Ansökan att af nåd befrias från den straffpåföljd att icke få tillträde till Herrans nattvard, utan efter förut undergången enskild skrift.1).

2 oktober 1871


Så kom texten hit

  • Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
  • Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1871, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
  • Textkvalitet: högst omkring 1,3 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
  • Tryckta sidor: s. 758–774 i årgången 1871. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
  • Avdelning: III. Lagskipning, F) Strafflag och dit hörande förordningar, nr 7 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 116 i bandet.
  • Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Strafflag och dit hörande förordningar, nr 7.
  • Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
  • Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Åttonde årgången, 1871 i litteraturen — s. 758–774 där är samma sidor som här.
  • Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 2 Oktober 1871». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
  • Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.

Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.

Domstolens referat

Nils Larsson från Hellestad dömdes af hofrätten öfver Skåne och Blekinge den 16 Februari 1853 för tredje resan

1) Genom K. F. den 4 Maj 1855 stadgades: »Kyrkoplikt, vare sig offentlig eller enskild, skall ej hädanefter någon ådömas; blifvande förthy hvad lag och författningar i detta ämne innehålla till all verkan upphäfdt». Men genom en annan K. F. s. d. föreskrefs, att den, som gjort sig skyldig till straff för vissa i Förordningen uppräknade brott, deribland äfven stöld eller snatteri, »må ej af den heliga nattvarden komma i åtnjutande innan han eller hon af sin själasörjare, i närvaro af två eller tre bland församlingens medlemmar, dem själasörjaren tillkallar, låtit sig enskildt shriftas och aflösas, på sätt särskildt föreskrifvet är».

— Om denna sålunda påbjudna enskilda skrift innehåller kyrkohandboken, att, i två eller tre församlingsboars närvaro, skall i sakristian den, som undergår enskild skrift, knäfalla på en bönepall och, efter föregången bön, erkänna att han (hon) med sitt brott mot ett visst uppgifvet bud (tjufnadsbrott, hor o. s. v.) sig emot Gud svårligen försyndat m. m. Efter att sålunda hafva bekänt det särskildt uppgifna brottet och lofvat bättring, afslutas akten med böner och tillsägelse att den brottslige är ånyo upptagen i församlingen.

s. 759 Sida 759 i årgången börjar här

stöld till allmänt arbete å fästning för sin återstående lifstid; men blef af Kongl. Maj:t benådad genom utslag den 9 September 1862 från fortsättning af straffet, dock med vanligt vilkor, att nemligen derest Larsson beginge brott, som störde allmänna säkerheten, han då, jemte ansvar derför enligt lag, komme att det honom ådömda straffarbetet för lifstiden fortsätta.

Sex år derefter (i September 1868) häktades Nils Larsson och ställdes vid Torna häradsrätt under tilltal för olofligt tillgrepp, dervid allmänna åklagaren uppgaf, att sedan tid efter annan växande potates blifvit stulen å åker, tillhörande possessionaten m. m. grefve R. De la Gardie, hade misstanka i sådant afseende fallit på Larsson, och undersökning skett i hans bostad, samt nära sex kappar potates der blifvit funna.

Enligt häradsrättens protokoll erkände den tilltalade inför domstolen, att han »begått den ifrågavarande stölden» och hade ingenting att påminna mot det potatesen åsatta värde en 1) rdr riksmynt.

Genom utslag den 29 September 1868 förklarade häradsrätten Nils Larsson vara skyldig till ansvar för fjerde resan stöld och dömde honom att fortsätta det år 1853 honom ådömda straffarbete på lifstid2).

Öfver detta utslag anförde Larsson besvär hos hofrätten och uppgaf: att då han, som varit intagen på fattighus, höll på att koka potates, den han ärligen köpt af en förbifarande person, hvilken hade sådana rotfrukter till salu, ditkommo kommunal-ordföranden NN., hemmansägaren NN. och kronofjerdingsmannen NN. och yttrade, det Larsson tillgripit potatesen, samt »hotade honom med både hugg och slag, om »han icke ville säga hvar han stulit den»; att Larsson, förskräckt häröfver och inseende att en svårare misshandel å

1) Motsvarande en half riksdaler dansk eller en fjerdedels norsk speciedaler.

2) Således samma straff, som t. ex. den i artikeln 107, sid. 696 o. f., om-

talade mördaren undergår.

s. 760 Sida 760 i årgången börjar här

hians person skulle blifva följden, derest han icke åtlydde befallningen, afgaf, för att sålunda för tillfället rädda sig, ofvannämnda osannfärdiga erkännande; hvarföre han anhöll om målets återförvisande till häradsrätten. — Men hofrätten fastställde den 13 November 1868 häradsrättens utslag.

I sina hos Kongl. Maj:t häröfver anförda besvär förmälde Larsson: att han aldrig inför domstolen afgifvit bekännelse om ifrågavarande tillgrepp; att han tvärtom velat med vittnen styrka, det han köpt den hos honom funna potates af en bonde, hvilken var stadd på väg till staden Lund i ändamål att der afyttra sådan vara ; att, ehuru Larsson af häradsrätten begärt, det hans vittnen, hvilkas namn och vistelseort han tydligen uppgaf, måtte blifva inkallade och afhörde, sådant blifvit af domhafvanden förvägradt, såsom orden i besvärsskriften lyda: »under förmenande, att några vittnen »å min sida alldeles icke voro af nöden, enär jag förut blif- »vit straffad för stöld, likasom vore detta bevis nog derpå, »att jag och ingen annan skulle hafva föröfvat det nu ifråga- »varande tillgreppet» ; att målsäganden icke på ringaste sätt styrkt, det de hos Larsson anträffade omkring sex kappar potates voro målsägandens tillhörighet; hvadan den tilltalade bönföll om målets återförvisande till ny behandling samt att få två af honom till namn och vistelseort uppgifna vittnen afhörde, angående åtkomsten till oftanämnda potates; förmenande Larsson, att hans oskuld i sådant fall skulle blifva uppdagad.

