Hörer bryggeri-aktiebolags fabrik till sådana verk, hvari förlagsinteckning får meddelas! Besvär öfver handels- och ekonomikollegiets i Stockholm beslut.
9 maj 1870
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1871, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,6 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 209–213 i årgången 1871. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, E) Handelsbalken. Vexellagen. Konkurslagen och förordningar, som dermed stå i samband. Sjölagen. Tullförfattningar, nr 5 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 23 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Handelsbalken. Vexellagen. Konkurslagen och förordningar, som dermed stå i samband. Sjölagen. Tullförfattningar, nr 5.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Åttonde årgången, 1871 i litteraturen — s. 209–213 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom utgafs den 9 Maj 1870»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Stockholms bryggeri-aktiebolag, som, enligt 1 § i dess af Kongl. Maj:t den 16 Augusti 1866 fastställda bolagsordning, hade för ändamål att »bedrifva bryggerirörelse», beslöt vid bolagsstämma den 10 Juni 1868 att, för att sätta direktionen i tillfälle att med inflytande medel betala bolagets sväfvande skuld och på samma gång bereda tillgångar till verkets bedrifvande, upptaga ett förlagslån till belopp af 80,000 rdr mot säkerhet i bolagets inventarier, lager m. m. ; hvarefter af direktionen den 25 i samma månad hos Stockholms stads handels- och ekonomikollegium anmäldes att bolaget dref fabriksrörelse för tillverkning af bäyerskt öl och svagdricka samt andra jästa drycker.
Den 26 Juni 1868 utfärdade direktionen, å bolagets vägnar, till kammarrättsrådet C. E. Ålander eller ordres en bevittnad förbindelse att efter sex månaders förutgången uppsägning betala 1,000 rdr med 6 procent ränta och 2 procent förlagsprovision årligen; och som beloppet var lemnadt såsom förlagslån för drifvande af bolagets fabrik för tillverkning och försäljning af bäyerskt öl och svagdricka, så medgafs, utan bolagets vidare hörande, för skulden till kapital, ränta och provision, forlagsinteckning i bolagets fabrik jemte all till densamma hörande redskap, machiner, rudimaterier, varulager, effekter, färdigt och under arbete varande öl och dricka samt balanser och fordringar.
Med företeende af berörde förbindelse, anhöll Alander hos Stockholms stads handels- och ekonomikollegium, att den deri medgifna inteckningssäkerheten måtte honom med-
Tidskrift för Lagstiftn. etc. 8:de årg.
s. 210 Sida 210 i årgången börjar här
delas; men genom beslut den 14 Juli 1868 förklarade kollegiet, att då den af Stockholms bryggeri-aktiebolag utöfvade bryggerirörelse icke kunde hänföras till de manufakturverk och fabriker, som uti K. Hallordningen den 2 April 1770 afsåges, kunde den sökta förlagsinteckningen icke bifallas.
Alander besvärade sig i Svea hofrätt och yrkade, att kollegiets beslut måtte upphäfvas och kollegiet åligga att sökta inteckningen bevilja. Enligt 23 § i förnyade allmänna manufaktur- och handtverkeri-privilegier den 29 Maj 1739, ägde den, som till manufakturer, fabriker och handtverkerier lemnade rudimaterier, viktualievaror, eller penningar, att derför njuta ersättning i tillverkade varor, med den förmånsrätt 17 kapitlet 7 § Handelsbalken stadgade. Häruti hade hvarken Hallordningen eller Fabriks- och Handtverksförordningen af den 22 December 1846 gjort någon ändring. Bageri, bryggeri och slagteri benämndes i sistnämnda författning handteringar, men någon skilnad mellan dem samt fabriks- och handtverksrörelse gjordes i öfrigt icke. De hade af ålder varit likställiga. Burskap erfordrades i dem alla. Att bryggerier hänfördes till manufakturverk och fabriker, vore ock ådagagalagdt genom Kongl. Maj:ts bref den 22 December 1812, hvarigenom porterbryggeriet i Göteborg berättigats till lån ur manufakturdiskontfonden.
Direktionen yrkade bifall till ansökningen.
Då, vid målets företagande till pröfning hos hofrätten, fråga uppstod huruvida hofrätten vore behörig att besvären till pröfning upptaga, och skiljaktiga meningar derom yppades, skedde omröstning, hvarvid referenten hofrättsrådet Livijn yttrade:
»Genom 5 artikeln 5 § i Hallordningen den 2 April 1770 bestämmes, att förläggare för fabrikörer njuta säkerhet i verkets effekter, om förlaget vid hallrätt lagligen intecknadt är, och i 11 artikeln, att klagan öfver hallrätts beslut bör i allmänhet, ekonomimål undantagna, fullföljas till kommerskollegium. Genom K. Förordningen den 17 April 1828 förklarades kommerskollegii domsrätt skola upphöra i vissa till dess handläggning dittills hörande tvister, brott och ut-
s. 211 Sida 211 i årgången börjar här
sökningsmål, bland hvilka dock icke uppräknas beviljande af förlagsinteckning, hvartill ock så beskaffade frågor icke heller äro att hänföra, såsom närmare kan slutas ej mindre af sista punkten af den sistnämnda dag utfärdade K. Förordningen om upphörande af bergskollegii domsrätt, än ock af Kongl. Maj:ts instruktion för bergskollegium den 28 December 1832, hvilken bland administrativa mål och ärenden uppräknar förlagsinteckningars beviljande och dödande, samt af K. Förordningen angående upphörande af bergsdomstolarnes domsrätt den 5 Juni 1850, hvilken upptager frågor om förlagsinteckning såsom domareärenden, särskilde från tviste- och brottmål. Genom K. Förordningen om hallrätternas upphörande den 25 Februari 1846, hvarmedelst tvistemål, brottmål och andra ärenden, som dittills tillkommit hallrätterna, öfverflyttades till städernas magistrater och i Stockholm till nuvarande handels- och ekonomikollegium, föreskrefs, att i afseende å fullföljd från magistrat af sålunda öfverflyttade mål och ärenden borde iakttagas hvad för fullföljd från hallrätt dittills varit gällande.
