Ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad återvinningsverksamhet samt bortledande av ytvatten. Anläggningen är belägen inom ett område där höga halter av PFAS uppmätts, inom ett vattenskyddsområde och nära en dricksvattentäkt. MÖD har bedömt att den ansökta verksamheten riskerar att sprida föroreningar till bl.a. området för dricksvattentäkten. Verksamheten riskerar även medföra att miljökvalitetsnormer för grundvatten och ytvatten försämras. Utredningen är inte heller tillräcklig för att konstatera att vattenuttaget inte kommer att påverka riksintresset Kagghamraån på ett påtagligt sätt. Den ansökta verksamheten kommer sannolikt att avsevärt försvåra den sanering som kan behövas inom området. MÖD har därför bedömt att lokaliseringen är olämplig och avslagit ansökan om tillstånd.
12 november 2026 · mål M 346-25
Så kom texten hit
- Källa: Mark- och miljööverdomstolen, publicerad som dom 12 november 2026 — myndighetens post bär inget referatnummer. Handlingen är hämtad ur Domstolsverkets egen post (27e0c233-eb2a-4f20-8f0c-5fccc24f0efb).
- Text: läst ur domstolens PDF med pdftotext -layout, 137 sidor. Texten är domstolens egen, ord för ord; den löpande kolumntiteln och sidfotens adressuppgifter utelämnas, och rader som brutits mitt i en mening fogas ihop till stycken. Punktnumren i domskälen återges när de ligger i PDF:ens textlager; sätts de som listnumrering finns de inte i texten och saknas då även här.
- Avidentifiering: gjord av domstolen. Ratio Lex ändrar ingenting i texten utom det som står ovan, och kontrollerar den maskinellt före publicering: personnummer, e-postadresser och telefonnummer stoppar dokumentet. Namnen på domare, ombud och myndighetsföreträdare står kvar — de är i sin tjänst.
Domstolens dom
Innehåll
- PARTER
- YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
- UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
- MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
- MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Miljökonsekvensbeskrivningen
- MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Rättsliga utgångspunkter
- MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Utgångspunkter för prövningen
- MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Det hydrogeologiska underlaget och risker för påverkan på dricksvattentäkten
- MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Miljökvalitetsnormer
- MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Påverkan från vattenuttag på riksintresset Kagghamraån
- MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Sammanfattning
- MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Sekretess
- MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Rättegångskostnader
- PARTER
- DOMSLUT
- INNEHÅLLSFÖRTECKNING
- INLEDNING
- INLEDNING · Förstahandsyrkande
- INLEDNING · Andrahandsyrkande
- ANSÖKAN
- ANSÖKAN · De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken
- INKOMNA YTTRANDEN
- INKOMNA YTTRANDEN · Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
- INKOMNA YTTRANDEN · Trafikverket
- INKOMNA YTTRANDEN · Statens Geotekniska Institut (SGI)
- INKOMNA YTTRANDEN · Länsstyrelsen i Stockholms län
- INKOMNA YTTRANDEN · Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun
- INKOMNA YTTRANDEN · Haninge kommun
- INKOMNA YTTRANDEN · Transporter
- INKOMNA YTTRANDEN · Prövotider
- MOTPARTERNAS INSTÄLLNING TILL VILLKORSFÖRSLAGEN
- DOMSKÄL
s. 1 Sida 1 av 137 i domstolens handling
- SVEA HOVRÄTT · Mark- och miljööverdomstolen · 060307
- DOM · 2026-11-12 · Stockholm
- Mål nr · M 346-25
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, deldom 2024-12-12 i mål nr M 3699-22, se bilaga A
PARTER
Klagande Länsstyrelsen i Stockholms län
Haninge kommun
Ombud: och
Motpart Hummeltorp Grödinge AB
Ombud:
s. 2 Sida 2 av 137 i domstolens handling
SAKEN Tillstånd till återvinningsverksamhet och bortledande av ytvatten m.m. på fastigheten i Botkyrka kommun
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT 1. Mark- och miljööverdomstolen upphäver mark- och miljödomstolens deldom förutom vad som förordnats om miljökonsekvensbeskrivning, prövningsavgift, sekretess och rättegångskostnader och avslår ansökan om tillstånd.
¶2. Det som mark- och miljödomstolen har beslutat om sekretess ska fortsätta att gälla.
¶3. Mark- och miljööverdomstolen förordnar med stöd av 43 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att sekretess enligt 36 kap. 2 § samma lag ska bestå för de uppgifter i den tekniska beskrivningen i Mark- och miljööverdomstolens aktbilaga 178 som utgör beskrivningar av patenterbara uppfinningar, vilka behandlades inom stängda dörrar under huvudförhandlingen (inklusive innehållet i Mark- och miljööver- domstolens aktbilaga 178) i den mån uppgiften inte tagits in i denna dom.
¶4. Hummeltorp Grödinge AB ska betala ersättning till Länsstyrelsen i Stockholms län för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 67 200 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.
s. 3 Sida 3 av 137 i domstolens handling
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Länsstyrelsen i Stockholms län har yrkat i första hand att Mark- och miljööver- domstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och avslå ansökan om tillstånd.
Länsstyrelsen har yrkat i andra hand att mark- och miljödomstolens dom ska ändras på följande sätt. - att ansökan om tillstånd till vattenverksamhet ska avslås. - att villkor 5 ändras så att de massor som ska användas för skydds- och bullervallar ska vara inerta i den mening som avses i 3 a § förordningen (2001:512) om deponering av avfall samt att nivån för mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1 inte får överskridas. - att verksamheten begränsas till att endast få ta emot rena inerta massor inklusive betong, entreprenadberg, asfalt, stubbar och gödsel. - att mängden massor som får tas in för återvinning begränsas till 350 000 ton per år.
Länsstyrelsen har även yrkat att den ekonomiska säkerheten ska räknas upp för det fall tillståndstiden överstiger 10 år.
Länsstyrelsen har begärt ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.
Haninge kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och avslå ansökan om tillstånd.
har yrkat i första hand att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och avslå ansökan om tillstånd.
Han har yrkat i andra hand att mark- och miljödomstolens dom ska ändras så att verksamheten endast tillåts föra in maximalt 300 000 ton massor per år samt att försiktighetsmåtten för massahanteringen ska uppdateras.
s. 4 Sida 4 av 137 i domstolens handling
och har yrkat i första hand att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och avslå ansökan om tillstånd.
De har yrkat i andra hand att mark- och miljödomstolens dom ska ändras så att tillåten införsel av massor inte tillåts överskrida vad som gäller enligt tidigare tillstånd, att verksamhet inklusive transporter endast ska få bedrivas helgfria vardagar kl. 06.00 18.00, att särskilt bullrande verksamhet, såsom krossning och flisning, endast ska få bedrivas vardagar måndag fredag kl. 07.00 18.00 samt att skutknackning endast ska få bedrivas vardagar måndag fredag kl. 07.00 16.00.
Hummeltorp Grödinge AB (Hummeltorp) har i första hand motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
Bolaget har i andra hand, med anledning av länsstyrelsens yrkande, motsatt sig ändring av den överklagade domen bortsett från att den överklagade domen ändras så att vattenverksamheten avseende bortledande av ytvatten utgår.
Bolaget har i tredje hand medgett att Mark- och miljööverdomstolen ändrar den överklagade domen så att Hummeltorp på fastigheten i Botkyrka kommun får bedriva miljöfarlig verksamhet bestående i att:
a) på verksamhetsområdet föra in, lagra som en del av att samla in, sikta, krossa, mekaniskt bearbeta och sortera samt i övrigt behandla maximalt 500 000 ton icke-farligt avfall per år av följande avfallsslag: schaktmassor, entreprenadberg, sulfidberg, lera, betong, asfalt, sandningssand, gjuterisand, stubbar, gödsel, MKM-massor samt IFA-massor fördelat efter andel enligt Mark- och miljööverdomstolens aktbilaga 181. b) inom ovanstående mängder återvinna totalt 350 000 m³ icke-farligt avfall för anläggningsändamål för uppförande av bullervallar med en maximal höjd om +85 m inom verksamhetsområdet.
För det fall Mark- och miljööverdomstolen anser att den ekonomiska säkerheten ska innehålla en uppräkning har Hummeltorp föreslagit följande lydelse:
s. 5 Sida 5 av 137 i domstolens handling
Säkerhetsbeloppet ska efter 10 år justeras. Säkerheten ska därvid räknas om så att omräkning sker efter konsumentprisindex där beslutsmånad och beslutsår utgör bas.
Länsstyrelsen har godtagit bolagets förslag till skrivning om att beloppet ska räknas upp efter 10 år.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Länsstyrelsen har, utöver vad som framförts tidigare, anfört i huvudsak följande.
Lokaliseringen
Lokaliseringen är inte lämplig för den sökta verksamheten. Verksamheten får i dag endast hantera rena inerta schaktmassor som är lämpliga för bygg- och anläggnings- ändamål. Den nu ansökta verksamheten har en annan karaktär och omfattar hantering av betydligt större mängder och andra former av massor. Det faktum att industriell verksamhet har bedrivits på platsen under lång tid och att verksamheten är befintlig innebär inte att den nu sökta verksamheten, som innebär utökning både av mängder och föroreningsinnehåll samt uttag av vatten, har en lämplig lokalisering.
Den aktuella lokaliseringen ligger inom grundvattenförekomsten Pålamalm (WA 69328113) som har hög prioritet enligt den Regionala vattenförsörjningsplanen i Stockholms län. Verksamheten har tidigare angränsat till befintligt vattenskydds- område för Pålamalms kommunala dricksvattentäkt, men efter att länsstyrelsen den 8 juni 2026 fattat beslut om att utvidga vattenskyddsområdet ligger verksamheten numera inom vattenskyddsområdet. Detta bör beaktas i lokaliseringsprövningen. Beslutet om vattenskyddsområdet innebär inget ändrat ställningstagande i fråga om den ansökta utökningen av Hummeltorps verksamhet.
Området utgörs av isälvsmaterial och har generellt hög genomsläpplighet. Det är också konstaterat att grundvattnet inom och utanför bolagets verksamhetsområde är förorenat med PFAS.
s. 6 Sida 6 av 137 i domstolens handling
Grundvattnets strömningsriktningar är inte helt klarlagda i området. Dessa kan även ändras vid till exempel vattenuttag från Haninge kommuns vattentäkt. Det finns därför risk att ett uttag av grundvatten vid Haninge kommuns vattentäkt kan medföra att vattentäkten påverkas av PFAS-föroreningen. Lokaliseringen kan även medföra försvårande av möjligheten att åtgärda den konstaterade PFAS-föroreningen. Eventuella föroreningar kan spridas till Lilla Skogssjön. Om vattenkvaliteten i Lilla Skogssjön försämras kan det även påverka möjligheterna att använda vatten från Lilla Skogssjön för dricksvattenproduktion. Lokaliseringen medför därmed en viss risk för en i princip irreversibel förorening av en kommunal vattentäkt. Bolagets verksamhetsområde ligger inom tillrinningsområdet för Uringeån som ingår i Kagghamraåns riksintresse för naturvård som har värdefull flora och fauna och är känsligt för flödesförändringar.
Lokalisering - vattenverksamheten
Det har inte gjorts någon lokaliseringsutredning alls för vattenverksamheten. Vattenverksamheten utgör inte en tidigare etablerad verksamhet på platsen utan den innebär en ny verksamhet och en ändrad markanvändning och behöver därmed underställas en lokaliseringsutredning. Eftersom en sådan utredning saknas för vattenverksamheten är det inte möjligt att ge tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken.
Bolaget har inte jämfört olika lokaliseringar avseende vilken påverkan ett vattenuttag kan ha och har därför inte visat att den valda lokaliseringen är lämplig med hänsyn till förutsättningarna att ta ut vatten. Vattenverksamheten innebär uttag av vatten som i dag rinner till ett känsligt och värdefullt vattendrag, Uringeån, som utgör del av riksintresset för naturvård, Kagghamraån. Verksamheten riskerar att påtagligt skada riksintresset. Våtsiktsanläggningen bör lokaliseras till en plats som är bättre lämpad vad gäller tillgång till vatten utan motstående intressen för dricksvattenproduktion och naturvärden.
Modellerade flödesdata vid Kagghamraåns utlopp är inte representativa för flödes- situationen i Uringeån. Flödet vid utloppet i Kaggfjärden utgör det samlade flödet av Axå/Norrgabäcken, Uringeån och Brinkbäckens vattenföring. Uringeån utgör endast
s. 7 Sida 7 av 137 i domstolens handling
en mindre del av tillrinningsområdet och flödena i Uringeån är därför mindre än i utloppet i Kaggfjärden. Bolaget har inte mätt flödet i Uringeån men har redovisat modellerade data och uppgifter om att medellågvattenföringen skulle kunna vara 20 l/s. När vattenuttag sker för sökt verksamhet minskar tillrinningen till Lilla Skogssjön med samma mängd. Även om en viss liten flödesbuffring kan ske i Lilla Skogssjön vid eventuella kortvariga uttag bör det efter en relativt kort tid inställa sig en jämvikt så att flödet till början av Uringeån minskar i samma omfattning som vattenuttaget. Vid maximalt tillståndsgivet vattenuttag vid lägsta tillåtna flöde, påverkar den sökta verksamheten Uringeån med 2,3 l/s i en situation med ett flöde om endast 10 l/s. Det aktuella vattenuttaget kommer att ha en mätbar påverkan på vattenföringen i perioder med lågt flöde.
Mark- och miljödomstolen har missuppfattat hur stor vattenförlusten blir eftersom domstolen funnit att vattenförlusten inte kommer att vara detekterbar. Länsstyrelsens bild är att förlusten av vatten kommer att vara minst 24 000 m³ per år, troligen mer, och inte 6 000 m³ som anges i domskälen.
Föroreningssituationen
Verksamhetsutövaren har varit verksam på platsen under lång tid. Inom området finns en stor mängd fyllnadsmassor ovanpå de naturliga jordlagren. Föroreningssituationen är endast översiktligt undersökt och utifrån undersökningar i statusrapporten kommer det vara svårt att avgöra om Hummeltorps verksamhet bidragit till nya föroreningar. Länsstyrelsen antar att de föroreningar som förekommer i fyllnadsmassor inom området nu och i framtiden härrör från Hummeltops verksamhet.
I de samlingsprov från markprovtagningen som Hummeltorp redovisat har PFAS påvisats i åtta av nio samlingsprov. Eftersom det är samlingsprov finns det en risk för utspädning, dvs. att något av de ingående delproven kan ha högre halter. Markprovtagningen är alltför översiktlig för att ge en heltäckande bild av hur föroreningssituationen i jord ser ut och varierar i området.
s. 8 Sida 8 av 137 i domstolens handling
Det är olämpligt att etablera verksamhet och konstruktioner innan förorenings- situationen är bättre utredd. Avseende de täta cellerna finns det risker med att samla vatten i en behållare med hänsyn till den genomsläppliga jorden och grundvattenförekomsten.
Grundvattennivån i grundvattenrör 2 ligger enligt bolagets mätningar ca 2 meter högre än grundvattennivån i grundvattenrör 8. Det är därför osannolikt att vattnet i grundvattenrör 2 representerar ett djupare, större grundvattenmagasin samman- hängande med grundvattenrör 8. Det är därmed också osannolikt att de uppmätta PFAS-föroreningarna i grundvattenrör 2 skulle härröra från ett separat, djupare grundvattenmagasin. PFAS-föroreningarna i grundvattenrör 2 visar på att det troligen finns PFAS-föroreningar i ytligare massor.
Miljökvalitetsnormer
Bolagets bedömning av påverkan på miljökvalitetsnormerna innefattar inte utgående flöde från de så kallade grundvattensjöarna i norra delen av verksamhetsområdet. Den ena sjön ligger delvis inom verksamhetsområdet. Vattnet i sjön leds i kulvert genom verksamhetsområdet och släpps ut utan rening i bäcken som leder till Lilla Skogssjön. Det är inte känt hur, eller vid vilka förhållanden, grundvattnet i massorna inom verksamhetsområdet rinner till eller från grundvattensjöarna. Det är inte känt hur föroreningssituationen i grundvattensjöarna hänger samman med förorenings- situationen i befintliga massor. Bolaget har tätat sedimentationsdammen mot inläckande grund- och lakvatten. Halterna av PFAS-ämnen i sedimentationsdammen har därefter minskat. PFAS-föroreningarna kvarstår inom verksamhetsområdet. Halterna är så pass höga att möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för grund- och ytvattenförekomsterna äventyras.
Kagghamraåns naturvärden
Kagghamraåns riksintresse grundas när det gäller biologiska naturvärden på riksvärden för vattendraget och dess fauna samt strandskog/skog med dess flora och fauna. Som värdeomdöme beskrivs bland annat att det längs vattendraget finns strömpartier med
s. 9 Sida 9 av 137 i domstolens handling
lämpliga lekbottnar som utgör en ytterst värdefull miljö som reproduktionsområde för en ursprunglig stam av havsöring. Vidare anges att vattendraget med hänsyn till dess relativt stora vattenföring anses som den viktigaste ån för havsöringsreproduktion mellan Dalälven och Emån. Ett minskat flöde kan ge sämre förutsättningar för fisk och andra vattenlevande organismer att leva och föröka sig. Även en kort period med mycket låga flöden kan medföra att organismer dör.
Verksamhetens omfattning
Utifrån platsens känslighet ska, för det fall tillstånd medges, verksamheten endast tillåtas ta in och återvinna rena, inerta massor inklusive betong, entreprenadberg, asfalt, stubbar och gödsel. Utifrån platsens känslighet är 350 000 ton en rimlig mängd. Detta är i nivå med dagens befintliga tillstånd. Det förutsätter dock att verksamheten endast hanterar de avfallsslag och materialslag som nämnts.
Enligt villkor 5 i verksamhetens befintliga tillstånd får inte schaktmassor från förorenad mark tas emot. Att tillåta införsel och hantering av MKN- och IFA-massor innebär därmed en utökning av föroreningsnivåerna av de massor som avses hanteras på anläggningen jämfört med dagens tillstånd. Det är olämpligt på den aktuella platsen på grund av närhet till skyddsområdet för Pålamalms vattentäkt, grundvattnets känslighet samt risken för påverkan på Lilla Skogssjön.
Buller och skyddsvallar
Syftet med att anlägga vallarna är inte tillräckligt konkret visat. Den långa anläggningstiden indikerar att syftet är kvittblivning. Eftersom det är fråga om stora mängder avfallsmassor som avses föras in och placeras ut i ett känsligt område samt att bolaget har uppgett att massorna ska planas ut på platsen när verksamheten upphör är det endast massor som uppfyller kraven på mindre än ringa risk som ska tillåtas användas för anläggningsändamål. Det behöver också förtydligas att det endast är massor som är inerta i den mening som avses i 3 a § förordningen (2001:512) om deponering av avfall som kan komma i fråga för anläggningsändamål. Bedömningen grundar sig på vallarnas känsliga läge inom en grundvattenförekomst och att platsen
s. 10 Sida 10 av 137 i domstolens handling
ligger inom skyddsområde för dricksvattentäkt samt att massorna kommer att bli kvar på platsen permanent.
Även om det inte är fråga om deponering i strikt mening kommer miljöeffekterna bli desamma som för en deponi eftersom massorna som avses ingå i vallkonstruktionen inte innebär en cirkulär återvinning utan slutanvändning på platsen. Det finns inte heller någon tydlig koppling till bullerreducering.
De generella riktvärdena för KM som ska användas för att bedöma om massor är lämpliga för uppförande av bullervallar är inte framtagna för denna typ av användning och en mer fördjupad bedömning behöver göras av de massor som avses att användas för anläggningsändamål inom verksamhetsområdet. Det saknas en godtagbar bedömning av påverkan på grundvatten och ytvatten. Det faktum att vallarna ska anläggas på täta dukar förändrar inte länsstyrelsens inställning eftersom vallarna avses att planas ut på platsen.
Ekonomisk säkerhet
För det fall tillstånd till verksamheten medges behöver den ekonomiska säkerheten, för att vara betryggande, räknas upp regelbundet om tillståndstiden överstiger 10 år. Länsstyrelsen godtar bolagets förslag i Mark- och miljööverdomstolen att säkerhetsbeloppet räknas om efter 10 år.
Haninge kommun har anfört i huvudsak följande.
Vattentäktens betydelse
Pålamalms vattentäkt är betydelsefull för den ordinarie vattenförsörjningen inom Haninge kommun, som reservvattentäkt och som nödvattentäkt för både Haninge kommun och Storstockholmsregionen. Haninge kommun har tillstånd att ta ut 950 000 m³ i årsmedeltal (motsvarande 30 l/s) och högst 5 000 m³ under ett och samma dygn (motsvarande 60 l/s). Pålamalmstäktens kapacitet att leverera dricksvatten bör ställas i relation till Haninge kommuns genomsnittliga vattenförbrukning som är
s. 11 Sida 11 av 137 i domstolens handling
200 l/s. Pålamalms vattentäkt kan enligt nuvarande tillstånd stå för ca 30 procent av kommunens totala vattenbehov. Detta innebär att Pålamalms vattenverk har en helt avgörande roll för kommunens ordinarie vattenproduktion. Pålamalms grundvattentäkt och grundvattenverk är ett av endast två aktiva kommunala vattenverk på Södertörn som producerar dricksvatten oberoende av Mälaren och/eller Stockholm Vatten och avfall och har således mycket stor betydelse för regionens reserv- och nödvattentäkt.
För Pålamalms vattentäkt finns ett vattenskyddsområde som inrättades 1968. Hummeltorps verksamhet ligger numera inom Pålamalms vattenskyddsområde efter att länsstyrelsen beslutat att utvidga vattenskyddsområdet. Denna omständighet bör beaktas vid lokaliseringsprövningen. I länsstyrelsens motivering till beslutet lyfts särskilt problematiken med PFAS och det anges att det är motiverat att begränsa etablering av verksamheter som kan medföra risk för PFAS-förorening inom området. Vad gäller sekundär zon får nya områden för hantering av avfall eller massor inte tas i anspråk. Haninge kommun har genomfört en riskbedömning i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer. Av riskbedömningen framgår bland annat att masshanterings- och återvinningsverksamhet utgör stora hot mot vattentäkten genom bland annat risk för föroreningsspridning. Pålamalms dricksvattentäkt och grundvattenförekomst har ett mycket stort skyddsvärde. Den kan försörja ca 1 miljon stockholmare med vatten. Dricksvattenproduktion är en samhällsviktig verksamhet som av naturliga skäl måste ske på en plats med lämpliga förutsättningar, där det finns tillgång till en stor mängd vatten av bra kvalitet. Avfallsverksamhet kan däremot bedrivas på många olika platser.
Till följd av områdets komplexitet och sårbarhet för föroreningar är det förenat med mycket stora osäkerheter att bedöma exempelvis föroreningsspridning, grundvatten- strömningar och markens förmåga att fungera som barriär. Områdets förutsättningar och de studier av grundvattensystemet som genomförts av Haninge kommun de senaste decennierna talar för att spridningsförutsättningarna är stora och barriär- effekterna låga. Sökanden har presterat ett ofullständigt underlag i denna del. Det saknas bland annat uppgifter om jordartsgeologiska förutsättningar, jordarts- bestämningar inom fastigheten och närområdet ned till bergöverytan, jordarternas och massornas hydrauliska egenskaper, utbredning och mäktighet av bortgrävda och i dag
s. 12 Sida 12 av 137 i domstolens handling
tillförda massor, detaljerade och över tid uppmätta grundvattennivåer, grundvattenbildningsförhållanden och grundvattengradienter.
I praktiken innebär Hummeltorps fortsatta och utökade verksamhet att Haninge kommun inte kan nyttja sitt tillstånd till grundvattenuttag till fullo eftersom grundvattenuttaget kommer innebära spridning av PFAS från grundvattnet inom Hummeltorps verksamhet till kommunens uttagspunkter.
Föroreningssituationen
Inom verksamhetsområdet finns konstaterat höga halter av PFAS. Provtagningar av yt- och grundvatten inom och runt verksamhetsområdet påvisar spridning av PFAS till grundvattentäkten och till Lilla Skogssjön. Oavsett om det skulle kunna finnas andra källor än bolagets verksamhet så går det inte att dra någon annan slutsats än att Hummeltorps verksamhet bidrar till PFAS-föroreningen inom området. Förorenings- situationen är inte tillräckligt utredd. De undersökningar av mark/jord som genomförts inom området är undermåliga men visar ändå på förekomst av PFAS i mark inom verksamhetsområdet. Ett prov omfattar ett djup om 5 6 meter men majoriteten av proverna avser ett djup om 0,5 2 meter under markytan. Mängden påförda massor uppskattas variera mellan 4 24 meter. Risken för spridning av föroreningar är stor. Den totala ytan för Hummeltorps fastighet och verksamhetsområde är 28 hektar. Enligt bolagets andrahandsyrkande ska endast 48 procent av ytan täckas av hårdgjorda ytor, vilket innebär att 52 procent inte kommer att vara tät.
Provtagningar av grundvattnen är förhållandevis få och till största delen placerade utanför eller i utkanten av verksamhetsområdet. Ytterligare provtagningar borde ha utförts i de centrala delarna av verksamhetsområdet. Bolagets påstående att de högsta halterna uppmätts utanför Hummeltorps verksamhetsområde är missvisande eftersom det saknas erforderliga provtagningar inom verksamhetsområdet. PFAS-halten i grundvattenrör 2 om 650 ng/l representerar grundvatten som förekommer i bolagets ditlagda massor och är alltså inte uttaget i något undre grundvattenmagasin. Om det skulle finnas ett undre och ett övre grundvattenmagasin så skulle dessa magasin vara åtskilda genom en geologisk barriär av exempelvis lera. Det krävs också ett tätt,
s. 13 Sida 13 av 137 i domstolens handling
sammanhängande och tillräckligt mäktigt lerlager under hela verksamhetsområdet för att kunna dra slutsatsen att det är högst osannolikt att verksamheten bidragit till en PFAS-förorening. Om artesiska förhållanden för grundvatten skulle råda inom hela verksamhetsområdet hade det även krävts ett tätt lerlager under hela verksamhets- området. Uppgifter från både bolaget, från SGU och från andra utredningar i området visar dock att det saknas lera på flera platser inom verksamhetsområdet. Artesiskt grundvatten har enbart påträffats i grundvattenrör 8. Det grundvattenröret ligger i verksamhetsområdets utkant i nordväst och kan på intet sätt antas vara representativt för hela området. Grundvattennivån i grundvattenrör 8 är uppmätt till +57,5 meter, en nivå som korrelerar väl med nivåerna i både grundvattensjöarna och Hanvedsmossen. Detta innebär att det grundvattenröret kommunicerar med grundvattnet inom bolagets område och att föroreningar i det röret med stor sannolikhet kan härledas till bolagets verksamhet.
Det kan finnas lera inom verksamhetsområdet men det finns inget som visar att det finns ett sammanhängande lerlager under fyllnadsmassorna som kan fungera som en barriär för spridning av föroreningar mot dricksvattentäkten. Att hitta lera ställvis räcker inte. Det saknas bevis i form av borrprotokoll eller annan dokumentation som visar att det förekommit lera under den gamla torvtäkten. I provpunkterna Rb 6401, Rb 6403 och Rb 6404 finns bevis på att torven faktiskt underlagrades av siltig sand, silt respektive sandig silt. Det har alltså inte funnits lera under hela den gamla torvtäkten.
Kommunen har låtit göra en fingerprintanalys . Den visar att den PFAS-förorening som påträffats i grundvatten i bolagets egna massor, har likadan sammansättning som i diket som avrinner från bolagets område, i utloppet från Lilla Skogssjön och i grundvatten i norra delen av fastigheten samt i Brinkbäcken.
Grundvattenmagasinet vid Hanvedsmossen och Pålamalms södra magasin har en verifierad hydraulisk koppling. Om Haninge kommun därtill nyttjar sitt tillstånd till grundvattenuttag kommer grundvattenströmningen otvivelaktigt att ske från Hanvedsmossen till det södra magasinet. Detta i sig medför att PFAS-förorenat grundvatten kommer att sprida sig till kommunens vattentäkt. Om bolagets planerade
s. 14 Sida 14 av 137 i domstolens handling
utökade verksamhet tillåts kommer kommunen i praktiken inte kunna utnyttja sitt tillstånd.
Att rena uppträngande vatten vid sedimentationsdammen bedöms vara långt ifrån tillräckligt för att skydda Pålamalms grundvattentäkt, eftersom grundvatten och ytvatten uppströms grundvattenrör 8 också är kraftigt förorenat av PFAS.
Verksamheten kommer att hindra sanering av både mark och vatten. Bolaget har inte beskrivit på ett realistiskt sätt hur sanering av mark och grundvatten ska genomföras. Att anlägga bullervallar eller täta celler kommer att försvåra, och på vissa platser sannolikt omöjliggöra, sanering av underliggande mark. Ansvaret enligt 10 kap. miljöbalken är inte en tillräcklig garant för att säkerställa att erforderliga saneringsåtgärder kommer att genomföras.
Miljökvalitetsnormer
Den recipientutredning som bolaget låtit utföra är baserad på en flödesmätning som utförts vid ett tillfälle och som inte kan anses representativ för förhållandena på platsen över tid. Den metod som använts är inte tillräckligt noggrann och mätningen har gjorts i en sektion som är olämplig för denna typ av mätningar. Redovisade beräkningar från bolaget och beräkningar från Sweco visar att kemisk status i Lilla Skogssjön avseende rån lakvatten från bolagets område. Vidare visar utförda beräkningar från Sweco att även det mindre tillskottet av 3,6 l/s renat dagvatten leder till en otillåtlig påverkan på miljökvalitetsnormerna. Både det tillskott som sker via grundvatten från bolagets område och det orenade dag- och lakvatten som rinner till Lilla Skogssjön medför en otillåten påverkan på sjöns miljökvalitetsnormer.
Trafik och transporter
Den ökade mängden transporter och den ökade masshanteringen utgör ett påtagligt hot mot grundvattenmagasinet och den kommunala dricksvattentäktens uttagsbrunnar. Redan i dagsläget sker incidenter och olyckor på vägarna till och från
s. 15 Sida 15 av 137 i domstolens handling
verksamhetsområdet. Haninge kommuns uttagsbrunnar ligger endast 40 meter från vägen som kommer att trafikeras av tung trafik till och från verksamheten. Området runt vägen utgörs av mycket genomsläppliga jordarter och utgör viktiga grundvatten- bildningsområden. Ett dieselutsläpp från en lastbilstank i ett sådant område kan få mycket stora konsekvenser för dricksvattenförsörjningen även om åtgärder vidtas snabbt. Ökade mängder tung trafik medför också ökad risk för olyckor.
har anfört följande. Det är fel att binda upp sig med ett nytt tillstånd på 20 år med ett intag på 800 000 ton massor årligen. Det är knappast förenligt med försiktighetsprincipen med tanke på att projektet också är uppbyggt kring att testa en oprövad metod att ta hand om lakvatten. En ökad verksamhet ökar direkt trafik- intensiteten på vägnätet för transporter till och från anläggningen i den södra regionen av Storstockholm och inte minst på närliggande mindre vägar runt Hanvedsmossen som inte är byggda för denna massiva tunga trafik. Transportsituationen sätter stopp för ökad verksamhet på Hummeltorp som samtliga remissinstanser påpekar är en flaskhals. Bullerskydd måste finnas på plats från dag ett för att skydda närboende.
och har anfört följande.
Att pröva en helt ny teknik som inte är vetenskapligt beprövad på ett av länets viktigaste grundvattenmagasin kan inte anses försvarbart. Med den teknik som presenterats ska hela verksamhetsområdet grävas upp, cirka en till två meter under marknivå, för att lägga ner den nya teknik som är nödvändig. Genomsläppliga hårdgjorda ytor ska anläggas ovanpå det redan förorenade området. Det innebär att befintliga PFAS-föroreningar kommer att ligga kvar och urlakas under de 20 år som verksamheten nu fått tillstånd till. Det är en ny anläggning som inte kan räknas som befintlig verksamhet eftersom den innebär att 69 procent av markytan ska anläggas med den nya tekniken. Det kanske även behövs bygglov. En grundläggande förutsättning för att verksamheten ska kunna tillåtas är att de täta cellerna genomförs.
Miljökvalitetsnormerna för vatten är väldigt tydliga med att det räcker med enbart risken för att påverka vattenkvaliteten negativt. En myndighet får inte tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om det finns minsta risk för att
s. 16 Sida 16 av 137 i domstolens handling
förorena grundvattnet. Enligt Swecos utredning behövs inte så stora mängder föroreningar för att stora mängder grundvatten ska påverkas. Skulle ett läckage inträffa i cellerna frågar SGU hur snabbt åtgärder kan sättas in i konstruktionen när hela cellbassängen med innanmäte måste grävas fram. Det är oklart vad som händer med bassängerna och de hårdgjorda ytorna och hela tekniken vid ett skyfall med stora översvämningar. Om Lilla Skogssjön blir förorenad kommer det också att påverka Kagghamraån och Uringebäcken och laxstammen eftersom det är samma sjösystem. Det innebär också att många hushåll blir utan vatten. Lilla Skogssjön har redan för höga halter av PFAS.
Mark- och miljödomstolen har ansett att det i Efterklangs utredning har tagits hänsyn till den kumulativa ljudbilden men det redovisas inte om buller från motorbanan är inkluderat. Ingen hänsyn har tagits till det s.k. tysta området som pekades ut av regeringen år 2000.
Återvinningsverksamheter kan inte gå före rent och friskt vatten till nuvarande och kommande generationer. Platsen är helt olämplig att bedriva verksamhet på bland annat med hänsyn till de kunskaper och de förändringar som sker i samhället i dag med t.ex. nya kemikalier. Om en nyetablering skulle prövas på platsen i dag skulle den aldrig godkännas i detta känsliga område.
Det befintliga vägnätet är inte anpassat för tung trafik. Vägen är smal och lastbilar har svårt för att mötas. Mark- och miljödomstolen har ansett att svårigheten kan avhjälpas med hastighetsbegränsningar, som då måste bli begränsningar på 40 km/h, på väg 257 och Pålamalmsvägen, som båda är landsvägar. Detta ger övergripande försämringar för andra som nyttjar vägnätet. Hela vägsituationen måste belysas. Det är ju inte bara Hummeltorp som har trafik på vägen, utan det finns andra företag, t.ex. HAEAB, Heidelberg Materials Ballast Sverige AB och Saint Gobian Sweden AB, som också har tunga transporter på vägarna. Olyckorna kan inte begränsas till enstaka trafikant- grupper, såsom motorcyklister utan påverkar trafiksituationen i stort.
De har även åberopat fotografier från väg 257.
s. 17 Sida 17 av 137 i domstolens handling
och har även anfört följande. Forskningen kring PFAS är under stark utveckling och nya rön publiceras ständigt. Nya rapporter visar på allvarliga hälso- och miljöeffekter men mycket är fortfarande okänt. Därför måste aktuella studier och den ökande kunskapen om PFAS tas på allvar i detta ärende. Försiktighetsprincipen bör tillämpas. De samlade riskerna för påverkan på grundvatten, dricksvattenförsörjning samt människors hälsa och säkerhet är sådana att tillstånd inte kan ges. Det är viktigt att bullerbedömningen inte enbart utgår från teoretiska beräkningar eller enskilda mätningar, utan även beaktar verksamhetens faktiska och långvariga bullerpåverkan på närliggande bostäder. Risken är stor att PFAS kan tränga in i deras grävda dricksvattenbrunn som är cirka fem meter djup och belägen ungefär fem meter från Lilla Skogssjön.
