MÖD har bedömt att en sameby har klagorätt avseende en anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken som avser åtgärder som kan påverka rennäringen i området. Med hänsyn till parternas inställning har målet avseende en av de anmälda åtgärderna återförvisats till länsstyrelsen för fortsatt behandling.

22 juni 2026 · mål ÖM 17821-25


Så kom texten hit

  • Källa: Mark- och miljööverdomstolen, publicerad som beslut 26 juni 2026 — myndighetens post bär inget referatnummer. Handlingen är hämtad ur Domstolsverkets egen post (09cdbc12-9545-4d95-a437-0daf98ff571a).
  • Text: läst ur domstolens PDF med pdftotext -layout, 14 sidor. Texten är domstolens egen, ord för ord; den löpande kolumntiteln och sidfotens adressuppgifter utelämnas, och rader som brutits mitt i en mening fogas ihop till stycken. Punktnumren i domskälen återges när de ligger i PDF:ens textlager; sätts de som listnumrering finns de inte i texten och saknas då även här.
  • Avidentifiering: gjord av domstolen. Ratio Lex ändrar ingenting i texten utom det som står ovan, och kontrollerar den maskinellt före publicering: personnummer, e-postadresser och telefonnummer stoppar dokumentet. Namnen på domare, ombud och myndighetsföreträdare står kvar — de är i sin tjänst.

Rättsområde

Miljömål

Domstolens beslut

Innehåll
  1. PARTER
  2. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT
  3. BAKGRUND
  4. YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
  5. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL
  6. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL · Klagorätt
  7. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL · Ärendet ska återförvisas till länsstyrelsen avseende servicevägen i Låktatjåkka
  8. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL · Bilaga A
  9. PARTER
  10. PARTER · Bilaga 1

s. 1 Sida 1 av 14 i domstolens handling

  • SVEA HOVRÄTT · Mark- och miljööverdomstolen · 060202
  • SLUTLIGT BESLUT · 2026-06-22 · Stockholm
  • Mål nr · ÖM 17821-25

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2025-11-18 i mål nr M 3214-25, se bilaga A

PARTER

Klagande Gabna sameby, 897300-1152 Box 89 981 22 Kiruna

Ombud: J W K

Motpart

1. Länsstyrelsen i Norrbottens län 971 86 Luleå

2. Trafikverket 781 89 Borlänge

SAKEN Avvisning m.m.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens beslut och undanröjer Länsstyrelsen i Norrbottens läns beslut den 22 augusti 2025 (dnr 11381- 2025) såvitt avser servicevägen i Låktatjåkka samt återförvisar ärendet i den delen till länsstyrelsen för fortsatt behandling.

s. 2 Sida 2 av 14 i domstolens handling

BAKGRUND

Trafikverket lämnade in en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken till Länsstyrelsen i Norrbottens län avseende anläggning av servicevägar på tre platser längs Malmbanan i Kiruna och Gällivare kommuner. Servicevägarna ska anläggas i Kaitum, Krokvik och Låktatjåkka. Befintliga servicevägar i Kaitum och Krokvik ska förlängas inom järnvägsfastigheterna. I Låktatjåkka ska en ny serviceväg anläggas från väg E10 till ett av snögallerierna. Vägen kommer delvis att gå i terräng, men kommer även att nyttja befintlig grusväg och befintliga stigar.

Länsstyrelsen beslutade att inte vidta någon åtgärd med anledning av anmälan. I beslutet angavs att samråd bör ske med ordföranden i berörda samebyar för att undvika störningar på renskötseln. Länsstyrelsen erinrade också om att det enligt 94 § rennäringslagen (1971:437) kan vara straffbart att vidta vissa åtgärder som stör renskötseln. Något samråd genomfördes inte med berörda samebyar under hand- läggningen och det framgår inte av beslutet att frågor kopplade till renskötseln har beaktats.

Gabna sameby överklagade länsstyrelsens beslut och yrkade i första hand att mark- och miljödomstolen skulle upphäva beslutet och återförvisa målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning med hänsyn till rennäringens intressen. Mark- och miljö- domstolen beslutade i det överklagade beslutet att avvisa samebyns överklagande.

