5 SVEA HOVRÄTT DOM M 14750-25 Mark- och miljööverdomstolen
Bolaget har ansökt och erhållit tillstånd att anlägga och bibehålla bryggor som ingår i den marina som bolaget bedriver. Att bolaget ska förankra bryggorna med gummikabel är ett åtagande som omfattas av tillståndets allmänna villkor. Vilken förankringsmetod som skulle användas har alltså varit klart för bolaget redan vid anläggningsskedet. Det gäller också bryggornas placering. Att genomföra de åtaganden som följer av till- ståndet är ett ansvar som åvilar verksamhetsutövaren. Det ansvaret har inte förändrats av att länsstyrelsen i ett senare skede godkänt bolagets kontrollprogram. Bolagets uppgifter i Mark- och miljööverdomstolen om att det saknas leverantör av relevanta gummikablar såväl inom som utanför Sverige får endast begränsat stöd av utredningen i målet. Den invändningen ger därför inte skäl för bedömningen att föreläggandet varit uppenbart felaktigt eller att bolaget förlorat den faktiska möjligheten att följa det.
Bolaget har vidare hänvisat till den anmälan om vattenverksamhet som gjorts till länsstyrelsen och att ett beslut i det ärendet varit en förutsättning för att följa de nu aktuella delarna av föreläggandet. Vitesföreläggandet syftar till att få verksamheten i överensstämmelse med det gällande tillståndet. Den anmälan som bolaget har gjort omfattar alternativa utföranden i vissa delar. Det påverkar inte bolagets förutsättningar att utföra anläggningen på sätt som är förenligt med det gällande tillståndet. Anmälan och handläggningen av den kan därför inte bedömas ha varit en förutsättning för att bolaget skulle kunna följa föreläggandet och bör inte heller påverka bedömningen av om vitet ska dömas ut. Det som bolaget anfört om anmälningsärendet och hand- läggningstiden i länsstyrelsen kan inte heller anses utgöra giltig ursäkt för att åtgärderna i vitesföreläggandet inte blivit fullgjorda.
Har ändamålet med vitet förlorat sin betydelse? Bolaget har anfört att ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse eftersom läns- styrelsen i beslut godtagit en annan lösning för förtöjning av brygganläggningen än den som omfattas av vitesföreläggandet. Syftet med föreläggandet är att säkerställa att bolagets bryggor är anlagda i enlighet med gällande tillstånd. Det har inte framkommit att bolaget vidtagit åtgärder för att åtgärda anläggningen och att den skulle vara förenlig med tillståndet. Bolaget har i stället valt att anmäla en ändring av verksamheten. Att en alternativ utformning av anläggningen godtagits efter beslutet om vitesföreläggande innebär inte att den utformning som ursprungligen omfattades av
s. 6 Sida 6 av 30 i domstolens handling
Sid 6 SVEA HOVRÄTT DOM M 14750-25 Mark- och miljööverdomstolen
tillståndet förlorat sin betydelse eller att föreläggandet förlorat sitt syfte. Ändamålet med vitet kan därför inte anses ha förlorat sin betydelse.
Finns det anledning att jämka vitet? Det bolaget har framfört om sina ekonomiska förutsättningar och omständigheterna i övrigt utgör inte särskilda skäl för att jämka vitet.
Sammanfattning Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det finns förutsättningar att fastställa förpliktelsen för bolaget att till staten betala ett vite om 1,2 miljoner kronor. Bolagets överklagande ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 1 december 2026.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik, Jonas Högström och Frida Göranson, referent, samt tekniska rådet Elisabet Fernius.
Föredragande har varit Erik Simberg.
s. 7 Sida 7 av 30 i domstolens handling
NACKA TINGSRÄTT DOM Målnummer
Mark- och miljödomstolen 2025-10-01 M 913-25
Meddelad i Nacka
PARTER
Sökande Länsstyrelsen i Stockholms län
Motpart Fastighets AB,
Ombud: Advokaten och biträdande juristen Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB
SAKEN Utdömande av vite
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen förpliktigar Fastighets AB att till staten betala vite om 1 200 000 kr.
s. 8 Sida 8 av 30 i domstolens handling
BAKGRUND
Mark- och miljödomstolen gav i dom meddelad den 20 juni 2018 i mål nr M 3948-15 Fastighets AB (bolaget) tillstånd enligt miljöbalken att inom vattenområde inom fastigheterna och i Värmdö kommun anlägga och bibehålla bryggor i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och en ritning bifogad domen (Ingarö varv). Domen överklagades och vann sedermera slutligt laga kraft den 19 februari 2019. Mark- och miljööverdomstolen har i dom meddelad den 18 januari 2022 i mål nr M 11366-20, som avsåg godkännande av kontrollprogram, uttalat att bolaget vid tillståndsprövningen åtagit sig att använda gummikablar i stället för kätting som förankringsmetod för bryggdelarna för att minska risken för grumling. Det kunde därför enligt domstolen inte anses förenligt med tillståndet att använda kättingar för att förankra bryggdelarna.
Mot bakgrund av bl.a. att bryggorna 1, 2 och 3 vid varvet delvis placerats utanför fastigheterna och samt då bryggorna förankrats med kätting, förelade Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) bolaget att senast den 28 februari 2023 utföra bl.a. följande åtgärder.
Flytta bryggornas 1, 2 och 3 betongförankringar så att dessa ligger helt inom varvets fastigheter, det vill säga inom och i Värmdö kommun.
Byt ut förtöjningskättingarna för bryggorna 1, 2 och 3 mot gummikablar, enligt vad varvet åtagit sig i samband med tillståndsprövningen.
Bolaget m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen som i dom meddelad den 24 augusti 2022 i mål nr M 1752-22 avslog bolagets överklagande. Domen överklagades därefter till Mark- och miljööverdomstolen
s. 9 Sida 9 av 30 i domstolens handling
som inte meddelade prövningstillstånd (Mark- och miljööverdomstolens beslut meddelat den 18 oktober 2022 i mål nr M 10438 22).
Länsstyrelsen beslutade den 9 juni 2023 att på nytt och vid vite förelägga bolaget att vidta bl.a. följande åtgärder.