Hummeltorp har anfört i huvudsak följande.
Lokaliseringsutredningen
Det är fråga om en utökning av en befintlig och sedan 1970-talet etablerad verksamhet. Av lokaliseringsutredningen framgår att det saknas realistiska alternativ. Avgränsningen har gjorts utifrån att platsen ligger inom samma avsättningsområde som Hummeltorp har för dagens verksamhet. Det innebär att alternativa lokaliseringar måste vara belägna söder om Stockholm och att de ska vara belägna inom Botkyrka, Nynäshamn, Haninge, Huddinge, Salem, Södertälje eller Tyresö kommun. Inom detta område har såväl redan ianspråktagen som icke ianspråktagen mark analyserats. Det har även varit av största vikt att platsen är belägen nära ett större vägnät. Påverkan på dricksvattentäkten har bara bedömts för den valda lokaliseringen.
Den ansökta verksamheten bedöms inte ha någon negativ påverkan på Lilla Skogssjön eller Pålamalm. Det är enbart en liten mängd vatten som kommer att släppas ut från verksamhetsområdet som sen kommer att nå Lilla Skogssjöns sydöstra del. För det fall analyser visar att vattnet behöver genomgå rening, kommer det att renas innan det släpps ut.
s. 18 Sida 18 av 137 i domstolens handling
Den ansökta verksamhetens uppbyggnad, med hård- och tätgjorda ytor samt den slutna vattenhanteringen med de täta cellerna utan inbördes kontakt, minimerar risken för spridning av förorening till mark och grundvatten. Eventuella spill av oljor eller drivmedel från maskiner kan inte spridas djupare än till botten på den cell där spillet skett. Eventuella spill kommer att stanna i den cell där spillet skett och därefter pumpas ut och hanteras utan att vidare föroreningsspridning är möjlig.
Bolaget har inte gjort någon separat lokaliseringsutredning för det sökta vattenuttaget. Lokaliseringen av verksamheten som sådan som vid tidpunkten för lokaliserings- utredningen låg i närheten av ett vattenskyddsområde har dock beaktats i lokaliseringsutredningen. Det kan inte krävas att alla delverksamheter ska beaktas i lokaliseringsutredningen. Avfallsåtervinningsverksamheten har varit styrande för lokaliseringsutredningen och vattenverksamheten, i form av uttag av ytvatten, utgör en mycket liten del av den ansökta verksamheten. Den ansökta verksamheten är inte heller avhängig att vattenverksamheten kommer till stånd. Det är därtill fråga om utökning av befintligt tillstånd.
Länsstyrelsen har den 8 juni 2026 fattat beslut om utökat vattenskyddsområde och nya föreskrifter för Pålamalms grundvattentäkt. Fastigheten omfattas numera av vattenskyddsområdets sekundära zon. Beslutet innebär att verksamheter som bedriver masshantering som kan innebära risk för spridning till omgivningen och som är belägna i sekundär zon är tillståndspliktiga, men omfattas inte av förbud. Haninge kommuns riskklassificering av masshanteringsverksamheten har sänkts från riskklass 3 till riskklass 2, vilket innebär en medelstor sannolikhet för att en händelse ska inträffa inom de närmaste 10 50 åren.
Föroreningssituationen
Det förekommer förhöjda halter av PFAS inom hela Pålamalm och inte enbart inom Hummeltorps verksamhetsområde. Avsevärt högre halter har uppmätts utanför verksamhetsområdet. Av data från miljöövervakningen framgår att medelvärdet av fem utspridda provpunkter i Pålamalms grundvattenförekomst, som sträcker sig långt utanför verksamhetsområdet, är 3270 ng/l summa PFAS 11 enligt VISS. Längre norrut
s. 19 Sida 19 av 137 i domstolens handling
har det från slutet av 1940-talet till 2004 funnits både militär och civil flygverksamhet. Norrut finns en sedan tidigare känd förorening av PFAS till följd av användning av brandskum. Upptäckten av PFAS år 2011 ledde bland annat till att Tullinge vattenverk inte längre kunde användas. Av analysresultaten framgår att det är grundvattnet, och inte lakvattnet hänförligt till verksamheten, som har högst innehåll av PFAS. Verksamheten som sådan är alltså inte bidragande till utsläpp och spridning av PFAS. En analys av ett flertal rapporter visar att grundvattenströmningen nu går i riktning mot nordväst från fastigheten , dvs. i riktning från Pålamalms dricksvattentäkts uttagsbrunnar.
Sanering av mark skulle kunna bli aktuell vid verksamhetens avslut. Det har inte framkommit något i statusrapporten som indikerar att marken behöver saneras. Bolaget kommer att provta utgrävda massor i samband med anläggandet av de täta cellerna. Inget indikerar att det förekommer någon hot spot inom verksamhetsområdet. Om en föroreningskälla inom verksamhetsområdet skulle påträffas innebär inte den sökta verksamheten att sanering på något sätt skulle försvåras. Oavsett vilken sanerings- metod som skulle kunna bli aktuell, kan den utföras utan hinder av den ansökta verksamheten. Hummeltorps verksamhet begränsar inte möjligheterna att vidta nödvändiga avhjälpandeåtgärder och åtgärderna kan genomföras med gott resultat under pågående verksamhet. SGI:s redovisning av regeringsuppdrag om PFAS 2022- 2026 visar att de åtgärdstekniker som Hummeltorp redovisat är väl underbyggda, beprövade och kan förväntas ge mycket god spridningsbegränsande effekt om en eventuell PFAS-förorening skulle påträffas inom verksamhetsområdet.
Orsakerna till föroreningarna är fortfarande oklara. Det krävs en vidare geografisk undersökning av omkringliggande andra fastigheters bidrag till områdessituationen. En sådan utredning bör göras som en gemensam insats styrd av länsstyrelsen som ett mellankommunalt projekt och, om möjligt, även inkludera Försvarsmakten för att utreda föroreningarnas samband med den närliggande, nedlagda flygflottiljen. Bolaget har inte motsatt sig fortsatt utredning om ursprunget till PFAS-föroreningen utan hela tiden varit tydliga med att det gärna deltar i ett sådant arbete och bidrar med samtliga de provtagningar av mark och vatten som genomförts av bolaget inom
s. 20 Sida 20 av 137 i domstolens handling
verksamhetsområdet. Det bör dock påpekas att ingen förorening har påträffats i markproverna.
Hela verksamhetsområdet har inte varit täckt med ett lerlager, men däremot finns det ett lerlager i det område där det tidigare varit en torvmosse. Det är ett massivt lager med blålera som skiljer det övre och undre grundvattenmagasinet. I grundvattenrör 8, som var placerat i jungfrulig mark och borrat under det naturliga lerlagret, har ett artesiskt tryck bildats till skillnad mot i grundvattenrör 3, som var placerat ovan lerlagret, där det inte uppkommit ett artesiskt tryck. Föroreningar rör sig med grundvattnets strömningsriktning mot nordväst mot Lilla Skogssjön.
Att artesiskt tryck förekommer inom området framgår tydligt av observationer vid f.d. grundvattenrör 8. Vid detta grundvattenrör överstiger trycknivån inte nivån +59 m. Marknivån vid grundvattenrör 2 är belägen på nivån +62,22 m och grundvattenrörets överkant är belägen på nivån + 63 m. Därmed kan artesiskt tryck verka uppåt genom lerlagret vid grundvattenrör 2. Trycknivån är dock inte tillräcklig för att grundvattnet ska nå markytan, varför uppträngning av vatten ovan mark inte kan förväntas vid grundvattenrör 2
Av grundvattenrören är GV 11 och GV 14 i sin helhet placerade i fyllnadsmassor inom verksamhetsområdet. Även om lera påträffats vid borrning är det således lera som finns i fyllnadsmassorna.
Förekomsten av lerlager under den del av verksamhetsområdet som tidigare utgjorde torvtäkt och även under övrig del av verksamhetsområdet har framförallt betydelse för att beskriva de geologiska förhållandena i området och för bedömningen av förekomsten av PFAS i grundvatten. Högre halter av PFAS förekommer i det undre grundvattenmagasinet än det övre. Eftersom det finns ett tätande skikt mellan det undre och det övre grundvattenmagasinet har inte PFAS-föroreningen rimligtvis kunnat härröra från Hummeltorps verksamhet. För den ansökta verksamheten har lerlagret ingen avgörande betydelse då anläggningens egna tekniska konstruktion med täta celler utgör en komplett och överordnad skyddsbarriär.
s. 21 Sida 21 av 137 i domstolens handling
Kommunens fingerprintanalys saknar bevisvärde eftersom den inte är utförd på ett korrekt och tillförlitligt sätt.
De täta cellerna
Cellerna kommer att fungera som separata små bassänger under markytan med ett tätskikt i botten och sidorna. Cellens botten kommer att placeras omkring 1,5 2 meter under marknivån med uppvikta kanter vattentätt anslutna till tätande lager i marknivå. De täta cellerna kommer att vara lokaliserade ovanför grundvattennivån. Infiltration av ytvatten kommer inte att kunna ske mellan cellerna eller på annat sätt kunna nå ner till grundvattnet från masshanteringsytorna. Konstruktionen av cellerna kommer att kräva att området till viss del grävs ur ned till hela cellens djup och area plus marginal. I cellens botten och väggar placeras impermeabel EPDM-gummiduk med ytterligare skyddande geotextil på båda sidor för att skapa en säker geologisk barriär. Varje cellbassäng kommer att fyllas med lager av stenmjöl på båda sidor av barriärduken för att ytterligare skydda duken och förstärka den geologiska barriären. Nästa lager i bassängen består av större sten för att cellbassängen ska kunna fungera som en stenkista och fånga upp och behålla betydande mängder vatten. Högst upp i varje cellbassäng kommer ett lager av genomsläppligt krossmaterial att läggas för att få en hård körbar yta. Ingen av cellerna/bearbetningsytorna kommer att ha något utlopp. I varje cell kommer det att placeras uppsamlingsbrunnar. Från brunnarna kommer vatten kunna pumpas upp till avloppssystemet som är anslutet till en sluten dag- och lakvattenanläggning. Om rening krävs finns möjlighet att ha ett mobilt reningsverk mellan pumpen och avloppssystemet. Bolaget kommer att installera nivåmätare i de olika cellerna, vilket innebär att ett läckage snabbt kan upptäckas och åtgärdas. Det är fråga om en beprövad, tät och gedigen konstruktion som inte är att anse som en riskkonstruktion. Konstruktionens uppbyggnad kan jämföras med godkända deponier för farligt avfall.
Om ett läckage inträffar kan det åtgärdas relativt enkelt. Eftersom det bara handlar om mindre ytor med vattensamlande celler och låga volymer av material ovanpå går det både fort och enkelt att tömma cellen till sedimentationsbassängen, gräva fram läckaget och täta det genom att lägga en ny duk vid läckaget och svetsa ihop duken så
s. 22 Sida 22 av 137 i domstolens handling
att konstruktionen är tät. Samma sak gäller om det skulle bli aktuellt att åtgärda en eventuell PFAS-förorening inom eller under området. Man gräver ut och tar prover tills man är säker på att föroreningen är borttagen. Om man hittar en reva i duken kan den repareras eller cellens duk bytas.
Påverkan från vattenuttag på riksintresse för naturvård Kagghamraån
Haninge kommun har tillstånd att leda bort grundvatten för allmän vattenförsörjning från ett antal fastigheter. Mark- och miljödomstolen sköt upp frågan om slutliga villkor avseende ekologiskt hållbart lägsta vattenflöde i Kagghamraåns vattensystem under en prövotid om tre år. Under prövotiden ska kommunen närmare utreda flödet till Uringebäcken från Lilla Skogssjön och förutsättningarna för ökat användande av grundvatten på Pålamalm. Prövotiden har förlängts. Förlängningen visar på att det är svårt att dra några säkra slutsatser om vilket uttag som är hållbart. Därför föreslog bolaget att bolagets vattenuttag inte får ske när flödet är mindre än 10 l/s. Skälet till detta var att lägga sig på en sådan nivå att Haninge kommuns uttag inte riskerade att påverkas. Hänsyn togs därvid till att ett uttag om 5 l/s ansetts tillåtligt enligt den provisoriska föreskrift som meddelades vid förlängningen av prövotiden. Mark- och miljödomstolen har således tidigare bedömt att vattenuttaget är tillåtligt och att någon påtaglig skada inte riskerar att uppstå på riksintresset. Det finns inte anledning att göra någon annan bedömning nu. Den sökta vattenverksamheten kommer inte att ha någon negativ påverkan på vattenföringen i Kagghamraån. Uttagspunkten för vattenuttaget har också flyttats från den konstgjorda sjön till en inspektionsbrunn som tillhör kulverten på Hummeltorps fastighet. Detta innebär att det vatten som kommer att tas ut är det ytvatten som naturligt avrinner från de konstgjorda sjöarna till Hummeltorps sedimentationsdamm.
Även om 52 procent av ytan av bolagets anläggning inte kommer att vara tät innebär det ingen risk för spridning av föroreningar eftersom lakvatten från samtliga ytor där avfall hanteras leds till de täta cellerna.
Det är högst osannolikt att Hummeltorps verksamhet bidrar till PFAS-föroreningen inom området. Utgående vatten från sedimentationsdammen har tidigare utgjorts av
s. 23 Sida 23 av 137 i domstolens handling
vatten från den ansökta verksamheten, Skimarines konstgjorda sjöar och uppträngande grundvatten. På grund av misstanke om uppträngande grundvatten i sedimentations- dammen har en tätning av dammen utförts 2024. Efter tätningen har samtliga tidigare uppmätta föroreningshalter minskat. Resultaten av provtagningarna bekräftar att de höga PFAS-halterna tydligt kan hänföras till artesiskt grundvatten i det undre grundvattenmagasinet och inte till dag- och lakvatten som uppkommer från verksamheten. Det är svårt att provta hela djupet av platån i och med dess egenskaper. Att genomföra provtagning med skruvborr och foderrör inom hela verksamhetsytan bedöms inte vara ekonomiskt försvarbart. Bolaget har aldrig varit emot provtagning inom verksamhetsområdet, bara omfattningen av provtagningen.
Under 2025 har bolaget anlagt en kulvert så att vatten från de konstgjorda sjöarna på Skimarines fastighet inte längre blandas samman med vatten i sedimentationsdammen. Innan markarbetena utfördes lät bolaget undersöka mark, sediment och ytvatten i den norra delen av verksamhetsområdet och uppströms GV8. Den högsta uppmätta halten var 0,000909 mg/kg TS. Samtliga analyserade halter av PFAS understiger preliminära riktvärdet för KM. Halterna i sedimentproverna har jämförts med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2019:25 där den naturliga bakgrundshalten för koppar subtraheras. Samtliga halter underskrider gränsvärdena. För ytvatten, dvs. vatten som avrinner från de konstgjorda sjöarna, uppmättes PFAS 11 till 31,7 ng/l och PFOS till 4,16 ng/l.
Bolaget har redovisat konsekvenserna vid skyfall i den tekniska beskrivningen. Varje tät cell är utformad så att varje kvadratmeter på bearbetningsytorna har 1,5 2 m³ vattentät bassäng under sig. Ytorna beräknas klara 10-årsregn med mindre än 4 procent avrinning från ytan. Vid ett 100-årsregn beräknas avrinningen från ytorna understiga 20 procent.
Miljökvalitetsnormer
Den utredning som bolaget gett in där utsläpp av PFAS är bedömt utifrån tillgängliga uppgifter visar ingen otillåten försämring av vattenförekomsten i enlighet med HVMFS 2019:25. Den ansökta verksamheten bidrar inte till att vattenmiljön försämras
s. 24 Sida 24 av 137 i domstolens handling
på ett otillåtet sätt och kommer inte heller innebära ett äventyrande av möjligheten att uppnå den status som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm. Bolagets bedömning utgår från recipienten Lilla Skogssjöns volym. Vid en utsläppshalt om 2,5 ng/l respektive 0,65 ng/l sker inget detekterbart tillskott av PFAS och PFOS i Lilla Skogssjön i enlighet med gällande rapporteringsgränser vid svenska ackrediterade laboratorium. Således kan inte heller grundvattenförekomsten påverkas genom reducerad infiltration. Maximala utsläpp från den sökta verksamheten kan omöjligen innebära en detekterbar förändring i grundvattenförekomsten.
Buller- och skyddsvallar
Syftet med bullervallen är att minska bullerspridningen från verksamheten samtidigt som den förhindrar insyn till anläggningen. Vallarna är nödvändiga för att uppfylla gällande krav. De kommer att anläggas successivt. Under anläggningstiden kommer Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser att tillämpas. Vallen bedöms ta ca 4 5 år att anlägga. Till dess vallarna är slutligt uppförda kommer tillfälliga avskärmningar att användas för att innehålla bullervillkoren. Bullervallarna kommer att anläggas på tätande skikt och kommer därmed inte att bli genomsläppliga och bidra till grundvattenbildningen. Det tätande skiktet kommer att anläggas med en lätt lutning mot verksamhetsområdet så att dagvatten avrinner till verksamhetsområdet. Externa massor kommer att användas till vallarna, det finns inte så mycket interna massor. När verksamheten upphör får en dialog ske med tillsynsmyndigheten angående efterbehandling.
Trafiksituationen
Trafiksituationen har beaktats i lokaliseringsutredningen. Bolaget har i ansöknings- handlingarna redogjort för åtgärder som kan vidtas för trafiksäkerheten. Det finns flera åtgärder som skulle kunna vidtas utöver de som bolaget redan har åtagit sig. Den absoluta majoriteten av olyckor sker med motorcyklar och utanför bolagets verksamhetstider. Bolaget känner inte till några klagomål om att sand, grus eller sten tappats från tunga fordon kopplat till bolagets verksamhet.
s. 25 Sida 25 av 137 i domstolens handling
Den totala trafikmängden från masshanteringsverksamheten i närområdet och därmed belastningen på vägnätet kan förväntas minska över tid, bland annat eftersom Heidelberg Materials har ansökt om en tidsbegränsad giltighetsförlängning om tre år av sitt befintliga tillstånd i syfte att möjliggöra en mer ordnad avveckling och efterbehandling av verksamheten.
Ekonomisk säkerhet
Bolaget motsätter sig ändring av den ekonomiska säkerheten. Om domstolen anser att villkoret ska innehålla en uppräkning av den ekonomiska säkerheten föreslår bolaget följande tillägg:
Länsstyrelsens andrahandsyrkande
För att kunna genomföra åtgärder inom verksamhetsområdet enligt den ansökan som lämnats in krävs kostsamma investeringar. Bolaget kan därför inte, eftersom det är en vinstdrivande verksamhet, gå med på en sådan begränsning av tillståndet som länsstyrelsen yrkat i andra hand.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Mark- och miljööverdomstolen har hållit huvudförhandling med syn den 14 16 april 2026. På grund av yttranden som inkommit efter huvudförhandlingen har skrift- växlingen återupptagits och parterna har skriftligen slutfört sin talan.
Miljökonsekvensbeskrivningen
Mark- och miljööverdomstolen anser, vilket kommer att utvecklas nedan, att miljökonsekvensbeskrivningen och utredningen i övrigt har brister som är av betydelse särskilt i fråga om lokaliseringen av verksamheten. Bristerna är dock inte av sådan
s. 26 Sida 26 av 137 i domstolens handling
beskaffenhet att det ska anses föreligga processhinder (jfr NJA 2009 s. 321). I likhet med mark- och miljödomstolen bedömer alltså Mark- och miljööverdomstolen att det finns förutsättningar att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen.
Rättsliga utgångspunkter
För att få tillstånd att bedriva en miljöfarlig verksamhet krävs att sökanden tillhanda- håller utredning som visar att verksamheten uppfyller de krav som ställs enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler m.m. i 2 kap. miljöbalken. Enligt 2 kap. 6 § miljöbalken ska det för en verksamhet väljas den plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vidare framgår av 2 kap. 3 § miljöbalken att den som bedriver en verksamhet ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Bestämmelsen i 2 kap. 6 § miljöbalken är tillämplig vid såväl lokalisering av en ny verksamhet som utökning av en befintlig verksamhet, även om den får störst betydelse för en ny verksamhet där tidigare orörd mark ska tas i anspråk. Det är verksamhets- utövaren som ska visa att platsen är lämplig och att verksamheten kan bedrivas på ett godtagbart sätt. Det bör ställas särskilt höga krav på lokaliseringsutredningen för en verksamhet som lokaliseras i en känslig miljö (jfr bland annat Mark- och miljööverdomstolens avgöranden den 23 juni 2021 i mål nr M 8867-20, den 2 juni 2021 i mål nr M 1523-19 och den 16 juni 2020 i mål nr M 7042-18).
Utgångspunkter för prövningen
Inom verksamhetsområdet bedrevs sedan åtminstone 1970-talet en torvtäkts- verksamhet med jordtillverkning. Den verksamheten avvecklades 2009 och nu bedrivs en återvinningsverksamhet enligt ett tillstånd från 2014 som löper ut den 1 januari 2029. Det tillståndet medger bland annat att årligen ta emot samt återvinna och behandla maximalt 290 000 ton inert avfall. Den nu aktuella prövningen avser betydligt större mängder och avser också andra typer av massor. Dessutom omfattar
s. 27 Sida 27 av 137 i domstolens handling
prövningen uppförande av bullervall med externa massor samt en ansökan om vattenverksamhet.
Fastigheten , där verksamheten ligger, är en del av Hanvedsmossen. Verksamheten är belägen inom grundvattenförekomsten Pålamalm och sedan den 8 juni 2026 inom vattenskyddsområdet för Haninge kommuns dricksvattentäkt (sekundär skyddszon). Grundvattenförekomsten har hög prioritet enligt den regionala vattenförsörjningsplanen i Stockholms län. Haninge kommun har tillstånd att ur dricksvattentäkten ta ut 950 000 m³ i årsmedeltal (motsvarande 30 l/s) och högst 5 000 m³ under ett och samma dygn (motsvarande 60 l/s). Transporter till och från återvinningsanläggningen kommer att passera genom vattenskyddsområdet. Pålamalms grundvattenförekomst är indelad i fyra grundvattenmagasin; norra magasinet, mellersta magasinets norra del, mellersta magasinets södra del och södra magasinet. Uttagsområden för grundvatten finns för närvarande i mellersta magasinets södra del och i det södra magasinet.
Under 2019 upptäcktes PFAS-föroreningar inom verksamhetsområdet och i anslutning till detta. Av utredningen i målet framgår att mycket höga halter har uppmätts inom en stor del av verksamhetsområdet. Av de grundvattenrör som redovisats har en del tagit grundvatten från fyllnadsmassor. Även i dessa rör har höga halter uppmätts. Den högsta uppmätta halten vid provtagning 2019 är 1500 ng/l för PFAS11 i den sydöstra kanten av verksamhetsområdet (GV1). Den högsta uppmätta halten vid provtagning 2021 var 650 ng/l för PFAS11 i ett rör i den östra delen av verksamhetsområdet (GV2). I den norra delen har halter på 280 respektive 590 ng /l uppmätts. Utanför verksamhetsområdet, strax söder om det, uppmättes under 2019 en halt på 5 600 ng/l PFAS11. I Mark- och miljööverdomstolen har även framkommit att förhöjda PFAS- halter har hittats i flera provpunkter mellan verksamhetsområdet och kommunens nuvarande uttagsbrunn i Pålamalms södra magasin. Vid provtagning i mars 2026 uppmättes för första gången förhöjda halter, 5,2 ng/l PFAS 4, vid provpunkten Rb7204, som är belägen uppströms kommunens brunnar på samma plats där Haninge kommun har tillstånd för nytt brunnsområde. Gränsvärdet för PFAS4 är 4 ng/l. Provtagningar under 2025 visar att föroreningshalten har ökat i grundvattenrör 2 till som högst 1400 ng/l PFAS11.
s. 28 Sida 28 av 137 i domstolens handling
Det är osäkert vad som är källan till föroreningen. Parterna har olika uppfattningar om föroreningen kommer från Hummeltorps verksamhet eller från annan verksamhet. När det gäller strömningsriktningen för grundvatten har bolaget angett att strömnings- riktningen är åt nordväst, dvs. i riktning från Pålamalms grundvattentäkts uttagsbrunnar. Detta skulle enligt bolaget innebära att det är osannolikt att bolagets verksamhet bidragit till den aktuella PFAS-föroreningen i grundvattnet. Enligt Mark- och miljööverdomstolen finns det dock inte tillräckligt underlag för att dra den slutsatsen. Även om stora delar av grundvattenflödet från Hanvedsmossen går mot norr och nordväst är skillnaderna i grundvattennivåer mot nordost så små att det är sannolikt att grundvatten även sprids i andra riktningar, vilket även PFAS-förekomsten i grundvattenrör nordost om verksamhetsområdet tyder på. Enligt Mark- och miljööverdomstolen har de fingerprintanalyser kommunen redovisat inte sådana brister att de saknar bevisvärde. Analyserna får dessutom stöd av de mycket höga PFAS- halter som har uppmätts i grundvatten, i grundvattensjöarna och i diket som avvattnar grundvattensjöarna och sedimentationsdammen i kombination med att betydande delar av grundvatten från Hanvedsmossen förväntas flöda mot Lilla Skogssjön eller grundvattendammarna. Baserat på dessa uppgifter bedömer Mark- och miljööver- domstolen att PFAS i grundvattensjöarna och i Lilla Skogssjön sannolikt till stora delar kommer från samma källa som PFAS i fyllnadsmassorna. Analyser från inloppet från Stora Skogssjön visar däremot en avvikande PFAS-profil och vid de flesta mättillfällen tydligt lägre PFAS-halter än i Lilla Skogssjön. Ingenting tyder därmed på att bidraget av PFAS från Stora Skogssjön har mer än marginell betydelse för halterna i Lilla Skogssjön.
Även om den ansökta verksamheten är belägen på en redan ianspråktagen plats måste prövningen ske utifrån att påverkan och belastningen på miljön blir större jämfört med nuvarande verksamhet och även utifrån nya omständigheter vad gäller förekomst av PFAS inom området. Den övergripande frågeställningen i målet avser om lokaliseringen är lämplig med hänsyn till framför allt vattenskyddsområdet Pålamalm och dricksvattentäkten. För att kunna göra en bedömning av om de ytterligare mängder avfall som avses att hanteras inom verksamhetsområdet och de konstruktioner som avses att uppföras enligt ansökan kan medföra föroreningsrisker för
s. 29 Sida 29 av 137 i domstolens handling
vattenskyddsområdet och dricksvattentäkten, måste först prövas vad det finns för underlag avseende de hydrogeologiska förhållandena, om underlaget är tillräckligt för den bedömning som ska göras och om riskerna är så påtagliga att lokaliseringen inte kan godtas. Detta framför allt med hänsyn till vad som framkommit om PFAS-halter inom området. Lokaliseringsprövningen ska också göras i förhållande till det ansökta vattenuttaget och vilken påverkan det kan få på miljökvalitetsnormer och riksintresset Kagghamraån.
Det hydrogeologiska underlaget och risker för påverkan på dricksvattentäkten
När det gäller hydrogeologin inom verksamhetsområdet och i förhållande till Pålamalms vattenförekomst har parterna olika uppfattningar om grundvattnets strömningsriktning, om det finns ett tätande lerlager inom verksamhetsområdet som fungerar som en barriär för grundvattnets strömmar och om det finns två skilda grundvattenmagasin inom verksamhetsområdet.
De undersökningar av PFAS-halterna som gjorts under 2019 och 2021 har företrädesvis gjorts i kanterna av verksamhetsområdet. Endast grundvattenrör 2 är beläget längre in på området. Mark- och miljööverdomstolen anser att ytterligare provtagning borde ha gjorts längre in i verksamhetsområdet och i större omfattning för att få en mera heltäckande bild av föroreningarna inom området. Även med den bristen kan det dock konstateras att mycket höga halter av PFAS uppmätts inom verksamhetsområdet.
Mark- och miljööverdomstolen bedömer att de undersökningar som bolaget gjort vad gäller hydrogeologin inom verksamhetsområdet är knapphändiga. Mark- och miljööverdomstolen anser även att det är otydligt i lokaliseringsutredningen (den lokaliseringsutredning som gavs in i samband med tillståndsansökan samt PM avseende genomförd lokaliseringsutredning daterad den 31 maj 2023) hur dricksvattenfrågan bedömts och beaktats. Det framgår dock av materialet att en avvattning av Hanvedsmossen genom anläggande av grundvattensjöar i syfte att bryta torv skedde under 1990-talet. Detta sänkte grundvattennivåerna inom såväl Hanvedsmossen som södra magasinet. En höjning av utloppet utfördes i mitten av
s. 30 Sida 30 av 137 i domstolens handling
2010-talet vilket återställde grundvattennivåerna i båda magasinen i någon mån. Detta talar för att det finns en hydraulisk kontakt mellan Hanvedsmossen, där verksamhets- området är beläget, och södra magasinet, där uttagsområden för dricksvattentäkten finns.
Hummeltorp har gjort gällande att fyllnadsmassorna inom verksamhetsområdet underlagras av ett tätt lerlager och inte står i direkt kontakt med underliggande mer genomsläppligt material. Bolaget menar att det finns två grundvattenmagasin som skiljs åt av lerlagret som bildar en barriär.
Hummeltorp har i Mark- och miljööverdomstolen åberopat intyg från geologen som arbetat på länsstyrelsen sedan 1965 och sedan dess haft omfattande tillsyn på Hummeltorp. Han har i intygen uppgett bland annat att han sett hur torven successivt tagits ut ned till det understa lerlagret, att lerlagret framträdde mycket tydligt i brytfronten och att det var viktigt för verksamheten att inte få med någon lera. Han har även angett att det i verksamheten varit angeläget att bryta den rena torven ned till det underliggande tätande lerlagret. Hans bedömning är att det finns ett tätt underliggande lerlager som även sträcker sig utanför den gamla täktgränsen. Mark- och miljööverdomstolen finner inte att enbart dessa intyg kan läggas till grund för slutsatsen att det finns ett tätt lerlager som bildar en barriär på det sätt Hummeltorp gjort gällande.
Av de markprover som tagits inom verksamhetsområdet framgår att lera påträffats på vissa ställen. Några av proverna där man påträffat lera har gjorts i fyllnadsmassor och det har då inte varit fråga om ett naturligt lerlager. Av äldre provborrningar, utförda 1964, framgår att delar av torvmossen underlagras av siltig sand, silt, respektive sandig silt.
Hummeltorp har anfört att föroreningsnivåerna inom verksamhetsområdet är som högst i ett undre grundvattenmagasin med artesiskt grundvatten. Ett artesiskt tryck har uppstått i grundvattenrör 8, vilket enligt bolaget skulle innebära att det finns ett undre magasin. Mark- och miljööverdomstolen gör dock bedömningen att även om det skulle
s. 31 Sida 31 av 137 i domstolens handling
ha uppstått ett artesiskt tryck i det grundvattenröret kan inte den slutsatsen dras att det skulle finnas två skilda grundvattenmagasin under hela verksamhetsområdet.
Mark- och miljööverdomstolen bedömer att mycket talar för att det finns ett hydrauliskt samband mellan Hanvedsmossen och södra magasinet där en del av uttagsbrunnarna för råvatten är belägna och att det inte finns två skilda grundvatten- magasin med ett sammanhängande tätt lerlager inom verksamhetsområdet som skulle kunna fungera som en barriär mot spridning av de föroreningar som redan finns och de som kan tillkomma. Mot bakgrund av vad som framkommit om de hydrogeologiska förhållandena ovan bedömer Mark- och miljööverdomstolen, särskilt med hänsyn till de höga halter PFAS som uppmätts, att det är uppenbart att det finns en risk att förorenat vatten från bolagets verksamhet och från de föroreningar som redan finns inom verksamhetsområdet sprids till grundvattenförekomsten och till vattentäkten.
Kan den ansökta verksamheten tillåtas trots de risker som konstaterats ovan avseende dricksvattentäkten?
Hummeltorp har av mark- och miljödomstolen fått tillstånd till att bland annat samla in 800 000 ton icke farligt avfall per år. Bolaget har till bemötande av länsstyrelsens andrahandsyrkande uppgett att bolaget kan tänka sig en omfattning av tillståndet om 500 000 ton. Även med beaktande av det kan konstateras att prövningen nu avser betydligt större mängder avfall än vad som gäller enligt nuvarande tillstånd och omfattar även nya typer av massor samt vattenverksamhet. Det tillstånd som Hummeltorp ansökt om omfattar även uppförande av bullervallar som avses att byggas upp med externa massor enligt bolagets uppgifter.
Hummeltorp har gjort gällande att den verksamhet som mark- och miljödomstolen gett tillstånd till kan tillåtas mot bakgrund av det slutna system som verksamheten kommer att ha enligt det ansökta tillståndet som omfattar en konstruktion med täta celler. Samtliga bearbetningsytor inom verksamhetsområdet kommer enligt bolaget att vara hårdgjorda och täta. Bolaget har även anfört att bullervallarna kommer att anläggas på tätande skikt och kommer inte att bli genomsläppliga och bidra till
s. 32 Sida 32 av 137 i domstolens handling
grundvattenbildningen samt att det tätande skiktet kommer att anläggas med en lätt lutning mot verksamhetsområdet så att dagvatten avrinner till verksamhetsområdet.
Länsstyrelsen och Haninge kommun har gjort gällande att det finns risk att det uppkommer läckage från cellerna och att det inte är klarlagt hur ett sådant ska eller kan åtgärdas. Hummeltorp har i Mark- och miljööverdomstolen beskrivit att om ett läckage uppkommer kan man gräva ut behållarna i de täta cellerna. Om man hittar en reva i cellduken kan den repareras eller bytas ut. Man kan sedan ta prover tills man inte har någon förorening längre. Det kommer att finnas en nivåmätare som säkerställer att ett läckage upptäcks snabbt så att åtgärd kan ske.
Mark- och miljööverdomstolen bedömer att de täta cellerna i och för sig innebär en förtätning av markytan och att därigenom mindre mängder vatten kommer att tränga ner i det förorenade grundvattnet men grundvattenflödet kommer inte att upphöra i jordlagret som hamnar under förtätningen. Det finns alltså en risk för fortsatt föroreningsspridning. Mark- och miljööverdomstolen anser också att det finns oklarheter om hur ett läckage i cellerna ska kunna upptäckas och åtgärdas tillräckligt snabbt. Av handlingarna framgår att grundvattennivåerna på de flesta platser där mätning har skett ligger ganska nära marken och i den högre platån har ingen mätning av nivån skett. Det finns därför en risk att de täta cellerna kommer att placeras så att botten ligger nära eller under den lokala grundvattennivån.
