Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid
8 juni 2018
Rättskällestatus: Föreskrifter är bindande normer som myndigheten meddelar med stöd av ett bemyndigande (8 kap. regeringsformen). Allmänna råd är inte bindande.
Så kom texten hit
- Källa: Försäkringskassan — dokumentet hos myndigheten
- Texten är läst ur myndighetens egen publicering, som Ratio Lex hämtat (PDF, textlager).
Dokumentets text
Försäkringskassans allmänna råd Sjukförmåner
ISSN 1652-8743
Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riks- FKAR 2018:1
försäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjuk- penninggrundande inkomst och årsarbetstid;
beslutade den 8 juni 2018.
Försäkringskassan beslutar i fråga om Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid
dels att de allmänna råden till 25 kap. 2 § socialförsäkringsbalken ska upp- höra att gälla,
dels att beskrivningen av innehållet i 25 kap. 9 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse,
dels att de allmänna råden till 26 kap. 6 §, 26 kap. 14 §, 26 kap. 15 § och 110 kap. 13 § första stycket socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse,
dels att beskrivningen av innehållet i 5 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst och de allmänna råden till bestämmelsen ska ha följande lydelse.
Till socialförsäkringsbalken 25 kap. 9 § Innehållet i bestämmelsen För en försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete och som bedriver näringsverksamhet ska, under en tid om 24 månader räknat från den månad då den försäkrade har gjort eller borde ha gjort anmälan för registrering en- ligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244), den sjukpenninggrun- dande inkomsten från näringsverksamheten beräknas till minst vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. I det fall den försäkrade inte har skyldighet att anmäla sig för registrering, ska tiden om 24 månader räknas som om en sådan skyldighet hade gällt för honom el- ler henne.
Allmänna råd Vid bedömning av om den inkomst som en försäkrad uppger till Försäk- ringskassan ska anses vara skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning, bör Försäkringskassan ta ledning av Statistiska centralbyråns löne- statistik avseende total genomsnittslön inom privat sektor, för ett yrke med liknande arbetsuppgifter som de den försäkrade uppgett.
1
FKAR 2018:1
26 kap. 6 §1 Innehållet i bestämmelsen En ändring av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten ska gälla från och med den dag då anledningen till ändringen uppkom.
Den ändrade sjukpenninggrundande inkomsten får dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med den första dagen i den ersättningsperiod som infaller i anslutning till att Försäkringskassan har fått kännedom om in- komständringen.
Allmänna råd För en person med inkomst av anställning bör dagen för anledning till änd- ring på grund av löneändring vara den dag då löneavtalet undertecknats. Om den nya lönen har utbetalats utan att ett löneavtal undertecknats bör anled- ningen till ändringen anses ha uppkommit den första dagen i den månad då en sådan utbetalning gjorts.
Om den årliga inkomst som den försäkrade kan antas komma att få tills vi- dare har ändrats på grund av att Skatteverket vid inkomstbeskattning beslu- tat om nytt skatterättsligt överskott, bör Skatteverkets beslutsdag vara den dag anledningen till ändringen uppkommit.
26 kap. 14 § Innehållet i bestämmelsen SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade är gravid och avbryter eller in- skränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen.
Allmänna råd Att avbryta eller inskränka arbetssökande enligt 26 kap. 14 § socialförsäk- ringsbalken bör jämställas med att avbryta eller inskränka förvärvsarbete. Detta bör endast gälla den som omfattas av SGI-skydd enligt 3 § förord- ningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst.
26 kap. 15 § Innehållet i bestämmelsen SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet el- ler likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte fyllt ett år.
Det som föreskrivs i första stycket gäller även vid adoption av barn som inte fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.
1 Ändringen innebär bl.a. att rekommendationen i andra stycket upphävs. 2
Allmänna råd FKAR 2018:1 Enligt rättspraxis fortsätter SGI-skyddet att gälla även från och med barnets ettårsdag om den försäkrade i oavbruten följd är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete och under den tiden får föräldrapenning.
För att kunna anses vara ledig i oavbruten följd från förvärvsarbete för vård av barn som fyllt ett år bör en försäkrad som är
1. helt ledig från förvärvsarbete ta ut totalt minst fem föräldrapenningdagar per kalendervecka 2. delvis ledig från förvärvsarbete ta ut ett proportionellt färre antal föräld- rapenningdagar än den som är helt ledig från förvärvsarbete enligt 1.
Bedömningen av om uttaget enligt andra stycket 2 motsvarar minskningen i arbetstid bör göras i förhållande till den arbetstid som ligger till grund för den sjukpenninggrundande inkomst som gällde före arbetstidsminskningen. Be- dömningen av om uttaget enligt andra stycket 1 och 2 motsvarar minskningen i arbetstid bör göras antingen dag för dag eller över en period av en kalender- vecka. När arbetstiden per kalendervecka varierar bör bedömningen i stället göras utifrån den längre schemalagda arbetstidscykel som den försäkrade har vid uttagstillfället.
Uttag av föräldrapenning enligt andra stycket kan göras på sjukpenning-, grund- eller lägstanivå.