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Gabna sameby har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens beslut om avvisning och återförvisa ärendet till länsstyrelsen för ny handläggning och utredning.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har inte motsatt sig att ärendet återförvisas såvitt avser servicevägen till galleriet i Låktatjåkka, men motsatt sig klagandens yrkande såvitt avser servicevägarna i Kaitum och i Krokvik.

s. 3 Sida 3 av 14 i domstolens handling

Trafikverket har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens beslut såvitt avser åtgärderna i Kaitum och Krokvik. Om Mark- och miljööverdomstolen anser att servicevägen i Låktatjåkka riskerar att påverka renskötseln på ett sådant sätt att same- byn har ett enskilt intresse som sammanfaller med det allmänna har Trafikverket inga synpunkter på att målet återförvisas i den delen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL

Klagorätt

Mark- och miljööverdomstolen har inledningsvis att pröva om Gabna sameby haft rätt att överklaga länsstyrelsens beslut.

Överklagbara domar eller beslut får överklagas av den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot (16 kap. 12 § första stycket 1 miljö- balken). Enligt praxis ska rätten att vara part och att överklaga tillkomma varje person som kan tillfogas skada eller utsättas för någon annan olägenhet till följd av ett beslut, om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig (se NJA 2004 s. 590 I och II). Vid bedömningen av klagorätt är det även av betydelse vilka intressen som tillämpliga bestämmelser är avsedda att skydda. I praxis har rätten att föra talan mot ett avgörande med åberopande av enbart allmänna intressen i regel inte tillkommit en enskild (se exempelvis MÖD 2013:32 och MÖD 2024:13).

Av 12 kap. 6 § miljöbalken följer att en anmälan för samråd ska göras hos tillsyns- myndigheten för verksamheter och åtgärder som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt balkens bestämmelser, om åtgärden kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Tillsynsmyndigheten får förelägga den anmälningsskyldige att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skador på naturmiljön. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga och det är nödvändigt för skyddet av naturmiljön, får myndigheten förbjuda verksamheten. Genom bestämmelsen i 12 kap. 6 § miljö- balken skyddas allmänna intressen. Enligt 2 kap. 6 § andra stycket miljöbalken ska vid prövning av verksamheter enligt 12 kap. 6 § miljöbalken bestämmelserna i 3 och

s. 4 Sida 4 av 14 i domstolens handling

4 kap. miljöbalken tillämpas i de fall som avser ändrad användning av mark- eller vattenområden. Av 3 kap. 5 § första stycket miljöbalken följer att mark- och vatten- områden som har betydelse för rennäringen så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. I paragrafens andra stycke anges vidare att områden som är av riksintresse för rennäringen ska skyddas mot sådana åtgärder.

Mark- och miljööverdomstolen har nyligen utvecklat sin syn på frågor om samebyars klagorätt vid anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Domstolen har då funnit att en sameby under vissa förutsättningar kan ha klagorätt. I den mån den anmälda åtgärden ska vidtas inom ett område där en sameby har renskötselrätt och åtgärden kan påverka möjligheterna att utnyttja området för det ändamålet har same- byn som rättighetshavare ett enskilt intresse i anmälningsärendet. Inom ramen för anmälningsärendet prövas dock endast om åtgärderna strider mot de allmänna intressen som ett samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken syftar till att skydda. I anmälningsärendet ska emellertid prövningen även omfatta det allmänna intresset i 3 kap. 5 § miljöbalken, dvs. om den anmälda åtgärden kan påtagligt försvåra ren- näringens bedrivande. När det gäller renskötseln i ett område sammanfaller samebyns enskilda intresse i form av renskötselrätt med det allmänna intresset såsom det kommer till uttryck i 3 kap. 5 § miljöbalken. En sameby bör därmed under dessa förutsättningar ha rätt att föra talan avseende det allmänna intresset. (Se Mark- och miljööver- domstolens avgöranden den 9 december 2025 i mål nr ÖM 7186-25 och M 9402-24 samt den 8 april 2026 i mål nr ÖM 8441-25 och ÖM 9227-25.)

Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömningar avseende anläggandet av de tre servicevägarna som omfattas av Trafikverkets anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.