Beträffande risken för föroreningsspridning har bolaget anfört att allt dag- och lakvatten kommer att samlas upp i vattensystemet och att bolaget har full kontroll över det vatten som släpps ut. Bolaget har dock inte närmare redogjort för vad som närmare avses med det mobila reningsverket. Enligt Mark- och miljööverdomstolen är det därmed osäkert hur dag- och lakvattnet ska renas och hur effektiv reningen är. Bolaget har i den överklagade domen fått provisoriska föreskrifter om rening av PFAS. Att rena uppträngande vatten vid sedimentationsdammen kan dock inte anses tillräckligt för att ändå tillåta verksamheten eftersom grundvatten och ytvatten uppströms grundvattenrör 8 också är förorenat. Den ansökta verksamheten innefattar även uppförande av bullervallar med externa massor i en omfattande mängd. Den belastning som massorna kommer att innebära medför ytterligare risker för föroreningsspridning.
s. 33 Sida 33 av 137 i domstolens handling
SGU har i yttrande till mark- och miljödomstolen bedömt att det inte är möjligt att tillåta en verksamhet som kraftigt försvårar åtgärdsarbete och därmed äventyrar en grundvattenförekomsts möjligheter att uppnå god status. För att kunna tillåta en verksamhet inom det ansökta området behöver en åtgärdsutredning visa på hur befintliga föroreningar av PFAS kan bli mindre eller åtminstone hindras i sin spridning. Om det inte genomförs åtgärder kommer, enligt SGU, den befintliga PFAS- föroreningen i grundvattnet under bolagets planerade verksamhetsområde fortsätta att spridas i flera riktningar med huvudsaklig riktning mot norr eller nordväst.
Bolaget har gjort gällande att en sanering av verksamhetsområdet är möjlig även om den ansökta verksamheten tillåts. Det har därvid presenterats olika möjliga lösningar på hur sanering skulle kunna gå till. Bolaget har anfört att schaktsanering är en metod men även stabilisering av PFAS i grundvatten kan användas. Det har dock inte närmare beskrivits hur en sådan sanering skulle anpassas till den verksamhet som avses att bedrivas. När det gäller metoden som avser stabilisering av PFAS i grundvatten har det framkommit att det ännu inte är en beprövad metod.
Mark- och miljööverdomstolen delar bolagets åsikt att det inte är meningsfullt att redogöra mer detaljerat för de olika metoderna eller vilka som kan komma att användas vid en framtida sanering innan föroreningssituationen är närmare utredd. Domstolen anser dock att den ansökta verksamheten kommer att innebära en begränsning av vilka metoder som kan användas vid en sanering. Mark- och miljööverdomstolen har därvid även beaktat vad som framkommit i SGI:s redovisning av regeringsuppdrag om PFAS 2022-2026. Att det ännu finns betydande osäkerheter om hur föroreningssituationen ser ut och vilka saneringsåtgärder som kan behövas innebär dock även att det inte går att utesluta att den planerade verksamheten kan försvåra framtida utredningar och åtgärder. Om det skulle visa sig att en sanering behövs bedömer Mark- och miljööverdomstolen att verksamheten, om den skulle tillåtas, särskilt anläggande av de täta cellerna och bullervallarna, sannolikt avsevärt kommer att försvåra en sådan sanering.
s. 34 Sida 34 av 137 i domstolens handling
Sammantaget bedömer Mark- och miljööverdomstolen att de skyddsåtgärder och andra åtgärder som avses att vidtas för att minska risken för spridning av förorening inte är tillräckliga i förhållande till de risker som konstaterats ovan, särskilt med hänsyn till de höga halter av PFAS som uppmätts och att den ansökta verksamheten sannolikt avsevärt kommer att försvåra den sanering som kan behövas inom området.
Miljökvalitetsnormer
Enligt 5 kap. 4 § miljöbalken får prövningsmyndigheten inte tillåta att en verksamhet påbörjas om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar och störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status som vattnet ska ha enligt en miljökvalitets- norm. Försämringsförbudet bedöms i förhållande till den kvalitet vattenförekomsten har enligt statusklassningen och äventyrandebedömningen görs i förhållande till den kvalitet på vattnet som ska uppnås enligt miljökvalitetsnormen. En otillåten försämring innebär exempelvis att en kvalitetsfaktor försämras till en lägre status, även om vattenförekomstens status i sin helhet inte försämras till en lägre status. (Se bland annat Mark- och miljööverdomstolens dom den 25 oktober 2022 i mål nr M 692-22.)
Dag- och lakvatten från Hummeltorps anläggning rinner ut i slutrecipienten Lilla Skogssjön, som är en ytvattenförekomst. Verksamheten ligger även ovanpå grundvattenförekomsten Pålamalm (WA69328111). Både Lilla och Stora Skogssjön bedöms stå i hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet vid Pålamalm. När det gäller grundvattenförekomsten Pålamalm är den kemiska grundvattenstatusen bedömd som otillfredsställande eftersom summan av PFAS11 överskrider gränsvärdet. I Vatteninformationssystem Sverige (VISS) anges bland annat följande. Statusen har bedömts till otillfredsställande då ändringar i övervakningen och ändrade metoder för bedömning av status har skett sedan cykeln 2. Summa PFAS11 (riktvärde 90 ng/L) är över riktvärde. Nya data har tillkommit sedan förra statusklassningscykeln. Påverkan från deponier, schaktmassahantering, sorteringsstationer behöver åtgärdas och saltad väg undersökas.
s. 35 Sida 35 av 137 i domstolens handling
Lilla Skogssjön uppnår ej god kemisk status avseende ämnena PBDE och kvicksilver enligt den senast beslutade statusklassningen för förvaltningscykel 3 (2017:2021). Enligt föreskrifterna avseende ekologisk status i ytvatten och kvalitetsfaktorn särskilt förorenande ämnen (SFÄ) har PFAS11 (där PFOS ingår) begränsningsvärdet 90 ng/l. PFOS är också ett prioriterat ämne avseende kemisk status i ytvatten och har begränsningsvärdet 0,65 ng/l (se HVMFS 2019:25).
Bolaget har utfört flödesmätning och ytvattenprovtagning i Lilla Skogssjön avseende PFAS11. Detta har gjorts vid ett tillfälle, den 29 maj 2023. Slutsatsen i recipient- utredningen är bland annat följande: Efter tillskott av föroreningar från Hummeltorps anläggning baserat på det sökta tillståndet och föreslagna begränsningsvärden överskrids inga gränsvärden varken för årsmedelvärde eller maximalt tillåten koncentration enligt HVMFS 2019:25. Ett gränsvärde överskrids och avser PFOS, vilket med största sannolikhet beror på uppträngande grundvatten i sedimentations- dammen och bidrar till halterna i utgående vatten från verksamheten
Bolaget menar att provtagningen visar att det inte finns en mätbar höjning av koncentrationerna. Haninge kommun har invänt att flödesmätning endast har skett vid ett tillfälle, att mätningen skett under en period som inte är representativ för förhållandena på platsen över tid och med en metod som saknar tillräcklig noggrannhet samt att mätningen endast tagit hänsyn till utsläpp av dagvatten.
Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det finns brister i bolagets underlag. Mätningen har endast skett vid ett tillfälle och det har vid beräkningen av halter endast tagits hänsyn till utsläpp av dagvatten inklusive uppträngande grundvatten från grundvattenrör 8. Verksamheten vid Hummeltorp torde även bidra med föroreningar via grundvattnet som sedan går till Lilla Skogssjön. Det framgår inte heller av underlaget att bolaget i sin beräkning tagit hänsyn till att det genom den nya verksamheten tillåts betydligt större mängder och även andra avfallsslag än nuvarande verksamhet. Även Haninge kommuns kompletterande beräkningar indikerar att riktvärdet för PFOS överskrids i Lilla Skogssjön. Det underlag som finns om påverkan på miljökvalitetsnorm för ytvatten är sammantaget så bristfälligt att det inte med tillräcklig säkerhet visar att den planerade verksamheten inte försvårar möjligheten att
s. 36 Sida 36 av 137 i domstolens handling
uppfylla miljökvalitetsnorm. Därutöver visar alltså de utredningar som har genomförts att spridningen av befintliga föroreningar är så omfattande att det i sig sannolikt ger PFOS-halter över miljökvalitetsnormen i Lilla Skogssjön.
Påverkan från vattenuttag på riksintresset Kagghamraån
Den ansökta verksamheten innebär bland annat uttag av vatten. Länsstyrelsen har gjort gällande att uttaget kommer att ha en påverkan på riksintresset Kagghamraån genom påverkan på vattenföringen och att det med hänsyn till naturvärdena inte finns utrymme för ytterligare vattenuttag i Kagghamraåns tillrinningsområde. Enligt bolaget finns det ingen risk för påverkan bland annat eftersom uttag av vatten enligt mark- och miljödomstolens dom enbart får ske vid ett minimiflöde, dvs. uttag av ytvatten får endast ske om utflödet eller vattenföringen från Lilla Skogssjön överstiger 10 l/s. Dessutom får uttag av ytvatten uppgå till högst 200 m³/dygn.
Vattenverksamheten innebär uttag av vatten som i dag rinner till vattendraget Uringeån som utgör del av riksintresset Kagghamraån. Mark- och miljödomstolen har beräknat förlusten av vatten från uttaget, dvs. det vatten som används i verksamheten och inte avrinner till Lilla Skogssjön och vidare till Kagghamraån, till 20 procent eller 6000 m³/år. Domstolen har bedömt att förlusten av vatten inte kommer att vara detekterbar jämfört med den vattenföring som kommer att vara aktuell i Uringeån och Kagghamraån när uttag av vatten till verksamheten tillåts. I likhet med länsstyrelsen finner Mark- och miljööverdomstolen att mark- och miljödomstolen MMD utgått från felaktiga förutsättningar när det gäller förlusten av vatten, dvs. det vatten som används i verksamheten och inte avrinner till Lilla Skogssjön är betydligt större än vad mark- och miljödomstolen utgått från.
I värdeomdömet för riksintresset Kagghamraån (NRO01031) anges bland annat följande. Längs ån finns flera strömpartier med lämpliga lekbottnar som utgör en ytterst värdefull miljö som reproduktionsområde för en ursprunglig stam av havsöring. Genom att ån dessutom har relativt stor vattenföring anses den som den viktigaste ån för havsöringsreproduktion mellan Dalälven och Emån. I ån finns också nissöga och flodkräfta.
s. 37 Sida 37 av 137 i domstolens handling
Kagghamraåsystemet har mycket höga naturvärden. Ett tillräckligt vattenflöde är en grundförutsättning för värdena i Kagghamraån och Uringeån. Ett tillstånd till vattenuttag kommer att minska tillrinningen i Lilla Skogssjön vilket i sin tur påverkar vattenföringen i Uringeån som utgör en del av riksintresset Kagghamraån. Som länsstyrelsen anfört är flödessituationen i Kagghamraån redan utsatt för påfrestningar. Det finns också ett tillståndsgivet uttag genom kommunens tillstånd till vattenuttag för dricksvattenproduktion. Även med beaktande av att den nu aktuella ansökan gäller ett mindre uttag av vatten bedömer Mark- och miljööverdomstolen därför att det finns en risk att riksintresset kommer att skadas, åtminstone är utredningen inte tillräcklig för att konstatera att vattenuttaget inte kommer att påverka riksintresset på ett påtagligt sätt.
Sammanfattning
Mark- och miljööverdomstolen kan konstatera att det förekommer höga halter av PFAS-föroreningar inom och i närheten av verksamhetsområdet och att det kan komma att behövas en sanering av området, särskilt med hänsyn till närheten till dricksvattentäkten. Det finns risk att föroreningen sprider sig till vattenförekomsten och dricksvattentäkten som har högt skyddsvärde och har stor betydelse för dricksvattenförsörjningen i södra Stockholm. Även med beaktande av de skyddsåtgärder och de villkor som föreslagits av bolaget är det inte visat att den ansökta verksamheten kan tillåtas trots de risker som konstaterats. Detta gäller även vid en begränsning av mängderna till 500 000 ton per år och en begränsning till vissa typer av avfall. Den verksamhet som avses att bedrivas på området riskerar att försvåra ytterligare utredning av föroreningssituationen och en eventuell sanering av området. Dessutom finns osäkerheter i underlaget om miljökvalitetsnormen för grund- och ytvatten och om det kommer att ske en försämring av statusen om verksamheten tillåts. Osäkerheter finns även i underlaget som avser påverkan på riksintresset Kagghamraån. Domstolen bedömer därför sammantaget att det inte är visat i målet att den nu ansökta verksamheten är lämpligt lokaliserad.
s. 38 Sida 38 av 137 i domstolens handling
Länsstyrelsen har i andra hand yrkat att ansökan om tillstånd till vattenverksamhet ska avslås. Hummeltorp har som sin inställning i andra hand angett att bolaget motsätter sig ändring av mark- och miljödomstolens dom bortsett från att yrkandet om bortledning av ytvatten utgår. Den bedömning som Mark- och miljööverdomstolen kommit fram till ovan innebär dock att lokaliseringen är olämplig även om vattenverksamheten inte skulle omfattas av tillståndet. Det finns alltså inte skäl att ändra deldomen på det sättet.
Mark- och miljödomstolens deldom ska därför, med undantag från vissa förordnanden, upphävas och ansökan avslås.
Sekretess
Det finns skäl att med stöd av 43 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) förordna om att sekretess enligt 36 kap. 2 § samma lag ska bestå för de uppgifter i den tekniska beskrivningen som utgör beskrivningar av patenterbara uppfinningar som har presenterats bakom stängda dörrar vid huvudförhandlingen i målet, inklusive innehållet i Mark- och miljööverdomstolens aktbilaga 178.
Rättegångskostnader
Länsstyrelsen har begärt att Hummeltorp ska ersätta dess kostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 67 200 kr avseende 84 timmars arbete. Hummeltorp har vitsordat beloppet. Till följd av utgången i målet ska bolaget förpliktas att betala rättegångskostnaderna med begärt belopp.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2026-12-10
I avgörandet har deltagit f.d. hovrättsrådet Lars Borg, hovrättsrådet Margaretha Gistorp (referent), tekniska rådet Torbjörn Johansson och hovrättsrådet Elisabeth Hartley.
s. 39 Sida 39 av 137 i domstolens handling
NACKA TINGSRÄTT DELDOM Mål nr M 3699-22 Mark- och miljödomstolen 2024-12-12 meddelad i Nacka
PARTER
Sökande Hummeltorp Sverige AB
Ombud: och
SAKEN Tillstånd till fortsatt och utökad återvinningsverksamhet och bortledande av ytvatten samt därmed tillhörande verksamheter på fastigheten i Botkyrka kommun, Stockholms län
Anläggnings-ID: 76189 Avrinningsområde: Mellan Tyresån och Trosaån Koordinater: SWEREF99 TM (N,Ö): 6557460, 666817
DOMSLUT
Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken Mark- och miljödomstolen ger Hummeltorp Sverige AB (Hummeltorp) tillstånd att på fastigheten i Botkyrka kommun bedriva miljöfarlig verksamhet bestående i att på verksamhetsområdet föra in, lagra som en del av att samla in, sikta, krossa, mekaniskt bearbeta och sortera samt behandla maximalt 800 000 ton icke-farligt avfall per år av följande avfallsslag: schaktmassor, entreprenadberg, sulfidberg, lera, betong, asfalt, sandningssand, gjuterisand, stubbar, gödsel, MKM- massor samt IFA-massor.
Hummeltorp får inom den tillståndsgivna mängden återvinna totalt 350 000 m3 icke-farligt avfall för anläggningsändamål för uppförande av bullervallar med en maximal höjd om +85 m inom verksamhetsområdet.
s. 40 Sida 40 av 137 i domstolens handling
Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken Mark- och miljödomstolen ger Hummeltorp tillstånd till vattenverksamhet bestående i att på fastigheten i Botkyrka kommun a) bortleda 30 000 m3 ytvatten per kalenderår från uttagspunkt markerad i figur 1 i domen, samt b) utföra och bibehålla erforderliga anläggningar för detta ändamål.
Tillståndets begränsning i tid Tillståndet till miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet ska gälla i 20 år från det att tillstånden tas i anspråk.
Specifik miljöbedömning Mark- och miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen med gjorda kompletteringar och slutför miljöbedömningen.
Villkor för verksamheten För verksamheten gäller följande villkor.
Det allmänna villkoret 1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Hummel- torp har angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i målet om inte annat framgår av nedanstående villkor.
Verksamhetstider 2. Verksamheten inklusive transporter får bedrivas vardagar måndag till fredag kl. 06.00 22.00.
Våtsikten får bedrivas alla dagar (inklusive lördagar och söndagar) mellan kl. 06.00 22.00.
Hygieniseringsanläggningen får bedrivas alla dagar dygnet runt.
Tillsynsmyndigheten får medge tillfällig utökning av arbetstiderna avseende transporter (delegation).
s. 41 Sida 41 av 137 i domstolens handling
Buller 3. Buller från verksamheten ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överstiger följande begränsningsvärden.
Vardag, kl. 06.00 18.00 50 dB(A)
Lör-, sön- och helgdag, kl. 06.00 22.00 45 dB(A)
Kväll, kl. 18.00 22.00 45 dB(A)
Natt, kl. 22.00 06.00 40 dB(A)
Mätningar ska genomföras vid förändringar i verksamheten som kan öka bullerbidraget eller vid befogade klagomål. Mätningar ska utföras som närfältsmätningar och beräkningar vid berörda bostäder.
Skydds- och bullervall 4. Buller från anläggandet av skydds- och bullervallen får inte ge upphov till högre nivåer än vad som framgår av kraven i Naturvårdsverkets allmänna råd för buller från byggplatser (NFS 2004:15).
¶5. Halterna i de massor som ska användas för skydds- och bullervallen får inte överskrida nivåer för känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets för tiden gällande riktvärden för förorenad mark.
Mottagna massor 6. Det ska finnas skriftliga rutiner för mottagningskontroll och dokumentation av inkomna avfallsmassor. Dokumentationen ska minst avse ursprung (plats), typ (avfallskod) och mängd. Mängden återvunna massor ska journalföras.
¶7. Lagring och hantering av massor samt avledning av vatten från dessa upplag ska ske på hårdgjorda ytor. Ytorna ska vara försedda med uppsamling för allt dag- och lakvatten.
¶8. Massor med okänd haltnivå ska läggas upp på anvisad kontrollyta inom verk- samhetsområdet. Tillfartsvägar till området ska vara avspärrade med bom eller motsvarande när verksamheten är stängd.
s. 42 Sida 42 av 137 i domstolens handling
¶9. Anläggningen får inte ta emot massor med innehåll av blåbetong eller spårmakadam.
¶10. Mottagen asfalt för lagring som en del i att samla in och återvinna får inte innehålla stenkolstjära. Asfalt ska lagras på en hårdgjord yta.
¶11. Jordtillverkning och uppläggning av jord och hästgödsel ska ske på tät yta med invallning och uppsamling av dagvatten.
Kemikalier 12. Förvaring av flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska ske på en yta som är ogenomsläpplig för de aktuella ämnena, försedd med invallning eller annan konstruktion till skydd mot utsläpp samt i övrigt vara utformad så att nederbörd inte ansamlas. Uppsamlingsvolymen inom respektive yta ska minst motsvara den största behållarens volym plus tio procent av övriga behållares volymer. Fordonsbränsle ska förvaras enligt ovan eller i dubbelmantlade cisterner. Cisternerna ska förses med påkörningsskydd.
¶13. Oljehantering inklusive tankning av fordon och parkering av arbetsmaskiner får endast ske på tät yta för att förhindra att spill och läckage når omgivningen. När det gäller larvbundna maskiner får dock oljehantering inklusive tankning och parkering ske utanför hårdgjord yta om ett skydd för uppsamling av spill är ordnat under fordonet. Utrustning för sanering av spill ska finnas lättillgängligt inom verksamhetsområdet.
Damning 14. Vattenbegjutning ska ske regelbundet av vägar inom verksamhetsområdet för att så långt möjligt reducera damning.
Vattenverksamhet 15. Uttag av ytvatten får inte ske om utflödet eller vattenföringen från Lilla Skogssjön understiger 10 liter per sekund.
¶16. Maximalt uttag av ytvatten får högst uppgå till 200 m3/dygn.
s. 43 Sida 43 av 137 i domstolens handling
¶17. Den bortledda ytvattenvolymen ska mätas med flödesmätare vid pumpning. Resultaten ska journalföras månadsvis.
Utgående vatten 18. Utgående vatten ska innan det släpps ut till recipient avledas till sedimentations- damm med oljeavskiljande funktion alternativt oljeavskiljare innan sedimenta- tion.
Kontrollprogram 19. Hummeltorp ska i samråd med tillsynsmyndigheten ta fram ett kontrollprogram för den tillståndsgivna verksamheten, vilket ska ges in till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter att tillståndet vunnit laga kraft. Kontrollprogrammet ska hållas aktuellt och får i samråd med tillsynsmyndigheten justeras allteftersom verksamheten fortskrider. I kontrollprogrammet ska bland annat anges mät- metoder, mätfrekvenser och utvärderingsmetoder.
Efterbehandling 20. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör ska detta i god tid anmälas till tillsynsmyndigheten. I sådant fall ska en efterbehandlingsplan av området tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.
Plan för kvalitetssäkring 21. Hummeltorp ska senast två månader innan anläggande av dagvattencell med tillhörande behandlingsyta till tillsynsmyndigheten inkomma med plan för kvalitetssäkring av konstruktionen med uppgift om hur cellen ska konstrueras och utformas. Planen ska vidare innehålla uppgift om när och hur besiktningar ska genomföras samt uppgift om oberoende kontrollant som utsetts att genomföra besiktningar. Kvalitetskontroller och besiktningar ska dokumenteras och på begäran redovisas till tillsynsmyndigheten.
s. 44 Sida 44 av 137 i domstolens handling
Delegation Mark- och miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att vid behov fastställa närmare villkor för: A. Verksamhetstider (villkor 2). B. Kontrollprogrammet (villkor 19). C. Utformningen av efterbehandlingen (villkor 20).
Uppskjutna frågor Mark- och miljödomstolen skjuter upp fastställande av slutliga villkor för utsläpp till vatten (U1) och mottagningskontroll (U2).
Utredningar under prövotid Mark- och miljödomstolen ålägger Hummeltorp att under prövotiden genomföra följande utredningar.
Utsläpp till vatten U1. Hummeltorp ska under en prövotid utreda den tekniskt mest lämpliga reningsmetoden för utgående vatten från verksamheten. Utredningen ska sträva efter att begränsa utsläppen av PFAS samt föreslå villkor som ska gälla utsläpp till recipient.
Resultatet av utredningen ska tillsammans med förslag på åtgärder och slutliga villkor ges in till tillståndsmyndigheten senast tre (3) år efter att tillståndet tagits i anspråk.
Under prövotiden ska Hummeltorp bedriva kontinuerlig övervakning och provtagning av utgående vatten. Övervakning och provtagning ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten.
Mottagningskontroll U2. Hummeltorp ska under en prövotid utreda möjligheterna att utveckla och förbättra metoder för identifiering och hantering av massor som är föro- renade med PFAS.
s. 45 Sida 45 av 137 i domstolens handling
Resultatet av utredningen ska tillsammans med förslag på åtgärder och slutliga villkor ges in till tillståndsmyndigheten senast tre (3) år efter att tillståndet tagits i anspråk.
Provisoriska föreskrifter Under prövotiden och till dess annat beslut fått laga kraft gäller följande provisoriska föreskrifter för utsläpp av vatten.
P1. Halten i utgående vatten får som årsmedelvärde, beräknat utifrån minst fyra representativa prover, inte överstiga följande begränsningsvärden: Arsenik 4 µg/l Bly 14 µg/l Kadmium 0,45 µg/l Krom 13 µg/l Koppar 59 µg/l Kvicksilver 0,05 µg/l Nickel 17 µg/l Zink 150 µg/l Tot-P 18 µg/l Tot-N 600 µg/l PFAS11 2,5 ng/l PFOS 0,65 ng/l PFAS4 2,5 ng/l Mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens och utvärderingsmetoder ska i övrigt framgå av kontrollprogram.
Åtaganden Listan nedan över åtaganden är inte heltäckande. I listan anges de mer preciserade åtaganden som Hummeltorp har gjort och särskilt redovisat. a) Skapa och/eller bevara blottade sandiga, sydligt vända slänter. Bevara de små- vatten som beskrivits i naturvärdesinventeringen alternativt att skapa nya små- vatten för det fall befintliga småvatten måste grävas bort.
s. 46 Sida 46 av 137 i domstolens handling
b) Om grävarbeten ska utföras som kan påverka de funna groddjursarterna, ska dessa grävarbeten utföras på hösten eller vintern för att undvika att döda eller skada dessa djur. c) Stå för kostnaderna vid genomförande av åtgärder som innebär ny skyltning med lägre hastighet och refug vid verksamhetens in- och utfart. d) Informera tillsynsmyndigheten om transporter under nattetid kommer att ske under en längre period än en sammanhängande arbetsvecka. e) Meddela tillsynsmyndigheten när bullervallen är färdiguppförd. f) Att uppträngande grundvatten från före detta grundvattenrör GV8 renas på samma sätt som utgående dag- och lakvatten från verksamheten.
Gällande tillstånd Det befintliga tillståndet till verksamheten, meddelat av Miljöprövningsdelega- tionen vid Länsstyrelsen Stockholm den 1 juli 2014 (dnr 5511-12659-2012) ska upphöra att gälla vid den tidpunkt då Hummeltorp tar det nya tillståndet i anspråk. Hummeltorp ska skriftligen underrätta tillsynsmyndigheten och mark- och miljödomstolen när bolaget tar det nya tillståndet i anspråk.
Arbetstid De arbeten hänförliga till vattenverksamheten som medgetts i denna dom ska vara utförda senast inom 7 år från det att domen har fått laga kraft.
Oförutsedd skada Tiden för att framställa anspråk med anledning av oförutsedda skador till följd av vattenverksamheten bestäms till 10 år räknat från arbetstidens utgång.
Verkställighetsförordnande Mark- och miljödomstolen avslår Hummeltorps begäran om att tillståndet till återvinningsverksamheten ska få tas i anspråk även om domen inte har fått laga kraft.
s. 47 Sida 47 av 137 i domstolens handling
Ekonomisk säkerhet för miljöfarlig verksamhet Tillståndet till miljöfarlig verksamhet får inte tas i anspråk förrän Hummeltorp ställt säkerhet om 4 500 000 kronor för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som kan komma att behövas med anledning av verksamheten. Säkerheten prövas av mark- och miljödomstolen efter ansökan av bolaget. Säker- heten ska förvaras hos Länsstyrelsen i Stockholms län.
Övriga yrkanden Mark- och miljödomstolen avslår samtliga övriga yrkanden.
Prövningsavgift Prövningsavgiften bestäms slutligt till 8 000 kronor.
Sekretess Mark- och miljödomstolen förordnar med stöd av 43 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att sekretess enligt 36 kap. 2 § samma lag ska bestå för de uppgifter i den tekniska beskrivningen som utgör beskrivningar av patenterbara uppfinningar, vilka behandlades inom stängda dörrar under huvudförhandlingen, i den mån uppgiften inte tagits in i denna dom.
Rättegångskostnader Hummeltorp ska betala ersättning för rättegångskostnader till - Länsstyrelsen i Stockholms län med 126 400 kronor för arbete, och - Haninge kommun med 51 624 kronor avseende ombudsarvode. På beloppen ska utgå ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.
s. 48 Sida 48 av 137 i domstolens handling
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
DOMSLUT ............................................................................................................ 1 Gällande tillstånd................................................................................................ 8 INLEDNING ....................................................................................................... 13 Bolagets verksamhet ......................................................................................... 13 Gällande tillstånd.............................................................................................. 13 Målets handläggning ........................................................................................ 13 Domens disposition .......................................................................................... 14 SÖKANDENS YRKANDEN ............................................................................... 14 Förstahandsyrkande .......................................................................................... 14 Andrahandsyrkande .......................................................................................... 15 Övriga yrkanden ............................................................................................... 15 MOTPARTERNAS INSTÄLLNING ................................................................... 16 Trafikverket...................................................................................................... 16 Sveriges Geologiska Undersökning .................................................................. 16 Statens geotekniska institut ............................................................................... 17 Länsstyrelsen .................................................................................................... 17 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun ....................................... 17 Haninge kommun ............................................................................................. 17 Enskilda motparter ........................................................................................... 17 ANSÖKAN .......................................................................................................... 17 Ansökans disposition ........................................................................................ 17 Verksamhetsområdet och dess omgivning ........................................................ 18 Yt- och grundvatten .......................................................................................... 19 Återvinningsverksamhet och jordtillverkning ................................................... 20 Anläggande av skydds- och bullervall .............................................................. 21 Egenkontroll ..................................................................................................... 22 Vattenverksamheten ......................................................................................... 22 Utsläpp till luft ................................................................................................. 23 Lukt.................................................................................................................. 23 Buller ............................................................................................................... 24 Damning .......................................................................................................... 24 Efterbehandling ................................................................................................ 25 TILLÅTLIGHET ................................................................................................. 25 De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken............................................ 25
s. 49 Sida 49 av 137 i domstolens handling
Hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ................................... 29 Miljökvalitetsnormer för vatten 5 kap. miljöbalken ........................................... 31 Skydd av områden 7 kap. miljöbalken .............................................................. 34 Tillåtlighet enligt 9 kap. 7 a § miljöbalken ........................................................ 35 INKOMNA YTTRANDEN.................................................................................. 35 Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) ....................................................... 35 Trafikverket...................................................................................................... 41 Statens Geotekniska Institut (SGI) .................................................................... 42 Länsstyrelsen i Stockholms län ......................................................................... 44 Miljö och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun ........................................ 48 Haninge kommun ............................................................................................. 53 Enskilda motparter ........................................................................................... 56 Hans Andersson Entreprenad AB (HAEAB) ..................................................... 56 SÖKANDENS BEMÖTANDE ............................................................................ 56 Utredning av källan till PFAS-föroreningen ...................................................... 56 Påverkan på möjligheterna till dricksvattenproduktion ...................................... 57 Transporter ....................................................................................................... 58 Användning av avfall för anläggningsändamål (bullervallar) ............................ 61 Statusrapport .................................................................................................... 62 Vattenhantering på verksamhetsområdet ........................................................... 63 VILLKORSFÖRSLAG ........................................................................................ 64 MOTPARTERNAS INSTÄLLNING TILL VILLKORSFÖRSLAGEN ............... 68 Villkor 2 och 3 ................................................................................................. 68 Villkor 4 och 5 ................................................................................................. 69 Villkor 5 ........................................................................................................... 69 Villkor 7 ........................................................................................................... 69 Villkor 8 ........................................................................................................... 70 Villkor 15 och 16.............................................................................................. 70 Mottagning av massor ...................................................................................... 71 Plan för kvalitetssäkring ................................................................................... 71 Villkor U1 ........................................................................................................ 72 Villkor U2 ........................................................................................................ 72 P1 ..................................................................................................................... 73 Förslag till ytterligare villkor U3 ...................................................................... 74 Förslag till ytterligare villkor P3 ....................................................................... 74
s. 50 Sida 50 av 137 i domstolens handling
Delegation ........................................................................................................ 74 ÅTAGANDEN .................................................................................................... 75 DOMSKÄL .......................................................................................................... 76 Sammanfattning av domstolens slutsatser ......................................................... 76 Specifik miljöbedömning.................................................................................. 76 Tillåtlighet miljöfarlig verksamhet .................................................................... 77 Tillåtlighet vattenverksamhet ............................................................................ 87 Tillståndsgiven mängd ...................................................................................... 88 Planförhållanden............................................................................................... 90 Tillståndets begränsning i tid ............................................................................ 90 Villkor, skyddsåtgärder och åtaganden ............................................................. 91 Delegation ........................................................................................................ 94 Uppskjutna frågor och prövotidsföreskrifter ..................................................... 94 Åtaganden ........................................................................................................ 94 Arbetstid och oförutsedd skada ......................................................................... 95 Verkställighetsförordnande ............................................................................... 95 Ekonomisk säkerhet ......................................................................................... 96 Övriga yrkanden och invändningar ................................................................... 98 Sekretess .......................................................................................................... 98 Prövningsavgift ................................................................................................ 98 Rättegångskostnader ......................................................................................... 99
s. 51 Sida 51 av 137 i domstolens handling
INLEDNING
Bolagets verksamhet Hummeltorp har sedan 1970-talet bedrivit torvtäktsverksamhet med jordtillverkning på verksamhetsområdet. Hummeltorps nu ansökta verksamhet och anläggning är lokaliserad till Hanvedsmossen på fastigheten belägen mellan Iselsta och Hålsättra i Botkyrka kommun. År 2009 avvecklades torvtäktverksamheten och numera bedrivs enbart återvinningsverksamhet på verksamhetsområdet.
Gällande tillstånd Nu gällande tillstånd för verksamheten meddelades genom beslut den 1 juli 2014 av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Stockholms län (dnr 5511-12659- 2012). Tillståndet medger att årligen (i) ta emot samt återvinna och behandla maxi- malt 290 000 ton inert avfall inklusive asfalt, betong och entreprenadberg, (ii) mel- lanlagra 150 000 m3 obehandlat material, (iii) mellanlagra 150 000 m3 återvunnet material per enskilt tillfälle, (iv) ta emot och flisa högst 6 000 m3 stubbar och trä- rester samt (v) ta emot högst 10 000 ton hästgödsel för tillverkning av högst 50 000 ton matjord. Tillståndet gäller fram till den 1 januari 2029.
Hummeltorp meddelades även beslut den 25 maj 2020 av Miljö- och hälsoskydds- nämnden i Botkyrka kommun (diarienummer 2020 677) att motta gjuterisand för återvinning inom fastigheten .
Målets handläggning Ansökan kom in till mark- och miljödomstolen den 23 maj 2022. Hummeltorp har kompletterat underlagsmaterialet i flera omgångar både före och efter kungörelsen. Muntlig förberedelse i frågan om komplettering av underlagsmaterialet hölls den 7 december 2023. Vid sammanträdet närvarade, utöver Hummeltorp, Trafikverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kom- mun samt Haninge kommun. Ansökan kungjordes den 15 mars 2024. Huvudför- handling och syn genomfördes den 15 17 oktober 2024.
s. 52 Sida 52 av 137 i domstolens handling
Domens disposition Målets handläggning har varit omfattande. Parterna har yttrat sig ett flertal gånger och inkommit med omfattande kompletteringar innan och efter kungörelsen, inför och efter den muntliga förberedelsen samt inför, under och efter huvudförhand- lingen. Hummeltorp har även lämnat in en konsoliderad ansökan. Den innehåller en sammanfattning av bolagets inställning till dels den sökta verksamhetens tillåtlighet, dels ett antal övergripande frågor som förekommit i målet. I domen redovisas parternas yrkanden, inställning, villkorsförslag, åtaganden och synpunkter så som de slutligen har formulerats. Redogörelsen för ansökan bygger i huvudsak på den ursprungliga ansökan och den konsoliderade ansökan.
SÖKANDENS YRKANDEN Under målets handläggning har bolaget justerat förstahandsyrkandet. Justeringen innebär att yrkandet inte längre omfattar farligt avfall och inte heller möjlighet att under tio valfria år föra in maximalt 4 230 000 ton icke-farligt avfall. Yrkandet om vattenuttag har också justerats på så sätt att uttagspunkten för vattenuttaget flyttas från den konstgjorda sjön till tillrinnande ytvatten i en punkt inom bolagets fastighet . Bolaget har även framställt ett nytt andrahandsyrkande.