110 kap. 13 § första stycket Innehållet i bestämmelsen Försäkringskassan ska se till att ärendena blir utredda i den omfattning som deras beskaffenhet kräver.
Allmänna råd Försäkringskassan bör inte utreda storleken på den sjukpenninggrundande in- komsten när den försäkrade i samband med anmälan av ett ersättningsärende meddelar
1. att inkomsten eller andra omständigheter av betydelse inte har förändrats, eller 2. att inkomsten har förändrats, men både den tidigare registrerade inkoms- ten och den nya inkomsten är högre än åtta prisbasbelopp, eller högre än tio prisbasbelopp när det gäller beräkning av föräldrapenning.
Första stycket 2 gäller inte när den försäkrade har både inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete och fördelningen mellan dessa inkomst- slag kan ha förändrats av betydelse för den sjukpenninggrundande inkomsten.
Försäkringskassan bör inte heller utreda storleken på den sjukpenninggrun- dande inkomsten om en meddelad höjning av en inkomst från anställning an- ses rimlig. En höjning bör anses som rimlig om
• den inte överstiger tre och en halv procent per år jämfört med senast fastställd sjukpenninggrundande inkomst och 3
FKAR 2018:1 • det vid tidpunkten för ändringen av den sjukpenninggrundande in- komsten har förflutit minst ett år sedan den senast ändrades.
Försäkringskassan bör vidare inte utreda storleken på den sjukpenninggrun- dande inkomsten om en höjning av en inkomst från anställning överstiger tre och en halv procent per år om höjningen med hänsyn till andra omständig- heter är rimlig.
Storleken på den sjukpenninggrundande inkomsten bör, oavsett inkomstslag, alltid utredas om det finns anledning att anta att de meddelade uppgifterna är felaktiga. Utredning bör också ske om det i ärendet finns något annat som tyder på att omständigheter av betydelse för den sjukpenninggrundande in- komsten har förändrats. En sådan omständighet kan exempelvis vara att ar- betstiden har minskat i omfattning.
Till Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrun- dande inkomst
5 §2 Innehållet i bestämmelsen Har en försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning under en följd av år i inkomstdeklaration redovisat lägre inkomst av näringsverk- samhet än vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning, ska Försäkringskassan beräkna den sjukpenninggrundande inkoms- ten av detta arbete med ledning av de tre senaste årens inkomstbeskatt- ningar.
Försäkringskassan får beräkna den sjukpenninggrundande inkomsten till ett högre belopp än vad som framgår av inkomst av näringsverksamhet om det finns särskilda skäl som att näringsverksamheten har stark skuldbelastning, ändrade förvärvsförhållanden eller tillfälliga förluster.
Allmänna råd Vid bedömning av vad som ska anses vara skälig avlöning för liknande ar- bete för annans räkning, bör Försäkringskassan ta ledning av Statistiska centralbyråns lönestatistik avseende total genomsnittslön inom privat sektor för ett yrke med liknande arbetsuppgifter som de den försäkrade utför.
Vid jämförelse av fastställda förvärvsinkomster (vid Skatteverkets inkomst- beskattning) mellan år bör en omräkning av tidigare års fastställda förvärv- sinkomster göras med hjälp av innevarande års förhöjda prisbasbelopp.
Om de tre senaste årens fastställda förvärvsinkomster visar en uppåtgående eller nedåtgående trend bör detta beaktas vid beräkning av sjukpenninggrun- dande inkomst. Om det går att göra en rimlig bedömning av årets beräknade
2 Ändringen innebär bl.a. att rekommendationerna i sjunde och åttonde stycket upphävs. 4
inkomst av näringsverksamhet bör beräkningen av den sjukpenninggrun- FKAR 2018:1 dande inkomsten göras med utgångspunkt från innevarande verksamhetsår.
En uppåtgående trend bör antas fortsätta om det inte med säkerhet kan kon- stateras att inkomstnivån kommer att sjunka i fortsättningen. Om en nedåt- gående trend kan antas bli bruten under året bör detta beaktas vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Om de tre senaste årens fastställda förvärvsinkomster inte uppvisar någon trend bör som huvudprincip genomsnittet av dessa inkomster användas för att fastställa den sjukpenninggrundande inkomsten.
Vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten enligt ovan ska hänsyn inte tas till skatterättsliga dispositioner inom ramen för periodise- rings- och expansionsfondssystemen. Det följer av rättspraxis.
Stark skuldbelastning bör anses föreligga när de långfristiga skulderna upp- går till 55 procent av tillgångarna.
I bedömningen av på vilket sätt stark skuldbelastning ska påverka inkoms- ten av näringsverksamheten bör den referensränta som gäller vid årets in- gång användas. Vid bedömning av om inkomsten av näringsverksamheten under en följd av år understigit jämförelseinkomsten, och vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten, bör bortses från inkomstår som inne- burit en tillfällig förlust.
Dessa allmänna råd gäller från och med den 2 juli 2018.
FÖRSÄKRINGSKASSAN
EVA NORDQVIST
Carl Johan Fahlander
5