Mark- och miljööverdomstolen, mål P 2687-26

s. 1 Sida 1 av 10 i domstolens handling

• SVEA HOVRÄTT · Mark- och miljööverdomstolen · 060405
• DOM · 2026-10-22 · Stockholm
• Mål nr · P 2687-26

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2026-02-17 i mål nr P 4951-25, se bilaga A

PARTER

Klagande Naturalia fastighetsutveckling i Vega AB

Motpart

1. Stadsbyggnadsnämnden i Haninge kommun

2. P E

3. P H

SAKEN Bygglov för nybyggnad av radhus på fastigheten X i Haninge kommun

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Stadsbyggnadsnämnden i Haninge kommuns beslut den 12 mars 2025 (dnr SBN-2025- 00063) att ge bygglov för nybyggnad av radhus på fastigheten X i Haninge kommun.

s. 2 Sida 2 av 10 i domstolens handling

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturalia fastighetsutveckling i Vega AB (Naturalia) har yrkat i första hand att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och fastställa nämndens beslut om bygglov. Naturalia har yrkat i andra hand att Mark- och miljööverdomstolen ska återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för ny behandling.

Nämnden har medgett Naturalias yrkande om ändring.

P E och P H har fått möjlighet att svara på Naturalias överklagande men har inte avhörts.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturalia har till stöd för överklagandet anfört i huvudsak följande.

Inom planområdet varierar bebyggelsen avseende bygglinje, färg, form och gestalt- ning. På Spetsbergsvägen förekommer variationer i bygglinjen upp till cirka tre meter. Den ansöka avvikelsen om cirka en meter ligger väl inom den variation som redan finns i området. Området har inte en mycket enhetlig karaktär. Detaljplanen ger också ett betydande tolkningsutrymme avseende bygglinjen. Den aktuella avvikelsen ligger inom planens spann om 2–6 meter från gatan och är motiverad av fastighetens topografi. Fastigheten, som saknar hus i illustrationsplanen, är den sista obebyggda tomten på gatan och gränsar mot naturmark. Någon bruten bygglinje riskerar därför inte att uppstå utan bebyggelsen skapar ett naturligt avslut på gatan. Vidare har tomten en extremt brant lutning med berg i dagen. Att flytta fram byggnaden ytterligare skulle kräva sprängning och försämra funktion och framkomlighet framför radhusen. Byggnaden är utformad för att minimera markintrång och den valda placeringen är funktionellt motiverad för att bland annat möjliggöra planenlig parkering.

Naturalia har som skriftlig bevisning åberopat bland annat detaljplanens illustrations- plan och jämförelse med befintlig bebyggelse och fotografier.

s. 3 Sida 3 av 10 i domstolens handling

Nämnden har anfört att bygglov för åtgärden kan ges och att förslaget, i enlighet med tjänsteskrivelsen, överensstämmer med gällande detaljplan.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Den 1 december 2025 trädde ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, i kraft. I enlighet med punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagändringarna tillämpar Mark- och miljööverdomstolen de i målet aktuella bestämmelserna i den lydelse som de hade före den 1 december 2025.

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i underinstansernas bedömning att detalj- planen inte hindrar uppförandet av radhus på platsen och att terrängförhållandena medger suterrängvåning. Vad gäller detaljplanens krav avseende enhetlig gestaltning, terränganpassning, stödmurar och avskiljning vid tomtgräns mot gata finns inte skäl att göra någon annan bedömning än underinstanserna.

Vad gäller frågan om hur åtgärden förhåller sig till planbestämmelsen om att huvud- byggnad ska placeras i gemensam bygglinje mot lokalgata gör Mark- och miljööver- domstolen följande bedömning.

Enligt den ruta med förklaringar och definitioner som finns på plankartan är bygglinjen gemensam för en större grupp eller kvarter med hus och ligger cirka 2–6 meter från gatan, i anslutning till prickad förgårdsmark. Vidare anges att bygglinjen får avvika från förgårdsmarken med någon eller några meter, där så är särskilt motiverat. Av nämndens tjänsteskrivelse framgår att de befintliga bostadshusens placeringar till fastighetsgräns mot gata varierar mellan cirka 2,6–3,7 meter på aktuell sida av Spetsbergsvägen och på motsatt sida mellan cirka 3,2–5,7 meter. Nu ansökta radhus ska placeras med fasaden cirka 6,2 meter från fastighetsgränsen mot gatan och med de vidbyggda förråden cirka 4,85 meter från samma gräns.