Vid vite om 600 000 kronor flytta bryggornas 1, 2 och 3 betongförankringar så att dessa ligger helt inom varvets fastigheter, det vill säga inom och i Värmdö kommun. Åtgärden ska, för att anses uppfylld, redovisas senast den 30 september 2023 till länsstyrelsen genom en inmätning som ska utföras av en oberoende mättekniker.
Vid vite om 600 000 kronor byta ut förtöjningskättingarna för bryggorna 1, 2 och 3 mot gummikablar, enligt vad varvet åtagit sig i samband med tillståndsprövningen. Åtgärden ska, för att anses uppfylld redovisas senast den 30 september 2023 till länsstyrelsen genom intyg från utförande entreprenör på genomfört utbyte av kättingarna till gummikabel samt kvitto för inköp av gummikablarna.
Länsstyrelsens beslut överklagades och prövades slutligen av Mark- och miljööverdomstolen som ändrade beslutet endast så att fullgörandetiden bestämdes till den 31 oktober 2024 (se Mark- och miljööverdomstolens dom meddelad den 18 juni 2024 i mål nr M 10097-23).
Länsstyrelsen har nu ansökt om utdömande av förelagt vite om 1 200 000 kr.
YRKANDEN M.M.
Länsstyrelsen har yrkat att bolaget ska förpliktas att betala vite om 1 200 000 kr. Till stöd för yrkandet har länsstyrelsen anfört bl.a. följande.
s. 10 Sida 10 av 30 i domstolens handling
Länsstyrelsen beslutade den 9 juni 2023 (ärendebeteckning 16338-2023) att vid vite förelägga bolaget om flera delåtgärder. Efter överklagande av bolaget prövades beslutet slutligen av Mark-och miljööverdomstolen som genom dom meddelad den 18 juni 2024 i mål nr M 10097-23 ändrade beslutet endast så att tiden för åtgärdernas fullgörande bestämdes till den 31 oktober 2024. Därmed vann föreläggandet laga kraft.
Länsstyrelsen mottog redovisningar av bolaget den 31 oktober 2024 av vilka det framkom att bolaget hade efterkommit föreläggandet enligt punkt 4 och 5. Bolaget redovisade samtidigt att punkt 2 och 3 i föreläggandet inte efterkommits. Efter ny justering av brygga och ny inmätning kunde bolaget den 14 november 2024 redovisa att även punkt 1 i föreläggandet efterkommits.
Länsstyrelsen har sedan dess i ett återförvisat ärende, den 13 januari 2025, fattat beslut gällande anmälan om vattenverksamhet (dnr 52429-2023). Enligt anmälan planerar bolaget att byta ut befintlig kätting mot kätting och rep för förankring av bryggorna. Länsstyrelsen förbjöd inte åtgärden och har förelagt om vissa försiktighetsmått vid genomförandet.
Tiden för föreläggandets fullgörande har löpt ut men inte efterföljts i alla delar. Ändamålet med vitet har inte förlorat sin betydelse gällande punkt 2 och 3 i föreläggandet. Enligt länsstyrelsens tidigare bedömning så behövs ändringar av anläggningen enligt punkt 2 och 3 i föreläggandet eller motsvarande för att anläggningen ska kunna få den utformning som fastslagits i tillstånd.
Till stöd för sin talan har länsstyrelsen inkommit med bl.a. bolagets redovisning av utförda åtgärder.
Bolaget har bestritt yrkandet och yrkat att mark- och miljödomstolen
- i första hand ska avslå länsstyrelsens ansökan om utdömande av vite, och
s. 11 Sida 11 av 30 i domstolens handling
- i andra hand ska jämka vitesbeloppets storlek till noll kronor eller ett sådant lägre belopp som domstolen annars finner skäligt.
Till stöd för sin talan har bolaget anfört bl.a. följande.
Bakgrund
Verksamheten vid Ingarö varv bedrivs med stöd av ett tillstånd enligt miljöbalken meddelat av mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt genom dom meddelad den 20 juni 2018 i mål nr M 3948-15.
Frågorna i detta mål har sin bakgrund i ett flertal processer som pågått sedan år 2020. I samband med uppförandet av anläggningen tog bolaget fram ett kontrollprogram som godkändes av länsstyrelsen. I kontrollprogrammet angavs bland annat att bryggdelar skulle förankras via kätting och ankare. Länsstyrelsens beslut att godkänna kontrollprogrammet överklagades, vilket ledde till att Mark- och miljööverdomstolen i dom meddelad den 18 januari 2022 i ml nr M 11366-20, såvitt nu är relevant, fann att tillståndet inte medger att bolaget använder kättingar som förankringsmetod i stället för gummikablar. Brygganläggningen var emellertid redan uppförd med kättingar och bolaget tog omgående kontakt med länsstyrelsen för att inleda diskussion om hur anläggningen kunde fås att bli i överensstämmelse med tillståndet, såsom det nu enligt Mark- och miljööverdomstolen skulle tolkas, alternativt hur den tillståndsgivna anläggningen kunde ändras.
Länsstyrelsen valde dock att i stället, genom beslut den 24 februari 2022, förelägga bolaget att senast den 28 februari 2023 vidta vissa åtgärder, bland annat att byta förtöjningskättingarna mot gummikablar. Bolaget ansåg dock fortsatt att kätting var den mest lämpliga förankringsmetoden för bryggorna, och inkom därför den 24 april 2022 till länsstyrelsen med en anmälan om ändring av vattenverksamheten. I länsstyrelsens beslut i ärendet angavs att länsstyrelsen inte kunde hantera en anmälan om vattenverksamhet när den
s. 12 Sida 12 av 30 i domstolens handling
aktuella åtgärden redan hade utförts. Länsstyrelsen hänvisade därför bolaget till att i stället ansöka om tillstånd.
Bolaget inledde därefter under hösten år 2022 ett samråd inför ingivandet av en sådan tillståndsansökan. Avsikten med ansökan var i huvudsak att bryggornas förankring enligt befintligt tillståndet skulle ändras till den förankringsmetod som anläggningen hade utförts med, nämligen med kättingar förankrade i bojstenar på botten. Efter synpunkter från boende valde bolaget under våren år 2023 att revidera samrådsunderlaget.