Förstahandsyrkande
Yrkande enligt 9 kap. miljöbalken Hummeltorp yrkar att mark- och miljödomstolen meddelar tillstånd att på fastig- heten Botkyrka bedriva miljöfarlig verksamhet bestående i att: a) på verksamhetsområdet föra in, lagra som en del av att samla in, sikta, krossa, mekaniskt bearbeta och sortera samt behandla maximalt 2 480 000 ton icke- farligt avfall, per år fördelat på de avfallsslag som anges i bilaga A 1.1. b) föra in och genom hygienisering behandla maximalt 160 000 ton animaliskt avfall, samt c) inom ovanstående mängder återvinna totalt 350 000 m3 icke-farligt avfall för anläggningsändamål för uppförande av bullervallar med en maximal höjd om +85 m inom verksamhetsområdet. Allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökan jämte bilagor.
s. 53 Sida 53 av 137 i domstolens handling
Yrkande enligt 11 kap. miljöbalken Hummeltorp yrkar därutöver även att mark- och miljödomstolen meddelar tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken bestående i att på fastigheten Botkyrka a) bortleda 30 000 m3 ytvatten per kalenderår från uttagspunkt markerad i figur 1 i domen, samt b) utföra och bibehålla erforderliga anläggningar för detta ändamål. Allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökan jämte bilagor.
Andrahandsyrkande
Yrkande enligt 9 kap. miljöbalken Hummeltorp yrkar att mark- och miljödomstolen meddelar tillstånd att på fastig- heten Botkyrka bedriva miljöfarlig verksamhet bestående i att: a) på verksamhetsområdet föra in, lagra som en del av att samla in, sikta, krossa, mekaniskt bearbeta och sortera samt behandla maximalt 1 260 000 ton icke- farligt avfall eller den mängd mark- och miljödomstolen bestämmer, per år fördelat på de avfallsslag som anges i bilaga A 1.2, b) föra in och genom hygienisering behandla maximalt 120 000 ton animaliskt avfall, c) inom ovanstående mängder återvinna totalt 350 000 m3 icke-farligt avfall för anläggningsändamål för uppförande av bullervallar med en maximal höjd om +85 m inom verksamhetsområdet. Allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökan jämte bilagor.
Övriga yrkanden Hummeltorp yrkar vidare att mark- och miljödomstolen: a) Bestämmer arbetstiden enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken, då arbetena hänförliga till vattenverksamheten ska vara utförda, till sju år från lagakraftvunnet tillstånd (avser enbart förstahandsyrkandet). b) Bestämmer att tillståndet ska tidsbegränsas att gälla i 30 år från det att bolaget tar tillståndet i anspråk.
s. 54 Sida 54 av 137 i domstolens handling
c) Bestämmer den tid enligt 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken inom vilken anspråk på ersättning i anledning av oförutsedda skador av vattenverksamhet ska framställas till 10 år räknat från utgången av arbetstiden (avser enbart förstahandsyrkandet). d) Fastställer de av Hummeltorp föreslagna villkoren. e) Godkänner miljökonsekvensbeskrivningen med gjorda kompletteringar. f) Meddelar verkställighetsförordnande, dvs. förordnar att tillståndet avseende återvinningsverksamheten får tas i anspråk även om domen inte har fått laga kraft enligt 22 kap. 28 § miljöbalken (avser enbart förstahandsyrkandet). g) Anger att det befintliga tillståndet till verksamheten, meddelat av Miljöpröv- ningsdelegationen vid Länsstyrelsen Stockholm den 1 juli 2014, dnr 5511- 12659-2012 ska upphöra att gälla vid den tidpunkt då Hummeltorp tar det nya tillståndet i anspråk. Hummeltorp ska skriftligen underrätta tillsynsmyndigheten och mark- och miljödomstolen när bolaget tar det nya tillståndet i anspråk.
MOTPARTERNAS INSTÄLLNING Nedan anges kortfattat motparternas inställning till den ansökta verksamheten. En mer utförlig redogörelse för motparternas synpunkter redovisas under rubriken inkomna yttranden.
Trafikverket Trafikverket avstyrker förstahandsyrkandet med hänvisning till att en utökning av befintlig verksamhet kommer medföra en försämring av trafiksäkerheten. Trafik- verket tillstyrker andrahandsyrkandet under förutsättning att den maximala mängden avfall tillståndet medger samt tillhörande transporter inte överstiger dagens nivåer.
Sveriges Geologiska Undersökning Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) anser att verksamheten inte kan tillåtas på den valda lokaliseringen. Bolagets justerade yrkanden och kompletterande villkorsförslag är inte tillräckliga för att lokaliseringen av verksamheten inom området ska kunna anses vara lämplig.
s. 55 Sida 55 av 137 i domstolens handling
Statens geotekniska institut Statens geotekniska institut (SGI) har inte angett någon inställning till ansökan men lämnat synpunkter i vissa delar av ansökan.
Länsstyrelsen Länsstyrelsen anser att ansökan ska avslås i sin helhet. Både avseende förstahands- och andrahandsyrkandena. Länsstyrelsens synpunkter på villkorsförslag redovisas under den rubriken. Länsstyrelsen yrkar på att ett eventuellt tillstånd ska begränsas till 10 år samt att det förenas med krav på ekonomisk säkerhet. Länsstyrelsen motsätter sig att verkställighetsförordnande medges.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun avstyrker ansökan både avseende förstahands- och andrahandsyrkandet och motsätter sig att verkställighets- förordnande medges.
Haninge kommun Haninge kommun anser att den ansökta verksamheten inte är tillåtlig och att ansökan ska avslås både avseende förstahands- och andrahandsyrkandet.
Enskilda motparter , och anser att ansökan ska avslås i sin helhet. Runsten Properties AB motsätter sig utökningen av verksamheten. Hans Andersson Entreprenad AB har inte något att erinra mot ansökan.
ANSÖKAN
Ansökans disposition Ansökan består av en ansökningshandling med bilagor. För mer utförlig teknisk och miljöteknisk information hänvisas till bilagorna, främst den tekniska beskrivningen med bilagor, och miljökonsekvensbeskrivningen. Till ansökan har initialt bifogats: Teknisk beskrivning inklusive bilagor (bilaga A och A1) Miljökonsekvensbeskrivning inklusive bilagor (bilaga B och B1 B6)
s. 56 Sida 56 av 137 i domstolens handling
Samrådsredogörelse (bilaga C) Statusrapport inklusive bilaga (bilaga D och D1) Fastighetsregisterutdrag (bilaga E) Sakägarförteckning (bilaga F)
Under målets handläggning har Hummeltorp kompletterat underlagsmaterialet med: Befintliga tillstånd för verksamheten (aktbil. 10) Senast upprättade kontrollprogram inklusive bilagor (aktbil. 13 19) Bullerutredning, Beräkning av buller från industri och vägtrafik inklusive bilaga, daterad 2022-09-15 (aktbil. 11 och 12) Vattenbalansberäkningar, PM WSP, daterad 2023-04-27 (aktbil. 38 och 39) PM Bullerfrågor, daterad 2023-03-08 (aktbil. 40) PM avseende lokaliseringsutredning, daterad 2023-05-31 (aktbil. 41) Bedömning av effekter på miljökvalitetsnormer för vatten inklusive bilagor, daterad 2023- 10-13 (aktbil. 60 63) Reviderad bullerutredning, Beräkning av buller från industri och vägtrafik inklusive bilaga, daterad 2024-01-10 (aktbil. 88 och 89) Sammanställning över trafikolyckor (aktbil. 90) Samlad översikt över genomförd provtagning av PFAS/PFOS (aktbil. 91) Kostnadsredovisning för provtagning (aktbil. 92) PM Bullerfrågor, daterad 2024-05-23 (aktbil. 141) Reviderade avfallsmängder (aktbil. 217, 218, 242, 243 och 247) PM geotekniska förutsättningar (aktbil. 216) Intyg Täckning av deponier (aktbil. 220) PM Rening av utgående vatten (aktbil. 222)
Verksamhetsområdet och dess omgivning Den planerade verksamheten är belägen cirka 400 meter söder om Lilla Skogssjön, i Botkyrka kommun. Strax norr om verksamheten ligger väg 257. Söder om verksam- hetsområdet finns Hans Andersson Entreprenad AB:s verksamhet samt omkring- liggande produktionsskog. Öster om verksamhetsområdet finns Skimarine Sport i Haninge AB som i sina dammar bedriver verksamhet i form av vattensporter. Närmaste bostadshus är beläget cirka 170 meter nordväst om planerat verksamhets- område på fastigheten .
s. 57 Sida 57 av 137 i domstolens handling
Yt- och grundvatten Hummeltorps verksamhet är lokaliserad inom grundvattenförekomsten Pålamalm, som utgörs av en sand- och grusförekomst. Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) finns det utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter i grund- vattenmagasinets bästa delar. Den bedömda uttagsmöjligheten uppgår till 25 125 l/s. Dess kvantitativa status bedöms som god medan den kemiska statusen bedöms som otillfredsställande. Den kemiska statusen har bedömts till otillfredsställande på grund av summahalt PFAS11.
Den ansökta verksamheten är inte belägen inom något vattenskyddsområde. Vatten- skyddsområde finns dock i direkt anslutning till verksamhetsområdet i öster. Vattenskyddsområdet utgörs av Pålamalm och sträcker sig över två kommuner, Botkyrka och Haninge. Pålamalm är en av Haninge kommuns fyra dricksvatten- täkter. Vattenskyddsområdets area uppgår till cirka 494 hektar. Hummeltorps anläg- gning ligger utanför den yttre skyddszonen för Pålamalm och bedöms inte ha någon påverkan på detta. Förslag finns på utökning av vattenskyddsområdet som innebär att hela fastigheten hamnar inom det sekundära skyddsområdet.
Det vatten som uppkommer inom verksamheten kommer till obetydlig del att infil- treras i marken. Den största delen av vattnet kommer dock att avrinna till bolagets täta celler med tillhörande brunnar som finns inom verksamhetsområdet. Alternativt kommer dagvatten avrinna direkt till uppsamlingsbrunnarnas huvudfåror vilka är i direkt anslutning och kopplade till bolagets slutna dag- och lakvattensystem. Från cellernas brunnar kan Hummeltorp vid behov pumpa vattnet till verksamhetens huvudfåror, vilket leder vattnet till bolagets slutna dag- och lakvattensystem.
Vattnet som når det slutna vattensystemet kommer att passera sandfång, oljeav- skiljare och automatisk provtagning eller realtidsanalys innan det leds vidare till verksamhetens slutna damm för sedimentering. Alternativt kan kväverikt vatten automatiskt omdirigeras till någon av verksamhetens slutna vattentankar. Om det uppstår ett överskott på vatten i dag- och lakvattensystemet kommer eventuellt en mindre mängd vatten pumpas från en sluten sedimentationsdamm till den sekundära
s. 58 Sida 58 av 137 i domstolens handling
sedimentationsdammen, under kontrollerade former. Om det uppstår överskott på vatten i den sekundära sedimentationsdammen provtas vattnet innan det tillåts av- rinna via dike till Lilla Skogssjön. Om vattnet inte skulle vara tillräckligt rent finns här ytterligare möjlighet till rening via mobilt reningsverk innan det tillåts avrinna via dike till Lilla Skogssjön. Detta vatten kommer i sådant fall att först ha genom- gått samtliga reningssteg och därtill genomgå en extra provtagning innan det släpps ut. Lilla Skogssjön har enligt den senaste klassningen från VISS tilldelats god ekologisk status. Sjöns kemiska status uppnår ej god kemisk status.
Återvinningsverksamhet och jordtillverkning Verksamheten kommer att omfatta mottagning, lagring som en del i att samla in, behandling av överskottsmassor och entreprenadberg, animaliska biprodukter i form av hästgödsel, betong, asfalt, gjuterisand samt vintersand. De ingående momenten i återvinningsverksamheten är: - mottagningskontroll - sortering - spolning av entreprenadberg - krossning och siktning av schaktmassor, berg, betong och asfalt - våtsiktning av schaktmassor - hygienisering och efterkompostering av gödsel - flisning av stubbar och trädgårdsavfall - jordtillverkning - kontrollfunktion - utleverans
De överskottsmassor som tas emot vid återvinningsanläggningen transporteras till och från anläggningen med lastbil. Massorna som kommer till Hummeltorps anläggning ska vara föranmälda, deklarerade och godkända av Hummeltorp att tas emot. Allt material som kommer till anläggningen kontrolleras okulärt och vägs in av anläggningspersonalen. Ytterligare okulär besiktning och eventuell provtagning utförs vid lossning av massorna på respektive mottagnings- eller sorteringsyta. Där sker även eventuell utsortering av massor som avviker från föranmälan och deklara- tion. Tillfällig lagring av olika typer av icke-farligt avfall kommer att ske i
s. 59 Sida 59 av 137 i domstolens handling
avvaktan på behandling. Sådan lagring kommer att ske på särskild avsedd tätgjord och invallad yta. När varje specifikt materialslag placerats på avsedd bearbetnings- yta sker en sortering av inkommande material. Sorterings- och lagerytorna är utfor- made med uppsamling av dag- och lakvatten till dag- och lakvattenanläggning.
Beroende på haltnivå i de inkommande överskottsmassorna kan behandlings- metoden variera. Behandling av förorenade massor planeras att ske genom olika metoder, där huvudsakligen mobila anläggningar används, beroende av förorening. Syftet är att minimera mängden massor som måste deponeras och samtidig skapa material som kan användas för anläggningsändamål för att slippa nyttja jungfruligt material. Vilka upplagsytor som kommer att användas till behandling av förorenade massor avgörs efterhand, beroende på föroreningsinnehåll samt vilka metoder som utgör bästa möjliga teknik vid varje givet tillfälle för att med god marginal rena materialen till godkända föroreningsnivåer. Det är bara massor med halter upp- gående till de riktvärden som anges för mindre än ringa risk (MRR), känslig mark- användning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) som är aktuella inom området. För att avgöra vilken behandlingsmetod som bäst lämpar sig för varje slag av förorenat material kommer massorna att karakteriseras innan behand- ling påbörjas. Genom att kombinera olika reningsmetoder kan önskad rening upp- nås under hela reningsförloppet.
Anläggande av skydds- och bullervall Hummeltorp har för avsikt att uppföra en skyddsvall för att minska bullerspridning och insyn till verksamheten. Syftet med vallen är att avskärma verksamheten, för- hindra insyn samt minska spridning av störande buller som uppkommer inom verk- samheten. Vallen planeras att anläggas längs nästan hela verksamhetsområdets sidor med en instickande del i mitten av anläggningen. För uppförandet av skyddsvallen kommer bolaget att använda på anläggningen redan mottaget och återvunnet mate- rial. Skyddsvallen som löper längs med verksamhetsområdets nordvästra, östra och södra del kommer att vara totalt cirka 1 650 meter lång. Den del av skyddsvallen som kommer att anläggas på mitten av verksamhetsområdet bedöms bli cirka 260 meter lång och kommer att avgränsa återvinningsdelen mot jordhanteringsdelen.
s. 60 Sida 60 av 137 i domstolens handling
Höjden på skyddsvallen kommer att variera beroende på befintliga markhöjder när skyddsvallen anläggs. Toppen kommer emellertid aldrig att göras högre än +85 meter. För att skyddsvallen ska smälta in i landskapsbilden kommer gräs att sås och träd planteras på yttersidan. Skyddsvallen kommer att uppföras allt eftersom åter- vunnet material av rätt kvalitet kan arbetas fram från de till verksamheten inkomna materialslagen. Massorna kommer utgöras av massor, i vilka föroreningshalten understiger riktvärdena för känslig markanvändning (KM). Mängden massor som kommer att behövas för att bygga skyddsvallen beräknas uppgå till 350 000 m3. Då vallens höjd kommer att variera har beräkningen baserats på ett snitt där höjden uppgår till ca 11 meter för hela skyddsvallen med en maxhöjd på +85 meter.
Egenkontroll Hummeltorp kommer att bedriva ansökt verksamhet utifrån upprättat och fastställt kontrollprogram. Hummeltorp kommer även att årligen inge en miljörapport till tillsynsmyndigheten. I miljörapporten redovisas utsläpp, eventuella driftstörningar samt hur de tilldelade villkoren för verksamheten efterlevs.
Vattenverksamheten Hummeltorp avser att ta ut tillrinnande ytvatten i en punkt inom bolagets fastighet (figur 1). Ytvattenbortledningen sker bland annat för att bedriva en våtsiktsanläggning. Utifrån den beräknade mängden material som planeras att bear- betas per år kommer ca 30 000 m3 vatten årligen att tas ut. Hummeltorp kommer inom ovan angivna mängder även att behöva vatten för att spola entreprenadberg, och därmed minska de kväverester som finns som beläggning på entreprenadberget efter sprängning. Vatten från spolningen kommer att samlas upp i bolagets vatten- hanteringsanläggning. Därefter kommer i första hand återvunnet kväve och fosfor att användas till näring i Hummeltorps producerade jordar. Renat vatten från dam- men kommer även att användas till dammbekämpning. Hummeltorp kommer i första hand att använda vatten från dammen tillhörandes den slutna dag- och lakvattenanläggningen.
s. 61 Sida 61 av 137 i domstolens handling
Figur 1. Översikt över norra delen av verksamhetsområdet. Röd cirkel markerar uttagspunkt.
Utsläpp till luft Verksamheten kommer att medföra utsläpp till luft från fordon, maskiner och transporter. De utsläpp som uppstår från arbetsmaskiner går inte att undvika men kan däremot begränsas genom användande av ny teknik, modern utrustning och miljöklassade drivmedel. De maskiner som används av Hummeltorp kommer i huvudsak att drivas på el från förnybara energikällor. HVO eller RME kommer att nyttjas till ett fåtal maskiner vilket innebär att verksamheten kommer ha ett koldi- oxidutsläpp mycket nära noll. De koldioxidutsläpp som kommer att genereras från verksamheten är således endast till följd av transporter till och från verksamhets- området.
Lukt Verksamheten kan även komma att medföra utsläpp till luft genom luktspridning från hanteringen av animaliska biprodukter i form av hästgödsel. Denna typ av verksamhet bedrivs redan inom befintlig verksamhet men förväntas öka ytterligare vid beviljad verksamhet. Hummeltorp kommer att hantera enbart hästgödsel, vilket inte ger samma luktproblematik som exempelvis höns- eller grisgödsel. Tack vare hygieniseringen av hästgödsel beräknas risken för uppkomst av flugor minimerad. Risken för påverkan på miljön och människors hälsa bedöms som liten.
s. 62 Sida 62 av 137 i domstolens handling
Buller Verksamheten kommer att ge upphov till buller i omgivningen i samband med kros- sning, sortering, våtsiktning, lastning samt transporter. Bullerstörningarna har olika spridning till omgivningen beroende på bland annat vindriktning och landskapets topografi. Hummeltorp har låtit utföra en bullerutredning inför upprättandet av an - - bär att alla bullerkällor har varit i drift samtidigt. Till beräkningen har även buller från lastbilstransporter inom verksamhetsområdet fram till anslutningspunkt på det allmänna vägnätet vid väg 257 inkluderats. Bullerutredningen har även tagit hänsyn till kumulativ bullerpåverkan från närliggande verksamheter.
Hummeltorp kommer att vidta ett antal skyddsåtgärder för att säkerställa att Natur- vårdsverkets riktvärden innehålls i enlighet med vad som föreslagits i bullerutred- ningen. Skyddsåtgärderna som planerar att vidtas innefattar bland annat uppförande av bullervall inom verksamhetsområdet. Bullervallen uppförs med syftet att minska uppkomsten av störande ljudnivåer vid det närmst belägna bostadshuset samt vid närliggande verksamheter. Uppförandet av skyddsvallen kommer även medföra positiva effekter för den eventuella kumulativa ljudbilden som kan uppstå från när- liggande verksamheter och Hummeltorps planerade verksamhet. Utöver skydds- vallen planerar och styr Hummeltorp även sin verksamhet så att verksamhetens bullrande moment i så stor mån som möjligt förläggs till tidpunkter motsvarande normala kontorstider.
Damning Den planerade verksamheten kan innebära luftpåverkan i form av damning som uppkommer framförallt vid sortering, krossning, lastning samt från transporter och från upplag. Omgivningen skyddas mot damm genom vegetation och topografi. Spridning av damm förhindras även genom kontinuerlig vattenbegjutning av verk- samhetens interna transportvägar, upplag samt vid krossning. Den planerade buller- vallen kommer att fungera som ytterligare ett skydd mot damning.
s. 63 Sida 63 av 137 i domstolens handling
Efterbehandling Skulle det i förlängningen bli aktuellt för Hummeltorp att återställa alternativt efter- behandla området kommer detta ske i god tid innan bolaget avslutar eller på annat sätt avvecklar sin verksamhet. Skulle efterbehandling ske kommer detta i lika god tid i sådant fall att meddelas till tillsynsmyndigheten. Mest sannolikt är emellertid att Hummeltorp så långt det är möjligt, behåller och successivt utvecklar sin kommande verksamhet för en lång tid framöver.
TILLÅTLIGHET Hummeltorp har i ansökan och den konsoliderade ansökan anfört i huvudsak följande i frågan om varför den ansökta verksamheten är tillåtlig.
De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken
Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 §) Samtliga bearbetningsytor inom verksamhetsområdet kommer att vara hård- eller tätgjorda. De tätgjorda ytorna, där upplag av mottagna massor och material kommer att ske, kommer att vara försedda med uppsamlingsbrunnar för att allt dag- och lak- vatten som uppkommer ska samlas upp i de täta celler som ska finnas kopplade till varje upplagsyta. Vattnet som ansamlas i respektive tät cell kommer därefter att kunna tas omhand. Hummeltorp kommer på så sätt ha full kontroll över uppkommet dag- och lakvatten på verksamhetsområdet samt på innehållet i utgående vatten. Syftet med cellindelningen är att med ny teknik än mer kontrollerat kunna särskilja lakvatten från olika typer av massor och säkerställa att lakvattnet renas och omhän- dertas för att minimera omgivningspåverkan.
På verksamhetsområdet kommer täta celler att anläggas som fungerar som separata mindre bassänger under markytan med ett tätskikt i botten och sidorna. Cellens botten kommer att placeras omkring 1,5 2 meter under marknivån, med uppvikta kanter i marknivå. Konstruktionen kommer inte att påverka grundvattenström- ningen i området. I förhållande till grundvattennivån kommer de täta cellerna med god marginal att vara lokaliserade ovanför grundvattnet. Så som anläggningen är
s. 64 Sida 64 av 137 i domstolens handling
planerad att utföras kommer infiltration av ytvatten inte kunna ske mellan cellerna eller på annat sätt kunna nå ner till grundvattnet från masshanteringsytorna.
Konstruktionen av cellerna kommer att kräva att området till viss del grävs ur, ned till hela cellens djup och area. I cellens botten och väggar placeras impermeabel EPDM-gummiduk med skyddande geotextil på båda sidor för att skapa en geo- logisk barriär. Varje cellbassäng kommer att fyllas med lager av stenmjöl på båda sidor av barriärduken för att ytterligare skydda duken. Nästa lager i cellbassängen består av större sten, för att cellbassängen ska fungera likt en stenkista och kunna fånga upp och hålla betydande mängder vatten. Högst upp i varje cellbassäng kommer ett lager av genomsläppligt krossmaterial att läggas för att få en hård, körbar yta. Det kommer inte råda någon risk för konstruktionen av cellbassängerna eller för att den duk som planeras nyttjas i cellbassängerna ska tryckas upp av en högre vattennivå i och med dess konstruktion. Varje cell fungerar således likt en tät simbassäng som fyllts med stenmaterial av större fraktion.
Genom att lägga bearbetning och återvinning på täta celler, dvs. tätgjorda ytor, kan dag- och lakvatten på ett säkert och kontrollerat sätt samlas upp. För de tillfällen när cellen behöver tömmas på vatten kan provtagning och eventuell mobil rening utfö- ras vid behov, innan vattnet pumpas vidare till bolagets dagavloppssystem, som för vattnet vidare till den slutna dag- och lakvattenanläggningen. Ingen av cellerna/ bearbetningsytorna kommer att ha något utlopp. I varje cell kommer det i stället att placeras uppsamlingsbrunnar. Från brunnarna kommer vatten kunna pumpas upp till avloppssystemet som är anslutet till en sluten dag- och lakvattenanläggning. Om rening krävs finns möjlighet att ha ett mobilt reningsverk mellan pumpen och avloppssystemet. Alternativt är det möjligt att transportera vatten till en godkänd mottagningsanläggning. Mot bakgrund av de massor som ska hanteras på anlägg- ningen bedöms det senare alternativet inte som sannolikt.
Lösningen med den täta dag- och lakvattenanläggningen skyddar inte bara miljön utan bidrar även till att fortsatt god resurshushållning sker genom att vattnet åter- cirkuleras för att kunna användas till spolning av entreprenadberg (i syfte att rena
s. 65 Sida 65 av 137 i domstolens handling
och återvinna kväve) och dammbekämpning under torra perioder. Hummeltorp kommer att installera nivåmätare i de olika cellerna, vilket innebär att ett eventuellt läckage snabbt kan upptäckas och åtgärdas. Det bör dock understrykas att det är fråga om en tät och gedigen konstruktion som inte är att anse som en riskkonstruk- tion. Konstruktionens uppbyggnad kan jämföras med godkända deponier för farligt avfall. De enda planerade områdena inom Hummeltorps verksamhet som inte kommer att förses med en cellbassäng är ytorna för ballastmaterial och behandlade produkter utan kontamineringsrisk. Dessa ytor kommer i stället att vara hårdgjorda och svagt lutade mot uppsamlingsbrunn som transporterar vattnet vidare till det slutna dag- och lakvattensystemet där vattnet genomgår flera reningssteg.
Hushållning med råvaror och energi (2 kap. 5 §) Ansökan avser en utökning av en befintlig verksamhet. Några nya områden tas inte i anspråk. Området för den ansökta verksamheten är redan påverkat av befintlig verksamhet. Platsen har stora logistiska fördelar eftersom anläggningen är belägen i anslutning till ett större vägnät samt att transportvägarna har god bärighet för att klara av det ökade antalet transporter som den sökta verksamheten medför.
Behovet av väl fungerande avfalls- och återvinningsanläggningar är mycket stort i hela landet. Ballastmaterial i form av berg och naturgrus ska endast nyttjas vid de tillfällen då entreprenadberg och andra schaktmassor inte räcker till. Detta innebär att återanvändning och återvinning av entreprenadberg och andra material måste ske i en allt större utsträckning. För att kunna nyttja återvunnet material på ett effektivt sätt och minimera transportsträckorna är det viktigt att återvinningsverksamheterna är lokaliserade nära eller i direkt anslutning till exploateringsområdena.
Hummeltorps verksamhetsområde är i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2050) markerat som ett av mycket få områden för masshantering i södra Stockholm. I rapporten Tekniska försörjningssystem för masshantering och täkter framtagen av Tillväxt- och regionplanförvaltningen i Region Stockholm finns uppgifter om tillgängliga schaktmassor framöver. I
s. 66 Sida 66 av 137 i domstolens handling
rapporten anges att mängden tillgängliga schaktmassor som förväntas bli tillgäng- liga om länets kommuner förverkligar sina översiktsplaner fram till år 2030 kommer uppgå till mellan 53 och 81 miljoner ton beroende på hur optimistiska beräkningar som görs.
Val av plats (2 kap. 6 §) Omfattningen av genomförd lokaliseringsutredning motsvarar väl vad som kan krävas vid en utökning av en befintlig och sedan 1970-talet etablerad verksamhet. Lokaliseringsprincipen enligt 2 kap. 6 § första stycket miljöbalken innehåller två kumulativa krav. Det första kravet innebär att den valda platsen ska sig. Lämpligheten ska bedömas med hänsyn till miljöbalkens mål. Det andra kravet
plats som är lämplig ur miljösynpunkt. Det innebär att man måste se till vilka alter- nativa platser som kan komma i fråga. Därutöver ska det göras en rimlighetsav- vägning av hur omfattande en lokaliseringsutredning ska vara i det enskilda fallet, särskilt när det gäller redan etablerad verksamhet, jfr 2 kap. 7 § miljöbalken.
Avgränsningen för lokaliseringsutredningen har gjorts utifrån att platsen ligger inom samma avsättningsområde som Hummeltorp har för dagens verksamhet. Detta innebär att den alternativa lokaliseringen måste vara belägen söder om Stockholm och att de alternativa lokaliseringarna ska vara belägna inom någon av följande kommuner: Botkyrka, Nykvarn, Nynäshamn, Haninge, Huddinge, Salem, Södertälje eller Tyresö. Inom detta område har såväl redan ianspråktagen mark samt icke ianspråktagen mark analyserats.
Sammantaget uppfyller lokaliseringsutredningen de krav som följer av 17 § miljö- bedömningsförordningen (2017:966) som innebär att miljökonsekvensbeskriv- ningen bland annat ska innehålla uppgifter om möjliga alternativa platser och skälen för valet av plats med hänsyn till skillnader i miljöeffekterna mellan den valda platsen och alternativen.
s. 67 Sida 67 av 137 i domstolens handling
Ansökt verksamhet bedöms inte ha någon negativ påverkan på Lilla Skogssjön eller Pålamalm. Utifrån vad som är beskrivet i ansökningshandlingarna framgår att det enbart är en liten mängd vatten som kommer att släppas ut från verksamhetsområdet som sedermera kommer att nå Lilla Skogsjöns sydöstra del. För det fall analyser visar att vattnet behöver genomgå rening kommer vattnet att renas innan vattnet släpps ut. Om bolaget väljer att inte släppa ut något vatten kommer vattnet att hämtas av behörig firma och transporteras till en godkänd anläggning. Utifrån beskrivet förfarande kommer inte några föroreningar släppas ut som skulle kunna påverka Lilla Skogssjöns vattenstatus negativt.
Likaså kommer den ansökta verksamhetens uppbyggnad, med tätgjorda ytor samt den slutna vattenhanteringen, med de täta cellerna utan inbördes kontakt, minimera risken för spridning av förorening till mark och grundvatten. Detta genom att even- tuella spill av oljor eller drivmedel från maskiner inte kan spridas djupare än till botten på den cell där spillet skett. Eventuella spill kommer att stanna i den cell där spillet skett och därefter pumpas upp och hanteras utan att vidare föroreningssprid- ning är möjlig. Även ytan för färdig produkt kommer att befinna sig på en tät cell.
Även trafiksituationen har beaktats i lokaliseringsutredningen i tillräcklig utsträck- ning. Förutsättningarna som beaktats är att såväl vald lokalisering som alternativa lokaliseringar ska vara belägna i anslutning till ett större vägnät samt att transport- vägarna ska ha god bärighet för att klara av det ökade antalet transporter som den sökta verksamheten medför. Flera andra faktorer har emellertid beaktats vid värde- ringen av de olika alternativen däribland avstånd till närboende och avsättnings- område, förändrad landskapsbild, kultur- och friluftsliv, naturvärde, riksintressen och övriga intressen. Sammantaget har dock den valda platsen ansetts som den mest lämpliga.
Hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken Cirka 100 meter norr om verksamhetsområdet finns riksintresse för rörligt frilufts- liv, Hanveden. Cirka 1 kilometer nordväst om verksamhetsområdet finns riks-
s. 68 Sida 68 av 137 i domstolens handling
intresse för naturvård, Kagghamraån. Verksamheten är även belägen inom riks- intresse för energidistribution enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Då det är fråga om en befintlig verksamhet och som inte utökas geografiskt kommer den sökta verksam- heten inte att påtagligt skada riksintresset i något avseende.
Riksintresseområdet Hanveden Hanveden utgör riksintresseområdet för friluftsliv med skydd enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Området är 10 869 hektar, varav 10 185 hektar land och 684 hektar vatten, samt omfattar Botkyrka, Haninge och Huddinge kommun. Den påverkan som den sökta verksamheten kan ha på riksintresseområdet är till följd av buller. Ett riksintresseområde för friluftsliv är normalt inte angivet med riktvärden för buller och i synnerhet inte inom hela riksintresseområdet. Inom riksintresseområden för friluftsliv som är belägna nära tätorter, vägar m.m. är det inte rimligt att inom hela området förvänta sig låga ljudnivåer från olika slags samhällsbuller. Bolagets sammantagna bedömning utifrån genomförd bullerutredning är att riksintresset inte kommer att påverkas av den sökta verksamheten vad gäller buller. Friluftsliv och rekreation kommer att kunna fortskrida i verksamhetens närområde som tidigare. Mot bakgrund härav föreligger ingen risk för påtaglig skada på riksintresset Hanveden.
Riksintresseområdet Kagghamraån Kagghamraån utgör riksintresse för naturvård med skydd enligt 3 kap. 6 § miljö- balken. Riksintresset är omkring 660 hektar stort. Utgående vatten från anlägg- ningen kommer att släppas till ett dike som leder till Lilla Skogssjön. Från Lilla Skogssjön rinner vattnet vidare till Uringeån och Kagghamraån.
Områden som är av riksintresse för naturvård ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada naturmiljön. Med påtagligt skada avses åtgärder som kan ha en bestående negativ inverkan på det aktuella intresset eller som tillfälligt kan ha mycket stor negativ inverkan på detta. Bedömningen av risken för påtaglig skada ska enligt praxis utgå från områdets naturmiljö som helhet. Den sökta verksamheten kommer inte ha någon negativ påverkan på vattenföringen i Kagghamraån. Genom
s. 69 Sida 69 av 137 i domstolens handling
att uttag av vatten enbart föreslås ske vid ett minimiflöde kommer det inte att uppstå risk för påverkan på riksintresset.
Ingen del av verksamheten kommer vara belägen inom riksintresset. Hummeltorp kommer därmed inte ha någon negativ påverkan på Kagghamraåns sträckning. Verksamheten kommer heller inte ha någon negativ inverkan på den vegetation som finns utmed Kagghamraån, odlingslandskapet som finns runtom eller bäckraviner. Hummeltorp har heller inte för avsikt att genomföra någon form av fiske i Kagg- hamraån, inplantering av invasiva arter, inplantering av främmande öringsstammar eller nyttja insekticider. Hummeltorp kommer inte att genomföra några åtgärder som kan bidra till en förändring av vattendragets sträckning, bottenprofil eller genomföra kulvertering i Kagghamraån. Mot bakgrund härav föreligger ingen risk för påtaglig skada på riksintresset Kagghamraån.
Hummeltorps andrahandsyrkande innefattar inget vattenuttag. Därmed aktualiseras inte frågan om påverkan till följd av risk för minskat vattenflöde.
Miljökvalitetsnormer för vatten 5 kap. miljöbalken Hummeltorp anser att den utredning som bolaget gett in där utsläpp av PFAS11 är bedömt, utifrån tillgängliga uppgifter visar att ingen otillåten försämring av vattenförekomsten sker i enlighet med HVMFS 2019:25. Enligt VISS är PFAS11 utpekat som ett särskilt förorenande ämne (SFÄ) för Lilla Skogssjön, dock är parametern ej klassad då det enligt den senast beslutade förvaltningscykeln (2023- 05-02) saknas tillförlitliga övervakningsdata. I PFAS11 som är utpekad som en SFÄ för Lilla Skogssjön, ingår PFOS som ett ämne bland flertalet andra vanliga per- och polyfluorerade ämnen.