Det framgår inte i planbeskrivningen vilka närmare överväganden som ska göras i fråga om avvikelse från bygglinjen. Det är dock tydligt att planförfattarens intentioner har varit att skapa utrymme för variation inom grupperna och kvarteren med hus, vilket

s. 4 Sida 4 av 10 i domstolens handling

får anses omfatta såväl utformning som placering. Mark- och miljööverdomstolen tolkar det som att de enskilda fastigheternas beskaffenhet i viss mån får styra i vilken utsträckning placeringen kan följa den gemensamma bygglinjen. Att avvika från för- gårdsmarken med någon eller några meter där så är särskilt motiverat behöver därmed inte innebära att placeringen strider mot detaljplanen. Detaljplanen är flexibel i detta hänseende. För att kunna avvika från förgårdsmarken krävs dock att det är särskilt motiverat, ett undantag som bör tillämpas restriktivt (jfr MÖD 2017:12).

Nämnden har i tjänsteskrivelse den 3 februari 2025 angett att den aktuella fastighetens beskaffenhet avviker så pass från övriga fastigheter inom kvarteret att samordningen av utformningen av bebyggelsen inte helt går att uppfylla utan att genomföra enorma markförändringar på fastigheten. Mark- och miljööverdomstolen noterar också att det är den sista fastigheten före naturområdet som har en byggrätt, trots sitt särskilda läge och sin lutning. Mot den bakgrunden bedömer Mark- och miljööverdomstolen att den aktuella fastighetens beskaffenhet är sådan att det är särskilt motiverat att avvika från förgårdsmarken med någon eller några meter.

I det nu aktuella fallet får dock placeringen anses avvika från den gemensamma bygg- linjen och förgårdsmarken på ett mer långtgående sätt än vad detaljplanen ger utrymme för. Mark- och miljööverdomstolen ansluter sig därför till underinstansernas bedömning att placeringen strider mot detaljplanen. Eftersom det är fråga om en mindre förskjutning i jämförelse med det som detaljplanen tillåter får avvikelsen dock anses utgöra en sådan liten avvikelse som kan tillåtas med stöd av 9 kap. 31 b § PBL.

Eftersom det inte finns anledning att göra någon annan bedömning än underinstanserna avseende de övriga krav som ska vara uppfyllda för att bygglov ska kunna ges enligt 9 kap. 30 § PBL, ska mark- och miljödomstolens dom ändras och nämndens beslut om bygglov fastställas.

s. 5 Sida 5 av 10 i domstolens handling

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsrådet Margaretha Gistorp, referent, tekniska rådet Inger Holmqvist och tf. hovrättsassessorn Maria Erlandsson.

Föredragande har varit Lovisa Falkesjö.

s. 6 Sida 6 av 10 i domstolens handling

Bilaga A

NACKA TINGSRÄTT DOM Målnummer
Mark- och miljödomstolen Meddelad i Nacka P 4951-25
2026-02-17

PARTER

Klagande 1. P E

2. P H

Motparter

¶1. Naturalia fastighetsutveckling i Vega AB

¶2. Stadsbyggnadsnämnden i Haninge kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut 2025-05-08 i ärende nr 19757-2025, se bilaga 1

SAKEN Bygglov för radhus på fastigheten X i Haninge kommun

DOMSLUT

Med ändring av Länsstyrelsen i Stockholms beslut upphäver mark- och miljödomstolen Stadsbyggnadsnämnden i Haninge kommuns beslut den 12 mars 2025, dnr SBN-2025-00063.

Avgörandet är elektroniskt undertecknat

s. 7 Sida 7 av 10 i domstolens handling

BAKGRUND

Stadsbyggnadsnämnden i Haninge kommun (nämnden) beslutade att bevilja bygglov för radhus med tre enbostadshus på fastigheten X i Haninge kommun. Länsstyrelsens i Stockholms län (länsstyrelsen) beslutade att upphäva nämndens beslut och återförvisa ärendet till nämnden för fortsatt handläggning med motiveringen att de sökta radhusen avviker från detalj-planens bestämmelser om enhetlig gestaltning, krav på placering i gemensam bygglinje samt maximal höjd för stödmur.

Nämnden beslutade sedan på nytt att bevilja bygglov för radhus med tre enbostadshus på fastigheten. P E och P H m.fl. överklagade nämndens beslut till länsstyrelsen som beslutade att avslå överklagandena.

P E och P H har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDE M.M.

P E och P H har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva länsstyrelsens beslut. De har till stöd för sin talan hänvisat till ett ortofoto och den planerade byggnadens ritningar samt i huvudsak framfört följande.