Förberedelserna inför att ge in tillståndsansökan pågick alltjämt när länsstyrelsen den 9 juni 2023 beslutade att vid vite förelägga bolaget att senast den 30 september 2023 vidta flera åtgärder vid varvet, som i stort överensstämmer med åtgärdspunkterna enligt det tidigare föreläggandet från år 2022. Efter överklagande till Mark- och miljööverdomstolen ändrades tidpunkten för utförande av åtgärderna till senast den 31 oktober 2024, men i övrigt kvarstod föreläggandet oförändrat (Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 juni 2024 i mål nr M 10097-23).
När länsstyrelsen meddelade föreläggandet fick bolaget revidera planerna på att ge in en ny tillståndsansökan, eftersom en sådan ansökan inte skulle hinna prövas innan den i föreläggandet föreskrivna tidsfristen skulle ha löpt ut. Bolaget gav i stället in en anmälan om ändrad vattenverksamhet den 29 juni 2023, dvs. knappt tre veckor från det att föreläggandet utfärdades. Anmälan innefattande en ändring av den förankringsmetod med vilken anläggningen var uppförd. I stället för enbart kättingförankring, där del av kättingen ligger på botten, anmälde bolaget ett utförande med kombinerad rep- och kättingförankring där kopplingen mellan bojstenen och bryggan inte ligger på botten. Med denna lösning undviks eller minimeras skador på botten och grumling på samma sätt som vid användning av gummikabel.
s. 13 Sida 13 av 30 i domstolens handling
Länsstyrelsen meddelade beslut den 5 juli 2023 innebärande att bolaget hänvisades till att ansöka om tillstånd för att få använda en annan förankringsmetod än den angiven i det befintliga tillståndet. Länsstyrelsen bedömde att användandet av gummikablar följde av tillståndets allmänna villkor och att en ändring av utförandet inte kunde prövas genom en anmälan. Mark- och miljödomstolen upphävde länsstyrelsens beslut och återförvisade målet till länsstyrelsen för vidare handläggning och angav som skäl att det är möjligt att anmäla en ändring av en verksamhet som redan har tillstånd och länsstyrelsens beslut saknade bedömning av vilken miljöpåverkan den anmälda ändringen skulle medföra och om denna var sådan att ändringen var tillståndspliktig (Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolens dom den 16 oktober 2023 i mål nr M 5485-23). Mark- och miljödomstolens avgörande överklagades av en närboende till Mark- och miljööverdomstolen som den 17 april 2024 i mål nr M 13883-23 beslutade att inte meddela prövningstillstånd.
Länsstyrelsen började härefter att handlägga anmälan på nytt, inledningsvis genom att begära in yttranden från Sjöfartsverket och närboende. Efter vissa kompletteringar i november och december 2024 meddelade Länsstyrelsen nytt beslut angående den anmälda verksamheten den 13 januari 2025. Dessförinnan, den 31 oktober 2024, lämnade bolaget redovisning av de utförda åtgärderna till länsstyrelsen i enlighet med föreläggandet. I redovisningen förklarade bolaget att delåtgärderna enligt punkterna 4 och 5 i föreläggandet hade efterkommits. Den 14 november 2024 kunde bolaget komplettera med redovisning över att även delåtgärden enligt punkt 1 i föreläggandet hade efterkommits. Vad gäller delåtgärderna enligt punkterna 2 och 3 i föreläggandet förklarade bolaget i sin redovisning den 31 oktober 2024 att bolaget inte hade efterkommit föreläggandet i dessa delar eftersom bolaget saknat faktisk och rättslig möjlighet att vidta de föreskriva åtgärderna. Detta gäller alltjämt.
Den 28 februari 2025 ansökte länsstyrelsen om utdömande av vite avseende punkterna 2 och 3 i föreläggandet. Med hänsyn till de försiktighetsmått som meddelats i länsstyrelsens beslut den 13 januari 2025 samt tiden för
s. 14 Sida 14 av 30 i domstolens handling
förberedande åtgärder och de faktiska arbetena planerar bolaget att utföra åtgärderna efter sommarsäsongen år 2025.
Länsstyrelsen har enligt punkt 2 i föreläggandet förelagt bolaget att vid vite om 600 000 kronor flytta betongförankringarna för bryggorna 1, 2 och 3 så att de ligger helt inom gränserna för fastigheterna och . För att kunna förankra bryggorna på ett säkert sätt utan att några betongförankringar ligger utanför fastighetsgränserna krävs att bryggornas utformning ändras så att förankring kan ske i särskilda Y-bommar i betong. På så sätt förankras bryggorna på flera håll, så att bryggorna varken rör sig utåt mot farleden och närliggande fastigheter, eller inåt mot land, samtidigt som förankringarna placeras inom fastigheternas gränser. Eftersom förankring med Y-bommar medför flytt av bojstenar är punkterna 2 och 3 i föreläggandet accessoriska. Vid användandet av gummikablar krävs nämligen byte till större bojstenar, varför förankring och därmed valet av bojstenar på den nya placeringen måste stå klart innan anläggningsarbetet sker för att undvika dubbla anläggningsskeden, med därpå följande miljökonsekvenser och kostnader.
Den beskrivna lösningen med Y-bommar i betong innebär ändring av den tillståndsgivna och uppförda brygganläggningen. Bolaget har därför tre veckor efter att föreläggandet utfärdades anmält ändringen till länsstyrelsen. Bolaget fick besked om att den anmälda åtgärden inte fick utföras förrän länsstyrelsen fattat beslut i ärendet. Enligt länsstyrelsens beslut den 13 januari 2025 tillåts bolaget bland annat att lägga ut Y-bommar i betong.