I bolagets komplettering till ansökan (Bedömning av effekter på miljökvalitets- normer för vatten inkl. bilagor) har en omfattande bedömning av PFAS11 genom- förts där den sökta verksamhetens flöden, koncentrationer och eventuella påverkan har bedömts och beskrivits i detalj för Lilla Skogssjön. I tabell 18 i utredningen
s. 70 Sida 70 av 137 i domstolens handling
presenteras den förväntade förändrade koncentrationen av PFAS11 i Lilla Skogs- sjön i jämförelse mot satta gränsvärden i HVMFS 2019:25. Beräkningarna visar på att ingen otillåten försämring av status i förhållande till satta gränsvärden sker för SFÄ avseende PFAS11.
I samma kompletterande utredning, tabell 10, kan tydligt observeras att PFAS- halterna är som högst i grundvattenprovet, som består av uppträngande grundvatten som sedan blandas med vatten från sedimentationsdammen innan vattnet når recipi- enten (figur 5), varav grundvatteninträngningen stod för cirka 28 procent av det totala flödet från anläggningen. Eftersom de höga PFAS-halterna är ett känt problem i grundvattenförekomsten är bedömningen att de höga PFAS-halterna i det utgående vattnet beror på inflödet av grundvatten och inte från verksamhetens utsläpp av dag- och lakvatten.
Vad gäller PFOS saknas underlag för att göra en bedömning av status i vattenföre- komsten. Även med beaktande av de osäkerhetsfaktorer som redogjorts för ovan står dock klart att verksamhetens utsläpp inte innebär att maximal koncentration överskrids.
Varken den utpekade SFÄ:n PFAS11 eller det prioriterade ämnet PFOS är klassad i vattenförekomsten enligt senaste beslutade förvaltningscykeln (2023-05-02). Underlagsdata för PFAS11 är två provtagningar från 2018 enligt VISS och inga data presenteras för PFOS i vattenförekomsten i relation till satta gränsvärden i HVMFS 2019:25.
Länsstyrelsen och Haninge kommun har, vad Hummeltorp har fått ta del av, genom- fört provtagningar i vattenförekomsten vid ett tillfälle 2020 samt tagit tre prov i Lilla Skogssjön under 2023, se tabell 1 nedan. Provtagningen 2020 skedde under september månad och provtagningen under 2023 skedde under sommaren (juni) och under senhösten (november). Provet som togs i oktober 2023 bedömdes otillförlit- ligt hanterat från det ackrediterade laboratoriet och har fått en förhöjd detektions-
s. 71 Sida 71 av 137 i domstolens handling
gräns (se tabell 1). Resultaten av provtagningen visar på en hög inom- och mellan- årsvariation vilket tyder på att faktorer såsom hydrologiska och klimatologiska förutsättningar spelar en viktig roll för halten PFAS i vattenförekomsten Lilla Skogssjön.
Datum PFOS Summa PFAS11 Enhet Provtagningsplats
2023-11-28 0,5 5,7 ng/l (ospec)
2023-10-24 6,8 ng/l (ospec)
2023-06-13 2,4 17 ng/l (inlopp)
2020-09-24 0,25 2,6 ng/l (inlopp)
2020-09-24 1,5 19 ng/l (inlopp)
Tabell 1. Kända provtagningar i Lilla Skogssjön
För att bedöma en parameter i enlighet med miljökvalitetsnormerna för vatten krävs underlagsdata som ska ligga till grund för bedömningen av status. Hummeltorp anser att det för Lilla Skogssjön saknas tillförlitligt underlag för att bedöma de ovan nämnda parametrarna, vilket är i linje med länsstyrelsens bedömning att PFAS11 eller PFOS inte klassades vid den senaste uppdateringen av förvaltningscykeln som gjordes 2023-05-02. Enligt ramvattendirektivet ska prioriterade ämnen provtas en gång i månaden för att säkerställa en tillförlitlig bedömning av statusen för den rele- vanta kvalitetsfaktorn. Övervakningen ska ske så att inverkan av årstidsvariationer på resultatet blir så liten som möjligt.
Den provtagning som skett i Lilla Skogssjön har en betydligt lägre frekvens av provtagning än det angivna. I den nationella vägledningen för kvalitetskrav för klassificering av ytvattenförekomster och i den nationella miljöövervakningen vid bedömning av till exempel näringsämnen rekommenderas provtagning minst fyra gånger per år. Om provtagning sker månadsvis eller i mindre omfattning bör beräk- ningar göras på treårsperioder för att minska osäkerheterna i bedömningen av status. Vid en bedömning av miljökvalitetsnormer beskriver länsstyrelsens egen handbok för klassificering av kemisk status att provtagning bör ske månadsvis under ett år för att få fram tillförlitliga data för klassificering. Visserligen betonar rapporten att det kan vara kostsamt att genomföra övervakningen i en sådan omfattning att från-
s. 72 Sida 72 av 137 i domstolens handling
steg från denna metod kan göras med lägre tillförlitlighet, men då bör mellanårs- variationen vara låg eller koncentrationerna under detektionsnivå. Inga av dessa kriterier bedöms uppfyllas för Lilla Skogssjön då grundvattenförekomsten Påla- malm sedan tidigare mätningar har höga halter PFAS samt att mellanårsvariationen är stor enligt tidigare provtagningar. Under provtagningen 2023 är variationen fem gånger så hög mellan sommarprovtagningen och höstprovtagningen.
Slutsats Sammanfattningsvis anser Hummeltorp att den utredning som bolaget gett in där utsläpp av PFAS11 är bedömt, utifrån tillgängliga uppgifter visar att ingen otillåten försämring av vattenförekomsten sker i enlighet med HVMFS 2019:25. Verksam- heten kommer inte heller att innebära ett äventyrande av möjligheten att uppnå den status som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm.
Vad gäller PFOS saknas underlag för att göra en bedömning av status i vattenföre- komsten. Även med beaktande av de osäkerhetsfaktorer som redogjorts för ovan står dock klart att verksamhetens utsläpp inte innebär att maximal koncentration överskrids. Det ska härvid särskilt beaktas att Hummeltorp inte har för avsikt att återvinna massor som är eller riskerar att vara förorenade av PFAS eller PFOS. Efterlevnaden av detta kommer att hanteras inom ramen för mottagningskontrollen genom bland annat kännedom om var massorna kommer från och jämförelse med länsstyrelsens EBH-karta samt att stickprovskontroller kommer att genomföras. För övriga relevanta parametrar beräknas ingen otillåten påverkan att ske. Verksam- heten är därmed tillåtlig i förhållande till 5 kap. miljöbalken.
Skydd av områden 7 kap. miljöbalken I anslutning till och omkring verksamhetsområdet finns det inget område som skyddas enligt 7 kap. miljöbalken. Det närmsta naturreservatet är Svartkällsskogens naturreservat som är beläget ca 830 meter nordväst om verksamhetsområdet.
Brinkbäckens naturreservat är beläget på Södertörn, strax väster om Kagghamra- fjärden. Avståndet mellan det sökta verksamhetsområdet och naturreservatet är ca
s. 73 Sida 73 av 137 i domstolens handling
6 7 kilometer. Vad gäller påverkan på flödet från ansökt vattenuttag innebär före- slagna försiktighetsmått att påverkan inte kommer att ske. Verksamheten kommer inte heller i konflikt med de föreskrifter som gäller för naturreservatet. Inget yt- vatten inom verksamhetsområdet kommer att nå Brinkbäcken då Brinkbäcken avrinner mot Kagghamraån nedströms verksamheten och inte tvärtom. För grund- vatten visar genomförda grundvattennivåmätningar inom att grundvattnet tydligt rinner mot nordväst och således inte mot Brinkbäcken i söder.
Tillåtlighet enligt 9 kap. 7 a § miljöbalken Genom vald lokalisering och planerad utformning av verksamheten, inklusive vid- tagna och föreslagna skyddsåtgärder, tillser bolaget att verksamheten inte medför risk för skada på människors hälsa eller miljön och därmed uppfyller kraven i 15 kap. 11 § miljöbalken. Verksamheten bör därmed anses vara tillåtlig enlig 9 kap. 7 a § miljöbalken.
INKOMNA YTTRANDEN
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
Tillåtlighet Den ansökta verksamheten som sådan innebär troligen inte en försämring av grund- vattnets status, men ett nyttjande av marken med den ansökta verksamheten kommer för lång tid framåt att medföra betydande svårigheter för möjligheten att utreda och åtgärda eventuella PFAS-föroreningar i området. Det är särskilt viktigt att åtgärder vidtas då PFAS-halterna är höga och föroreningarna riskerar att påverka den närliggande dricksvattentäkten. SGU anser därmed att verksamheten inte kan tillåtas. Det finns behov av en utredning avseende olika alternativ för att åtgärda PFAS-föroreningen inom området. En åtgärdsutredning kan visa på hur spridningen av PFAS-föroreningen i området kan minskas eller hejdas.
Det tidigare planerade grundvattenuttaget har ersatts med uttag av avrinnande vatten från verksamheten. SGU ser därmed ingen påverkan på grundvattenförekomstens kvantitativa status. Samtliga uttag av vatten föreslås tidsbegränsas, åtminstone till
s. 74 Sida 74 av 137 i domstolens handling
att endast motsvara tillståndstiden för verksamheten. Mängden vatten som bortleds/ återanvänds behöver fortlöpande kontrolleras. PFAS-föroreningen i området och krav på åtgärdsutredning SGU anser att den planerade verksamheten inte bör lokaliseras på fastigheten , Botkyrka kommun, om inte PFAS-föroreningen som finns i grund-vattnet på fastigheten åtgärdas. Av de provtagningar av PFAS11 som redovisats i ansökan för grundvattenförekomsten Pålamalm så visar de att Vattenmyndighetens beslutade riktvärden för PFAS11, 90 ng/l, överskrids i huvuddelen av proverna. Halterna är också över Livsmedelverkets tidigare åtgärdsgräns för dricksvatten för PFAS11, 90 ng/l. Den lägst redovisade halten är 1,9 ng/l i ett rör strax väster om verksamhetsområdet och den högsta redovisade halten är 650 ng/l i ett rör i östra kanten av verksamhetsområdet. SGU meddelar att i nya föreskrifter (SGU-FS 2023:1) är tröskelvärdet för PFAS24 på 4,4 ng PFOS-ekvivalenter/l och även Livs- medelsverket har nytt gränsvärde på PFAS4 på 4 ng/l och PFAS21 på 100 ng/l. Vid en jämförelse av ingående PFAS i de olika summahalterna är det tydligt att samtliga grundvattenprover från området utom ett (PFAS11 på 1,9 ng/l) har kraftigt förhöjda halter av PFAS.
Jordprover tagna inom området visar inte på förhöjda halter av PFAS. SGU instäm- mer dock inte i tolkningen som Hummeltorp framför att det inte sker någon höjning av PFAS-halten i det grundvatten som rinner under verksamhetsytan i skiktet mel- lan fyllningsmassorna och det underliggande täta lerlagret. Halter av PFAS11 på 280 respektive 590 ng/l i norra delen samt 650 ng/l i östra delen tyder inte på avta- gande föroreningsnivåer i grundvattnets strömningsriktning, från södra fastighets- gränsen mot norr/nordväst, snarare på att det sker någon form av tillförsel. Det är dock i nuläget fortfarande oklart om det finns en huvudsaklig PFAS-källa i området och var den i så fall är lokaliserad, eller om PFAS-föroreningen i grundvatten är mer utspridd under både bolagets fastighet samt eventuellt under angränsande fastigheter.
SGU har inte värderat, så som Hummeltorp påstår, om schaktning är en lämplig metod för att åtgärda föroreningen i området och/eller minska spridning av PFAS i
s. 75 Sida 75 av 137 i domstolens handling
grundvattnet under det planerade verksamhetsområdet. SGU menar däremot att om verksamheten konstruerar 12 mottagnings- och återvinningsytor med underliggande täta celler fyllda med flera meter krossmaterial för omhändertagande av vatten i ett slutet system, samt därtill anlägger bullervallar ovanpå det förorenade ytliga eller djupa grundvattenmagasinet, försvåras rimligen både undersökningar av, och even- tuella åtgärder i, underliggande mark och grundvatten. Det förefaller vara mycket mer rationellt att utreda hur föroreningen i grundvattnet kan åtgärdas och/eller spridning via grundvatten kan minskas innan någon ny verksamhet anläggs ovanpå det förorenade området. SGU anser att detta måste utredas innan verksamheten kan tillåtas. De åtgärder som framkommer i en åtgärdsutredning i syfte att minska halter och spridning av PFAS kan eventuellt kombineras med att en verksamhet kan tillå- tas. Hummeltorp nämner två eventuella åtgärder, men SGU anser att den nuvarande ansökan inte innehåller tillräckligt underlag för att säkerställa ett effektivt åtgärds- genomförande med tillräcklig minskad föroreningsspridning. Det är lämpligt om hela det förorenade området/grundvattnet kan inkluderas i en åtgärdsutredning, men det finns inga hinder för Hummeltorp att genomföra en begränsad åtgärdsutredning och föreslå åtgärder inom det område som de har rådighet över.
Att ge tillstånd till bestående och omfattande markanläggningar för många år fram- över inom ett område som behöver undersökas och åtgärdas är därmed inte tillåtligt, oavsett om verksamheten bidrar till föroreningen eller inte. Om en åtgärdsutredning visar att verksamheten kan bidra till en förbättrad föroreningssituation, och därmed kan tillåtas, behövs villkor om en fortsatt omfattande kontroll av dels den under- liggande PFAS-föroreningen, dels föroreningsinnehållet i lakvatten och övrigt vatten som lämnar anläggningen. Det ska alltid finnas beredskap för hantering av olycka och spill av till exempel drivmedel.
Påverkan på dricksvattenproduktionen Grundvattenförekomsten Pålamalm är klassificerad till otillfredsställande kemisk status med motivering att höga halter av PFAS11 har uppmätts vid Hanvedsmossen, dvs. i nära anslutning till Hummeltorps fastighet. Medelvärdet av fem provpunkter är 3 270 ng/l med högsta uppmätta halten på 15 000 ng/l. Förhöjda PFAS11-halter
s. 76 Sida 76 av 137 i domstolens handling
visas i ytvatten i de konstgjorda sjöarna öster om Hummeltorps fastighet och i utgående vatten från dessa (mellan 64 och 260 ng/l). De konstgjorda sjöarna är huvudsakligen grundvattenförsörjda, vilket också stämmer med att jordprover från omgivande mark inte behöver innehålla höga halter av PFAS för att det ska vara problem med ytvattenkvaliteten. PFAS-förorenat vatten från sjöarna rinner till Lilla Skogssjön som enligt VISS i nuläget inte är klassificerad med otillfredsställande status med avseende på PFAS. Vatten från Lilla Skogsjön ingår i Haninge kommuns dricksvattenproduktion.
Den befintliga PFAS-föroreningen i grundvattnet under Hummeltorps planerade verksamhetsområde kommer att fortsatta spridas i flera riktningar, med huvudsaklig riktning mot norr och nordväst. Haninge kommuns vattentäkt, med tillstånd till grundvattenuttag för dricksvattenproduktion, är lokaliserad strax norr om Hummel- torps fastighet. Vattenkvaliteten i uttagsbrunnarna i vattentäkten visar ännu inte på förhöjda halter av PFAS, men enligt kompletteringar från Haninge kommun finns det förhöjda halter i grundvattnet i brunnarnas närområde. Det kan inte uteslutas att både befintliga uttag och nya tillståndgivna uttag i södra delen av vattenuttags- området medför ökade strömningar av grundvatten från Hummeltorps fastighet till uttagsbrunnarna.
Vattentäktens vattenskyddsområde, som är under revidering, angränsar till fastig- heten i öster, och inkluderar de två grundvattenförsörjda konstgjorda sjöarna. SGU anser att det är relevant att beakta det nya förslaget på vattentäktens vattenskydds- område, där den nya avgränsningen innebär att vattenskyddsområdet angränsar till det planerade verksamhetsområdet i öster, och inkluderar de två grundvattenför- sörjda konstgjorda sjöarna. Det kan därmed inte uteslutas att PFAS-föroreningar kommer att spridas till dricksvattenuttagsbrunnarna och försvåra dricksvatten- produktionen.
Den ansökta verksamheten kommer genom anläggningen av täta lagringsceller medföra en förtätning av markskiktet över fastigheten. En förtätning av markytan
s. 77 Sida 77 av 137 i domstolens handling
innebär att mindre mängder vatten kommer att tränga ner i det förorenade grund- vattnet. Men även om en förtätning av markytan kommer att minska grundvatten- bildningen inom verksamhetsområdet, kommer grundvattenflödet inte att upphöra i de jordlager och i den ytliga berggrund som hamnar under förtätningen. Täta mark- ytor kan visserligen fördröja spridningen av PFAS så den går långsammare och blir mindre i omfattning, men SGU bedömer att de rörelser i grundvattnet som kommer ske under förtätningen, ändå kommer bidra till en fortsatt omfattande förorenings- spridning. Då PFAS är mycket persistent blir den totala belastningen samma även om hastigheten på föroreningsspridningen minskar. På berörd fastighet är det därmed inte lämpligt att anlägga en verksamhet för lång tid framöver innan huvud- saklig PFAS-källa är identifierad och problematiken med PFAS-föroreningen är åtgärdad.
Hummeltorp ansöker om ett vattenuttag på 30 000 m3/år. Då ytvattenuttaget kommer att ske i en huvudsakligen grundvattenförsörjd konstgjord sjö kan vatten- uttaget i princip betraktas som grundvattenuttag. Enligt ansökan är vattenuttaget mindre än den beräknade grundvattenbildningen inom området och SGU anser därför att vattenuttaget inte ger upphov till skada på miljön. Det kan dock finnas behov av att reglera och villkora uttaget utifrån vattennivåer i sjöarna. Ett vatten- uttag bör alltid tidsbegränsas, i detta fall är det lämpligt att tillståndsuttaget upphör att gälla när en eventuell återvinningsverksamhet upphör.
Något som inte har utretts, såvitt SGU kan bedöma av underlaget, är om PFAS- förorenat grundvatten inom området skulle kunna pumpas upp och renas och om detta vatten skulle kunna nyttjas inom verksamheten efter rening, som ett alternativ till vattenuttaget ur de grundvattenförsörjda sjöarna. Förutsättningar för ett ökat uttag (dvs. med mer än de ansökta 30 000 m3/år) av grundvatten eller vatten från de konstgjorda sjöarna inom eller i närheten av Hummeltorps fastighet är dock små då vattenresursen redan är belastad med grundvattenuttag för produktion av dricksvatten.
s. 78 Sida 78 av 137 i domstolens handling
Påverkan från verksamheten Lakvatten från de täta cellerna kommer att samlas upp i botten på respektive cell och bortledas och renas innan utsläpp. Det innebär att, så länge cellerna är täta, kommer inget förorenat vatten från de lagrade massorna att tränga ner till grund- vattnet. Verksamheten som sådan skulle därmed inte ge upphov till en ökad föror- eningsbelastning till grundvattnet inom området. Det är dock viktigt att de massor som används för uppbyggnad av ett eventuellt verksamhetsområde där de täta cell- bassängerna ska anläggas är rena, dvs. inte överskrider bakgrundshalter för skadliga ämnen. Dessa massor kommer att ligga på området under lång tid och i områden mellan de täta cellbassängerna kan infiltration av ytvatten ske.
Enligt uppgift i ansökan ska grundvattennivån på den norra platån befinna sig minst 15 meter under de täta bassängerna. För den södra platån är det oklart om uppgiften
4 meter under bassängbotten. Det framgår inte heller hur djupa bassängerna ska vara. Om de angivna 4 metrarna är från markytan kommer botten på bassängerna i den södra platån snarare ligga i nivå med grundvattennivån än 4 meter ovan. Hummeltorp uppger att eventuella läckage från bassängerna ska bevakas genom förändringar av trycknivåer i cellbassängerna och därmed snabbt kunna åtgärdas. Om det i den södra platån är kort avstånd mellan de täta bassängbottnarna till grundvattennivån kan det vara svårt att avgöra vad det är för trycknivå som mäts vid ett läckage. SGU ställer sig också frågande till hur ett läckage snabbt ska kunna åtgärdas i denna typ av konstruktion med mindre än att hela cellbassängen och dess innanmäte måste grävas fram.
Hummeltorp planerar också att anlägga bullervallar inom området genom att använda tillförda massor. Massorna kommer enligt ansökan att utgöras av massor där föroreningshalten understiger riktvärdena för känslig markanvändning (KM). Det är oklart om dessa bullervallar kommer att anläggas på tätande skikt eller om de kommer att bli genomsläppliga och därmed bidra till grundvattenbildningen. SGU vill i detta sammanhang framföra att även om massorna som ska användas för att
s. 79 Sida 79 av 137 i domstolens handling
la rikt- värden för mindre än ringa risk vad avser föroreningsinnehåll (så kallade MRR- massor) finns risk för föroreningsspridning. Lakvattnet från massor som uppfyller kriterierna för MRR får enligt Naturvårdsverkets Handbok 2010:1 innehålla många gånger högre föroreningskoncentrationer än vad som är gränsen för god kemisk status i en grundvattenförekomst. Även lakvatten från inert material får innehålla mycket höga halter jämfört med tröskelvärdet för god kemisk grundvattenstatus. Det finns således en uppenbar risk för förorening av grundvattnet från anläggandet av bullervallar inom området, om inte dessa anläggs på tätande lager.
Såvitt SGU har kunnat bedöma har det i ansökan inte redovisats hur konstruktionen av bullervallarna och konstruktionsmassorna för de täta cellerna påverkar såväl yt- som grundvattenströmningen i området. Om det förekommer ett tätande lager under den yta som ska tas i anspråk kan detta påverkas av massornas tyngd. Vatten som genereras ovan det tätande lagret kan även transporteras i sidled och tryckas ut vid släntfoten av bullervallar eller annan konstruktion. Av ansökan framgår det inte om sådant vatten kommer att uppstå och hur det i så fall ska hanteras. Om bottentätning under vallarna är tätare än täckningen av bullervallarna/konstruktionen med de täta cellbassängerna, kan vattennivån i konstruktionen stiga vilket kan påverka stabili- teten (exempelvis kan den täta duk som ska användas i cellbassängerna tryckas upp av en högre vattennivå). Om det inte förekommer ett tätande skikt under buller- vallar kommer vatten som genereras inom dessa konstruktioner att generera en ökad belastning på grundvattenförekomsten, baserat på resonemanget om innehållet i massorna enligt ovan.
Trafikverket
Lokaliseringsutredning Trafikverket anser att framförda synpunkter avseende utredning och redovisning av alternativa lokaliseringar för del, eller delar, av planerad utökning av återvinnings- verksamheten inte besvaras i framtagen lokaliseringsutredning. Utredningens geo- grafiska avgränsning innebär att lokaliseringar i norra länshalvan och i närmare
s. 80 Sida 80 av 137 i domstolens handling
anslutning till kapacitetsstarka trafikleder som E18 och E4 inte har utretts som möjliga alternativ. Trafikverket ser därför fortsatt ett behov av att utreda möjlig- heten att via alternativa lokaliseringar för delar av planerad verksamhet minska de negativa trafikala konsekvenserna som verksamheten medför.
Trafiksäkerhet Mängden massor som omfattas av tillståndsansökan enligt det ändrade förstahands- yrkandet och andrahandsyrkandet är mindre än tidigare redovisat och innebär sammantaget att verksamhetens trafikalstring blir lägre. Även vid de reviderade volymerna är den förväntade ökningen om 640 respektive 280 lastbilsrörelser fort- farande betydande då andelen tung trafik redan idag är förhållandevis hög. Trafik- verket vidhåller därför sina tidigare synpunkter att vägarna som kommer att använ- das för de tillkommande transporterna redan idag har brister avseende trafiksäker- heten och att utökad tung trafik på dessa vägavsnitt riskerar att ytterligare försämra situationen.
Statens Geotekniska Institut (SGI)
BAT-slutsatser Hummeltorp ansöker om en IED-verksamhet och har till ansökan bifogat resultaten av en BAT-utredning. I denna konstateras att vissa BAT-slutsatser inte uppfylls.
Efter Hummeltorps svar har SGI inget att tillägga eller erinra.
Återvinning av avfall för anläggningsändamål SGI har framfört synpunkter på de bullervallar som Hummeltorp planerar att an- lägga och att vallarna avses byggas upp av avfall med föroreningshalter motsva- rande upp till Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (känslig markanvändning, KM). SGI efterfrågar därför en bedömning av att förorenings- riskerna de facto är ringa. SGI undrar även om Hummeltorp avser att använda avfall i anläggandet av behandlingscellerna och vilken föroreningsnivå avfallet i så fall kommer att ha och vilka miljö- och hälsorisker som kan uppstå med ett sådant förfarande.
s. 81 Sida 81 av 137 i domstolens handling
Efter Hummeltorps svar har SGI inget att tillägga eller erinra.
Geoteknisk stabilitet Enligt de myndighetsgemensamma planeringsunderlagen i kartvisningstjänsten Ras, skred och erosion (se gis.sgi.se/rasskrederosion) föreligger det vissa förutsättningar för skred och ras på platsen för anläggningen. SGI konstaterar att Hummeltorp plan- erar att anlägga upp till 11 meter höga vallar bland annat på eller nära det strandnära området som pekas ut i kartbilden och vidhåller att det är viktigt att visa och säker- ställa att det går att utföra föreslagna åtgärder och konstruktioner med tillfreds- ställande stabilitet. SGI vidhåller att en stabilitetsutredning behöver utföras enligt IEG Slänter och bankar (6:2008, rev. 1). Om utredningen visar på att jordmaterialet i den planerade vallen behöver uppfylla vissa kriterier avseende hållfasthets- och deformationsegenskaper, eller andra för konstruktionen väsentliga egenskaper, anser SGI att ett kontrollprogram ska upprättas och redovisas för mätning och verifiering av att erforderliga egenskaper uppnåtts.
Mottagningskontroll av inkommande avfall Hummeltorp kommer att utföra mottagningskontroll av inkommande avfall och säkerställa att material som kommer in inte innehåller eller kommer från något område med känd risk för PFAS-föroreningar. SGI ställer sig positivt till detta. Vidare avser bolaget att okulärt besikta inkommande avfall/material som inte ger möjlighet att avgöra om massor innehåller PFAS eller inte. SGI rekommenderar därför att mottagningskontrollen kompletteras med stickprovtagning och analys omfattande PFAS-ämnen utöver vad som anges i föreslaget kontrollprogram. SGI anser att mottagningskontrollens effektivitet, liksom hanteringen och lagringen för att förhindra spridning av PFAS, med fördel utreds under en prövotid.
Efter Hummeltorps svar ställer sig SGI positivt till att bolaget avser utreda mottagning av inkommande avfall inom ramen för en prövotid och ger ytterligare synpunkter på frågor som rör kontrollprogrammet.
s. 82 Sida 82 av 137 i domstolens handling
Föroreningar och utsläpp till vatten Hummeltorp uppger att det inte uppstår utsläpp till ytvatten från verksamhets- området under normala driftsförhållanden och att provtagning och analys av vatten sker innan eventuellt utsläpp. SGI ställer sig positivt till en sluten vattenhantering, men påpekar att utsläppsvillkor behövs för att Hummeltorp ska kunna släppa ut vatten. Bolaget behöver övervaka PFAS-halterna i vattnet som används i produk- tionen, både från sjön och interna processer, som en del av kontrollprogrammet. Bolaget ska därigenom säkerställa att PFAS-föroreningar inte sprids med produk- terna som lämnar anläggningen så att oacceptabla risker för människans hälsa eller miljön uppstår.
Efter Hummeltorps svar har SGI inget att tillägga eller erinra.
Länsstyrelsen i Stockholms län
Allmänt om lokalisering av verksamheten Platsen ligger inom område med hög genomsläpplighet i SGU:s kartor. Området har därför hög sårbarhet för grundvattnet. Länsstyrelsen konstaterar att platsen för verk- samheten är kontaminerad av PFAS. Om ytterligare mängder avfall ska hanteras inom verksamhetsområdet finns därmed en potentiellt ökad risk för spridning av bland annat PFAS, men även andra föroreningar till Pålamalms grundvattenmagasin där Haninge kommun tar ut sitt dricksvatten. Risken är påtaglig särskilt sett till den oklara hydrogeologin i området.
De ökade mängder avfall som ska hanteras riskerar att medföra att föroreningar tar sig från bolagets verksamhetsområde till Lilla Skogssjöns vattenförekomst. Vatten- förekomsten används för att förstärka grundvattenuttaget från Pålamalms grund- vattenmagasin. Det är därför även mycket viktigt att Lilla Skogssjöns vattenkvalitet inte försämras. I dagsläget finns heller inte några reningstekniker som renar PFAS till 100 % vilket innebär att det med stor sannolikhet kommer att ske ett visst utsläpp av PFAS från verksamheten även om rening sker av utgående vatten.
s. 83 Sida 83 av 137 i domstolens handling
Återvinning av avfall i anläggningsändamål Med hänsyn till platsen är det olämpligt att föra in så stora mängder avfall för an- läggningsändamål. Framför allt då föroreningssituationen vad gäller PFAS inte är klarlagd. Det är mycket stora mängder avfallsmassor som avses användas till kon- struktion av vallarna varför det kan ifrågasättas om syftet är återvinning eller kvitt- blivning.
Hygienisering av animaliskt avfall Den stora utökningen av mängden animaliskt avfall som Hummeltorp yrkar på kan innebära risker för påverkan på grundvatten från bland annat kväve om det skulle uppstå brister i hanteringen. Då platsen är känslig blir hanteringen helt avhängig att hanteringsytan är helt tät.
Platsen i sig är inte lämplig för en sådan omfattande verksamhet som beskrivs i ansökan och framgår av bolagets första- och andrahandsyrkanden. Av denna anled- ning bedöms inte heller den lokaliseringsbedömning som bolaget har gjort ha kommit fram till rätt resultat. Bolaget anför fortsatt att vald plats är den bästa lokali- seringen och att verksamheten inte kommer att ha någon negativ påverkan på grundvattenförekomsten Pålamalm. Det första kumulativa kravet i lokaliserings- principen säger dock att den valda platsen ska vara lämplig i sig, vilket inte stämmer i detta fall.
Påverkan från vattenuttag Det sökta vattenuttaget är inte tillåtligt, eftersom Hummeltorp inte uppfyller kun- skapskravet i 2 kap. 2 § miljöbalken avseende påverkan på vare sig Kagghamraån eller Haninge kommuns möjlighet till dricksvattenuttag. Det sökta vattenuttaget är inte heller tillåtligt utifrån lokaliseringsprincipen i 2 kap. 6 § miljöbalken, då vatten- uttaget sker inom tillrinningsområdet till ett riksintresse för naturvård som är bero- ende av högt vattenflöde, samt i råvattentäkten till en dricksvattenproduktion som i sin tur är begränsad av tillgången på vatten till riksintresset för naturvård.
s. 84 Sida 84 av 137 i domstolens handling
Riksintresse 3 kap. 6 § miljöbalken, Det stämmer inte att den sökta verksamheten inte kommer att ha någon negativ på- verkan på vattenföringen i Kagghamraån. Då sökt vattenuttag planeras ske inom tillrinningsområdet till Kagghamraån blir det mindre vatten kvar till Kagghamraån om sökt vattenuttag tillåts. Det går inte att förstå vad Hummeltorp menar om att vattenuttag inte kommer att ske vid ett minimiflöde. Bolagets vattenuttag riskerar även att påverka Haninge kommuns uttag. Bolaget tar i sin redovisning inte hänsyn till att Haninge kommuns tillstånd omfattar uttag av vatten från Skogssjöarna med inducerad infiltration.
Avseende yt- och grundvattenuttag har bolaget dragit felaktiga slutsatser vad gäller påverkan på dricksvattenproduktion samt inte bemött frågan om risk för påverkan på vattenföringen i Kagghamraån. Avseende dricksvattenproduktionen anför bolaget att den förändrade uttagspunkten skulle medföra att uttaget inte riskerar att påverka Haninge kommuns vattenuttag. Det stämmer inte. Haninge kommun har tillstånd till vattenuttag från näset mellan Stora och Lilla Skogssjön, som försörjs genom inducerad infiltration från Skogssjöarna. Uttag ur den förändrade uttags- punkten skulle medföra en minskad tillrinning till Lilla Skogssjön och därmed en minskad vattentillgång till vattenförsörjningen. Vidare finns sannolikt en god för- bindelse mellan isälvsavlagringarna och sjöarna, vilket medför att vatten lagras över lång tid. Det medför att även ett vattenuttag som sker i tider med god vattenföring i Kagghamraån kan innebära en minskning av den tillgängliga vattenmängden för kommande dricksvattenproduktion och vattenföring i Kagghamraån.
Påverkan från vattenuttag på riksintresset för Kagghamraån Bolaget har inte skaffat kunskap eller utrett risken för skada eller förväntad skada på riksintresset avseende påverkan på vattenmängd och vattenflöde, vilken är den huvudsakliga förväntade påverkan från det sökta vattenuttaget. I värdeomdömet för riksintresset anges bland annat att ån har en relativt stor vattenföring. Det går sammanfattningsvis inte att bedöma om det sökta vattenuttaget är förenligt med bestämmelserna i 3 kap. 6 § miljöbalken.
s. 85 Sida 85 av 137 i domstolens handling
Avrinning till Brinkbäckens Natura 2000-område Utifrån den information som Hans Andersson Entreprenad AB (HAEAB) har lämnat in i målet anser länsstyrelsen att det inte går att utesluta att det finns ett sammanhängande grundvattenmagasin mellan HAEAB:s verksamhetsområde och området för sökt verksamhet, och att det inte heller går att utesluta en i vart fall tidvis sydligt grundvattenflöde mot Brinkbäcken från området för sökt verksamhet. De motstående uppgifter som framkommer i olika utredningar visar hur komplice- rad och svårförutsägbar grundvattensituationen är. Därmed kan möjligheten att en del av det aktuella verksamhetsområdet tidvis eller alltid avrinner mot Brinkbäcken inte helt uteslutas.
Sammantaget bedömer länsstyrelsen fortfarande utifrån verksamhetens omfattning, platsens känslighet, risk för påverkan på starka allmänna intressen så som dricks- vattenförsörjning och riksintresse för Kagghamra ån, låg kunskap om vilken på- verkan som verksamheten har på yt- och grundvattenförekomster och Haninge kommuns möjligheter att utnyttja sitt tillstånd för vattenuttag att verksamheten inte kan tillåtas med hänvisning till 2 kap. 6 § miljöbalken.