Trafikverket har invänt att Gabna sameby inte har renskötselrätt inom det område där servicevägen i Kaitum ska anläggas och att det är en förutsättning för samebyns klago- rätt. Gabna sameby har inte bemött Trafikverkets invändning i den delen. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att en förutsättning för att en sameby ska ha rätt att föra talan avseende det allmänna intresset i 3 kap. 5 § miljöbalken är att samebyns

s. 5 Sida 5 av 14 i domstolens handling

enskilda intresse sammanfaller med detta allmänna intresse. Så kan inte vara fallet avseende åtgärder som vidtas i ett område där samebyn inte har renskötselrätt. Det saknas därför skäl att ändra mark- och miljödomstolens beslut såvitt avser service- vägen i Kaitum.

Gabna sameby har renskötselrätt inom områdena för servicevägarna i Krokvik och Låktatjåkka. En förutsättning för att bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ska vara tillämpliga är enligt 2 kap. 6 § andra stycket miljöbalken att det är fråga om ändrad användning av mark- eller vattenområden. Trafikverket har invänt att det inte är fråga om ändrad markanvändning vad gäller servicevägen i Krokvik, eftersom denna kommer att förläggas inom befintlig järnvägsfastighet och i direkt anslutning till järn- vägen. Marken på järnvägsfastigheten utgör järnvägsmark och servicevägen syftar till att underlätta underhåll av järnvägen. Avseende servicevägen i Låktatjåkka har Trafik- verket anfört att den delvis kommer att anläggas på befintlig väg och delvis på mark där det redan finns spår i terrängen. Det är därför inte självklart att det är fråga om ändrad markanvändning.

Av Trafikverkets anmälan om samråd framgår att den befintliga servicevägen i Krokvik ska förlängas och att den nya servicevägen är beräknad att bli 400 m lång. Det är en ny sträcka där en väg ska anläggas och även om det av anmälan inte står helt klart i vilken utsträckning jungfrulig mark kommer att tas i anspråk får det, enligt Mark- och miljööverdomstolen, anses vara fråga om en ändrad markanvändning. Den omständigheten att servicevägen ska förlängas inom järnvägsfastigheten och användas för att underhålla järnvägen saknar betydelse för bedömningen. Avseende service- vägen i Låktatjåkka är det fråga om en ändrad markanvändning eftersom en ny väg ska anläggas. Att det redan finns stigar som delvis kommer att överlappa vägens sträckning saknar betydelse.

Slutligen måste en bedömning göras av om de anmälda åtgärderna kan påverka möjlig- heterna för Gabna sameby att utnyttja området för renskötselrätt. Gabna sameby har härvid gjort gällande att åtgärderna påtagligt skulle försvåra renskötseln eftersom de riskerar att skapa barriärer för flytt och renarnas fria strövande, försämra betestill- gången samt leda till störningar från trafik och plogvallar. Den risk för olägenheter för

s. 6 Sida 6 av 14 i domstolens handling

renskötseln som Gabna sameby har beskrivit är inte enbart teoretisk eller helt obetydlig (jfr NJA 2004 s. 590 I och II). Gabna sameby har således haft rätt att överklaga länsstyrelsens beslut i delarna som avser åtgärderna i Krokvik och i Låktatjåkka.

Ärendet ska återförvisas till länsstyrelsen avseende servicevägen i Låktatjåkka

Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att mark- och miljödomstolens beslut varit felaktigt i de delarna Gabna samebys överklagande har avvisats såvitt avser åtgärderna i Krokvik och Låktatjåkka.

Gabna sameby har inte yrkat att målet ska återförvisas till mark- och miljödomstolen utan till länsstyrelsen för fortsatt beredning. Varken länsstyrelsen eller Trafikverket, under förutsättning att Gabna sameby bedöms ha klagorätt, har motsatt sig att ärendet avseende servicevägen i Låktatjåkka återförvisas till länsstyrelsen. Det framstår, mot bakgrund av parternas inställning, som mest ändamålsenligt att ärendet i den delen återförvisas till länsstyrelsen för fortsatt beredning.