Länsstyrelsen har enligt punkt 3 i föreläggandet förelagt bolaget att vid vite om 600 000 kronor byta ut förtöjningskättingarna för bryggorna mot gummikablar. Den enda leverantören som, såvitt bolaget känner till, är aktiv på den svenska marknaden (Seaflex AB) har avböjt att ens lämna en offert på sitt system med gummikablar till bolaget. Bolaget har därför blivit tvunget att i stället välja en annan likvärdig lösning, och valt en metod där bryggorna förankras med en kombination av rep och kätting. Som beskrivits ovan anmälde bolaget åtgärden
s. 15 Sida 15 av 30 i domstolens handling
till länsstyrelsen den 29 juni 2023, enbart tre veckor efter att länsstyrelsen meddelade föreläggandet. Bolaget fick besked att den anmälda åtgärden, tillsammans med anläggandet av Y-bommar, inte fick utföras förrän länsstyrelsen fattat beslutat i ärendet. Enligt Länsstyrelsens beslut den 13 januari 2025 tillåts bolaget bland annat att ersätta befintliga kättingar till en kombination av rep och kätting.
Bolaget har haft giltig ursäkt för att inte efterkomma föreläggandet
Bolaget har saknat rättslig och faktisk möjlighet att efterkomma punkterna 2 och 3 i föreläggandet, och har således haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet i dessa delar. Att bolaget har inte kunnat efterkomma delar av föreläggandet i tid har berott på (i) att bolaget har varit faktiskt förhindrat att byta ut kättingarna mot gummikablar eftersom det inte funnits någon leverantör av gummikablar, (ii) att bolaget har varit rättsligt förhindrat att vidta åtgärderna eller liknande åtgärder innan länsstyrelsen meddelade sitt beslut i anmälningsärendet, och (iii) att bolaget har saknat faktisk möjlighet att hinna utföra de förelagda åtgärderna sedan länsstyrelsen meddelade sitt beslut den 13 januari 2025.
Faktiskt förhindrad att byta ut förtöjningskättingarna mot gummikablar
Bolaget har varit i kontakt med Seaflex AB som, såvitt bolaget känner till, är den enda leverantören i Sverige av gummikablar för förankring. Seaflex AB avböjde dock att lämna en offert på gummikabelförankring av varvets brygganläggning. Seaflex AB vilja att sälja gummikablar till bolaget har varit en nödvändig förutsättning för att föreläggandet ska ha kunnat fullgöras. Eftersom Seaflex AB inte godtagit att sälja gummikablar till bolaget, och då det inte finns någon annan tillgänglig leverantör av gummikablar, har bolaget varit faktiskt förhindrat att efterkomma föreläggandet i fråga om att byta ut kättingarna mot gummikablar.
s. 16 Sida 16 av 30 i domstolens handling
Rättsligt förhindrad att vidta åtgärderna eller likvärdiga åtgärder fram till den 13 januari 2025
När det visat sig i praktiken vara omöjligt att byta ut kättingarna mot gummikablar har bolaget tagit fram en alternativ och likvärdig lösning och sedan gjort det som krävts för att genomföra detta, dvs. inom kort från det att föreläggandet meddelades gjort en anmälan om ändring av vattenverksamhet.
För att efterkomma punkt 2 i föreläggandet krävs det i praktiken att bryggornas utformning ändras så att förankring kan ske i Y-bommar i betong. Detta innebär en förändring av den tillståndsgivna och uppförda brygganläggningen. Bolaget anmälde därför även denna åtgärd till länsstyrelsen kort efter föreläggandet utfärdades. Länsstyrelsen meddelade att de anmälda åtgärderna inte fick utföras förrän beslut hade meddelats i ärendet. Att en åtgärd inte kan utföras eftersom tillstånd från en myndighet krävs för att utföra åtgärden är ett typiskt exempel på en situation där adressaten av ett föreläggande kan anses ha en giltig ursäkt för att inte ha efterkommit ett föreläggande.
Utöver att vara faktiskt förhindrat att byta till gummikablar, var bolaget fram till dess att länsstyrelsen meddelade sitt beslut den 13 januari 2025 således även rättsligt förhindrat att genomföra åtgärderna enligt punkterna 2 och 3 i föreläggandet, eller likvärdig åtgärd i fråga om förtöjningskättingarna. Bolaget var alltså även rättsligt förhindrat att byta till en likvärdig lösning med en kombination av kätting och rep, och genomföra sin lösning med Y-bommar som utgjorde det enda möjliga sättet att efterkomma punkt 2 i föreläggandet utan att äventyra anläggningens säkerhet.
Vidare ska beaktas att bolaget varit rättsligt förhindrat under en lång tid, och den långa tidsutdräkten för beslut i fråga om anmälan av vattenverksamhet hos länsstyrelsen kan inte läggas bolaget till last. Fördröjningen berodde bland annat på att länsstyrelsen felaktigt förelade bolaget att ansöka om tillstånd för den ändrade verksamheten utan att först ha gjort en bedömning av vilken
s. 17 Sida 17 av 30 i domstolens handling
miljöpåverkan den anmälda ändringen skulle medföra och utifrån denna bedömning avgjort om ändringen rymdes inom tillståndet alternativt var anmälnings- eller tillståndspliktig. Detta ledde till att mark- och miljödomstolen upphävde länsstyrelsens beslut och återförvisade ärendet till länsstyrelsen. Mark- och miljödomstolens dom överklagades av tredje part, och vann därför inte laga kraft förrän den 17 april 2024 sedan Mark- och miljööverdomstolen valt att inte lämna prövningstillstånd (Mark- och miljööverdomstolens beslut meddelat den 17 april 2024 i mål nr M 13883-23). Först i oktober 2024 kontaktades bolaget av länsstyrelsen som begärde komplettering från bolaget i det återförvisade ärendet samt informerade om att länsstyrelsen mottagit remissvar i ärendet.
Det är alltså tydligt att länsstyrelsens handläggning har försenats väsentligt av skäl som inte ska ligga bolaget till last. Det dröjde omkring ett och ett halvt år från bolagets anmälan till dess länsstyrelsen meddelade nu aktuellt beslut i ärendet, vilket kan jämföras med huvudregeln som är åtta veckor enligt 11 kap. 9 b § tredje stycket miljöbalken. Under denna tid har alltså bolaget varit rättsligt förhindrat att genomföra åtgärderna enligt punkterna 2 och 3 i föreläggandet, eller likvärdig åtgärd i fråga om förtöjningskättingarna
Faktiskt och rättligt förhindrad att utföra åtgärderna sedan länsstyrelsens beslut den 13 januari 2025
Bolaget har inte haft faktisk och rättslig möjlighet att utföra de förelagda åtgärderna sedan länsstyrelsen meddelade sitt beslut den 13 januari 2025.