Byggnaden placering strider mot detaljplanen eftersom byggnaden bryter mot den gemensamma bygglinjen som övrig bebyggelse följer. Det finns ingenting som motiverar varför radhuslängan ska avvika från denna gemensamma bygg- linje. Att man placerat radhuslängan längre från gatan än grannhusen beror på att man måste få plats med parkering framför byggnaden. Vad gäller terrängens komplexitet och förekomsten av stora höjdskillnader avviker inte fastigheten från närliggande fastigheter.

s. 8 Sida 8 av 10 i domstolens handling

Byggnadens utformning med bland annat tre sammanbyggda ”korridorssmala” radhus och en 16 meter hög fasad som exponeras mot Svalbardsvägen avviker från övrig bebyggelse. Även placeringen av fyra parkeringsplatser framför huset avviker från övrig bebyggelse som har parkering bredvid bostadshuset på uppfart och i carport. Byggnadens utformning medför även avvikelser från Haninge kommuns avfallsföreskrifter, bland annat eftersom avfallskärl vid hämtning behöver placeras ute på gatan.

Detaljplanens krav på att mur, plank, staket eller klippt häck ska finnas vid tomtgräns kan inte uppnås eftersom området utgörs av parkeringsplats.

I bygglovshandlingarna finns en stödmur om cirka 2,6 meter, vilket trots vissa ändringar fortfarande är alldeles för högt för att följa detaljplanen.

Naturalia fastighetsutveckling i Vega AB (bolaget) har yttrat sig och i huvudsak framfört följande. Nämnden och länsstyrelsen har på välmotiverade sätt bedömt att bygglov ska beviljas. Den långa processen medfört ett ekonomiskt kostsamt läge för bolaget.

Nämnden har getts tillfälle att yttra sig över överklagandet, men har inte inkommit med något yttrande.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut, utöver vad som anges nedan. Den 1 december 2025 ändrades plan- och bygglagen (2010:900), PBL, genom bl.a. nya regler om bygglov. Enligt övergångsbestämmelserna gäller dock äldre bestämmelser fortfarande för ärenden som har påbörjats före den 1 december 2025 och mål och ärenden som avser överklagande och över- prövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt

s. 9 Sida 9 av 10 i domstolens handling

avgjort. Hänvisningar i domen till plan- och bygglagen avser därför lydelsen före den 1 december 2025.

Mark- och miljödomstolens bedömning

Inledande bedömning

Mark- och miljödomstolen har gått igenom handlingarna i målet samt övervägt vad P E, P H och bolaget har framfört i mark- och miljödomstolen. Domstolen finner som utgångspunkt inte skäl att göra en annan bedömning än den länsstyrelsen gjort avseende att det är tillåtet att uppföra radhus med suterrängvåning på fastigheten, att de sökta radhusen i tillräcklig grad uppfyller planbestämmelserna om enhetlig gestaltning och kravet på terränganpassning samt att den sökta stödmurskonstruktionen vid byggnadens östra fasad är planenlig. Domstolen delar även länsstyrelsens bedömning att detaljplanens krav på avskiljning genom mur, plank, staket eller häck ska följas men att bestämmelsen kan följas upp av nämnden inför slutbeskedet eller inom ramen för sin tillsynsverksamhet.

Beträffande om bygglov för den sökta åtgärden kan ges med stöd av 9 kap. 31 b § 1 PBL gör domstolen följande bedömning.

Byggnadens placering

Den sökta åtgärden avviker från detaljplanens bestämmelse om att huvud- byggnad ska placeras i gemensam bygglinje mot lokalgata. Frågan är därför om avvikelsen kan betraktas som liten.

Bedömningen av om en avvikelse från en plan är att anse som liten bör inte göras utifrån absoluta mått och tal utan bör ses i förhållande till samtliga föreliggande omständigheter (se bland annat rättsfallet MÖD 2018:4). Vid bedömningen kan det vidare ha betydelse om det finns klarläggande utredning

s. 10 Sida 10 av 10 i domstolens handling

som visar att en mer planenlig lokalisering inte är möjlig (jfr RÅ 1990 ref. 53 II och RÅ 1993 ref. 80).

Mark- och miljödomstolen bedömer att kravet på en gemensam bygglinje konsekvent har tillämpats inom planområdet och att området därigenom i detta hänseende har en mycket enhetlig karaktär. Utrymmet för att tillåta avvikelser från kravet på gemensam bygglinje är därför begränsat. Domstolen bedömer vidare att det underlag som finns i målet avseende fastighetens beskaffenhet inte är tillräckligt för att motivera att en mer planenlig lokalisering inte är möjlig. Sammantaget bedöms därför inte avvikelsen beträffande byggandens placering utgöra en sådan liten avvikelse som avses enligt 9 kap. 31 b § 1 PBL. Det saknas därmed förutsättningar för att bevilja bygglov för åtgärden. Mark- och miljödomstolen upphäver därför nämndens beslut.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02)

Överklagande senast den 10 mars 2026.

I domstolens avgörande har rådmannen Joel Björk-Werner, ordförande, och tekniska rådet Basmal Pethrosson deltagit. Föredragande har varit tingsnotarien Edvin Johansson.