Nu och då ändring häruti icke sedermera blifvit förordnad, och härtill kommer, att icke i något annat fall besvär öfver magistrats beslut skola fullföljas hos hofrätt, anser jag den meddelade besvärshänvisningen, såsom oriktig, böra undanrödjas och klaganden hänvisas att hos handels- och ekonomikollegium sig anmäla för erhållande af ny besvärshänvisning».
Vice häradshöfdingen friherre Wrede förmälde, att enär antagas borde, att genom 5:te punkten i K. Förordningen den 17 April 1828, om upphörande af kommerskollegiets domsrätt, vore stadgadt, att klagan öfver hallrätternas beslut i mål af beskaffenhet som det förevarande skulle hos hofrätten fullföljas, han för sin del ansåg det lagligen tillkomma hofrätten att besvären till pröfning upptaga.
Med vice häradshöfdingen friherre Wrede instämde vice häradshöfdingen Örbom.
Assessoren Törnquist åter förenade sig med referenten; hvaremot presidenten Almquist delade friherren Wredes åsigt.
s. 212 Sida 212 i årgången börjar här
Målet upptogs sålunda till hufvudsaklig pröfning af hofrätten, som i utslag den 10 November 1868 ej fann skäl att i handels- och ekonomikollegiets beslut göra ändring.
Underd. talan fullföljdes af Alander, under åberopande af hvad hos hofrätten blifvit anfördt.
Medelst underd. betänkande den 7 April 1869 hemställde nedre revisionen (t. f. revisionssekreterarne Adlers, föredragande, samt Lilienberg och Lagergren): att enär likmätigt Förordningen om hallrätternas upphörande den 25 Febr. 1846, jemförd med 9 artikeln 5 § i Hallordningen den 2 April 1770, klagan öfver handels- och ekonomikollegiets ifrågavarande beslut icke bort hos hofrätten fullföljas, och hofrätten följaktligen icke varit behörig att besvären till pröfning upptaga, Kongl. Maj:t måtte finna skäligt, med undanrödjande af hofrättens utslag och den af handels- och ekonomikollegiet meddelade besvärshänvisning, förordna, att sökanden ägde anmäla sig hos kollegiet för erhållande af ny hänvisning till fullföljande af klagan öfver kollegiets omförmälda beslut.
Sedan kommerskollegiet den 30 November 1869 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, hvari kollegiet uttalade den åsigt, dels att handels- och ekonomikollegiet, hvars befogenhet att i första hand pröfva inteckningsärendet icke blifvit ifrågasatt, rätteligen förfarit, då kollegiet hänvisat sökanden att i hofrätten öfverklaga dess ifrågavarande beslut, likasom att hofrätten varit behörig att målet till pröfning upptaga, dels ock »att de på frågan tillämpliga stadganden, betraktade i sitt sammanhang samt till sin allmänna anda och syftning» föranledde till nådigt bifall af ändringssökandet, förekom målet den 8 April 1870 till afgörande i Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Södergren, friherre Leuhusen, Bolin, Babe, Dreijer och Olivecrona) förenade sig- om följande beslut: »Enär af handlingarna inhemtas, att Stockholms bryggeriaktiebolag den 25 Juni 1868 hos handels- och ekonomikollegium anmält sig drifva fabriksrörelse för tillverkning af bäyerskt öl och svagdricka; alltså och då bolagets inrättning
s. 213 Sida 213 i årgången börjar här
vore att räkna, efter hvad kommerskollegium upplyst, till anläggningar af den omfattning, att den motsvarade livad med fabrik i vanlig mening förstås samt följaktligen borde hänföras till sådana verk, hvari, enligt Hallordningen den 2 April 1770, förlagsinteckning meddelas må, pröfvade bemälde ledamöter skäligt upphäfva hofrättens samt handels- och ekonomikollegii öfverklagade beslut och hänvisa sökanden att, inom tre månader efter erhållen del af Kongl. Maj:ts dom, för fullföljd af sin gjorda inteckningsansökan anmäla sig hos nyssbemälda kollegium, som då har att ärendet företaga och dermed vidare lagligen förfara; skolande, derest sökanden ej inom den stadgade tiden ärendet hos handels- och ekonomikollegium till återföretagande anmäler, hans nu ifrågavarande ansökning såsom förfallen anses».
Justitierådet Qvensel pröfvade skäligt fastställa hofrättens utslag.
Kongl. Maj:ts dom utgafs den 9 Maj 1870.