Beslut i ärendet har meddelats av länsstyrelsen omkring 18 månader efter anmälan gjordes och cirka 19 månader efter föreläggandet utfärdades. Bolaget har inte varit informerat om när länsstyrelsen haft för avsikt att meddela sitt beslut i ärendet. Det har inte funnits möjlighet för bolaget att ha stående offerter för att omgående kunna påbörja arbetena i samma stund som länsstyrelsen fattade sitt beslut. Ingen leverantör skulle vara beredd att lämna
s. 18 Sida 18 av 30 i domstolens handling
en giltig offert under sådan lång och oviss tid som länsstyrelsens handläggning pågått. Bolagets möjligheter att förbereda utförandet av åtgärderna begränsades dessutom av att bolaget inte haft vetskap om länsstyrelsen över huvud taget skulle tillåta de anmälda åtgärderna utan att bolaget först ansökte om tillstånd, eller vilka försiktighetsmått som länsstyrelsen i sådant fall skulle föreskriva. Inte heller stod det klart om länsstyrelsen skulle meddela sitt beslut under en sådan tid på året som innebar att arbetena kunde genomföras omgående.
Bolaget har alltså varit i behov av viss tid för projektering, inhämtande av offerter, beställning av material och andra förberedande åtgärder från tiden för länsstyrelsens beslut till åtgärderna kunde påbörjas. Bolagets förberedande arbete har i detta fall även kommit att försvåras till följd av att bolagets befintliga bryggleverantör nyligen avled efter en tids sjukdom, vilket innebar att bolaget behöver etablera en relation med en ny leverantör.
De faktiska arbetena omfattar bland annat sjösättning och montage av åtta nya Y-bommar av betong, flytt av befintliga betongförankringar som ligger utanför fastighetsgränserna, samt byte från kättingförankring till förankring med en kombination av rep och kätting avseende cirka 110 förankringsstenar. Sammanlagt kan arbetena förväntas ta minst åtta veckor i anspråk.
Bolaget har även behövt räkna med viss extra tidsmarginal för det fall att försening skulle uppstå, inte minst med tanke på att det inte helt kunde förutses hur vinterförhållandena under januari och februari skulle påverka arbetena. En kall vinter med mycket is skulle sannolikt ha inneburit viss försening, vilket bolaget behövde ta med i sin beräkning av när arbetena kunde utföras.
Under perioden från 1 mars till 31 augusti är bolaget vidare rättsligt förhindrat att utföra arbetena eftersom inga grumlande arbeten får utföras under dessa månader enligt försiktighetsmåtten som gäller enligt länsstyrelsens beslut. Bolaget är även förhindrat att dela upp arbetena och utföra vissa arbeten innan den 1 mars och resterande arbeten efter sommaren, eftersom länsstyrelsen
s. 19 Sida 19 av 30 i domstolens handling
också föreskrivit som försiktighetsmått att arbetena ska genomföras i ett sammanhang. Det är mindre än sju veckors tid från länsstyrelsen beslut den 13 januari 2025 till den 1 mars 2025, när länsstyrelsens försiktighetsmått alltså förhindrar bolaget från att utföra några arbeten.
Eftersom arbetena i sig förväntas ta minst åtta veckor i anspråk, och eftersom viss tid måste avsättas för förberedande åtgärder och marginal för eventuella förseningar, stod det redan när länsstyrelsen meddelade sitt beslut klart att det inte skulle finnas möjlighet för bolaget att utföra åtgärderna innan den 1 mars 2025. Av denna anledning har bolaget saknat rättslig och faktisk möjlighet att hittills vidta åtgärderna enligt föreläggandet efter den 13 januari 2025.
Ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse
Att byta ut kättingarna mot gummikabel är inte längre aktuellt sedan länsstyrelsen meddelat sitt beslut den 13 januari 2025
Oaktat adressatens giltiga ursäkt ska vite inte dömas ut om ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse. Det kan bland annat beaktas att en förelagd part vidtar andra åtgärder än de i föreläggandet föreskrivna som medför att syftet med föreläggandet uppnås varför förelagt vite inte bör dömas ut.
Föreläggandet gäller en skyldighet att byta ut förtöjningskättingarna mot gummikabel. I processen där bolaget överklagade föreläggandet argumenterade bolaget för att föreläggandet skulle ändras så att det omfattade utbyte till en kombination av kätting och rep, men vann ingen framgång med detta. Länsstyrelsen har i sin ansökan om utdömande av vite angett att ändamålet med föreläggandet inte förlorat sin betydelse såvitt avser punkterna 2 och 3 i föreläggandet, eftersom ändringar av anläggningen enligt punkterna 2 och 3
länsstyrelsen att detta inkluderar en sådan motsvarande åtgärd som att byta ut förtöjningskättingarna mot en kombination av rep och kätting. Föreläggandet är
s. 20 Sida 20 av 30 i domstolens handling
dock inte utformat på ett sätt som tillåter en sådan tillämpning, eftersom det uttryckligen föreskriver en skyldighet att byta ut förtöjningskättingarna mot gummikabel. Sett till utformningen av punkten 3 i föreläggandet har alltså ändamålet med vitet förlorat sin betydelse.
Vidare har bolaget i sin anmälan om ändrad verksamhet den 29 juni 2023, som gavs in i god tid innan tidsfristen för föreläggandet löpte ut, tydliggjort skälen till varför man är tvungen att använda sig av kätting och rep i stället för gummikabel. Det har stått klart för Länsstyrelsen att PEFAB sedan dess avsett att åtgärda de problem som länsstyrelsen ansåg fanns med anläggningen.
Bolaget har konsekvent och aktivt kommunicerat med länsstyrelsen för att försöka nå en lösning som är praktiskt genomförbar och acceptabel för bolaget, länsstyrelsen och samtliga berörda parter. Bolaget har även i enlighet med länsstyrelsens instruktion avvaktat med att utföra åtgärder enligt anmälan.