Uttagspunkt för sökt vattenuttag Bolaget avser att ta ut vatten från en kulvert. Länsstyrelsen har för närvarande ett pågående tillsynsärende som gäller vattenverksamhet på fastigheten . Hummeltorp har anmält kulvertering och igenläggning av dike. Den 22 mars 2023 förelade Länsstyrelsen bolaget om försiktighetsmått för de anmälda arbetena. I den uppföljande tillsynen har dock framkommit att kulverten inte var installerad, att det finns oklarheter angående risken för föroreningsspridning vid installation av kulvert samt att det enligt länsstyrelsens bedömning är oklart om kulverten kan installeras enligt anmälan. Länsstyrelsen har därför begärt in kompletterande information från bolaget. Länsstyrelsen har inte fattat slutligt beslut i ärendet.
s. 86 Sida 86 av 137 i domstolens handling
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun
Förstahandsyrkandet Nämnden ställer sig fortfarande tveksam till syftet och behövligheten av buller- vallarna i den utformning Hummeltorp har beskrivit i sin ansökan. I övrigt anser nämnden inte att några omständigheter förändras med det justerade förstahands- yrkandet eller det bolaget redovisat i sitt bemötande av inkomna synpunkter som ändrar nämndens inställning till ansökan och de föreslagna villkoren.
Verksamheten är förlagd inom Pålamalms vattenförekomst som är en sand- och grusförekomst med god genomsläpplighet. Det gör området särskilt känsligt för föroreningar då dessa riskerar att laka ur och spridas ned till grundvattnet. Då hydrogeologin inom verksamhetsområdet eller Hanvedsmossen i stort inte är utrett i tillräcklig utsträckning går det inte att dra några slutsatser om hur sprid- ningsförutsättningarna ser ut om föroreningarna skulle nå grundvattnet. Nämnden befarar dock att föroreningarna skulle kunna spridas långt och påverka både enskild och allmän dricksvattenförsörjning samt försämra vattenkvaliteten i Lilla Skogs- sjön. Då Lilla Skogssjön omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) omfattas verk- samheter som kan påverka vattenkvaliteten i sjön av försämringsförbudet i 5 kap. 4 § miljöbalken. Verksamheten kan inte tillåtas då detta kan äventyra sjöns status. Det spelar ingen roll om en vattenförekomst som omfattas av miljökvalitetsnormer redan i dag inte uppnår god status. Verksamheter får inte tillåtas om de medför risk för försämring eller försvårande att följa uppsatta miljökvalitetsnormer.
Bolaget avser att ta emot sopsand. Sopsand innehåller oftast föroreningar som ofta är att klassa som ett farligt avfall. Det är inte lämpligt att ta emot och hantera sop- sand inom bolagets verksamhet. Oavsett om sopsand klassas som farligt avfall eller inte innehåller det oftast föroreningar i form av exempelvis metaller, PAH:er och alifater, något nämnden inte anser vara lämpligt att tillföra och hantera inom bolagets verksamhetsområde, med hänsyn till områdets förutsättningar avseende markgenomsläpplighet, lokalisering inom Pålamalms grundvattenförekomst och nuvarande föroreningssituation.
s. 87 Sida 87 av 137 i domstolens handling
Andrahandsyrkandet Även om mängden massor som mottas på anläggningen minskas (från förstahands- yrkandets volymgräns på 2 480 000 ton per år till andrahandsyrkandets 1 260 000 ton per år) utgör detta fortfarande en stor ökning jämfört med dagens verksamhet. Nämnden vidhåller tidigare framförda synpunkter på denna punkt. Utökningen skulle riskera att medföra ytterligare föroreningsproblematik till verksamhets- området och försvåra fortsatta utrednings- och åtgärdsarbeten. Dessutom skulle storskalig verksamhet fortsatt bedrivas som riskerar att medföra ytterligare negativa effekter på omgivningen i form av föroreningsproblematik och buller. Hummeltorp har inte visat på tillräckligt underlag som visar att den ansökta verksamheten kan bedrivas utan risk för olägenhet eller att föreslagna skyddsåtgärder är tillräckliga.
Nämnden anser inte heller att den verksamhet som bedrivs idag är tillräckligt utredd eller bedrivs med tillräckliga försiktighetsmått. Förekomsten av föroreningar så som PFAS, metaller och näringsämnen vittnar om att bolaget saknar erforderliga rutiner för kontroll och hantering av de massor som mottas på anläggningen redan i dagsläget. Att med detta som bakgrund tillåta en så pass stor utökning av verksam- heten anser nämnden inte vara lämpligt. Som tidigare framförts vid ett flertal till- fällen anser nämnden inte att utredningen av föroreningssituationen inom bolagets verksamhet är tillräcklig och nämnden anser inte att bolagets rutiner för mottag- ningskontroll eller kontroll av utgående material från anläggningen är tillräckliga för att säkerställa att verksamheten bedrivs utan risk för olägenhet för hälsan och miljön och i enlighet med miljöbalkens försiktighetsprincip. Det underlag som redovisats av bolaget i ansökningshandlingarna ändrar inte denna bedömning och nämnden anser inte att det är tillräckligt för att bolaget ska kunna dra de slutsatser de gör om verksamhetens påverkan. Detta avseende både föroreningar, hydrogeo- logi, lokalisering och buller.
Animaliska produkter Nämnden motsätter sig inte en utökning av jordtillverkningsverksamheten, under förutsättning att tillräckliga skyddsåtgärder vidtas för att undvika utlakning av näringsämnen till grundvattnet. Detta innebär att gödsel ska förvaras invallat på tät
s. 88 Sida 88 av 137 i domstolens handling
yta med uppsamling av lakvatten. Allra helst ska gödseln även vara övertäckt för att säkerställa att inget lakvatten uppstår. Detsamma gäller för färdiga jordprodukter.
Med anledning av att det redan idag förekommer kväve och fosfor i förhöjda halter i grundvattnet anser nämnden att det bör krävas tydliga villkor för att säkerställa att jordtillverkningen inte bidrar till ytterligare tillförsel av näringsämnen. Hanteringen ska ske på tätgjord yta med uppsamling av lakvatten och i största möjliga mån under övertäckning.
Bullervall Hummeltorp har inte redovisat tillräckligt underlag för att styrka att det rör sig om återvinning av avfall för anläggningsändamål, att ett behov finns av bullervallarna utifrån bullerförekomsten, att utformningen på vallarna är ändamålsenliga eller att föroreningsrisken är ringa. Av inlämnad bullerutredning framgår att beräkningarna genomförts utifrån en bullervall på 10 13 meter och av resultatet framgår att med vissa bullerdämpande åtgärder vid exempelvis kross och till viss del utanför verk- samhetsområdet innehålls föreslagna bullervillkor vid samtliga mätpunkter. Nämnden ifrågasätter därför hur bolaget kommit fram till att vallarna behöver uppgå till +85 meter och vilken ytterligare bullerdämpande effekt detta skulle ge.
Vattenflöden Det saknas underlag och hydrogeologin är inte tillräckligt utredd för att dra slut- satser om flödesriktningar, grundvattendelare, spridningsförutsättningar från verk- samhetsområdet, påverkan på grundvattenbildningen, med mera. Av den utredning grannverksamheten HAEAB redovisat från utredning av sitt verksamhetsområde på fastighet framgår att det där finns motsägande uppgifter till de Hummel-torp presenterat i sitt underlag. De mätningar bolaget hittills genomfört i de egna grundvattenrören är inte att likställa med en fullskalig hydrogeologisk utredning, då nämnden anser att utredningen gjorts i för liten skala och under för kort tid för att motsvara en för ändamålet lämplig utredning. Rörens placeringar motsvarar inte heller hela verksamhetsområdet och kan inte anses kartlägga förhållandena inom hela verksamhetsområdet och småskaliga lokala variationer.
s. 89 Sida 89 av 137 i domstolens handling
Riktvärden De föreslagna riktvärdena (KM enligt Naturvårdsverkets riktvärdesmodell) är gene- rella riktvärden, dvs. de är inte universellt applicerbara. I de flesta fall är det mer lämpligt att ta fram platsspecifika riktvärden som tar hänsyn till lokala förutsätt- ningar och de förhållanden som råder i det enskilda fallet. Det kan också finnas ytterligare parametrar som bör inkluderas, som inte finns med i riktvärdesmodellen. Detta har inte Hummeltorp utrett i tillräcklig utsträckning.
Det bolaget framför i sitt bemötande av SGI:s yttrande att - niskor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom områden med KM-massor under en livstid. Det föreligger därmed inte några hälsorisker med det material som planeras nyttjas till skydds- och bullervallarna är inte säkerställt om det stämmer utifrån förutsättningarna på Hanvedsmossen, då bolaget inte redovisat något under- lag som styrker detta. Vidare framgår på Naturvårdsverkets hemsida att - rella riktvärdena är bara lämpliga att använda om förhållandena på platsen mot- svarar de som använts för att beräkna dem. Den som gör en riskbedömning behöver också kunna visa varför riktvärdena är lämpliga att använda för de beslut som
Nämnden instämmer med SGI att bolaget behöver göra noggrannare utredningar av om föroreningsrisken verkligen är att bedöma som ringa, både vid anläggande av bullervallarna och om KM är ett lämpligt riktvärde för mottagning av inkommande massor. Det behöver även utredas vilka ytterligare parametrar, utöver Naturvårds- verkets riktvärdesmodell, som kan vara aktuella att inkludera. Detta behöver utgå från föroreningssituationen på fastigheten och verksamhetens art och omfattning. I den platsspecifika bedömningen behöver lokala förutsättningar samt verksamhetens omfattning och syfte tas i beaktning. Pålamalms grundvattenförekomst och Lilla Skogssjön är givetvis exempel på faktorer att ta med i bedömningen som mycket väl kan vara grund för att skarpare riktvärden behövs.
s. 90 Sida 90 av 137 i domstolens handling
Föroreningar och utredning av verksamhetens omgivningspåverkan Hummeltorp har redovisat att halter över SGU:s riktvärden överskrids på ett flertal punkter. Nämnden instämmer med bolaget att källan till de höga halterna inte utretts och att det därför inte går att konstatera om det är bolagets verksamhet som gett upphov till dessa förhöjda halter eller inte, men nämnden anser att detta i sig är en brist i det utredningsmaterial som bolaget redovisat. Trots att dessa förhöjda halter har uppmätts under flera år har bolaget inte, till nämndens kännedom, genomfört några utredningar eller källspårning för att ta reda på vad som kan ha orsakat de förhöjda halterna. Det är bara först efter att detta utretts i en tillräcklig utsträckning det går att besluta om eventuella nödvändiga skyddsåtgärder eller avskriva bolaget från ansvar. Nämnden anser att bolaget inte kan anses ha uppfyllt sin utrednings- skyldighet i frågan, då inga utredningar genomförts. Bolagets hållning att det inte är bolaget som orsakar föroreningarna saknar därmed saklig grund och behöver utredas vidare innan bolaget tillåts utöka sin verksamhet.
Bolaget behöver dock, inom ramen för ansökan, utreda sin verksamhet i större utsträckning än vad som skett, både i nuvarande omfattning och utifrån den plane- rade utökningen av verksamheten. Nämnden anser att bolaget inte har ett tillräckligt underlag för att kunna föreslå lämpliga skydds- och försiktighetsmått för att säker- ställa att verksamheten bedrivs utan risk för olägenhet eller negativ omgivnings- påverkan. Nämnden anser att bolaget inte har tillräcklig kunskap om verksamhetens omgivningspåverkan redan i den utsträckning den bedrivs idag då utredningarna som genomförts avseende bland annat föroreningssituationen och hydrogeologin inte är tillräckligt omfattande och då nämnden anser att bolagets mottagnings- kontroll är bristfällig.
Dag- och lakvattenhantering Hummeltorps föreslagna tekniska lösning med täta celler är en teknisk lösning som i princip uppfyller kravet på att ytor ska vara täta och ha möjlighet till uppsamling av dagvatten. Denna tekniska lösning är dock obeprövad. Nämnden saknar en besk- rivning av möjligheten till egenkontroll och säkerställande att åtgärder kan vidtas om en av cellerna exempelvis spricker eller sätts igen samt att rening av vattnet
s. 91 Sida 91 av 137 i domstolens handling
behöver ske innan det återanvänds inom verksamheten. Nämnden saknar även en beskrivning av hur funktions- och säkerhetskontroll ska genomföras i anläggnings- skedet för att säkerställa att konstruktionen ska fungera som den ska efter att den grävts ner och ytterligare kontroll av anläggningen inte längre är möjlig. Det ställs höga krav på att säkerställa att anläggningen utförs korrekt och utan risk för skador eller sättningar och att detta kontrolleras innan cellerna grävs ner.
Nämnden kan inte se att ovanstående finns beskrivet i det inlämnade underlaget och anser, som tidigare framförts, att konstruktionen är osäker och obeprövad med hän- visning till att möjligheten till egenkontroll och åtgärder vid driftstörning tycks beg- ränsade efter att anläggningen grävts ner under mark. Hummeltorp har inte redo- visat om bolaget utrett vilka risker som kan medföras av belastning på de nedgrävda cellerna av till exempel fordon och massor som kan orsaka tryck på cellerna. Nämnden undrar om bolaget utrett att detta kan ske utan risk för att cellerna spricker eller att sättningar sker som på andra sätt påverkar cellsystemet.
Haninge kommun
PFAS-situationen och risk för spridning till vattentäkten. Haninge kommun tar ut vatten från Pålamalm för dricksvattenproduktion och har synpunkter på risken på spridning av PFAS från området, från verksamheten och påverkan på Lilla Skogssjön, och på grundvattenförekomsten där uttagbrunnarna är belägna. Kommunen noterar att Hummeltorp har reviderat sitt förslag till proviso- riska föreskrifter avseende begränsningsvärden för PFAS4 och PFAS11 och att bolaget framför att det medför en icke detekterbar haltförändring i ytvattenrecipi- enten. Det framgår inte vilken utsläppsvolym eller utspädningseffekt som bolaget räknar med varför det är svårt att bedöma riktigheten i påståendet. Någon utredning till stöd för påståendet att grundvattenförekomsten inte påverkas negativt presen- teras inte heller.
Bolaget har överhuvudtaget inte redovisat beräkningar avseende PFAS-halter i någon övervakningsstation i Pålamalms grundvattenförekomst. Det går därför inte
s. 92 Sida 92 av 137 i domstolens handling
att bedöma riktigheten i bolagets påstående om att det inte blir fråga om en förut- sägbar höjning av koncentrationen av PFAS11 vid någon representativ övervak- ningsstation. Den eventuella omständigheten att utsläppet inte skulle medföra någon detekterbar haltförändring i ytvattenrecipienten har i detta avseende ingen bety- delse, eftersom även påverkan på grundvattenförekomsten måste bedömas då vattenförekomsterna står i kontakt med varandra.
Inom kommunens befintliga grundvattentäkt förekommer inte några detekterbara halter av PFAS överhuvudtaget. Vid Näset, där kommunen planerar att ta ut vatten enligt sitt tillstånd har endast mycket låga halter uppmätts (0,45 ng/l). Kommunen anser att både de befintliga brunnarna inom vattentäkten samt kommande uttags- punkt vid Näset ska anses utgöra representativa övervakningsstationer för grund- vattenförekomsten. Kommunen ser en uppenbar risk att PFAS-förorenat vatten från bolagets verksamhet ackumuleras i grundvattenförekomsten och i slutändan hamnar i vattentäkten.
De hydrogeologiska förhållandena PFAS-problematiken består inte endast av verksamhetsvatten som avses släppas ut kontrollerat till Lilla Skogssjön. Det går inte att bortse från risker förknippade med den ansökta verksamheten och föroreningsproblematiken inom området. Verksam- heten kommer att kräva omfattande kontroller av såväl inkommande massor som av utsläpp till vatten, en fungerande geologisk barriär och fungerande rening och täthet i vattensystem. Om någon av dessa funktioner fallerar uppstår risk för okontrollerad spridning till yt- och grundvatten, negativ påverkan på vattenförekomsterna och risk för påverkan på vattenkvalitén i grundvattentäkten.
Den föreslagna tekniska lösningen som redovisats av Hummeltorp har mycket små förutsättningar att i praktiken fungera som planerat. Det finns en uppenbar risk att markföroreningar inom verksamhetsområdet tränger in till grundvattenförekomsten belägen under bolagets verksamhetsområde. Det finns oklarheter vad gäller de geo- logiska förhållandena på platsen och markens förmåga att fungera som barriär för markföroreningar. Det finns inte några undersökningar som visar att det finns ett
s. 93 Sida 93 av 137 i domstolens handling
lerlager som kan fungera som barriär inom verksamhetsområdet, vilket även fram- kom på synen då även berg i dagen kunde konstateras på platsen vilket med tydlig- het visar avsaknad av tätande lerlager, som bolaget hävdat finns. Även om sanno- likheten för en okontrollerad spridning skulle bedömas som liten, är konsekvenser- na av en sådan spridning förödande för grundvattenförekomsten. Med hänsyn till det mycket starka allmänna intresset att skydda dricksvattentäkten och dricksvatten- försörjningen spelar det ingen roll för lokaliseringsprövningen om sannolikheten skulle bedömas som jämförelsevis liten.
Praktiska implikationer av föreslagen rening Hummeltorp har åtagit sig att rena både vatten som härrör från verksamheten och uppträngande grundvatten från före detta grundvattenrör GV8. Kommunen menar att de volymer vatten som bolaget avser hantera är betydande och ställer sig frågan- de till att en sådan anläggning överhuvudtaget ryms inom området där reningen avses ske. En sådan reningsanläggning som skulle behövas kräver omfattande drift och underhåll och har en stor årlig kostnad. En motsvarande anläggning i kommu- nal regi kostar minst 8 MSEK/år att driva. Kostnaden bör vara ännu större för mot- svarande drift i privat regi och denna kostnad bör sättas i relation till bolagets omsättning. Sammantaget kan det ifrågasättas om Hummeltorp har förutsättningar att i praktiken kunna innehålla de föreslagna utsläppsvillkoren.
Sammanfattning Med hänsyn till att grundvattenförekomsten utgör en kommunal dricksvattentäkt finns det skäl att ställa särskilt höga krav på både utredningen och verksamheten (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 23 juni 2021 i mål nr M 8867 20 samt Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolens dom i mål nr M 9448
har presenterats avseende påverkan på grundvattenförekomsten i dess helhet och i synnerhet på grundvattentäkten. Till följd av PFAS-problematiken i området finns det sammantaget skäl att vara mycket restriktiv med att tillåta verksamheter som kan medföra ytterligare belastning på vattenförekomsterna. Mot den bakgrunden anser kommunen att verksamheten inte kan tillåtas.
s. 94 Sida 94 av 137 i domstolens handling
Enskilda motparter , , och Runsten Properties AB, har i huvudsak framfört att lokaliseringen är olämplig. De är främst störda av industribuller, trafikbuller och trafiksituationen, bland annat köbildning på väg 257, samt av föroreningar, som t.ex. PFAS, som kan förorena deras dricksvatten. Den ansökta verksamheten med de utökade verksamhetstiderna kommer att påverka den totala tiden som de är utsatta för bullerstörningar. De anser också att bullerutredningen inte kan ligga till grund för bedömningen av ansökan, då den inte är beräknad på Hanvedens Riksintresse för friluftsliv (HRF) och ingen hänsyn har tagit till det tysta området Lilla Skogssjön. Bullervallarna som ska anläggas påverkar landskapsbilden negativt.
Hans Andersson Entreprenad AB (HAEAB) HAEAB har noterat att det i målet framkommit olika uppgifter kring de hydrogeo- logiska förhållandena och har lämnat in den fördjupade hydrogeologiska utred- ningen som har utförts inom HAEABs fastigheter.
SÖKANDENS BEMÖTANDE Utifrån de omständigheter som remissmyndigheter, närboende och mark- och miljödomstolen i huvudsak lyft är Hummeltorps inställning följande.
Utredning av källan till PFAS-föroreningen Förhöjda halter av PFAS och PFOS har påträffats inom verksamhetsområdet. Det är grundvattnet som har högst innehåll av PFAS och inte vatten som är hänförligt till verksamheten, dvs. verksamheten som sådan är inte bidragande till utsläpp och spridning av PFAS.
Sammantaget saknas skäl att anta att det finns en föroreningskälla inom verksam- hetsområdet. Om en sådan källa mot förmodan skulle påträffas innebär inte den sökta verksamheten att sanering på något sätt riskerar att försvåras. Det är inte heller säkert att sanering genom schaktning, som Hummeltorp förstår är den metod
s. 95 Sida 95 av 137 i domstolens handling
SGU har haft i åtanke, ens är den metod som är bäst lämpad. Oavsett vilken sane- ringsmetod som skulle kunna bli aktuell kan den utföras utan hinder av ansökt verk- samhet. Såvitt gäller sanering av mark är detta en fråga som skulle kunna bli aktuell i samband med verksamhetens avslut. Det har dock inte framkommit något i status- rapporten som indikerar att marken behöver saneras.
Hummeltorp kommer att provta utgrävda massor i samband med anläggandet av de täta cellerna. På så vis kommer inte någon risk för inkapsling av eventuella föro- reningar att uppkomma. Mot bakgrund av den markprovtagning som utförts finns det ingenting som indikerar att det förekommer någon så kallad hot spot inom verksamhetsområdet.
Påverkan på möjligheterna till dricksvattenproduktion Hummeltorp har sedan ansökan gavs in justerat yrkandet om vattenuttag på så vis att uttagspunkten för vattenuttaget flyttas från den konstgjorda sjön till tillrinnande ytvatten i en punkt inom bolagets fastighet . Detta innebär att det vatten som kommer att tas ut är det ytvatten som avrinner från den konstgjorda sjön till Hummeltorps sedimentationsdamm naturligt. Det är alltså fråga om vatten, som om det inte tas ut, annars naturligt skulle rinna vidare mot Lilla Skogssjön. Att vattnet som tas ut är ett vatten som annars ändå skulle lämna området medför också att det inte kommer att uppstå någon sänktratt eller förändrade grundvattenflödes- riktningar med avseende på sökandens uttag.
Den förändrade uttagspunkten innebär att uttaget överhuvudtaget inte riskerar att påverka Haninge kommuns uttag. Skälet till det är att den nya uttagspunkten avser vatten som redan idag naturligt leds från den konstgjorda sjön till sedimentations- dammen på Hummeltorps verksamhetsområde. Efter att kulverteringen genomförs av diket som idag leder vatten från den konstgjorda sjön till sedimentationsdammen kommer vattnet att ledas förbi sedimentationsdammen. Till följd av att uttaget sker i den kommande kulverten och inte i sjön kommer uttaget inte att påverka Haninge kommuns uttagsmöjligheter då Hummeltorp enbart kommer att använda vatten som
s. 96 Sida 96 av 137 i domstolens handling
likväl runnit in på bolagets verksamhetsområde. Uttaget vatten kommer att genom- gå rening på så sätt som beskrivits tidigare, innan det används i verksamheten. Sammantaget bedöms det inte riskera att uppkomma någon påverkan på Haninge kommuns möjlighet att utnyttja sitt tillstånd till dricksvattenproduktion.
Transporter
Justerat antal jämfört med ansökan Vid maximal produktion har tidigare beräknats 550 lastbilsrörelser per dygn (enkel väg) på anslutningsvägen och ut på det allmänna vägnätet vid anslutningspunkt vid väg 257. Med maximal produktion avses de tio år då Hummeltorp har ansökt om att utöka produktionen jämfört med normalåren. Det innebär att resterande 20 år kommer antalet transporter vara betydligt mindre. Därmed har Trafikverket kraftigt överskattat Hummeltorps bidrag.
Hummeltorps justerade förstahandsyrkande och nya andrahandsyrkande innebär väsentligt lägre ökning jämfört med det scenario som Trafikverket utgått från i sin bedömning av den sökta verksamhetens påverkan. För det justerade förstahands- yrkandet uppskattas antalet fordonsrörelser till 320 per dygn (enkel väg). Med fortsatt aktivt arbete och prisreduceringar för returtransporter hoppas bolaget att antalet fordonsrörelser per dygn ska kunna minskas med upp till 40 % gentemot ovan angivna lastbilsrörelser per dygn.
Tillståndet för den närbelägna verksamheten är tidsbegränsat och löper ut den 1 januari 2029. Någon ny ansökan har inte getts in till prövningsmyndigheten och Hummeltorp känner inte till att samråd hållits. Bolaget sökte dock tillstånd till att hantera totalt 1 250 000 ton massor varvid Trafikverket inte hade något att erinra mot den sökta verksamheten.
Vad gäller Hummeltorps andrahandsyrkande uppskattas antalet fordonsrörelser till 140 per dygn (enkel väg).
s. 97 Sida 97 av 137 i domstolens handling
Transportrörelsernas fördelning i området Transportrörelsernas procentuella fördelning i närområdet är densamma som tidi- gare redovisats i ansökan. Från väg 257 kommer transporter att ske i både nordlig, västlig och östlig riktning för att därefter ansluta till väg 225 eller väg 73. Transpor- ter som färdas i nordlig riktning på väg 571 ansluter efter drygt en mil till väg 226. På väg 257 bedömer Hummeltorp att trafiken kommer att fördelas på så sätt att 80 % av transporterna färdas österut på väg 257 och 20 % färdas västerut på väg 257. För de transporter som färdas österut kommer 90 % (72 % av totala) att färdas åt nordost på väg 571 och vidare till väg 226 resterande 10 % (8 % av totala) kommer att fortsätta österut på väg 257.
Trafiksäkerhet Hummeltorps bedömning är att den sökta verksamheten inte leder till oacceptabla risker för omgivningen. Med Hummeltorps justeringar av sökta mängder kommer även antalet transportrörelser att minska i väsentlig mängd. De åtgärder, utöver breddning av vägkorsning, som bolaget redogjort för i ansökningshandlingarna och därefter gjorda kompletteringar, såsom reducerad hastighet, stopplikt och refug vid in- och utfarten till verksamheten, skulle ha en positiv påverkan på trafiksäkerheten. Hummeltorp vill även lyfta att det finns fler åtgärder som skulle kunna vidtas utöver de som redan presenterats av bolaget, till exempel omkörningsförbud, hastighets- övervakning och informativ skyltning.
Trafiksituationen har beaktats i lokaliseringsutredningen i tillräcklig utsträckning. Förutsättningarna som beaktats är att såväl vald lokalisering som alternativa loka- liseringar ska vara belägna i anslutning till ett större vägnät samt att transport- vägarna ska ha god bärighet för att klara av det ökade antalet transporter som den sökta verksamheten medför.
Buller Den reviderade bullerutredningen omfattar ett större geografiskt område på de all- männa vägarna kring Hummeltorps verksamhetsområde. Av rapporten framgår även att Hummeltorps transporter har beräknats utifrån trafiksituationen 2040 vilket
s. 98 Sida 98 av 137 i domstolens handling
innebär högre trafikflöden (årsdygnstrafik, ÅDT) än nuläget. Anledningen till att man har tagit 2040 som prognosår är för att Trafikverket tillhandahåller prognosti- serade trafikflöden (ÅDT) för vissa specifika prognosår bland annat 2040.
Sammantaget visar beräkningsresultaten på relativt små skillnader i beräknade ljud- nivåer för den totala trafiken med och utan Hummeltorps ansökta transporter. Av beräkningarna framgår att 3 av 49 beräkningspunkter (T23, T27 och Riksten 5) redovisar ett överskridande av åtgärdsnivåer i och med Hummeltorps ansökta verk- samhet. Vid beräkning i enlighet med Naturvårdsverkets vägledning överskrids inte åtgärdsnivåerna.
I redovisningen av beräknat trafikbuller utgår rapporten från att Hummeltorps bidrag anges för ett vardagsmedeldygn, då bolagets verksamhet normalt inte medför transporter under helger. Detta innebär att företagets planerade antal transporter för ett år har fördelats på 220 dygn i stället för 365 dygn. Övriga trafikmängder på de allmänna vägarna som inhämtas från Trafikverket utgår från begreppet årsdygns- trafik, vilket innebär ett genomsnitt av trafikflödet för årets alla 365 dagar. Den påverkan det skulle innebära för de beräknade ljudnivåerna avseende trafikbuller är i storleksordningen 0 1 dB beroende på beräkningspunkt. En beräkning enligt ovan innebär att de tre beräkningspunkterna T23, T27 och Riksten 5 inte överskrider åtgärdsnivåerna.
Som svar på en direkt fråga till Naturvårdsverket i hur verksamheters trafikmängder bör uppskattas vid beräkning av bullerpåverkan menar Naturvårdsverket, med stöd av Trafikverket, att verksamheters totala antal transporter ska fördelas på 365 dagar för att kunna jämföras på ett likvärdigt sätt. Enligt uppgift från Naturvårdsverket kommer detta framöver, i kommande vägledning, beskrivas enligt följande.
årsdygnstrafiken uttrycks i Leq,24h. Vardagsmedeldygn (VMD) är trafiken på vardagar under ett år delat med antalet vardagar, och ljudnivån för vardagsmedeldygnet uttrycks i Leq,24h. Årsdygnstrafik ska normalt användas som underlag för bullerberäkningar och
s. 99 Sida 99 av 137 i domstolens handling
Användning av avfall för anläggningsändamål (bullervallar) För att det ska vara fråga om en återvinningsåtgärd när avfallsmassor används för anläggningsändamål krävs att avfallsmassorna används för att ersätta annat material som annars hade behövts för åtgärden. Det krävs också att massorna som ska användas är lämpliga för ändamålet.
Syftet med bullervallen är, så som angivits i Hummeltorps tillståndsansökan att minska bullerspridningen från verksamheten samtidigt som den förhindrar insyn till anläggningen. Uppförandet av vallen är en av de skyddsåtgärder Hummeltorp kommer att vidta för att säkerställa att Naturvårdsverkets riktvärden för industri- och verksamhetsbuller innehålls i enlighet med vad som föreslagits i villkor. Vidare kommer vallen att fungera som ett skydd mot damning gentemot omgivningen. Vallen kommer att anläggas successivt. Under anläggningstiden kommer Natur- vårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) att tillämpas. Bullervallen bedöms ta ca 4 5 år att färdigställa.
För uppförande av interna skydds- och bullervallar kommer mottaget material med en föroreningshalt upp till KM att användas. De massor som ska användas kommer att utgöras av inerta och staplingsbara massor såsom grus, sand, jord, sten och betong. Detta är material som bearbetas av inkomna massor till produkter. Buller- vallarna kommer att anläggas på tätande skikt och kommer därmed inte att bli genomsläppliga och bidra till grundvattenbildningen. Det tätande skiktet kommer att anläggas med en lätt lutning mot verksamhetsområdet så att dagvatten avrinner till verksamhetsområdet. Dag- och lakvatten från bullervallarna kommer därmed att hanteras enligt vad som framgår av den tekniska beskrivningen. Bedömningen är således att någon negativ påverkan på grundvattenförekomsten eller ytvatten- förekomster inte förekommer. Material med en föroreningshalt upp till KM är av sådan karaktär att det nyttjas vid bostadsområden eller lekplatser. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom områden med KM- massor under en livstid. Det föreligger därmed inte några hälsorisker med det material som planeras nyttjas till skydds- och bullervallarna.
s. 100 Sida 100 av 137 i domstolens handling
Genom att endast motta material som underskrider riktvärdet för KM kommer grundvatten och ytvatten att skyddas. Mot denna bakgrund kommer det inte att uppkomma något föroreningsläckage och därmed inte heller någon påverkan på grundvattenförekomsten eller Lilla Skogssjön. Det kan även bli aktuellt att använda inkomna massor som inte bearbetats utan används direkt för anläggningsändamål. Även detta material kommer utgöras av massor som underskrider riktvärdet för KM. I samband med att verksamheten avslutas kommer vallarna att avjämnas så att området får en naturlig avrundning.
Statusrapport Vad en statusrapport ska innehålla regleras i 1 kap. 23 § industriutsläppsförord- ningen (2013:250). Av bestämmelsen följer att en statusrapport ska innehålla uppgifter om de föroreningar som förekommer i mark och grundvatten inom det område där verksamheten bedrivs eller kan komma att bedrivas, hur området används när statusrapporten upprättas, tillgänglig information om tidigare användning av området samt mark- och grundvattenmätningar som avspeglar förhållandena i området.
Statusrapportens syfte är således att redovisa föroreningssituationen i mark och grundvatten inom det område där en verksamhet bedrivs, dvs. beskriva nuläget i mark och grundvatten. När verksamheten avslutas ska statusrapporten kunna använ- das som referensförhållande vid bedömningen av om en betydande förorening har uppstått och behöver omhändertas.
Nu aktuell statusrapport är framta -
att de ger en bild av de ämnen som förekommer inom verksamhetsområdet samt de olika ämnenas föroreningsnivå. Spridningsvägar är tillräckligt beskrivna i bolagets statusrapport och förväntas inte förändras gentemot vad som tidigare redovisats i ansökningshandlingarna. Sammanfattningsvis motsvarar den statusrapport som tagits fram de krav som uppställs för framtagande av och innehåll i statusrapporten i enlighet med 1 kap. 23 § industriutsläppsförordningen.
s. 101 Sida 101 av 137 i domstolens handling
Vattenhantering på verksamhetsområdet Efter fråga från domstolen angående vattenhanteringen på området har Hummeltorp svarat att vattenhanteringen från olika ytor kan uppskattas enligt följande.
Förstahandsyrkandet a) Täta celler där vatten lagras för senare omhändertagande: 5,5 hektar. b) Täta ytor från vilka avrinningen sker till celler eller dag- och lakvattensystemet, inklusive ytor för nya bullervallar: 13,8 hektar. c) Ytor från vilka ingen avledning eller hantering av vatten kommer ske, inklusive dagens redan befintliga slänter (kommer inte att tätas): 8,9 hektar (Figur 2).
Andrahandsyrkandet a) Täta celler där vatten kan lagras för senare omhändertagande: 3,7 hektar. b) Täta ytor från vilka avrinningen sker till celler eller dag- och lakvattensystemet, inklusive ytor för nya bullervallar: 9,8 hektar. c) Ytor från vilka ingen avledning eller hantering av vatten kommer ske, inklusive dagens redan befintliga slänter (kommer inte att tätas): 14,7 hektar.
Figur 2: Ytor från vilka ingen avledning eller hantering av vatten kommer att ske. Förstahandsyrkandets punkt c.
s. 102 Sida 102 av 137 i domstolens handling
VILLKORSFÖRSLAG Hummeltorp har föreslagit slutliga villkor enligt följande.
Det allmänna villkoret 1. Om inte annat följer av övriga villkor, ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Hummeltorp i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet har angett och åtagit sig.
Arbetstider 2. Verksamheten inklusive transporter får bedrivas vardagar mån fre kl. 06.00 22.00.
Utöver ovanstående får transporter även förekomma vardagar mellan 22.00 06.00 samt under lördagar och söndagar kl. 06.00 22.00.
Våtsikten får bedrivas alla dagar (inkl. lördagar och söndagar) mellan kl. 06.00 22.00 (avser enbart förstahandsyrkandet).
Hygieniseringsanläggningen får bedrivas alla dagar dygnet runt.
Buller 3. Buller från verksamheten ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överstiger följande begränsningsvärden.
Vardag, kl. 06.00 18.00 50 dB(A)
Lör-, sön- och helgdag, kl. 06.00 22.00 45 dB(A)
Kväll, kl. 18.00 22.00 45 dB(A)
Natt, kl. 22.00 06.00 40 dB(A)
Mätningar ska genomföras vid förändringar i verksamheten som kan öka bullerbidraget eller vid befogade klagomål. Mätningar ska utföras som närfältsmätningar och beräkningar vid berörda bostäder.