Avseende åtgärden i Krokvik har såväl länsstyrelsen som Trafikverket motsatt sig att ärendet återförvisas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen har anfört att servicevägen kommer att gå längs järnvägen intill tågspåret och att vägen inte kommer att utgöra en ny barriär som blockerar flyttvägar för rennäringen, utöver vad järnvägen redan gör, eller på något annat sätt medföra en väsentligt negativ påverkan på rennäringen i området. Enligt länsstyrelsen hade det i praktiken inte haft någon betydelse för myndighetens ställningstagande om samebyn fått möjlighet att yttra sig inför beslutet. Gabna sameby har fått möjlighet att bemöta vad länsstyrelsen har anfört, men har inte inkommit med svar. Mot bakgrund av vad parterna har uppgett saknas det skäl att återförvisa ärendet såvitt avser servicevägen i Krokvik, utan Mark- och miljööver- domstolen prövar frågan i sak. Mark- och miljööverdomstolen delar länsstyrelsens bedömning att det saknas skäl att ändra beslutet såvitt avser den anmälda åtgärden i Krokvik. I den delen ska länsstyrelsens beslut därför fastställas.

s. 7 Sida 7 av 14 i domstolens handling

Beslutet får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik och Jonas Högström, tekniska rådet Torbjörn Johansson samt tf. hovrättsassessorn Peder Mühlenbock, referent.

Föredragande har varit Sofia Gunnarsson.

s. 8 Sida 8 av 14 i domstolens handling

Bilaga A

UMEÅ TINGSRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 7
Mark- och miljödomstolen 2025-11-18 Målnummer
Handläggning i parternas utevaro M 3214-25

RÄTTEN Rådmannen Fredrik Henriksson

PROTOKOLLFÖRARE Tingsnotarien Lykke Liljefeldt

PARTER

Klagande Gabna sameby

Motparter 1. Länsstyrelsen i Norrbottens län

2. Trafikverket

ÖVERKLAGAT BESLUT Beslut av Länsstyrelsen i Norrbottens län den 22 augusti 2025 i ärende 11381-2025

SAKEN Samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken för anläggning av servicevägar längs Malmbanan i Kiruna och Gällivare kommuner; nu fråga om avvisning

Mark- och miljödomstolen går igenom handlingarna i målet och antecknar följande.

Trafikverket lämnade den 25 juni 2025 in en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken till Länsstyrelsen i Norrbottens län (länsstyrelsen). Anmälan gällde anläggning av servicevägar för malmbanan på tre olika platser i Gällivare och Kiruna kommun. I Kaitum på fastigheten Gällivare Killinge 100:1, i Krokvik på fastigheten Kiruna Jukkasjärvi Bandel 100:1 och i

s. 9 Sida 9 av 14 i domstolens handling

Låktatjåkka på fastigheterna Kiruna Jukkasjärvi Bandel 100:1 och Kiruna Jukkasjärvi Kronoöverloppsmark 1:1. I Kaitum och Krokvik handlade anmälan om att servicevägar skulle förlängas till befintlig bro över vattendrag och i Låktatjåkka skulle serviceväg byggas från väg E10 till ett av snögallerierna.

Länsstyrelsen beslutade den 22 augusti 2025 att inte vidta någon åtgärd med anledning av anmälan.

Gabna sameby (samebyn) har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen. Samebyn har i första hand yrkat att domstolen ska upphäva beslutet i sin helhet och återförvisa målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning med hänsyn till rennäringens intressen. I andra hand att domstolen ska upphäva beslutet i den del som avser servicevägen till snögalleriet i Låktatjåkka och återförvisa målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning med hänsyn till rennäringens intressen. I tredje hand att domstolen ska föreskriva försiktighetsåtgärder som säkerställer att rennäringens intressen, inte enkom men bland annat som en del av naturvården, skyddas i enlighet med 12 kap. 6 § samt 3 kap. 5 § miljöbalken.

Samebyn har till stöd för sitt överklagande anfört sammanfattningsvis följande.