Länsstyrelsen har sedan genom sitt beslut den 13 januari 2025 godtagit den nya lösningen där förtöjningskättingarna byts ut mot en kombination av kätting och rep i stället för gummikabel. Det vore orimligt ur såväl miljömässigt som ekonomiskt perspektiv för bolaget att efterkomma föreläggandet samtidigt som länsstyrelsen prövade bolagets anmälan om ändrad vattenverksamhet. Under denna tid stod det inte klart om anläggningen skulle komma att få en annan föreskriven utformning än vad som angavs i föreläggandet. Den enda rimliga ordningen vore att först bestämma om den anmälda metoden kan användas istället för den förelagda vilket alltså gjordes genom länsstyrelsens beslut den 13 januari 2025 och sedan ställa krav på att de bestämda åtgärderna utförs.
Med hänsyn till bolagets åtgärder och att länsstyrelsen har godtagit de anmälda åtgärderna har föreläggandet inte kommit att fylla någon faktisk funktion, utan intresset av att föreläggandet fullgörs har gått förlorat. Ändamålet med föreläggandets punkt 3 skyldigheten att byta ut kättingarna till gummikabel har därmed förlorat sin betydelse. Att utgången i anmälningsärendet bör
s. 21 Sida 21 av 30 i domstolens handling
beaktas vid ett utdömande av vite är även något som länsstyrelsen tidigare har påpekat i det överklagade målet angående vitesföreläggandet.
Ändamålet med vitet har förfallit eftersom inga faktiska olägenheter har uppstått till följd av att bolaget inte efterkommit föreläggandet
Bolagets underlåtenhet att efterkomma föreläggandet har inte medfört några faktiska olägenheter av märkbar betydelse. Ändamålet med vitet har därför förfallit och vitet ska inte dömas ut.
Den olägenhet som har uppstått till följd av fördröjningen med flytten av betongförankringarna är att betongförankringar funnits på andra fastigheter än och under en något förlängd tidsperiod. Södra Lagnö tomtägarförening (som äger fastigheten ), har förvisso uttryckligen angett att föreningen inte har något att invända mot att betongförankringarna ligger på dennes fastighet. Bolaget har ändå åtagit sig att flytta samtliga betongförankringar i enlighet med föreläggandet, och det faktum att betongförankringarna till följd av den fördröjning som skett kommer att ha varit placerade på övriga fastigheter under en något förlängd tid kan knappast i praktiken ha fått några negativa konsekvenser.
Vad gäller bytet av förtöjningskättingarna kan den enda olägenhet som uppstått av fördröjningen ha varit en mycket begränsad grumling som skulle ha kunnat undvikas om gummikabel alternativt en kombination av kätting och rep i stället hade använts under denna tidsperiod. Bolaget menar att denna, i praktiken obefintliga, grumling under en mycket kort tid inte kan anses orsaka några som helst negativa konsekvenser för miljön.
s. 22 Sida 22 av 30 i domstolens handling
Jämkning av vitet
Om mark- och miljödomstolen anser att vitet ska dömas ut menar bolaget att vitet bör jämkas till noll kronor eller annat sådant väsentligt lägre belopp som domstolen finner skäligt.
Ett vite får jämkas om det finns särskilda skäl till det, t.ex. om förhållandena förändrats sedan vitesföreläggandet meddelades eller att adressatens underlåtenhet framstår som förhållandevis ursäktlig. Domstolen kan här beakta att adressatens underlåtenhet varit ursäktlig även om domstolen inte ansett att detta innebär att adressaten haft en sådan giltig ursäkt som innebär att vitet inte alls ska dömas ut. Domstolen kan även beakta i vilken utsträckning adressaten har visat en vilja att följa ett föreläggande.
Bolaget har visat en tydlig vilja att efterkomma föreläggandet. Även om mark- och miljödomstolen anser att det inte förelegat faktiska eller rättsliga hinder för bolaget att vidta de förelagda åtgärderna, menar bolaget att det i vart fall har funnits betydande svårigheter för bolaget att vidta åtgärderna och att bolaget har vidtagit sådana åtgärder som rimligen kan förväntas för att försöka efterkomma föreläggandet. Bolaget har vidare sedan föreläggandet utfärdades ansträngt sig för att samarbeta med länsstyrelsen, exempelvis genom att presentera alternativa förslag på lösningar då de åtgärder som länsstyrelsen förelagt bolaget visat sig vara omöjliga att genomföra i praktiken.
När domstolen bedömer om vitet bör jämkas ska även beaktas hur bolagets underlåtenhet, samt de olägenheter som kan ha orsakats av underlåtenheten, står i relation till vitesbeloppet som i det här fallet uppgår till 1 200 000 kronor. Om bolaget ska anses ha underlåtit att fullfölja föreläggandet på ett sätt som varit klandervärt har det varit fråga om en mindre allvarlig klandervärdhet som knappast kan motivera ett så högt vitesbelopp som det aktuella.
s. 23 Sida 23 av 30 i domstolens handling
Här bör även beaktas att de praktiska negativa konsekvenserna som kan ha uppstått till följd av bolagets underlåtenhet är mycket begränsade. Sammantaget talar detta med styrka för att domstolen bör jämka vitesbeloppet till noll kronor eller annat väsentligt lägre belopp än det begärda.
DOMSKÄL
Utgångspunkter för prövningen
I mål om utdömande av vite ska domstolen pröva om det föreläggande som ligger till grund för ansökan har delgetts adressaten, om det har fått laga kraft, om det är lagligen grundat och om det har överträtts. Om föreläggandet har överträtts ska domstolen pröva om adressaten har haft faktisk och rättslig möjlighet att följa det. Finns förutsättningar att döma ut vitet ska domstolen även pröva om ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse, bedöma vitesbeloppets storlek och beakta om det finns skäl att jämka beloppet (se 2, 3 och 9 §§ lagen [1985:206] om viten, nedan viteslagen).
Prövning i sak
Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis att föreläggandet delgivits bolaget, att det vunnit laga kraft, att det är lagligen grundat samt att föreläggandet har överträtts avseende punkterna 2 och 3.