Skydds- och bullervall 4. Buller från anläggandet av skydds- och bullervallen får inte ge upphov till högre nivåer än vad som framgår av kraven i Naturvårdsverkets allmänna råd för buller från byggplatser (NFS 2004:15).
s. 103 Sida 103 av 137 i domstolens handling
5. Halterna i de massor som ska användas för skydds- och bullervallen får inte överskrida nivåer för känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets rapport Riktvärden för förorenad mark, rapport 5976 som är gällande vid tidpunkten för när dom meddelas.
Mottagna massor 6. Det ska finnas skriftliga rutiner för mottagningskontroll och dokumentation av inkomna avfallsmassor. Dokumentationen ska minst avse ursprung (plats), typ (avfallskod) och mängd. Mängden återvunna massor ska journalföras.
7. Lagring och hantering av massor samt avledning av vatten från dessa upplag ska ske på hårdgjorda ytor. Ytorna ska vara försedda med uppsamling för allt dag- och lakvatten.
8. Massor med okänd haltnivå ska läggas upp på anvisad kontrollyta inom verk- samhetsområdet. Tillfartsvägar till området ska vara avspärrade med bom eller motsvarande när verksamheten är stängd.
9. Anläggningen får inte ta emot massor med innehåll av blåbetong eller spårmakadam.
10. Mottagen asfalt för lagring som en del i att samla in och återvinna får inte inne- hålla stenkolstjära. Asfalt ska lagras på en hårdgjord yta.
11. Jordtillverkning och uppläggning av jord och hästgödsel ska ske på tät yta med invallning och uppsamling av dagvatten.
Kemikalier 12. Förvaring av flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska ske på en yta som är ogenomsläpplig för de aktuella ämnena, försedd med invallning eller annan konstruktion till skydd mot utsläpp samt i övrigt vara utformad så att nederbörd inte ansamlas. Uppsamlingsvolymen inom respektive yta ska minst motsvara den största behållarens volym plus tio procent av övriga behållares
s. 104 Sida 104 av 137 i domstolens handling
volymer. Fordonsbränsle ska förvaras enligt ovan eller i dubbelmantlade cisterner. Cisternerna ska förses med påkörningsskydd.
13. Oljehantering inklusive tankning av fordon och parkering av arbetsmaskiner får endast ske på tät yta för att förhindra att spill och läckage når omgivningen. När det gäller larvbundna maskiner får dock oljehantering inklusive tankning och parkering ske utanför hårdgjord yta om ett skydd för uppsamling av spill är ordnat under fordonet. Utrustning för sanering av spill ska finnas lättillgängligt inom verksamhetsområdet.
Damning 14. Vattenbegjutning ska ske regelbundet av vägar inom verksamhetsområdet för att så långt möjligt reducera damning.
Vattenverksamhet (villkorsförslag 15 17 utgår för andrahandsyrkandet) 15. Uttag av ytvatten får inte ske om utflödet eller vattenföringen från Lilla Skogssjön understiger 10 liter per sekund.
16. Maximalt uttag av ytvatten får högst uppgå till 200 m3/dygn.
17. Den bortledda ytvattenvolymen ska mätas med flödesmätare vid pumpning. Resultaten ska journalföras månadsvis.
Utgående vatten 18. Utgående vatten ska innan det släpps ut till recipient avledas till sedimentations- damm med oljeavskiljande funktion alternativt oljeavskiljare innan sedimenta- tion.
Kontrollprogram 19. Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten ta fram ett kontrollprogram för den tillståndsgivna verksamheten, vilket ska ges in till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter att tillståndet vunnit laga kraft. Kontrollprogrammet ska hållas aktuellt och får i samråd med tillsynsmyndigheten justeras allteftersom
s. 105 Sida 105 av 137 i domstolens handling
verksamheten fortskrider. I kontrollprogrammet ska bland annat anges mät- metoder, mätfrekvenser och utvärderingsmetoder.
Efterbehandling 20. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör ska detta i god tid anmälas till tillsynsmyndigheten. I sådant fall ska en efterbehandlingsplan av området tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.
Prövotider
Utsläpp till vatten U1. Hummeltorp ska under en prövotid utreda den tekniskt mest lämpliga reningsmetoden för utgående vatten från verksamheten. Utredningen ska sträva efter att begränsa utsläppen av PFAS/PFOS samt föreslå villkor som ska gälla utsläpp till recipient.
Resultatet av utredningen ska tillsammans med förslag på åtgärder och slutliga villkor ges in till tillståndsmyndigheten senast tre (3) år efter att tillståndet tagits i anspråk.
Under prövotiden ska Hummeltorp bedriva kontinuerlig övervakning och provtagning av utgående vatten. Övervakning och provtagning ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten.
Mottagningskontroll U2. Hummeltorp ska under en prövotid utreda möjligheterna att utveckla och förbättra metoder för identifiering och hantering av massor som är föro- renade med PFAS.
Resultatet av utredningen ska tillsammans med förslag på åtgärder och slutliga villkor ges in till tillståndsmyndigheten senast tre (3) år efter att tillståndet tagits i anspråk.
s. 106 Sida 106 av 137 i domstolens handling
Provisoriska föreskrifter för utsläpp av vatten att gälla under prövotiden P1. Halten i utgående vatten får som årsmedelvärde, beräknat utifrån minst fyra representativa prover, inte överstiga följande begränsningsvärden. Arsenik 4 µg/l Bly 14 µg/l Kadmium 0,45 µg/l Krom 13 µg/l Koppar 59 µg/l Kvicksilver 0,05 µg/l Nickel 17 µg/l Zink 150 µg/l Tot-P 18 µg/l Tot-N 600 µg/l PFAS11 2,5 ng/l PFOS 0,65 ng/l PFAS4 2,5 ng/l Mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens och utvärderingsmetoder ska i övrigt framgå av kontrollprogram.
Delegation enligt 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken D1. kontrollprogrammet (villkor 19).
D2. utformningen av efterbehandlingen (villkor 20).
MOTPARTERNAS INSTÄLLNING TILL VILLKORSFÖRSLAGEN
Villkor 2 och 3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun motsätter sig transporter mellan kl. 22.00 06.00. Risken för bullerstörning från trafiken på väg 257 nattetid är överhängande. Inga transporter till och från verksamheten får genomföras utanför verksamhetstiderna. Av samma anledning är det lämpligt att begränsa verksamhets- tiden till att som längst få bedrivas till kl. 18.00, om verksamheten tillåts. Nämnden anser inte heller att hygieniseringsanläggningen och våtsikten kan tillåtas att gå
s. 107 Sida 107 av 137 i domstolens handling
dygnet runt. Detta för att säkerställa att störningarna för närboende minimeras. Även om bullerriktvärdena innehålls kan bullrande verksamhet dygnet runt upp- levas som störande. Det finns dessutom flera olika verksamheter och en väg som belastas av tung trafik dagligen. Den ackumulativa ljudbilden måste därför tas hän- syn till. Nämnden anser att verksamhetstiderna för alla typer av bullrande verksam- heter/åtgärder, inklusive transporter, ska begränsas till vardagar mellan kl. 7.00 18.00.
Villkor 4 och 5 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun motsätter sig villkor 4 och 5 då nämnden inte anser att det redovisats något tydligt behov av bullervallen över- huvudtaget. För det fall bullervallen tillåts att anläggas behöver riktvärden komp- letteras med riktvärde för PFAS vad gäller det material som används för att uppföra vallen.
Villkor 5 Länsstyrelsen invänder mot villkoret eftersom de generella riktvärdena för föro- renad mark inte är lämpliga att tillämpas för bedömning av risken med en så stor konstruktion som det är fråga om nu. Länsstyrelsen anser i stället att en plats- specifik bedömning behöver göras utifrån platsen och egenskaperna i det avfall som avses återvinnas. Om domstolen accepterar KM som kriterium för återvinning av avfall på platsen ska det avse KM-värden som gäller vid var tid eftersom Natur- vårdsverket riktvärden kan uppdateras. Därför ska villkoret i stället formuleras enligt följande: Halterna i de massor som ska användas för skydds- och bullervallen får inte överskrida nivåer för känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets, för tiden, gällande riktvärden för förorenad mark.
Villkor 7 Länsstyrelsen anser att upplag ska ske på täta ytor med uppsamling för allt dag- och lakvatten. Dels för att säkerställa att förorening av grundvatten inte sker. Dels för att
s. 108 Sida 108 av 137 i domstolens handling
möjliggöra kontroll av vatten från ytorna samt, vid behov, rening. Länsstyrelsen föreslår följande formulering: Lagring och hantering av massor samt avledning från vatten från dessa upplag ska ske på täta ytor. Ytorna ska vara försedda med uppsamling för allt dag- och lakvatten.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun motsätter sig att hantering av massor ska ske på hårdgjorda ytor. Nämnden anser att för att säkerställa grund- vattenskydd och att lak- och dagvatten kan avledas till uppsamling behöver ytan vara tät och inte endast hårdgjord och ha möjlighet till uppsamling av dagvatten.
Villkor 8 Länsstyrelsen anser att massor med okänt föroreningsinnehåll inte ska få tas emot på anläggningen. Eftersom det finns en risk att förorenade massor tas in på anlägg- ningen vilket i sin tur kan leda till förorening av mark och grundvatten. Länsstyrel- sen föreslår i stället att villkoret formuleras enligt följande: Massor med okänd eller ej bedömd föroreningsnivå får inte tas emot på anläggningen.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun anser att inga massor med okänt föroreningsinnehåll eller ursprung kan tillåtas tas emot inom verksamheten. Det är inte ett orimligt krav att massorna ska vara provtagna och kontrollerade på förhand. Detta är ett led i både avfallsinnehavarens egenkontroll att kontrollera sitt avfall för att kunna bedöma hur avfallet ska hanteras och Hummeltorps egen- kontroll för att säkerställa att massorna som tas emot inom verksamheten uppfyller de villkor och krav som bolaget har att rätta sig efter.
Villkor 15 och 16 Länsstyrelsen: Hummeltorp har inte redovisat hur ett vattenuttag påverkar växt- och djurliv i Kagghamraån eller tagit fram underlag så att det går att ta ställning till för- enligheten med riksintresset för naturvård. Sökanden har inte motiverat villkors- förslag 15 och 16. Siffrorna är inte motiverade och saknar koppling till påverkan. I avsaknad av kunskap om påverkan på Kagghamraån konstaterar länsstyrelsen att
s. 109 Sida 109 av 137 i domstolens handling
villkoren är otillräckliga. Villkoren uppfyller inte kraven enligt 22 kap. 25 § miljö- balken och kan inte användas för att säkerställa att ett vattenuttag är tillåtligt.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun anser även att utgående vatten behöver förses med rening av relevanta parametrar och att detta behöver inskrivas i villkor 16, om tillstånd ges.
Mottagning av massor Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun noterar att riktvärden för mottagna massor utgått från föreslagna villkor och anser att det behöver villkoras gränsvärden för vad bolaget tillåts att ta emot på området. Nämnden tolkar vad som anförts i övrigt i bolagets yttranden och ansökningshandlingar att bolaget fortsatt vidhåller att KM är ett lämpligt riktvärde för mottag av massor. Det har inte utretts i tillräcklig omfattning om dessa riktvärden lämpar sig att anges som gränsvärden för verksamheten utifrån de lokala förutsättningarna. Bolaget behöver utreda vidare vilka gränsvärden som är lämpliga och presentera ett underlag och motivering till detta och att gränsvärden för mottagning därefter föreskrivs. Gränsvärdena ska utgå från platsspecifika förhållanden.
Om tillstånd ges ska bolaget endast få ta emot och hantera inerta massor. Sulfid- haltiga massor kan under denna definition som regel inte tillåtas att mottas, då sulfidhaltiga massor generellt inte är att betrakta som inerta. För att denna typ av massor ska kunna tas emot krävs att dessa särskilt utreds och säkerställs att de kan betraktas som inerta. Hur denna kontroll ska genomföras regleras lämpligen av bolagets kontrollprogram. Vidare behöver bolaget säkerställa att laktester genom- förs på allt inkommande material för att säkerställa att det är inert. Mottagnings- kontrollen regleras lämpligen av bolagets kontrollprogram.
Plan för kvalitetssäkring Länsstyrelsen har under huvudförhandlingen föreslagit ett nytt villkor om plan för kvalitetssäkring av de täta cellerna enligt följande:
s. 110 Sida 110 av 137 i domstolens handling
Bolaget ska senast två månader innan anläggande av dagvattencell med tillhör- ande behandlingsyta till tillsynsmyndigheten inkomma med plan för kvalitets- säkring av konstruktionen med uppgift om hur cellen ska konstrueras och utfor- mas. Planen ska vidare innehålla uppgift om när och hur besiktningar ska genomföras samt uppgift om oberoende kontrollant som utsetts att genomföra besiktningar. Kvalitetskontroller och besiktningar ska dokumenteras och på begäran redovisas till tillsynsmyndigheten.
Villkor U1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun ser brister i förslaget till villkor då nämnden anser att en reningsanläggning för PFAS ska vara på plats innan ett eventuellt tillstånd tas i anspråk. Förslaget att utvärdera och vid behov förbättra anläggningen ser nämnden dock som positivt och som en viktig del i bolagets egenkontroll samt för att följa nya kunskapslägen och tekniker som kan komma att dyka upp under det eventuella tillståndets tillståndstid.
Villkor U2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun anser det positivt att bolaget har för avsikt att utveckla metoderna för att identifiera PFAS och anser, som tidi- gare uppgetts, att PFAS ska ingå i mottagningskontrollen för samtliga massor som tas emot till verksamheten. Det räcker inte att enbart ta stickprover inom bolagets stickprovskontroll för att säkerställa att inga PFAS-förorenade massor tas emot till anläggningen. Som nämnden tidigare framfört finns det inga områden som kan friskrivas från misstanke om PFAS-förorening, även om vissa områden kan utpekas som uppenbara riskområden, varför alla massor från alla typer av områden behöver kontrolleras. Detta för att säkerställa att massorna verkligen är rena. Nämnden anser inte att PFAS-förorenade massor ska hanteras av bolaget överhuvudtaget och utgår
av massor som är förorenade med PF mottagning till anläggningen sker för att kunna avvisa dessa.
s. 111 Sida 111 av 137 i domstolens handling
Provisorisk föreskrift P1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun motsätter sig att gränsvärdena anges i årsmedelvärde och anser att gränsvärden i stället ska gälla för den totala halten som tillåts släppas ut från verksamheten. Om gränsvärdet anges som medel- värde i stället för totalhalt kan det möjligtvis anges som dygnsmedelvärde, men årsmedelvärde är en alltför stor spridning för att säkerställa att inga höga föro- reningshalter släpps ut. Det ska inte finnas någon anledning att ha så pass stor marginal, då bolaget inte ska hantera förorenade massor eller farligt avfall, varför nämnden inte anser att det bör vara orimligt att sätta rimliga gränsvärden som bolaget förbinds att förhålla sig till. Det ska inte förekomma någon risk för att för- höjda halter i det utgående vattnet förekommer då detta ska förhindras av tillräck- liga rutiner och skyddsåtgärder redan i mottagnings- och egenkontrollen som moti- verar att gränsvärdet anges som ett årsmedelvärde.
Nämnden anser vidare att gränsvärdet för PFAS11 som bolaget föreslagit är högt och undrar hur bolaget kommit fram till detta gränsvärde. Återigen behöver hänsyn tas till den ackumulativa bilden och se till att flera förorenare potentiellt belastar samma recipient. Det behöver utredas om så är fallet. Om alla dessa potentiella förorenare släpper ut 50 ng/l var blir den ackumulativa påverkan på recipienten högre än 90 ng/l som är Livsmedelsverkets nuvarande riktvärde för koncentrationen i inlandsytvatten som är dricksvattenförekomst. Detta behöver beaktas. Miljö- kvalitetsnormerna och försämringsförbudet behöver också beaktas. Nämnden efterfrågar därför vilket underlag bolaget utgått från för att komma fram till det föreslagna gränsvärdet.
Som bolaget angett instämmer nämnden i att det är lämpligt att frekvens på prov- tagningen och ytterligare detaljbeskrivning av detta beskrivs i kontrollprogrammet. Nämnden vill dock framhäva att kontinuerliga prover behöver tas med täta intervall för att säkerställa att gränsvärdena innehålls.
Haninge kommun: Det framgår inte vilken utsläppsvolym eller utspädningseffekt som Hummeltorp räknar med varför det är svårt att bedöma riktigheten i bolagets
s. 112 Sida 112 av 137 i domstolens handling
påstående att föreslagna begränsningsvärden för PFAS4 och PFAS11 medför en icke detekterbar haltförändring i ytvattenrecipienten. Någon utredning till stöd för påståendet att grundvattenförekomsten inte påverkas negativt presenteras inte heller.
Länsstyrelsen bedömer att, ett villkorsförslag på 28 µg/l för bly och ett villkors- förslag på 0,7 µg/l för kadmium kan innebära att MAC-MKN (dvs. gränsvärdet för högsta tillåtna halt) riskerar att överskridas i Lilla Skogssjön. Länsstyrelsen anser därför att de föreslagna haltriktvärdena för bly och kadmium behöver justeras. bytas ut mot ordet begränsningsvärde.
Förslag till ytterligare villkor U3 Länsstyrelsen föreslår att mark- och miljödomstolen med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken skjuter upp frågan om slutliga villkor avseende tider och förhållanden då vattenuttag kan ske under en prövotid. Prövotiden omfattar tiden till dess slutlig dom för Haninge kommuns dricksvattentäkt, nu tillståndsgiven genom deldom i mål M 1253-18, har meddelats och vunnit laga kraft. Under prövotiden ska bolaget när- mare utreda påverkan på riksintresse Kagghamraåsystemet, Haninge kommuns dricksvattentäkt samt grundvattenförekomsten Pålamalm. Bolaget ska vidare utreda huruvida vattenuttag kan tillåtas. Resultatet av utredningarna samt förslag till villkor ska redovisas till mark- och miljödomstolen senast tre månader efter utgången av prövotiden.
Förslag till ytterligare villkor P3 Länsstyrelsen föreslår att som provisoriskt villkor under prövotiden ska gälla att inget vattenuttag får ske.
Delegation Länsstyrelsen anser att tillsynsmyndigheten behöver få delegation att besluta om följande frågor:
s. 113 Sida 113 av 137 i domstolens handling
Utformning av behandlingsytor och utformning av system för uppsamling av vatten från behandlingsytorna.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun: Det behöver tydligt framgå hur långtgående tillsynsmyndighetens bemyndigande sträcker sig. Delegation i föreslagna frågor bör innebära att nämnden kan besluta om villkor i den utsträck- ning det krävs för att säkerställa att verksamheten kontrolleras och efterbehandlas på ett sådant sätt att olägenhet för människors hälsa och miljön inte kan uppstå.
ÅTAGANDEN Hummeltorp åtar sig att utföra följande åtgärder. a) Skapa och/eller bevara blottade sandiga, sydligt vända slänter, bevara de små- vatten som beskrivits i naturvärdesinventeringen alternativt att skapa nya små- vatten för det fall befintliga småvatten måste grävas bort. b) Om grävarbeten ska utföras som kan påverka de funna groddjursarterna, ska dessa grävarbeten utföras på hösten eller vinter för att undvika att döda eller skada dessa djur. c) Stå för kostnaderna vid genomförande av åtgärder som innebär ny skyltning med lägre hastighet och refug vid verksamhetens in- och utfart. d) Informera tillsynsmyndigheten om transporter under nattetid kommer att ske under en längre period än en sammanhängande arbetsvecka. e) Meddela tillsynsmyndigheten när bullervallen är färdiguppförd. f) Att uppträngande grundvatten från fd grundvattenrör GV8 renas på samma sätt som utgående dag- och lakvatten från verksamheten.
s. 114 Sida 114 av 137 i domstolens handling
DOMSKÄL
Sammanfattning av domstolens slutsatser Hummeltorp ges tillstånd till fortsatt och utökad återvinningsverksamhet och får årligen hantera maximalt 800 000 ton icke-farligt avfall. Hummeltorp får också tillstånd att bortleda ytvatten. Det innebär att Hummeltorp får bifall till sitt första- handsyrkande såvitt avser vattenverksamhet och delvis bifall till sitt andrahands- yrkande såvitt avser miljöfarlig verksamhet.
Den huvudsakliga frågan i målet är om Hummeltorps pågående verksamhet är lämpligt lokaliserad med hänsyn till motståenden intressen i form av bland annat dricksvattenförsörjning och trafiksäkerhet. Dessutom är fråga om verksamheten bidrar till spridning av PFAS på ett otillåtet sätt.
Mark- och miljödomstolen har kommit fram till att verksamheten är förenlig med de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. och hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Verksamheten riskerar inte att överskrida en miljökvalitetsnorm på ett otillåtet sätt i strid mot 5 kap. miljöbalken. Verksamheten är också i övrigt förenlig med för tillåtligheten relevanta bestämmelser i miljöbalken. Vid bedömningen av tillåtligheten har domstolen kommit fram till att den valda tekniken med täta celler i kombination med föreskrivna villkor, prövotidsföreskrifter och Hummeltorps åtaganden innebär att verksamheten kan tillåtas trots starka motstående intressen.
Specifik miljöbedömning Mark- och miljödomstolen anser att miljökonsekvensbeskrivningen tillsammans med de kompletteringar och förtydliganden som skett under målets handläggning och i samband med huvudförhandlingen är ett tillräckligt underlag som möjliggör för domstolen att identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna av den sökta verksamheten. Det har inte heller från någon remiss- instans framförts att miljökonsekvensbeskrivningen skulle innehålla sådana brister att den inte kan godkännas. Sammantaget anser domstolen att miljökonsekvens- beskrivningen kan godkännas och miljöbedömningen slutföras.
s. 115 Sida 115 av 137 i domstolens handling
Tillåtlighet miljöfarlig verksamhet Vid tillståndsprövning är det verksamhetsutövaren som ska visa att de allmänna hänsynreglerna enligt 2 kap. miljöbalken är uppfyllda (2 kap. 1 §). De allmänna hänsynreglerna gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem (2 kap. 7 §). Verksamheten måste även vara förenlig med de allmänna och särskilda hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap, miljökvalitetsnormer för vatten i 5 kap. samt övriga för tillåtligheten relevanta bestämmelser i miljöbalken.
Flera remissinstanser och enskilda har invänt mot tillåtligheten av den sökta verk- samheten. Invändningarna avser främst följande frågor. Den valda tekniken med täta celler uppfyller inte försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik enligt 2 kap. 3 § miljöbalken. Verksamheten är olämpligt lokaliserad enligt 2 kap. 6 § miljöbalken med hänsyn till motstående intressen, främst trafiksäkerhet och dricksvattenförsörjning. Verksamheten påverkar riksintresseområdena Kagg- hamraån och Hanveden på ett otillåtet sätt i strid mot hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Utsläpp av PFAS från verksamheten medför en otillåten försämring av miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten Lilla Skogssjön enligt bestämmelserna i 5 kap. miljöbalken.
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser), kallas också per- och polyfluo- rerade ämnen eller högfluorerade ämnen, är ett samlingsnamn för mer än 4 700 industriellt framställda kemikalier (eller mer än 10 000 ämnen). PFOS (perfluorok- tansulfonsyra) är ett perfluorerat ämne, vilken är en av de två vanligast före- kommande PFAS. Detta innebär att när domstolen använder sig av samlingsnamnet PFAS ingår PFOS.
Mark- och miljödomstolens sammantagna bedömning i fråga om tillåtligheten av den sökta miljöfarliga verksamheten är att förstahandsyrkandet ska avslås. Andra- handsyrkandet kan däremot bifallas på så sätt att den mängd icke-farligt avfall som Hummeltorp får hantera bestäms till 800 000 ton. Nedan redovisar domstolen skälen till denna bedömning.
s. 116 Sida 116 av 137 i domstolens handling
Täta celler Den bearbetning av mottaget material som planeras att utföras inom verksamheten där det finns en risk för föroreningsspridning sker på avgränsade områden, i celler med täta sidor och tät botten. Detta innebär att allt vatten som avrinner från celler- nas ovanyta samlas upp, lagras och omhändertas för senare rening. Flera myndig- heter har framfört synpunkter på att tekniken är osäker och obeprövad och att det finns risk att markföroreningar inom verksamhetsområdet tränger in till grund- vattenförekomsten. Mark- och miljödomstolen bedömer att grundkonceptet med uppsamling av vatten i ett slutet system för senare omhändertagande och behandling är en tekniklösning som är väl lämpad för det aktuella området då det vatten som temporärt lagras i cellerna är separerat från kontakt med underliggande mark och från dagvattensystemet. Att avrinningen i verksamhetsområdet omhändertas i olika system innebär att reningen kan anpassas på ett resurseffektivt sätt särskilt som det vatten som sannolikt kommer att ha det största behovet av efterbehandling kommer att härstamma från cellerna.
Domstolen konstaterar att cellerna kommer att konstrueras med en geologisk barriär enligt de krav som gäller för en deponi för icke-farligt avfall enligt förordningen (2001:512) om deponering av avfall, vilket får anses ge ett tillräckligt skydd för påverkan på omgivningen från bearbetningen av återvunnet material. Den kontinu- erliga kontroll som kommer att utföras av vattennivån i cellerna säkerställer att eventuella läckage kan upptäckas och vid behov åtgärdas. Synpunkter har framförts om att cellerna skulle kunna påverkas negativt av arbetsmaskiner och trafik med lastfordon. Domstolen bedömer att konstruktionen med celler som, förutom tätskik- ten, är fyllda med icke-kompakterbart material innebär att risken för sättningar är liten. Domstolen anser att tekniklösningen med täta celler för omhändertagande av dag- och lakvatten från bearbetningsytorna väl uppfyller de krav som normalt skulle ställas för en återvinningsanläggning som enbart tar emot icke-farligt avfall.
Sveriges geologiska undersökning avstyrker att verksamheten ska tillåtas innan PFAS-föroreningen som påvisats i grundvattnet på fastigheten utretts eller åtgärdats eftersom anläggningen kommer att försvåra både undersökningar av, och eventuella
s. 117 Sida 117 av 137 i domstolens handling
åtgärder i, underliggande mark och grundvatten. Mark- och miljödomstolen bedömer att områdena med täta celler kan komma att påverka tillgängligheten för att utföra provtagningar där de täta cellerna kommer att anläggas. Domstolen konstaterar samtidigt att schaktning kommer att utföras i främst fyllningsmassorna vid anläggandet av cellerna och då Hummeltorp åtagit sig att provta utgrävda massor så kommer de översta jordlagren i detta område de facto att undersökas med avseende på förekomst av föroreningar. Om föroreningar påträffas i schaktmassorna gäller 10 kap. miljöbalken. Domstolen anser att, även om inte hela markprofilen kommer att undersökas, verksamhetsutövarens ansvar enligt 10 kap. miljöbalken är tillräckligt för att säkerställa att förekomst av eventuella föroreningskällor i marken under cellerna kommer att kunna påvisas och åtgärdas. För övriga delar av verk- samhetsområdet bedömer domstolen att provtagning eller åtgärder inte försvåras på ett så väsentligt sätt att verksamheten inte ska kunna tillåtas.
Sammantaget anser domstolen att den valda tekniken med täta celler uppfyller för- siktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik enligt 2 kap. 3 § miljö- balken.
Lokaliseringsutredning Ansökan avser tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet för en befintlig verksam- het med ett tidsbegränsat tillstånd. Det innebär att en ny miljöprövning ska göras dels i förhållande till den fortsatta verksamheten, dels i förhållande till den utökade verksamheten. En central del av miljöprövningen är lokaliseringsprövningen enligt 2 kap. 6 § miljöbalken. Av praxis följer att det inte ställs lika långtgående krav på lokaliseringsutredningen för tillstånd till fortsatt drift av en befintlig verksamhet. Det tillstånd Hummeltorp nu får innebär att Hummeltorp ges möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet dock med en betydande utökning av mängden avfall som får hanteras. Därtill omfattar tillståndet även vattenverksamhet av begränsad omfatt- ning. Vid en sammantagen bedömning anser mark- och miljödomstolen att lokali- seringsutredningen kan godtas.
s. 118 Sida 118 av 137 i domstolens handling
Lokalisering Trafiksäkerhet Enligt Trafikverket är vägstandarden för väg 257 av äldre snitt. Vägen är kurvig och böljande och det finns brister utmed vägen kopplat till sidoområden, vägbredd med mera. Vägen är vidare utpekad som kulturväg och längs vägen finns många objekt med höga natur- och kulturmiljövärden som ofta står i konflikt med säkra sido- områden. Det finns även problem kring vissa korsningar. Bland annat är korsningen vid väg 257 och 571 inte optimalt utformad för tung trafik. En kraftig ökning av tung trafik innebär att antalet möten ökar vilket försämrar och minskar säkerheten för oskyddade trafikanter längs vägen då separering av gång- och cykeltrafikanter saknas. Tung trafik sliter på vägkroppen och Trafikverket har noterat en förhöjd nedbrytning av vägen. Vidare ligger transportvägarna, särskilt väg 571, inom eller i närheten av vattenskyddsområdet för Pålamalm vilket innebär att en olycka kan riskera att förorena dagvatten som senare kan påverka grundvattenförekomsten.
Med hänsyn till det som Trafikverket invänt om trafiksäkerhet samt att transport- vägarna ligger i närheten eller inom vattenskyddsområdet anser mark- och miljö- domstolen att Hummeltorps förstahandsyrkande samt första delen av andrahands- yrkandet om att ta emot 1 260 000 ton icke-farligt avfall ska avslås. När det gäller den del i andrahandsyrkandet där Hummeltorp ger domstolen rätt att bestämma den mängd icke-farligt avfall som får tas emot gör mark- och miljödomstolen följande bedömning.
Hummeltorp har uppgivit att väg 257 tillhör BK1-klass (enligt Trafikverkets kart- databas Sveriges vägar på karta), vilket tillåter en bruttovikt på 64 ton och att bola- get inte ska köra tyngre fordon än så. Enligt Trafikverket är bredden på vägen begränsad och varierar mellan 5,8 6,5 meter. Det är på gränsen eller under gränsen för att två lastbilar ska kunna mötas utan hastighetsminskning.
Mark- och miljödomstolen anser att bärigheten på vägen inte utgör något hinder för att bedriva verksamheten i den nu tillståndsgivna omfattningen eftersom Hummel- torp inte har planerat att köra tyngre fordon än vad vägen tillåter. Vidare anser dom- stolen att påverkan på trafiksäkerheten vid in och utfarten till verksamheten samt
s. 119 Sida 119 av 137 i domstolens handling
vid möten mellan två lastbilar begränsas genom de trafiksäkerhetshöjande åtgärder i form av ny skyltning med lägre hastighet och den refug som Hummeltorp har åtagit sig att anlägga (åtagande c).
Lokalisering dricksvattenförsörjning Verksamheten är belägen på grundvattenförekomsten Pålamalm och angränsar till vattenskyddsområdet för Haninge kommuns vattentäkt. Transporterna till och från återvinningsanläggningen kommer att passera genom vattenskyddsområdet. Detta innebär att det finns en risk för påverkan på dricksvattenförsörjningen som flertalet myndigheter framfört. Mark- och miljödomstolen bedömer att risken för spridning av föroreningar från verksamheten är liten då dagvatten och vatten från det slutna systemet med celler kommer att samlas upp och renas från föroreningar innan det återanvänds i verksamheten eller släpps ut i diket som leder till Lilla Skogssjön.
Huvuddelen av transporterna till och från verksamhetsområdet går via väg 571 som passerar området för Haninge kommuns uttagsbrunnar. Sannolikheten för olyckor kommer att öka med antalet transporter men möjliga konsekvenser för dricksvatten- påverkan kommer att vara desamma som i dagsläget och kan främst kopplas till på- verkan från utsläpp av föroreningar från en olycka. Eftersom verksamheten enbart hanterar icke-farligt avfall så blir utsläpp av drivmedel som kan transporteras ned i grundvattenförekomsten den huvudsakliga riskfaktorn.
Sammantaget bedömer domstolen att risken för påverkan för dricksvattenproduk- tionen kommer att öka, men att risken för allvarlig påverkan på dricksvattenproduk- tionen kan bedömas som låg då de potentiella volymer drivmedel som kan släppas ut är begränsade och vid ett utsläpp så kommer detta att påverka ett mycket begrän- sat markområde. Ett potentiellt utsläpp vid en olycka kommer också att kunna upp- täckas och åtgärdas snabbt. De åtgärder som kopplar till trafiksäkerhet och som kommer att utföras och de ytterligare åtgärder som föreslås kommer att vara posi- tiva ur ett olycksriskperspektiv.
s. 120 Sida 120 av 137 i domstolens handling
Recipient för det vatten som släpps ut från verksamhetsområdet är Lilla Skogssjön som står i hydraulisk kontakt med grundvattenförekomsten Pålamalm i vilken dricksvattentäkten är belägen. Domstolen bedömer att föroreningspåverkan på Lilla Skogssjön från vatten som används i verksamheten blir begränsad då halterna av ut- släppta ämnen inte kommer att innebära någon risk för att gränsvärdet för något ämne kommer att överskridas i recipienten. Med avseende på PFAS11 kommer begränsningsvärdet för halten i utgående vatten från verksamheten att vara lägre än i recipienten och mycket lägre än Vattenmyndighetens gällande riktvärden för yt- vatten respektive grundvatten. Med avseende på PFAS4 kommer begränsnings- värdet att vara lägre än det gränsvärde i Livsmedelsverkets föreskrifter för dricks- vatten som kommer att gälla från 1 januari 2026. Då sökanden åtar sig att rena förorenat grundvatten som tränger upp inom verksamhetsområdet, i närområdet till sedimentationsdammen och inom sökandens fastighet, bedömer domstolen att den sammantagna föroreningspåverkan avseende PFAS på Lilla Skogssjön och grund- vattenförekomsten blir försumbar.
Domstolen konstaterar att de olika undersökningar som finns tillgängliga för Påla- malmsområdet avseende grundvattendelarnas läge och grundvattnets strömnings- riktningar inte är samstämmiga i alla delar. Undersökningarna har dock utförts för olika syften, inte omfattat samma dataunderlag och avser också olika rumsliga ska- lor eller delområden. Domstolen anser att de utredningar som sökanden presenterat avseende grundvattnets strömningsriktning inom Hummeltorps verksamhetsområde och i dess närområde visar att förhållandena i det djupare grundvattenmagasinet men även det ytligare grundvattnet är komplexa. Detta eftersom området är kraftigt påverkat, både topografiskt och med avseende på markförhållandena, av de verk- samheter som funnits på platsen. Sammantaget bedömer domstolen att sökandens tolkning av grundvattnets huvudsakliga strömningsriktning inom verksamhets- området, mot nordväst, är rimlig. Då ingen grundvattenbortledning kommer att ske och då de täta cellerna kommer att vara belägna ovan grundvattenytan så bedömer domstolen att grundvattenförhållandena inom verksamhetsområdet är tillräckligt utredda. Domstolen konstaterar att upp till 68 % av området kommer att upptas av täta celler eller hårdgjorda ytor från vilka vattnet omhändertas för rening och via
s. 121 Sida 121 av 137 i domstolens handling
sedimentationsdammen och diket leds till Lilla Skogssjön. Det innebär att den naturliga grundvattenbildningen i verksamhetsområdet blir kraftigt reducerad vilket sannolikt innebär att spridningen av föroreningar från eventuella källor under verksamhetsområdet kommer att hämmas jämfört med situationen i dagsläget.
