Sök i Ratio Lex

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

31 maj 2002

Rättskällestatus: Föreskrifter är bindande normer som myndigheten meddelar med stöd av ett bemyndigande (8 kap. regeringsformen). Allmänna råd är inte bindande.


Så kom texten hit

  • Källa: Försäkringskassan — dokumentet hos myndigheten
  • Texten är läst ur myndighetens egen publicering, som Ratio Lex hämtat (PDF, textlager).

Dokumentets text

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Allmänt

ISSN 1404-563X

Riksförsäkringsverkets allmänna råd om sjukpenning- RAR 2002:2

grundande inkomst och årsarbetstid;

beslutade den 31 maj 2002.

Riksförsäkringsverket beslutar om följande allmänna råd.

Till lagen (1962:381) om allmän försäkring 3 kap. 2 § första stycket Innehållet i bestämmelsen Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en för- säkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen som ar- betstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på an- nan grund (inkomst av annat förvärvsarbete).

Allmänna råd Om det på grund av att inkomsterna från anställningen är oregelbundna blir svårt att bedöma vilken inkomst en försäkrad kan antas komma att få, bör den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas med ledning av ett genom- snitt av tidigare inkomster från anställningen. Hur lång period som kan be- aktas vid sådan beräkning bör bedömas med ledning av omständigheterna i det enskilda ärendet.

3 kap. 2 § tredje stycket Innehållet i bestämmelsen Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.

Allmänna råd Vid beräkning av jämförelseinkomsten bör den anpassas så att den, utan be- gränsning av arbetstidslagen (1982:673), motsvarar den försäkrades faktiska arbetsinsats i den egna verksamheten. Det bör gälla oavsett om han eller hon arbetar normal heltid, i mindre omfattning eller mer än heltid.

3 kap. 2 b § första stycket Innehållet i bestämmelsen Årsarbetstid beräknas av försäkringskassan för försäkrade som har en sjuk- penninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställ- ning när detta är av betydelse för beräkning av ersättning. Årsarbetstiden är det antal timmar per år som en försäkrad kan antas komma att ha tills vidare i ifrågavarande förvärvsarbete som ordinarie eller motsvarande normal ar- betstid.

Allmänna råd I de fall det finns avtal om att ett arbete beräknas ta en viss tid i anspråk, men den försäkrade får utföra arbetet på kortare tid, bör den avtalade ar- betstiden användas vid beräkning av årsarbetstiden.

1

RAR 2002:2 3 kap. 5 § andra stycket Innehållet i bestämmelsen Ändring som avses i 3 kap. 5 § första stycket skall gälla från och med den dag då anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst som ändrats enligt 3 kap. 5 § första stycket a får dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperi- od som inträffar i anslutning till att försäkringskassan fått kännedom om in- komständringen.

Allmänna råd För en person med inkomst av anställning bör dagen för anledning till änd- ring på grund av löneändring vara den dag då löneavtalet undertecknats. Om den nya lönen har utbetalats utan att ett löneavtal undertecknats bör anled- ningen till ändringen anses ha uppkommit den första dagen i den månad då en sådan utbetalning gjorts.

Löpande ersättningsperioder med olika slags ersättningar bör ses som olika ersättningsperioder om anledningen till att ersättningarna utbetalas är olika.

3 kap. 5 § tredje stycket 4 Innehållet i bestämmelsen SGI-skydd gäller för tid då den försäkrade är gravid och avbryter eller in- skränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför.

Allmänna råd Att avbryta eller inskränka arbetssökande på grund av graviditet enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 4 bör jämställas med att avbryta eller inskränka för- värvsarbete. Detta bör endast gälla den som omfattas av SGI-skydd enligt 3 § förordningen (2000:1418) om tillämpning av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst vid studier eller arbetslöshet.

3 kap. 5 § tredje stycket 5 Innehållet i bestämmelsen SGI-skydd gäller för tid då den försäkrade är helt eller delvis ledig från för- värvsarbete för vård av barn och barnet inte fyllt ett år. Detta gäller om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräld- raledighetslagen (1995:584). Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

Allmänna råd Att helt eller delvis avbryta arbetssökande på grund av vård av barn enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5 bör jämställas med att vara helt eller delvis ledig från förvärvsarbete. Detta bör endast gälla den som omfattas av SGI-skydd enligt 3 § förordningen (2000:1418) om tillämpning av vissa skyddsbe- stämmelser för sjukpenninggrundande inkomst vid studier eller arbetslöshet.

