Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet
Rättskällestatus: Föreskrifter är bindande normer som myndigheten meddelar med stöd av ett bemyndigande (8 kap. regeringsformen). Allmänna råd är inte bindande.
Så kom texten hit
- Källa: Socialstyrelsen — dokumentet hos myndigheten
- Texten är läst ur myndighetens egen publicering, som Ratio Lex hämtat.
Dokumentets text
Inledning
SOSFS 2006:4 (M)
Allmänna råd
Allmänna råd
Yrkesmässig hygienisk verksamhet
Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets före- skrifter och allmänna råd. • Föreskrifter är bindande regler. • Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter och allmänna råd.
SOSFS kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm, fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se ISSN 0346-6000 Artikelnr 2006-10-4 Tryck: Grafikerna Livréna i Kungälv AB, Kungälv 2006 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Nils Blom
Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS om yrkesmässig hygienisk verksamhet; 2006:4 (M) Utkom från trycket beslutade den 17 januari 2006. den 1 februari 2006
I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för tillämpningen av 9 kap. 3 § och 26 kap. 19 § miljöbalken samt 4–7 §§ förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll.
Definition Med yrkesmässig hygienisk verksamhet avses i dessa allmänna råd så- dan hygienisk verksamhet som erbjuds allmänheten och som inte står under Socialstyrelsens tillsyn enligt 6 kap. lagen (1998:531) om yrkes- verksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Massage, hudvård, fot- vård, hårvård, håltagning, piercing, tatuering och akupunktur är exem- pel på sådan verksamhet.
Rutiner vid ingrepp och behandling Den som arbetar med yrkesmässig hygienisk verksamhet bör bl.a. be- akta följande för att begränsa risken för spridning av smitta: – En god handhygien bör tillämpas. Det innebär noggrann tvättning av händerna samt, vid behandling där det finns risk för blodsmitta eller vid annan behandling med hög smittorisk, desinfektion av händerna. – Skyddshandskar av engångsmaterial bör användas vid behandling med risk för blodsmitta och i övrigt vid behov. – Hud eller slemhinna som skall penetreras bör vara ren och fri från sår samt bör desinfekteras före behandlingen. – Den som utför en behandling bör undvika att använda klockor eller smycken på händer och armar samt smycken i läppar och näsa. – Speciella arbetskläder bör användas. Dessa bör förvaras på arbets- platsen och åtskilda från privata kläder. – Den som har sjukdom eller sår som skulle kunna innebära smittorisk för kunden i samband med en behandling bör inte utföra behandlingen. – Den som utför en behandling bör vara uppmärksam på eventuella sjuk- domar eller sår hos kunden och göra en bedömning av om speciella åtgärder behöver vidtas. Om en behandling skulle kunna innebära risk för blodsmitta, bör kunden inte behandlas.
3 SOSFS 2006:4 Instrument och redskap m.m. Instrument, redskap och produkter som används vid yrkesmässig hy- gienisk verksamhet bör vara av sådan beskaffenhet och skötas så att risken för spridning av smitta begränsas. Det innebär bl.a. följande: – Instrument och redskap, som inte är av engångstyp, bör rengöras nog grant innan de återanvänds. Skalpell- och rakblad bör dock alltid va- ra av engångstyp. – Instrument och redskap som kan komma i beröring med slemhin- nor eller skadad hud, utan att dessa penetreras avsiktligt, bör vara desinfekterade. – Instrument och redskap bör rengöras mekaniskt före desinfektion. De bör desinfekteras i en diskdesinfektor. Diskdesinfektorns funk- tion bör kontrolleras regelbundet. Instrument och redskap kan även desinfekteras genom att kokas 5 minuter under lock. – Värmekänsliga instrument och redskap kan desinfekteras med ke- miska medel enligt tillverkarens anvisningar. – Vid penetrering av hud eller slemhinna bör sterila instrument an- vändas. Instrumenten bör steriliseras i en godkänd autoklav som bör kontrolleras regelbundet. – Smycken som används vid håltagning bör vara sterila. – Sterila instrument, redskap och smycken bör förvaras i sterila för- packningar. – Färg och spädningsvätskor som används vid tatuering bör vara ste- rila. Beredningarna bör blandas i sterila koppar med hjälp av sterila instrument. – Efter tatuering bör överbliven färglösning inte återanvändas.
Lokalens utformning En lokal som används för yrkesmässig hygienisk verksamhet bör pla- ceras, utformas och skötas så att risken för olägenheter för människors hälsa begränsas. Det innebär bl.a. att lokalen – inte bör användas till annan verksamhet än sådan som den är avsedd för, – bör vara väl avskild, om den ligger i anslutning till annan verksam- het eller bostad, – bör vara utformad så att rengöring och desinfektion av såväl lokal som instrument underlättas, – bör vara utformad så att behandlingar med risk för blodsmitta kan utföras avskilt från andra typer av behandlingar, och – bör ha en god luftkvalitet.
SOSFS I lokalen bör det finnas 2006:4 – lämpligt placerade tvättställ för handtvätt som bör ha rinnande varmt och kallt vatten och vara utrustade med flytande tvål, engångshand- dukar och desinfektionsmedel, – särskilda utrymmen med arbetsbänkar, rinnande varmt och kallt vat- ten samt lämpliga anordningar för rengöring, desinfektion och steri- lisering av instrument och redskap, – en särskild plats för förvaring av desinfekterade respektive sterila instrument och redskap, – ett ändamålsenligt städutrymme som är försett med utslagsvask och rinnande varmt och kallt vatten, – ett särskilt utrymme för personalens ombyte och förvaring av klä- der, – ett tillräckligt antal toaletter som är försedda med tvättställ med rinnande varmt och kallt vatten, flytande tvål och engångshanddu- kar, och – en utslagsvask för fotbadsvatten med möjlighet till upptappning av varmt och kallt vatten, om lokalen används för fotvård.
Egenkontroll Verksamhetsutövaren skall enligt 26 kap. 19 § miljöbalken fortlöpan- de planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller före- bygga att olägenheter för människors hälsa uppstår. I förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll preciseras delar av miljöbalkens krav på egenkontroll. Där finns också krav på dokumentation. Egenkontrollen bör bl.a. inkludera rutiner – för upprätthållande av god hygien i samband med behandlingar, – vid misstanke om smitta eller annan olägenhet för människors hälsa, – för fortlöpande underhåll av lokaler och inredning, – för städning, rengöring och skötsel av lokaler och utrustning samt för kontroll av dessa åtgärder, – för hantering och val av kemiska ämnen, och – för kommunikation med kunderna.
Dokumentationen bör hållas tillgänglig för tillsynsmyndigheten.
Information Information om eventuella hälsorisker i samband med den hygieniska behandlingen bör lämnas till kunden. I de fall speciell efterbehandling behövs bör kunden även få information om skötselrutiner. Informatio- nen bör vara skriftlig.
SOSFS 2006:4 Samtidigt beslutar Socialstyrelsen att Allmänna råd 1995:3 Yrkesmässig hygienisk behandling, utgivna i den särskilda skriftserien ”Allmänna råd från Socialstyrelsen”, skall upphöra att gälla.
Socialstyrelsen
KJELL ASPLUND
Iréne Andersson (Enheten för hälsoskydd)