Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:9) om handikappersättning
23 mars 2007
Rättskällestatus: Föreskrifter är bindande normer som myndigheten meddelar med stöd av ett bemyndigande (8 kap. regeringsformen). Allmänna råd är inte bindande.
Så kom texten hit
- Källa: Försäkringskassan — dokumentet hos myndigheten
- Texten är läst ur myndighetens egen publicering, som Ratio Lex hämtat (PDF, textlager).
Dokumentets text
Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743
Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riks- FKAR 2007:4
försäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:9) om handikappersättning;
beslutade den 23 mars 2007.
Försäkringskassan beslutar att de allmänna råden till 5 § första stycket lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:9) om handikappersättning skall ha följande lydel- se.
Till lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag 5 § första stycket Innehållet i bestämmelsen Rätt till handikappersättning har en funktionshindrad från och med juli må- nad det år han eller hon fyller 19 år och som innan han eller hon fyllt 65 år för avsevärd tid har fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han eller hon 1. i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan, 2. för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan, eller 3. i annat fall har betydande merutgifter.
Allmänna råd Med hjälp i den dagliga livsföringen bör avses behov av personlig omvård- nad samt behov att få hjälp med matlagning, bäddning, städning och annat hushållsarbete.
Behov av påminnelse, vägledning, instruktioner, uppmuntran m.m. för att den enskilde ska kunna utföra saker på egen hand bör beaktas vid beräk- ningen av hjälpbehovet.
Betydande merutgifter till följd av funktionshinder kan ensamma grunda rätt till handikappersättning. Merutgifterna bör uppgå till minst 28,5 procent av prisbasbeloppet för att anses vara betydande.
Gränsvärdet för rätt till handikappersättning på 53 procent av prisbasbe- loppet som enbart grundas på merutgifter bör bestämmas till 45,5 procent av detta belopp. På samma sätt bör gränsvärdet för handikappersättning på 69 procent av prisbasbeloppet bestämmas till 61,5 procent av detta belopp.
Kostnader för fördyrad kost med anledning av ett funktionshinder bör god- tas som merutgifter om sådan kost av läkare, dietist eller motsvarande sak- kunnig anses vara nödvändig på grund av funktionsnedsättningen
Rätten till handikappersättning till en funktionshindrad som växelvis vårdas på institution och i eget hem bör beräknas på hjälpbehovet och merutgif- terna under de perioder som han eller hon bor hemma.
1
FKAR 2007:4
Kostnader för hjälp och tillsyn för en funktionshindrad som bor i en servi- celägenhet och som har omfattande behov av sådana slag bör godtas som merutgifter. Som merutgifter bör godtas högst de kostnader kommunen be- räknar för hjälpen. Motsvarande behov bör inte räknas in i hjälpbehovet.
Kostnader för ett extra rum eller större bostadsyta som behövs för vårdut- rustning, tekniska hjälpmedel eller som behandlingsrum bör godtas som merutgifter. Vid beräkningen av merutgifter för ett extra rum i bostaden bör ledning tas av de bestämmelser som gäller för beskattning av naturaförmå- ner i form av fri bostad. Vid beräkning av kostnad för större bostadsyta bör ledning tas av bostadsförmånsvärdet på bostadsorten.
Kostnader för kapitalvaror, till exempel en tvättmaskin, diskmaskin eller speciell dammsugare, som har anskaffats särskilt och bedöms som nödvän- dig till följd av en persons funktionshinder bör godtas som merutgifter. Vid beräkningen av merutgifterna bör en användningstid på 10 år beaktas om det inte finns skäl för kortare användningstid.
När merutgifter skall fastställas för anpassning av dator eller för datapro- gram bör en användningstid på tre år beaktas om det inte finns skäl för kor- tare användningstid.
Sjuk- och behandlingsresor som är föranledda av ett funktionshinder bör ersättas genom handikappersättning till ett belopp som motsvarar den fak- tiska kostnaden för resorna. Detta gäller oavsett färdmedel. Ersättningen lämnas till den del som ansvarig huvudman inte ger ersättning. Om resorna sker med bil och en person inte har rätt till ersättning från sjukvårdshuvud- mannen bör merutgifterna för resorna beräknas enligt bestämmelserna i för- ordningen (1991:1321) om rehabiliteringsersättning.
Kostnader för andra resor än sjuk- och behandlingsresor med bil bör er- sättas genom handikappersättning om personen på grund av väsentliga svå- righeter inte kan använda allmänna kommunikationer.
Kostnader för resor till och från arbetet med bil bör inte godtas som mer- utgift.
Resor till och från studier med bil bör ersättas genom handikappersätt- ningen till ett belopp som motsvarar den faktiska kostnader för resorna. Av- drag bör göras för vad resorna skulle ha kostat om allmänna kommunikatio- ner hade använts.
För andra resor än sjuk- och behandlingsresor, resor till och från studier eller arbete med bil bör godtas ett belopp motsvarande 5 procent av prisbas- beloppet årligen om inte den enskilde kan visa på högre kostnader. Beloppet avrundas till närmast jämna hundratal kronor.
Vid beräkningen av ersättningsnivå för resor med bil bör merutgifterna för resorna beräknas enligt bestämmelserna i förordningen (1991:1321) om rehabiliteringsersättning.
2
FKAR 2007:4
Avgifter för resor med färdtjänst bör ersättas genom handikappersättning. Hela avgiften eller om det finns ett högkostnadsskydd upp till detta skydd bör betraktas som merutgift. Avdrag bör göras för vad resorna skulle ha kos- tat om allmänna kommunikationer hade använts.
För en försäkrad som använder rullstol och av den anledningen behöver större bil, minibuss eller en så kallad van för resor bör 12 procent av skillnaden i inköpskostnaderna för ett sådant fordon och en bil i mellanstor- lek årligen godtas som merutgifter. Vid denna beräkning fördelas ersätt- ningen för merkostnaden för denna typ av bil på nio år. Detta motsvarar den tid efter vilken förnyat bilstöd normalt kan fås enligt bestämmelserna i för- ordningen (1988:890) om bilstöd till personer med funktionshinder.
Kostnad för försäkring av en större bil i jämförelse med försäkringskost- nader för en bil i mellanstorlek inom samma försäkringsbolag bör godtas som merutgift för en person som är rullstolsburen och av den anledningen behöver en större bil.
Kostnad för hyra av garage bör betraktas som en merutgift om garage är nödvändigt på grund av en funktionsnedsättning.
____________________________________________________________
Dessa allmänna råd gäller från och med den 1 april 2007.
FÖRSÄKRINGSKASSAN
STIG ORUSTFJORD
Peter Jusélius
3