Området för den beviljade åtgärden ligger inom riksintresse för rennäring. Sådana områden ska enligt 3 kap. 5 § miljöbalken skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. Anmälan avseende Låktatjåkka innebär att ny väg ska anläggas i ett område ovan odlingsgränsen som redan belastas av malmbanan, väg E10 och kraftledningar. Den beviljade servicevägen skulle innebära en barriär som blockerar renarnas flyttväg mellan betesområden på norra sidan om väg E10 och södra sidan om malmbanan. Den skulle också genom ytan den tar i anspråk försämra betestillgången och dessutom leda in trafik i betesområdet som skulle göra området obrukbart för renskötselverksamheten. Renens fria strövning förbi den befintliga infrastrukturen skulle försämras. Det finns risk att renarna skräms, av aktivitet

s. 10 Sida 10 av 14 i domstolens handling

på servicevägen, upp på väg E10 eller malmbanan med trafikolyckor och dödade eller skadade renar som följd. Även vintertid skulle plogvallar förhindra fri strövning som flytt genom området mellan betesområdena norr och söder om servicevägen. Möjligheterna att nyttja området för flytt av renar är redan idag begränsade och en serviceväg skulle skapa ytterligare en barriär.

Rennäringsintresset är både ett allmänt intresse och ett enskilt intresse för medlemmarna i en sameby. Verksamheter som påtagligt skadar ett riksintresse ska i normalfallet inte tillåtas och om det finns flera oförenliga riksintressen ska företräde ges åt det ändamål som på lämpligaste sätt främjar en god hushållning. Riksintresset för rennäringen är av nationell betydelse och även till synes begränsade åtgärder kan avsevärt försvåra renskötseln. Renskötseln omfattas av naturmiljöbegreppet och kan inte reduceras till ett enskilt intresse utan är en integrerad del av naturmiljöns funktion. Både Trafikverket och länsstyrelsen har identifierat att renskötsel bedrivs i området och enligt länsstyrelsen ska samråd hållas med berörd sameby vid genomförandet av åtgärden. Trots detta har vare sig länsstyrelsen, med ansvar att bevaka allmänna intressen som rennäring och dess riksintressen, eller Trafikverket samrått med eller informerat samebyn innan beslut togs i ärendet.

Även om rätten att överklaga har tolkats snävt i praxis får enskilda i vissa fall överklaga mot bakgrund av Århuskonventionens krav på effektiv tillgång till rättslig prövning (se MÖD 2015:8). Att neka Gabna sameby klagorätt skulle strida mot Århuskonventionen och EU-rätten (se även EU-domstolen C- 240/09). Eftersom den aktuella anläggningen inte är tillståndspliktig kommer det inte att ske någon annan process där samebyn kan föra talan om försiktighetsåtgärder. Samrådsprocessen enligt 12 kap. 6 § miljöbalken är därför den enda möjligheten till prövning.

Samebyn har fått tillfälle att yttra sig innan domstolen prövar frågan om klagorätt, men har inte kommit in med något ytterligare.

s. 11 Sida 11 av 14 i domstolens handling

Mark- och miljödomstolen meddelar

SLUTLIGT BESLUT Mark- och miljödomstolen avvisar överklagandet.

SKÄL FÖR BESLUT Rättslig reglering Enligt 16 kap. 12 § första stycket 1 miljöbalken får överklagbara domar och beslut överklagas av den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot. Enligt praxis gäller detta den som kan utsättas för en skada eller olägenhet, om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig (se t.ex. NJA 2004 s. 590 I och II).

Enligt 12 kap. 6 § miljöbalken ska anmälan för samråd göras när en verksamhet eller åtgärd, som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt, kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Enligt 3 kap. 5 § första stycket miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. I andra stycket, samma bestämmelse, framgår att områden av riksintresse för rennäringen ska skyddas mot sådana åtgärder.

I mål om anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken har avgränsningen av vilka som har rätt att överklaga tolkats snävt i praxis. Avgörande betydelse har lagts vid vad som har bedömts vara det skyddsvärda intresset med rättsregeln. Eftersom syftet med reglerna inte är att skydda enskilda utan allmänna intressen har enskilda normalt inte ansetts ha rätt att överklaga beslut efter samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Av Århuskonventionen följer samtidigt att enskilda som är berörda av ett beslut avseende en viss verksamhet måste kunna komma till tals i något sammanhang där de frågor som har betydelse för deras rättsställning prövas. Om en prövning kan ske inom ramen

s. 12 Sida 12 av 14 i domstolens handling

för t.ex. sedvanlig tillsynsverksamhet är det dock tillräckligt (se MÖD 2007:35, MÖD 2015:8 och MÖD 2024:13).