Mot bakgrund av vad bolaget anför om att de saknat faktiska och rättsliga möjligheter att följa föreläggandet, att ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse samt att det finns skäl att jämka vitets storlek gör domstolen följande bedömning.
Har bolaget haft giltig ursäkt för att inte ha följt föreläggandet fullt ut?
Ett föreläggande får inte riktas mot någon som kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet (se 2 § andra stycket viteslagen). I ett
s. 24 Sida 24 av 30 i domstolens handling
mål om utdömande av vite har domstolen normalt att utgå från att den som vitesföreläggandet har riktats mot har haft faktiska och rättsliga möjligheter att efterkomma föreläggandet. En omprövning av dessa frågor aktualiseras framför allt i den situationen att den som föreläggandet riktats mot gör gällande att det efter att föreläggandet utfärdades har inträffat omständigheter som innebär att adressaten har förlorat möjligheten att efterkomma föreläggandet (se NJA 2022 s. 459).
Därutöver kan en bedömning av adressatens möjligheter att efterkomma ett föreläggande bli aktuell inom ramen för en prövning av om adressaten har haft giltig ursäkt för att inte ha följt föreläggandet. Adressaten har ett strängt ansvar for att fullgöra det som anges i ett föreläggande, men om adressaten har en giltig ursäkt för sin underlåtenhet ska det förelagda vitet inte dömas ut (se NJA 2020 s. 893 I). Det handlar då i första hand om tillfälliga och oförutsedda omständigheter, exempelvis sjukdom, som gör att adressaten inte kan lastas för att inte inom föreskriven tid ha efterkommit föreläggandet (se NJA 2022 s. 459).
Bolaget har anfört att bolaget har haft giltig ursäkt för att inte efterkomma föreläggandet fullt ut då bolaget saknat
I) faktiska möjligheter byta ut kättingarna mot gummikablar enligt punkt 3 i föreläggandet. Detta då det endast funnits en leverantör av gummikablar i Sverige och att denna avböjt att sälja gummikablar till bolaget.
II) rättsliga möjligheter att efterkomma föreläggandets punkt 2 och punkt 3 till dess att länsstyrelsen den 13 januari 2025 meddelade sitt beslut avseende anmälan om ändring av vattenverksamhet. Detta då det för att genomföra åtgärderna, utan att äventyra säkerheten, krävs att bryggornas utformning ändras så att förankring kan ske i Y-
s. 25 Sida 25 av 30 i domstolens handling
bommar i betong vilket kräver en ändring av den tillståndsgivna och uppförda brygganläggningen.
III) faktisk och rättslig möjlighet att efterkomma föreläggandets punkt 2 och punkt 3 efter att länsstyrelsen meddelade sitt beslut den 13 januari 2025 avseende anmälan om ändring av vattenverksamhet. Detta då bolaget behövt tid för förberedande arbete, då tiden för genomförandet uppskattas till åtta veckor samt då bolaget enligt föreskrivna försiktighetsmått i länsstyrelsens beslut ska genomföra arbetena i ett sammanhang och under viss period på året inte får genomföra arbeten.
Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning.
Det aktuella föreläggandet har ålagt bolaget att vidta åtgärder för att få verksamheten vid Ingarö varv i överensstämmelse med det tillstånd som bolaget har för att bedriva verksamheten. Genom åtaganden i tillståndsprövningen har bolaget bl.a. förbundit sig att använda gummikabel som förankringsmetod för bryggdelarna i syfte att minska risken för grumling, vilken slutligen fastslagits i Mark- och miljööverdomstolens dom meddelad den 18 januari 2022 i mål nr M 11366-20. Vidare har bolaget åtagit sig att uppföra anläggningen inom fastigheterna och .
Att kunna genomföra de åtaganden som följer av en tillståndsprocess är ett ansvar som åvilar verksamhetsutövaren. Om det endast finns en aktör i Sverige som tillhandahåller gummikablar för förankring av bryggdelar talar det för att det kan vara svårt att anskaffa de komponenter som behövs för att efterkomma föreläggandet. Denna omständighet innebär emellertid inte enligt domstolens mening att det är visat att bolaget saknat faktiska möjligheter att efterkomma föreläggandet och således har en giltig ursäkt. Detta särskilt mot bakgrund av den långa tid som ärendet har pågått och bolagets möjligheter att söka en leverantör utanför den svenska marknaden.
s. 26 Sida 26 av 30 i domstolens handling
Mark- och miljööverdomstolen beslutade i dom meddelad den 18 juni 2024 i mål nr M 10097-23, som avsåg överklagade av länsstyrelsens beslutet om det aktuella föreläggandet, att avslå bolagets yrkande om vilandeförklaring av målet till dess att länsstyrelsen prövat bolagets anmälan om vattenverksamhet för ändring av bryggutformningen. Detta mot bakgrund av föreläggandets syfte att få bolaget att rätta sig efter tillståndet. Verksamhetens tillstånd enligt miljöbalken har alltjämt gällt och anmälan har inte utgjort ett hinder för att efterkomma föreläggandet. Att bolaget sökt utforma anläggningen på annat sätt än vad tillståndet medger har således inte medfört att bolaget varit rättsligt förhindrade att efterkomma föreläggandet.
Föreläggandet skulle ha efterkommits senast den 31 oktober 2024. Vad bolaget anfört om att bolaget saknat faktiska eller rättliga möjligheter att efterkomma de förelagda åtgärderna efter denna tidpunkt saknar därför betydelse.
Bolaget har således inte saknat möjligheter att efterkomma föreläggandet och inte heller haft någon giltig ursäkt att inte efterkomma detsamma
Har ändamålet med vitet förlorat sin betydelse?