2

RAR 2002:2 Till Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjuk- penninggrundande inkomst 3 § första stycket Innehållet i bestämmelsen Fastställd sjukpenninggrundande inkomst får anpassas till löneutvecklingen inom den försäkrades yrkesområde för en försäkrad som inte fyllt 65 år un- der förvärvsavbrott i de situationer som anges i punkterna 1 – 3.

Allmänna råd För personer med sjukpenninggrundande inkomst beräknad på inkomster från en pågående anställning bör den sjukpenninggrundande inkomsten an- passas efter den försäkrades faktiska löneutveckling som framgår av avtal mellan den försäkrade, dennes arbetsgivare och aktuellt fackförbund.

För en aktiebolagsdelägare kan sjukpenninggrundande inkomst anpassas efter löneutvecklingen genom en skälighetsbedömning med ledning av de tre senaste årens taxerade löneuttag. En genomsnittsberäkning kan tillämpas om löneuttaget varierat. Om inkomsterna gradvis stigit kan en trendberäk- ning vara mer lämplig.

För personer med inkomst av annat förvärvsarbete kan det inte vara aktuellt att anpassa den sjukpenninggrundande inkomsten efter löneutvecklingen, eftersom deras sjukpenninggrundande inkomst baseras på skatterättslig net- tointäkt och inte på lön.

5 § första stycket Innehållet i bestämmelsen Har en försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning under en följd av år i allmän självdeklaration redovisat lägre skatterättslig netto- intäkt än vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning, skall hans sjukpenninggrundande inkomst beräknas med ledning av de tre senaste årens taxering. Den sjukpenninggrundande inkomsten får be- räknas till ett högre belopp än vad som framgår av den skatterättsliga netto- intäkten under en verksamhets uppbyggnadsskede eller om det finns andra särskilda skäl, såsom stark skuldbelastning, ändrade förvärvsförhållanden eller tillfälliga förluster.

Allmänna råd Vid jämförelse av taxerade inkomster mellan år bör en omräkning av tidiga- re års taxerade inkomster göras med hjälp av innevarande års förhöjda pris- basbelopp. Om de tre senaste årens taxerade inkomster visar en uppåtgående eller ned- åtgående trend bör detta beaktas vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Om det går att göra en rimlig bedömning av årets beräknade net- tointäkt bör beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten göras med utgångspunkt från innevarande verksamhetsår. En uppåtgående trend bör antas fortsätta om det inte med säkerhet kan konstateras att inkomstni- vån kommer att sjunka i fortsättningen. Om en nedåtgående trend kan antas 3

RAR 2002:2 bli bruten under året bör detta beaktas vid beräkning av den sjukpenning- grundande inkomsten.

Om de tre senaste årens taxerade inkomster inte uppvisar någon trend bör som huvudprincip genomsnittet av dessa inkomster användas för att fast- ställa den sjukpenninggrundande inkomsten. Detsamma bör gälla i de fall en inkomsttrend skapats genom tillämpning av bestämmelserna i inkomstskat- telagen (1999:1229) om räntefördelning, expansionsfonder eller periodise- ringsfonder.

Uppbyggnadsskedet bör bedömas från och med tidpunkten då en verksam- het övertogs eller startades, oberoende av om aktivitetsstöd vid stöd till start av näringsverksamhet utbetalats eller inte.

Under verksamhetens uppbyggnadsskede bör den sjukpenninggrundande inkomsten fastställas till den jämförelseinkomst som avses i 3 kap. 2 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Detta bör gälla även om jämförelseinkomsten är högre än den inkomst den försäkrade själv uppgett. Om det är sannolikt att nettointäkten efter uppbyggnadsskedet inte kommer att uppgå till jämförelseinkomsten bör dock den sjukpenninggrundande in- komsten fastställas till den beräknade nettointäkten efter uppbyggnadsske- det.

Stark skuldbelastning bör anses föreligga när de långfristiga skulderna upp- går till 55 procent av tillgångarna.

I bedömningen av på vilket sätt stark skuldbelastning ska påverka nettoin- täkten bör den referensränta som gäller vid årets ingång användas.

Vid bedömning av om nettointäkten under en följd av år understigit jämfö- relseinkomsten, och vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten, bör bortses från inkomstår som inneburit en tillfällig förlust.

1. Dessa allmänna råd gäller från och med den 1 juli 2002.

2. Genom dessa allmänna råd upphävs Riksförsäkringsverkets allmänna råd (AR 1986:6) Sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete än an- ställning samt karenstidsregler enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och (AR 1996:13) Sjukpenninggrundande inkomst av anställning enligt lagen om allmän försäkring (AFL).

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

ASTRID CHRISTIERNSSON

Magnus Pettersson

4