Mark- och miljödomstolens bedömning Samebyn har anfört att rennäringen skadas av de planerade servicevägarna och redogjort för påverkan avseende vägen i Låktajåkka. Samebyn har också anfört att renskötseln är en integrerad del av naturmiljöns funktion och därför ska beaktas vid prövning enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.

Samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken omfattar en prövning av den anmälda åtgärdens påverkan på naturmiljön. Domstolen anser att begreppet naturmiljö ska tolkas vidsträckt och att bestämmelsen i 3 kap. 5 § miljöbalken, som skyddar områden av betydelse för rennäringen, kan innefattas i prövningen vid samråd när det gäller fall av ändrad markanvändning (se även 2 kap. 6 § andra stycket miljöbalken).

Regleringen i 12 kap. 6 § miljöbalken skyddar emellertid endast allmänna intressen och även 3 kap. 5 § miljöbalken avser endast att skydda det allmänna intresset av rennäring. Samebyn har inte rätt att företräda det allmänna intresset av rennäring och kan alltså inte grunda klagorätt mot beslutet på det allmänna intresset. Domstolen noterar att enskilda samebyars enskilda intresse av att bedriva rennäring i praktiken till stor del kan sammanfalla med det allmänna intresset av rennäring inom samebyns geografiska område. Det allmänna intresset av rennäring är dock rättsligt sett att se som skilt från samebyns enskilda intresse.

Det överklagade beslutet innebär inte att Trafikverket får rätt att förfoga över marken och beslutet har därför ingen effekt direkt mot samebyn. Samebyns enskilda intresse av att bedriva rennäring med stöd av renskötselrätten kan därmed inte medföra att samebyn har rätt att överklaga länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Samebyn har visserligen anfört att anläggningarna inte är tillståndspliktiga och att det därför inte kommer att ske

s. 13 Sida 13 av 14 i domstolens handling

någon annan process där samebyn kommer kunna föra talan om försiktighets- åtgärder. Eventuella olägenheter som samebyn kan drabbas av till följd av de planerade servicevägarna kan dock göras gällande inom ramen för sedvanlig tillsynsverksamhet, som samebyn kan initiera.

Mot den bakgrunden bedömer domstolen att samebyn saknar klagorätt avseende länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 6 § miljöbalken och samebyns överklagande ska därför avvisas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-11)

Överklagande senast den 9 december 2025.

Lykke Liljefeldt Protokollet uppvisat/FH

s. 14 Sida 14 av 14 i domstolens handling

Bilaga 1

Hur man överklagar MMD-11
Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan du Om överklagandet kommit in i tid, skickar
överklaga. Här får du veta hur det går till. domstolen överklagandet och alla handlingar i
målet vidare till Mark- och miljööverdomstolen.

Överklaga skriftligt inom 3 veckor Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning, kan även Mark- och miljö- Ditt överklagande ska ha kommit in till dom- överdomstolen skicka brev på detta sätt. stolen inom 3 veckor från beslutets datum. Sista datum för överklagande finns på sista sidan i beslutet. Prövningstillstånd i Mark- och miljö- överdomstolen Så här gör du När överklagandet kommer in till Mark- och miljööverdomstolen tar domstolen först ställning 1. Skriv mark- och miljödomstolens namn och till om målet ska tas upp till prövning. målnummer. 2. Förklara varför du tycker att beslutet ska Mark- och miljööverdomstolen ger prövnings- ändras. Tala om vilken ändring du vill ha och tillstånd i fyra olika fall. varför du tycker att Mark- och miljö-  Domstolen bedömer att det finns anledning överdomstolen ska ta upp ditt överklagande att tvivla på att mark- och miljödomstolen (läs mer om prövningstillstånd längre ner). dömt rätt.

Anvisningar för överklagande MMD-11 - Slutligt beslut • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till.  Domstolen anser att det inte går att bedöma Förklara vad du vill visa med varje bevis. om mark- och miljödomstolen har dömt rätt Skicka med skriftliga bevis som inte redan utan att ta upp målet. finns i målet.  Domstolen behöver ta upp målet för att ge 4. Lämna namn samt aktuella och fullständiga andra domstolar vägledning i rätts- uppgifter om var domstolen kan nå dig: tillämpningen.