Ett vite ska inte dömas ut om ändamålet med vitet förlorat sin betydelse (se 9 § första stycket viteslagen). Bestämmelsen tar sikte bl.a. på situationer när den åtgärd som anges i föreläggandet av en eller annan anledning har blivit obehövlig, t.ex. på grund av en naturhändelse eller omständighet som förorsakats av tredje man. Om förhållandena är sådana att det är adressaten själv som har framkallat en situation där vitesföreläggandet inte längre tillgodoser sitt ursprungliga ändamål, ska ändamålet inte anses ha förlorat sin betydelse. Tillämpningen av regeln förutsätter ett noggrant beaktande av vitesföreläggandets funktion och omständigheterna i övrigt i det enskilda fallet. Särskild hänsyn ska tas till den allmänpreventiva effekten av vitesförelägganden (se NJA 2020 s. 893 I och prop. 1984/85:96 s. 55).
s. 27 Sida 27 av 30 i domstolens handling
Bolaget har anfört att ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse. Detta mot bakgrund av länsstyrelsens beslut den 13 januari 2025 att godta en annan lösning för förtöjningen av brygganläggningen än med gummikabel. Intresset av att punkt 3 i föreläggandet fullgörs har således gått förlorat. Därtill har bolagets underlåtenhet att efterkomma föreläggandet inte medfört några olägenheter utöver en mycket begränsad grumling under en mycket kort tid samt att betongförankringarna varit placerade på andra fastigheter under en något förlängd tidsperiod.
Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning.
Mot bakgrund av vitesföreläggandets syfte att få verksamheten i överensstämmelse med bolagets åtaganden i tillståndsprövningen har det saknats anledning att avvakta prövningen av anmälan om vattenverksamhet för att besluta om föreläggandet. Detta då en utgångspunkt vid tillsyn enligt miljöbalken är att en verksamhetsutövare inte ska kunna kringgå reglerna om tillståndsplikt genom att välja att inte söka tillstånd för en verksamhet eller åtgärd men ändå utföra den och på så sätt ställa tillsynsmyndigheten inför fullbordat faktum. Att bolaget i ett senare skede inte har förbjudits att utforma anläggningen på annat sätt än det tillståndet tillåter innebär således inte att ändamålet med vitet förlorat sin betydelse.
Föreligger skäl att jämka vitets storlek?
Utmärkande för ett vitesföreläggande, till skillnad från andra sanktioner, är att vitet i förväg bestäms till ett visst belopp som bedöms vara handlingsdirigerande. För att den handlingsdirigerande effekten ska uppnås är det viktigt att det bestämda vitesbeloppet i normalfallet döms ut (se MÖD 2017:61).
Ett vite får dock jämkas om det finns särskilda skäl till det (se 9 § första stycket viteslagen). Exempel på skäl som kan beaktas är att tillsynsmyndigheten
s. 28 Sida 28 av 30 i domstolens handling
bestämt vitet schablonmässigt eller om adressaten har visat en vilja att följa föreläggandet genom att t.ex. ha fullgjort föreläggandet endast en kort tid efter att utsatta tidsfristen löpt ut (se prop. 1984/85:96 s 55 f.). Vidare kan ett skäl för jämkning vara att det förelagda vitet framstår som alltför högt i förhållande till adressatens ekonomiska situation eller det allmänna intresse som föreläggandet ska tillgodose. Hänsyn bör alltså kunna tas till omständigheterna i det enskilda fallet så att det belopp som döms ut blir rimligt och proportionerligt. Utövandet av möjligheten att jämka ett förelagt vite ska dock ske med försiktighet och med beaktande av att det är viktigt att respekten för vitesförelägganden upprätthålls (se ovan angivet rättsfall).
Bolaget har anfört att det föreligger särskilda skäl som medför att vitet ska jämkas till noll eller ett väsentligen lägre belopp som domstolen finner lämpligt. Detta då det funnits betydande svårigheter att vidta åtgärderna och då bolaget vidtagit sådana åtgärder som rimligen kan förväntas för att försöka efterkomma föreläggandet. Bolaget har visat en tydlig vilja att efterkomma föreläggandet och har ansträngt sig för att samarbeta med länsstyrelsen samt presenterat alternativa lösningar när det visat sig omöjligt att genomföra föreläggandet i praktiken. Vitesbeloppets storlek står inte heller i proportion till de olägenheter som orsakats av underlåtenheten att efterkomma föreläggandet som är mycket begränsade.
Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning.
Bolaget har inte till någon del följt punkt 2 och punkt 3 i föreläggandet vare sig inom den utsatta tidsfristen eller därefter. De förelagda punkterna har förenats med specificerade vitesbelopp. Mark- och miljödomstolen har tidigare gjort bedömningen att de beslutade vitesbeloppens storlek är skäliga (se Nacka tingsrätt, mark och miljödomstolens dom meddelad den 6 juli 2023 i mål nr M 4848-23 och jfr Mark- och miljööverdomstolens dom meddelad den 18 juni i
s. 29 Sida 29 av 30 i domstolens handling
mål i mål nr M 10097-23). Domstolen finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning. Några särskilda skäl att jämka vitet har inte framkommit.
Mot denna bakgrund ska länsstyrelsens ansökan bifallas fullt ut och bolaget förpliktigas att betala vite om 1 200 000 kr.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-02)
Överklagande senast den 22 oktober 2025.
Jens Ödman
I domstolens avgörande har tingsfiskalen Jens Ödman deltagit. Föredragande har varit tingsnotarien Emilie Gezelius.
s. 30 Sida 30 av 30 i domstolens handling
www.domstol.se
-
Den som vill överklaga Mark- och miljö- Överklagandets innehåll överdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Mark- och miljööverdomstolen. 1. klagandens namn, adress, e-postadress och telefonnummer, Senaste tid för att överklaga 2. det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Mark- dag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,
Beslut om häktning, restriktioner enligt 4. de skäl som klaganden vill ange för att 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller rese- avgörandet ska ändras, förbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, skickar Mark- och miljööverdomstolen 6. de bevis som klaganden åberopar och överklagandet och alla handlingar i målet vad som ska bevisas med varje bevis. vidare till Högsta domstolen. Förenklad delgivning Prövningstillstånd i Högsta domstolen Om målet överklagas kan Högsta dom- stolen använda förenklad delgivning vid 2024 06 Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande. utskick av handlingar i målet, under Högsta domstolen får meddela prövnings- förutsättning att mottagaren där eller i tillstånd endast om någon tidigare instans har fått information om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rätts- tillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om Mer information För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se
Anvisning för överklagande HR - MÖD, avgörande, med pt prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
www.domstol.se