Tillståndsansökan avser ett vattenuttag om upp till 30 000 m3/år. Med den vatten- hantering inom området som sökanden beskriver och med de villkor för när uttag inte får göras bedömer domstolen att det sökta uttaget inte kommer att påverka uttagsmöjligheterna för dricksvatten. Hummeltorps anläggning är lokaliserad i Lilla Skogssjöns avrinningsområde och sjön är recipient för allt vatten från verksamhets- området, dvs. överskottsvatten från uttaget, vatten som lagrats i cellerna, ytavrin- ning via dagvattensystem och hårdgjorda ytor, samt uppträngande grundvatten. De olika delflödena renas och släpps via en sedimentationsdamm till ett dike som mynnar i sjön. Även grundvattenbildningen som sker inom verksamhetsområdet kommer sjön tillgodo. Det uppträngande grundvattnet härstammar från samma grundvattenförekomst som Lilla Skogssjön står i kontakt med vilket innebär att detta inte påverkar sjöns vattenbalans. Förlusten av vatten, dvs. det vatten som används i verksamheten men inte avrinner till Lilla Skogssjön, beräknas till ca 20 % av uttaget på 30 000 m3/år vilket motsvarar 6 000 m3/år eller mindre än 0,2 l/s vid maximalt uttag. Sökanden åtar sig att rena det kraftigt PFAS-förorenade grund- vatten som tränger upp inom verksamhetsområdet vilket betyder att allt vatten som lämnar verksamhetsområdet kommer att ha lägre halter av PFAS än vad som kan observeras i Lilla Skogssjön. Domstolen bedömer sammantaget att det sökta vatten- uttaget inte kommer att få någon kvantitativ eller kvalitativ påverkan på dricks- vattenförsörjningen.
Riksintresseområdet Kagghamraån Länsstyrelsen framför att verksamheten kommer att ha en påverkan på riksintresset Kagghamraån, bland annat att vattenföringen skulle kunna påverkas. Enligt SMHIs Vattenwebb är den stationskorrigerade medelvattenföringen (MQ) i Kagghamraån/ Saxbroån vid utloppet i Kaggfjärden 660 l/s och medellågvattenföringen (MLQ) är 70 l/s. Det ansökta uttaget av vatten om maximalt 30 000 m3/år motsvarar som mest
s. 122 Sida 122 av 137 i domstolens handling
0,95 l/s om allt uttaget vatten antas användas i verksamheten och inte avrinner till Lilla Skogssjön och via Uringebäcken till Kagghamraån. Mark- och miljödomstolen bedömer att vattenföringen i riksintresset Kagghamraån inte kommer att påverkas då vattenuttaget inte kommer att ha någon mätbar påverkan på vattenföringen i ån vid de vattenföringar då uttag kan medges.
Riksintresseområde Hanveden Närboende för fram att bullerutredningen inte kan ligga till grund för bedömning av buller och hur det påverkar Hanvedens riksintresse för friluftsliv. Mark- och miljö- domstolen bedömer att riksintresset inte kommer att påverkas då det är en befintlig verksamhet som ska utökas och inga nya områden ska tas i anspråk.
Utsläpp av PFAS - vattenhantering Hummeltorp har argumenterat för att det ska göras en uppdelning mellan verksam- hetsvatten och annat vatten. Bolaget menar att man endast ansvarar för det vatten som används och uppkommer inom verksamheten men inte ansvarar för uppträng- ande grundvatten inom fastigheten eller vatten från andra fastigheter eller verksam- heter som rinner till Hummeltorps fastighet.
Mark- och miljödomstolen anser att sådant resonemang inte stämmer överens med miljöbalkens bestämmelser. En verksamhetsutövare måste förhålla sig till den plats där verksamheten är lokaliserad. I detta fall finns en konstaterad PFAS-förorening i grundvattnet under Hummeltorps fastighet. Vid en tillståndsprövning enligt miljö- balken måste verksamhetsutövaren ta ansvar även för miljöeffekter av en sådan förorening oavsett var föroreningen ursprungligen kommer ifrån. Om verksamhets- utövaren inte kan visa att miljöeffekterna från en sådan förorening kan regleras på ett sätt som är förenligt med miljöbalkens bestämmelser är verksamheten olämpligt lokaliserad och tillstånd kan då inte medges.
Enligt det så kallade försämringsförbudet i 5 kap. 4 § miljöbalken får prövnings- myndigheten inte tillåta att en verksamhet påbörjas om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter ger upphov till en
s. 123 Sida 123 av 137 i domstolens handling
sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm. Vid prövningen ska de bestämmelser och villkor beslutas som behövs för att verksam- heten inte ska medföra en sådan försämring eller ett sådant äventyr. Vidare får rimlighetsavvägningen enligt 2 kap. 7 § miljöbalken inte resultera i lägre krav än som följer av 5 kap. 4 § miljöbalken.
Mark- och miljödomstolen har i enlighet med Hummeltorps villkorsförslag beslutat om provisorisk föreskrift innebärande att halten i utgående vatten som årsmedel- värde, beräknat utifrån minst fyra representativa prover, inte får överstiga följande begränsningsvärden för PFAS; PFAS11: 2,5 ng/l, PFOS: 0,65 ng/l och PFAS4: 2,5 ng/l. Hummeltorp har därtill åtagit sig att rena uppträngande grundvatten från före detta grundvattenrör GV8 på samma sätt som utgående dag- och lakvatten från verksamheten.
Domstolen noterar att ingen av de PFAS-grupper eller PFOS som villkoras med begränsningsvärden för utsläpp från verksamheten är klassificerade i VISS för yt- vattenförekomsten Lilla Skogssjön. Provtagning av PFAS11 har dock utförts i Lilla Skogssjön. Enligt föreskrifterna avseende ekologisk status i ytvatten och kvali- tetsfaktorn särskilt förorenande ämnen (SFÄ) i HVMFS 2019:25 så har PFAS11 (där PFOS ingår) begränsningsvärdet 90 ng/l. PFOS är också ett prioriterat ämne avseende kemisk status i ytvatten och har då begränsningsvärdet 0,65 ng/l. Den halt som föreslås som begränsningsvärde för utgående vatten från verksamhetsområdet avseende PFAS11 är mycket lägre än de som uppmätts i recipienten.
Mark- och miljödomstolen gör bedömningen att halten av PFAS11 inte kommer att öka i Lilla Skogssjön. Då begränsningsvärdet för PFAS4 är lägre än de nya gräns- värdena för halter i dricksvatten och PFOS uppfyller begränsningsvärdet för yt- vatten riskerar inte heller utsläppen av dessa att försämra eller äventyra den beslu- tade miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten Lilla Skogssjön. Hummeltorps
s. 124 Sida 124 av 137 i domstolens handling
åtagande att rena PFAS-förorenat grundvatten som tränger upp inom verksamhets- området kommer att ge en positiv effekt på halterna i recipienten då denna står i hydraulisk kontakt med grundvattenförekomsten. Grundvattnet hade annars strömmat ut i recipienten orenat.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun och Haninge kommun har invänt att gränsvärden för PFAS även bör reglera total halt. Mark- och miljödom- stolen konstaterar att det inte finns något sådant krav enligt EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Frågan är alltså inte avgörande för verksamhetens tillåtlighet i förhållande till försämringsförbudet i 5 kap. 4 § miljöbalken. Med detta sagt är frågan ändå av betydelse i förhållande till skyddet av dricksvattentäkten. Det vatten- uttag Hummeltorp nu får tillstånd till får betraktas som blygsamt i förhållande till verksamhetens omfattning. Hummeltorp har förklarat det låga behovet av vatten med att vattnet ska återanvändas i verksamheten. Detta sker genom uppsamling av allt vatten i verksamheten bland annat i de täta cellerna men även från övriga ytor samt våtsikten. Därtill har Hummeltorp åtagit sig att rena allt utgående vatten inklusive uppträngande grundvatten från PFAS. Sammantaget bedömer mark- och miljödomstolen att dessa omständigheter utgör tydliga och starka incitament för Hummeltorp att inte släppa ut mer vatten än nödvändigt från verksamheten.
Utsläpp av PFAS - mottagningskontroll Flera remissinstanser har lyft frågor om eventuell förekomst av PFAS i de avfalls- typer som Hummeltorp tar emot och risk för spridning av PFAS till dricksvatten- täkten.
En grundläggande fråga för att undvika att Hummeltorps verksamhet bidrar till spridning av PFAS är en ändamålsenlig och tillräcklig reglering av mottagnings- kontrollen. Mark- och miljödomstolen har förenat tillståndet med sedvanliga villkor för mottagningskontroll. Hummeltorp är också som verksamhetsutövare skyldig att följa relevanta bestämmelser om bland annat klassificering och kodning som följer av avfallslagstiftningen och författningsregleringen för deponier. Hummeltorp har
s. 125 Sida 125 av 137 i domstolens handling
vid huvudförhandlingen och synen redogjort för hur bolaget arbetar med mottag- ningskontrollen för att undvika att få in oönskade massor till verksamhetsområdet. Därtill kommer att Hummeltorp återvinner avfallet och framställer olika produkter som bolaget säljer. Hummeltorp har därför ett starkt ekonomiskt incitament att inte få in förorenade massor i verksamheten som riskerar att spridas till de produkter som bolaget säljer.
Mark- och miljödomstolen anser att gällande författningsreglering, villkoren i detta tillstånd samt Hummeltorps rutiner för mottagningskontroll och incitament att inte sälja förorenade produkter innebär att risken för att få in PFAS-förorenade massor får betraktas som så liten att det inte utgör något hinder för att meddela tillstånd.
Pågående ärenden I målet har det hänvisats till andra pågående tillsyns- och anmälningsärenden som på olika sätt berör Hummeltorps verksamhet. I nu aktuell tillståndsansökan har mark- och miljödomstolen att pröva en ny tillståndsansökan för en fortsatt och utökad verksamhet. Domstolen har tillräckligt underlag för att göra en samlad prövning av denna verksamhet. Det står Hummeltorp fritt att välja om och när det nu meddelade tillståndet tas i anspråk. Av domslutet framgår att gällande tillstånd upphör att gälla när Hummeltorp tar det nya tillståndet i anspråk samt att Hummeltorp ska meddela tillsynsmyndigheten när så sker. De pågående ärendena utgör därmed inte något hinder mot nu aktuell prövning. Det pågår även arbete med att utöka vattenskyddsområdet. Det har emellertid inte fattats något beslut i detta ärende. Detta ärende utgör därför inte heller något hinder mot prövningen i detta fall. Däremot finns det ingenting som hindrar domstolen från att beakta omständigheter som parterna har lyft fram i de pågående ärendena vid den bedömning som nu görs.
Tillåtlighet vattenverksamhet Tillståndsansökan avser ett vattenuttag om maximalt 30 000 m3/år. Med den vatten- hantering inom området som sökanden beskriver och med de villkor för när uttag inte får göras bedömer domstolen att uttaget inte kommer att ha någon negativ
s. 126 Sida 126 av 137 i domstolens handling
påverkan på dricksvattenproduktionen. Förlusten av vatten från uttaget, dvs. det vatten som används i verksamheten och inte avrinner till Lilla Skogssjön och vidare till Kagghamraån, beräknas till ca 20 % eller 6 000 m3/år. Mark- och miljödom- stolen bedömer att förlusten av vatten inte kommer att vara detekterbar jämfört med den vattenföring som kommer att vara aktuell i Uringeån och Kagghamraån när uttag av vatten till verksamheten tillåts. Domstolen bedömer att den ansökta vatten- verksamheten är tillåtlig.
Tillståndsgiven mängd Enligt Trafikverket har vägarna som ska användas för de tillkommande transpor- terna redan idag brister avseende trafiksäkerhet och utökad tung trafik riskerar att ytterligare försämra situationen. Efter att Hummeltorp i sitt andrahandsyrkande öppnat upp för att mark- och miljödomstolen kan bestämma en annan mängd, som får föras in på verksamhetsområdet, än den föreslagna har Trafikverket tillstyrkt att verksamheten kan få tillstånd om varken transporter eller mängden avfall utökas utifrån dagens nivåer.
Med utgångspunkt i vad Trafikverket anfört anser mark- och miljödomstolen att ut- ökningen av transporterna måste begränsas med beaktande av var den ansökta verk- samheten är lokaliserad, särskilt med hänsyn till bristerna i trafiksäkerhet utmed transportvägarna (väg 257 och 571). Trafiksäkerheten enligt Trafikverket är främst kopplad till vägens bredd, möten mellan tunga fordon samt olyckor. Domstolen konstaterar, utifrån uppgifter om olycksstatistik i målet, att det är svårt att dra några säkra slutsatser att det är verksamheten vid Hummeltorp som orsakar olyckorna.
I ansökan anger bolaget att antalet transporter år 2017 uppgår till 80 per dygn (både in och ut). Domstolen konstaterar att någon nyare uppgift på antalet transporter än från år 2017 inte finns att tillgå i ansökan, vilket innebär att en viss osäkerhet råder vad gäller dagens nivåer. Bolaget uppger vidare att lastbilarna i genomsnitt tar 38 ton per bil och att antalet transportdagar är 270 dagar per år samt att returtransporter kommer att uppgå till 70 % jämfört med dagens 50 %. Detta innebär enligt dom- stolen att mängden icke-farligt avfall som Hummeltorp kan ta emot, utan att öka
s. 127 Sida 127 av 137 i domstolens handling
antalet transporter, kan öka med 20 %. Domstolen anser vidare att bolaget även ska kunna tillgodoräkna sig den allmänna trafikökningen vilket innebär att antalet transporter som får ske totalt per dygn då kan uppgå till 122. Denna bedömning grundar sig på att den prognosticerade trafikökningen, under pågående verksamhet, i Stockholms län för tunga fordon kommer att vara 52 % mellan åren 2017 och 2040, enligt Trafikverkets anvisningar i dokument TRV 2017/58771 - räkningstal för EVA och manuella beräkningar 2017-2040- . Dessa ovan- stående omständigheter ger en mängd av ca 485 000 ton.
Lokaliseringen av Hummeltorps verksamhet är inte optimal men det är en pågående verksamhet där återvinningsgraden är på 96 %. Hummeltorp har vidare ett intresse av att mottagna massor inte innehåller föroreningar i form av t.ex. PFAS för att kunna bibehålla denna höga återvinningsgrad. Domstolen anser, i likhet med bolaget, att återvinning av avfall är viktigt ur ett resursbesparande perspektiv, eftersom det minskar deponeringen och behovet av att utvinna nya material. Detta innebär att Hummeltorps verksamhet är viktig. För att investeringar i verksamheten ska kunna genomföras bedömer domstolen att det är rimligt att Hummeltorp får tillstånd till en större mängd än den i föregående stycke beräknade mängden.
Vid en samlad bedömning, utifrån att Hummeltorp har gjort åtagande angående trafiksäkerheten, har ett incitament att mottagna massor inte ska innehålla några för- oreningar för att bibehålla återvinningsgraden samt verksamhetens intresse av att optimera transporterna och vikten av att kunna göra investeringar, bedömer dom- stolen att Hummeltorp ska få tillstånd till en mängd om 800 000 ton.
Avfallsslag Tillståndet gäller den totala mängd och de avfallsslag som anges i domslutet. Hummeltorp har tagit fram tabeller över hur den totala mängden avfall som medges enligt tillståndet ska fördelas på de olika avfallsslagen. För det fall mark- och miljö- domstolen finner att tillstånd ska ges till någon annan mängd än 1 260 000 ton (andrahandsyrkandet) bedömer Hummeltorp att avfallstyperna ska fördelas enligt
s. 128 Sida 128 av 137 i domstolens handling
nedanstående tabell. Det Hummeltorp har angett i tabellen får uppfattas som ett åtagande och omfattas av det allmänna villkoret.
Typ av avfall Procentuell Övrig information andel Schaktmassor 30 % Entreprenadberg 15 % Sulfidberg 6% Har ny effektiv teknik med återvunnet material för PH- neutralisering. Lera 5% Har samband med jordtillverkningen från schaktmassor. Betong 14 % Asfalt 11 % Sandningssand 0,50 % Dock minst 5 000 ton beroende av investeringar. Gjuterisand 1% Dock minst 8 000 ton. Stubbar 1% Dock minst 8 000 ton. Gödsel 8% Dock minst 75 000 ton beroende av investeringar avseende ny ersättningsprodukt för konstgödning. MKM-massor 7% IFA-massor 1,50 % Tabell: dvs. om procent- andelen innebär att angiven minimängd underskrids behöver annan avfallstyp minska procent- andelen eftersom det annars inte blir ekonomiskt hållbart att göra vissa investeringar. Återvinningen av dessa material förutsätter investeringar i verksamheten som svårligen låter sig göras om enbart mindre mängder tillåts.
Planförhållanden Den sökta verksamheten är förenlig med gällande översiktsplan och för området gällande detaljplaner. De skrivningar i översiktsplanen om skydd för grundvatten- förekomsterna som Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun pekat på medför inte någon annan bedömning i fråga om verksamhetens planenlighet.
Tillståndets begränsning i tid Tillstånd får tidsbegränsas enligt 16 kap. 2 § miljöbalken. Hummeltorp har yrkat att tillståndet ska tidsbegränsas till 30 år med hänsyn till behovet av fungerande åter- vinningsanläggningar och att större miljöförbättrande investeringar kräver en längre tillståndstid. Länsstyrelsen och Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka
s. 129 Sida 129 av 137 i domstolens handling
kommun anser att tillståndet ska tidsbegränsas till 10 år med hänsyn till platsens känslighet och risken för påverkan på motstående intressen.
Mark- och miljödomstolen anser att 30 år är en för lång tid med hänsyn till det som framkommit i målet om platsens känslighet och motstående intressen. Med beaktan- de av de investeringar som Hummeltorp behöver för att konstruera de täta cellerna, uppfylla kraven i detta tillstånd samt i övrigt bedriva och utveckla sin verksamhet anser domstolen att 10 år är en för kort tid. Vid en rimlig avvägning mellan samtliga relevanta intressen anser domstolen att tillståndstiden ska bestämmas till 20 år.
Villkor, skyddsåtgärder och åtaganden Hummeltorp har under målets handläggning justerat yrkanden, villkorsförslag och åtaganden efter synpunkter från domstolen och motparter. Mark- och miljödom- stolen bedömer att de villkorsförslag som yrkats av bolaget och medgetts av mot- parterna i huvudsak kan fastställas. För några av villkoren och vissa frågor som berör villkorsskrivningen redovisar domstolen sin bedömning enligt vad som framgår nedan.
Verksamhetstider (villkor 2) Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun motsätter sig att transporter får förekomma mellan kl. 22.00 06.00. Detta på grund av att risken för buller- störning från trafiken på väg 257 nattetid är överhängande. Både nämnden och närboende motsätter sig de utökade verksamhetstiderna jämfört med tiderna i det nuvarande tillståndet. Bolaget har under huvudförhandlingen framfört att verksam- hetstiderna inklusive transporter inte är kopplade till den tillåtna mängden icke- farligt avfall som får mottas utan avser möjligheten att kunna ta emot massor från olika projekt som kan pågå utanför vanliga arbetstider.
Vid en avvägning mellan Hummeltorps intresse av att kunna bedriva verksamheten även utanför ordinarie arbetstid och motstående intressen bedömer mark- och miljö- domstolen att det är rimligt att Hummeltorp får bedriva verksamheten måndag till
s. 130 Sida 130 av 137 i domstolens handling
fredag mellan kl. 06.00 22.00. Domstolen anser dock att Hummeltorps villkors- förslag om att transporter får förekomma mellan kl. 22.00 06.00 riskerar att störa nattsömnen för de närboende. Det är även rimligt att närboende inte ska behöva störas under helger. Domstolen avslår därför bolagets förslag om att transporter ska få förekomma dels nattetid på vardagar, dels lördagar och söndagar mellan kl. 06.00 22.00. För att det ska finnas en viss flexibilitet för Hummeltorps verksamhet bedömer domstolen att villkoret ska förenas med en delegation där tillsynsmyndig- heten får medge att transporter tillfälligt får ske på andra tider än de som anges i villkoret.
Buller (villkor 3) Bolagets bullerutredning visar att bolaget innehåller bullervillkoren och utifrån att domstolen har begränsat verksamhetstiderna till vardagar mellan kl. 06.00 22.00 minskar bullerstörningarna.
Skydds- och bullervall (villkor 4 och 5) En grundläggande förutsättning för att få återvinna icke-farligt avfall för anlägg- ningsändamål är att åtgärden faktiskt avser återvinning. Med återvinning avses enligt 15 kap. 6 § miljöbalken bland annat en åtgärd som innebär att avfall kommer till nytta som ersättning för något annat material. Om det kravet inte är uppfyllt är åtgärden att betrakta som bortskaffande av avfall. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun har inte invänt mot behovet av bullerskydd men har ifrågasatt om bullervallens omfattning är nödvändig för det avsedda syftet eller om det egent- ligen är en fråga om kvittblivning av massor.
Med hänsyn till vad Hummeltorp har uppgett om att bullervallen även förhindrar insyn och motverkar damning samt de iakttagelser domstolen gjort vid synen som bekräftar behovet av flexibilitet över stora ytor godtar domstolen Hummeltorps bedömning att bullervallen av den begärda omfattningen behövs. Det innebär alltså att domstolen delar bolagets bedömning att de avfallsmassor som ansökan i denna del omfattar ska användas för att ersätta annat material, som annars hade behövts för anläggningsändamål. Med hänsyn till att Hummeltorp åtagit sig att anlägga en
s. 131 Sida 131 av 137 i domstolens handling
geologisk barriär under bullervallen tillåter domstolen att material med en föro- reningshalt upp till KM används. Hummeltorp har angett att bullervallen kommer att anläggas successivt. Om den nu tillståndgivna mängden avfall medför att det tar längre tid att uppföra bullervallen vill domstolen erinra om att Hummeltorp alltjämt är skyldig att innehålla värden enligt de bullervillkor som nu föreskrivs.
Mottagna massor (villkor 6 11) Mark- och miljödomstolen har ovan under rubriken utsläpp av PFAS mottagnings- kontroll motiverat dessa villkor. Av de skäl som där redovisas gör domstolen bedömningen att de invändningar som länsstyrelsen och Miljö- och hälsoskydds- nämnden i Botkyrka kommun framfört i fråga om villkor 8 som gäller mottagna massor ska avslås.
För att möjliggöra uppsamling i de täta cellerna behöver ytorna för lagring och hantering av massor enligt villkor 7 vara genomsläppliga och hårdgjorda men inte täta för att vattnet ska kunna tränga igenom till cellerna. Länsstyrelsens och Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommuns invändningar i detta avseende lämnas därför utan bifall.
Plan för kvalitetssäkring Hummeltorp har inte haft någon erinran mot länsstyrelsens villkorsförslag om en plan för kvalitetssäkring av de täta cellerna. Bolaget har överlåtit till mark- och miljödomstolen att ta ställning till om det bör särskilt regleras i villkor eller som ett åtagande. Domstolen har ovan konstaterat att utformningen av de täta cellerna är en grundläggande förutsättning för att verksamheten ska kunna tillåtas. Det bär därför föreskrivas i villkor att bolaget ska inkomma med en plan för kvalitetssäkring i enlighet med länsstyrelsens förslag.
Åtagande f - rening av uppträngande vatten Länsstyrelsen anser att åtagandet kan formuleras på ett lämpligare sätt. Det väsent- liga är att vattnet renas, inte att det leds till sedimentationsdammen. Det kan även vara negativt att belasta sedimentationsdammen i onödan med grundvatten från det
s. 132 Sida 132 av 137 i domstolens handling
före detta grundvattenröret. Länsstyrelsen anser därför att åtagandet i stället bör öre detta grundvattenrör GV8 renas på samma sätt som utgående dag- och lakvatten från verksam ndras i enlighet med länsstyrelsens förslag. Mark- och miljödomstolen anser att den av länsstyrelsen föreslagna lydelsen är lämplig och anger åtagandet i enlighet härmed.
Delegation Mark- och miljödomstolen anser att en delegation med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken enligt vad som framgår av domslutet är lämplig. Som framgår ovan under rubriken verksamhetstider anser mark- och miljödomstolen att det utöver den delegation som Hummeltorp föreslagit även finns skäl att delegera frågan om utökning av verksamhetstider för transporter.
Uppskjutna frågor och prövotidsföreskrifter Det finns inga invändningar mot att frågan om fastställande av slutliga villkor för utsläpp av vatten och mottagningskontroll lämpligen skjuts upp under en prövotid med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken. Mark- och miljödomstolen gör ingen annan bedömning. Av domstolens bedömning ovan under rubriken utsläpp av PFAS vattenhantering framgår att domstolen godtar att begränsningsvärdet anges som ett haltvärde och att det inte är nödvändigt att i den provisoriska föreskriften även ange en total mängd.
När det gäller länsstyrelsens förslag till ytterligare utredningsvillkor har domstolen ovan konstaterat att verksamheten inte innebär någon otillåten påverkan på dricks- vattenintresset, riksintresseområdet Kagghamaraån eller vattenföringen i området. Det saknas därför behov av ytterligare utredningsvillkor.
Åtaganden I syfte att bidra till utökad tydlighet redovisas de uttryckliga åtaganden som Hummeltorp har gjort i domslutet. Som framgår ovan under rubriken utsläpp av
s. 133 Sida 133 av 137 i domstolens handling
PFAS - vattenhantering är åtagandet om att rena uppträngande grundvatten centralt för verksamhetens tillåtlighet.
Arbetstid och oförutsedd skada Arbetstiden för utförande av vattenverksamheten bestäms lämpligen enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken till sju år från den dag tillståndsdomen får laga kraft i enlighet med Hummeltorps yrkande. Även tiden enligt 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken inom vilken anspråk på ersättning i anledning av oförutsedda skador av vattenverksamhet senast ska framställas bestäms lämpligen i enlighet med Hummeltorps yrkande till 10 år räknat från utgången av arbetstiden.
Verkställighetsförordnande Hummeltorps yrkande om verkställighetsförordnande avser endast förstahands- yrkandet. Mark- och miljödomstolen har avslagit förstahandsyrkandet såvitt avser återvinningsverksamheten men bifallit förstahandsyrkandet såvitt avser vattenverk- samheten. Mark- och miljödomstolen prövar därför yrkandet om verkställighets- förordnande.
Huvudregeln är att ett tillstånd får tas i anspråk när det har fått laga kraft. Undan- tagsvis får domstolen dock besluta att ett tillstånd får tas i anspråk före nämnda tid- punkt. Verkställighetsförordnande får endast ges när det finns skäl till det. Verk- samhetsutövarens intresse måste med viss marginal väga tyngre än de intressen som talar för att tillståndet får tas i anspråk först när det har fått laga kraft. Särskild hän- syn ska därvid tas till de skador på miljön som kan uppstå om tillståndet omedelbart tas i anspråk. (se NJA 2012 s. 623.). Ett skäl som talar emot ett verkställighets- förordnande är om tillåtligheten bestrids av sakägare och enskilda motstående intressen har viss tyngd (jfr. MÖD 2003:21 och 2003:52).
Med hänsyn till att tillåtligheten av den sökta verksamheten har bestridits av flera remissmyndigheter och enskilda motparter anser mark- och miljödomstolen inte att det finns tillräckliga skäl för att medge ett verkställighetsförordnande. Hummeltorps yrkande ska därför avslås.
s. 134 Sida 134 av 137 i domstolens handling
Ekonomisk säkerhet 16 kap. 3 § miljöbalken innehåller en allmän möjlighet för prövningsmyndigheten att förena tillstånd, godkännande och dispenser med villkor om ekonomisk säkerhet för kostnader för efterbehandling och andra återställningsåtgärder. Säkerheter i sam- band med miljöfarlig verksamhet syftar till att skydda samhället från att behöva stå kostnaden för efterbehandling i situationer där den ansvariga verksamhetsutövaren av någon anledning inte kan fullfölja sina skyldigheter (se prop. 2021/22:219 s. 22).
På grund av samhällets erfarenheter av avfallsverksamheter som inte haft möjlighet att stå för sina kostnader för återställande och efterbehandling har möjligheterna att ställa villkor om ekonomisk säkerhet utvidgats. Från och med den 1 januari 2023 är det exempelvis även möjligt att förena en anmälan om miljöfarlig verksamhet med villkor om säkerhet (se 28 a c §§ förordningen [1998:899] om miljöfarlig verksam- het och hälsoskydd). I det fall en verksamhet som hanterar avfall går i konkurs eller inte kan fullgöra sina skyldigheter kan stora mängder avfall finnas kvar på fastighe- terna där verksamheterna bedrivits. Hantering av avfall innebär således en risk för att samhället får ta kostnaden för att hantera det avfall som lämnats på fastigheterna och åtgärda miljöskador. (Se prop. 2021/22:219 s. 57).
Hummeltorp motsätter sig att tillståndet förenas med ett krav på att ekonomisk säkerhet ställs av i huvudsak följande skäl. Det finns inte något krav enligt miljö- balken på att återvinningsverksamheter ska ställa säkerhet. Det har inte heller ut- vecklats någon sådan praxis. För Hummeltorps verksamhet föreligger i huvudsak inget behov av att fortlöpande transportera bort avfall eftersom de lager av avfalls- klassat material som förekommer i verksamheten samtidigt utgör handelsvaror med ett högt andrahandsvärde och en stor efterfrågan. Det föreligger följaktligen ingen risk för att kostnadskrävande borttransport av materialet behöver ske. För den nuva- rande verksamheten har det inte föreskrivits om ställande av säkerhet. Vidare är verksamheten av bestående och samhällsnyttig karaktär, vilket innebär att verksam- heten kommer att behövas och bedrivas på platsen under en längre, icke överskåd- lig, tidsperiod. Den rådande samhällsutvecklingen innebär att behovet av åter- vinning är större än någonsin. Det finns därmed inget som tyder på att Hummeltorps
s. 135 Sida 135 av 137 i domstolens handling
verksamhet kommer att avslutas eller att ett efterbehandlingsbehov som bolaget inte skulle ta ansvar för skulle uppstå.
För det fall mark- och miljödomstolen anser att ekonomisk säkerhet ska föreskrivas anser Hummeltorp att ett belopp om 4 500 000 kr är betryggande för sitt ändamål. Hummeltorp anser inte att bullervallarna ska tas med i beräkningen av beloppet eftersom det kan vara fråga om massor som till så stor del som möjligt kommer att vara återvunnen produkt från verksamheten med halter upp till KM.
Länsstyrelsen bedömer att det belopp Hummeltorp föreslagit är något lågt. Det framgår inte heller hur bolaget har beräknat beloppet. Med hänsyn till platsens höga känslighet, är det viktigt att beloppet täcker kostnader för om eventuell sanering behöver utföras om verksamheten avslutas. Länsstyrelsen anser vidare att beloppet, över tid, behöver räknas upp med viss regelbundenhet. Det är nödvändigt för att säkerställa att beloppet är betryggande. Det är särskilt viktigt om tillståndstiden för ett eventuellt tillstånd är lång.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun anser att mark- och miljö- domstolen ska bedöma det belopp som skäligen kan krävas för att återställa marken efter att verksamheten inte längre bedrivs. Med tanke på att bullervallarna ingår i den sökta verksamheten, innehåller stora mängder avfallsmassor och avses placeras i ett känsligt område är det enligt nämndens mening inte orimligt att kravet på den säkerhet som ska ställas omfattar lämpliga avhjälpandeåtgärder för dessa avfalls- massor. Nämnden vill här poängtera att ett avhjälpande inte nödvändigtvis innebär bortforsling av samtliga massor utan också kan innebära provtagning och andra liknande åtgärder för att minska eller begränsa spridning av föroreningar. Den ekonomiska säkerheten ska ställas i relation till det som rimligtvis kan behöva utföras vid verksamhetens upphörande.
Till följd av rättsutvecklingen på området, mängden avfall som Hummeltorp får hantera samt områdets känslighet bedömer mark- och miljödomstolen att tillståndet ska förenas med ett villkor om ekonomisk säkerhet. Med hänsyn till att det avfall som hanteras inom verksamheten till stor del betingar ett värde och att det inte är
s. 136 Sida 136 av 137 i domstolens handling
fråga om farligt avfall anser domstolen att det belopp som Hummeltorp föreslagit är betryggande för sitt ändamål. Eftersom bullervallarna endast innehåller halter upp till KM anser domstolen inte att det är rimligt att hantering av denna mängd ska inkluderas i beloppet. Domstolen anser att en ställd säkerhet som utgångspunkt bör räknas upp över tid. Särskilt om tillståndet är obegränsat i tiden. I detta fall är dock tillståndet tidsbegränsat till 20 år. Det finns därmed en möjlighet att vid en kommande tillståndsprövning återigen ta ställning till om tillståndet ska förenas med säkerhet och i så fall till vilket belopp. Domstolen anser därför inte att beloppet behöver räknas upp.
Övriga yrkanden och invändningar Övriga yrkanden eller förslag som inte tillgodosetts genom uttryckliga åtaganden från Hummeltorps sida eller annars behandlats i denna dom, ska avslås. De invänd- ningar som framförts i målet och som inte behandlas i domskälen föranleder inte någon annan bedömning.
Sekretess Det finns skäl att med stöd av 43 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) förordna om att sekretess enligt 36 kap. 2 § samma lag ska bestå för de uppgifter i den tekniska beskrivningen som utgör beskrivningar av patenterbara uppfinningar som har presenterats bakom stängda dörrar vid huvudförhandling i målet.
Prövningsavgift Hummeltorp har inte haft någon invändning mot den preliminärt fastställda pröv- ningsavgiften om 8 000 kr. Det har inte heller i övrigt framkommit några skäl för att ompröva avgiften. Vid en prövning enligt 9 kap. 3 § andra stycket förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, finner dom- stolen att avgiften ska fastställas slutligt till samma belopp. Avgiften har redan betalats.
s. 137 Sida 137 av 137 i domstolens handling
Rättegångskostnader Enligt 25 kap. 2 § första stycket miljöbalken svarar sökanden i ansökningsmål om vattenverksamhet för sina egna och motpartens kostnader i mark- och miljödom- stolen. Länsstyrelsen har yrkat ersättning för rättegångskostnader om 126 400 kronor avseende 158 arbetstimmar i den del målet avser vattenverksamhet. Haninge kommun har yrkat ersättning med 51 624 kronor avseende 27 arbetstimmar i den del målet avser vattenverksamhet. Hummeltorp har vitsordat kostnaderna och ska därför ersätta länsstyrelsen och Haninge kommun för yrkade belopp.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-01) Överklagande senast den 2 januari 2025.
Christoffer Sheats Annika Månsson Tony Persson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Christoffer Sheats, ordförande, tekniska råden Annika Månsson och Tony Persson samt den särskilda ledamoten Lars Strömberg.