Genom utslag den 1 Mars 1869 fann Kongl. Maj:t skäl ej vara anfördt, som i hofrättens utslag kunde verka ändring.

Uti en af fångvårdsstyrelsen till Kongl. Maj:t insänd skrift, daterad Landskrona straffängelse den 17 Augusti 1871, har Nils Larsson, såsom orden lyda: »i medvetande af sin oskuld», anhållit om nådig tillåtelse att begå herrans heliga nattvard, utan att »vid enskild kyrkoplikt nödgas beljuga sig sjelf».

I häröfver infordradt yttrande anser t. f. slottspredikanten G. Ahlgren, under åberopande af K. F. den 4 Maj 1855,

s. 761 Sida 761 i årgången börjar här

»några omständigheter icke vara till finnandes, på grund af hvilka han kunde tillstyrka den underdåniga ansökans beviljande», hvarjemte han hyser den åsigt, att ett medgifvande härutinnan skulle menligt inverka på kyrkotuktens vederbörliga upprätthållande.

Ärendet föredrogs den 2 Oktober 1871 inför Högsta Domstolen, hvars fleste ledamöter (justitieråden friherre Leuhusen, Wretman, von Hofsten, Dreijer och Huss) hemställde, att Kongl. Maj:t måtte förklara ifrågavarande ansökning ej förtjena afseende.

Justitierådet Naumann yttrade: att då ett afslag å lifstidsfången Nils Larssons föredragna ansökning om tillåtelse att, utan föregången enskild skrift, begå Herrans heliga nattvard skulle hafva till följd antingen att sökanden, derest han, ehuru dömd för det nu ifrågavarande brottet, nemligen tillgrepp af potates värd en riksdaler, fortfore i sitt påstående, det han till samma brott vore oskyldig (ett förhållande som ingalunda ligger utom möjlighetens gräns), skulle för alltid vara från nämnda nådemedel utestängd; eller ock att han skulle tvingas, för vinnande af tillträde till försoningens måltid, att, såsom han i ansökningen uttrycker det, beljuga sig sjelf; så och enär den allmänna syndabekännelsen, tillsamman med öfriga nattvardsgäster bland fångarne, här torde göra tillfyllest, men ett tvång af antydda beskaffenhet, derigenom sökanden Nils Larsson skulle vara ålagdt att bekänna sig skyldig till en uppgifven särskild förbrytelse, icke torde vara förenligt med den heliga nattvardens sanna betydelse och ändamål, utan fastmera kunde leda till densammas ovärdiga begående, tillstyrkte justitierådet, att i denna grannlaga samvetssak Kongl. Maj:t täcktes den sökta dispensen meddela.

I Statsrådet den 21 Oktober 1871 har Kongl. Maj:t förklarat berörda ansökning icke förtjena afseende.

s. 762 Sida 762 i årgången börjar här

REGISTER.

Accept å vexel. Se Vexel.

Ackord. Kan ackord i konkurs — äfven om rättens stadfästelse å detsamma meddelats — anses vara för de borgenärer, som ackordet icke antagit, bindande jemväl beträffande andra rättsförhållanden, än mellan borgenärerna, å ena, och gäldenären å andra sidan? ...................................................Sid. 608.

Administrativa besvärsmål. Se Besvärsmål. Afgäld. Se Afsöndring.

Afsöndring. Ar andel af qvarn och vattenfall en sådan af- ■ söndring, att den författningsenligt må fastställas och med årlig afgäld beläggas? •...» = Får med tillbakaverkande kraft tillämpas stadgandet i 2 kap. 11 § af K. F. den 6 Augusti 1864, att afsöndrad jord skall vid besittningstidens slut till hemmanet återfalla utan ersättning eller lösen? Aftal om erlagd städjas återbetalande............................... » Aftal. På förfrågan af ortens riksdagsman, förklarar sig en församling vara benägen att upplåta jord för jernvägsanläggning och att sjelf ersätta den sålunda af enskilde afstådda jorden, »med tillförsedt påräknadt biträde af omkringliggande socknar». Är församlingens svar till riksdagsmannen härom, lemnadt genom protokollsutdrag, att anse som ett aftal med staten eller jernvägsstyrelsen? Sockenstämma angående en afgifts åläggande utlyst ej förr än samma dag stämman hållits. Laga domare-jäf eller icke? »

Aktie. Är teckning af aktier på inbjudningslista för bildande af ett aktiebolag bindande eller icke?............... »

= Se Bank. Aktiebolag. Se Aktie. Aktiebref Se Bank.

== Se Qvittning. Amortering. Se Fideikommissarie. Ansvar för inteckning. Se Inteckning. Ansvarsskyldighet. Se Konkurs. Arf. Stadgandet i 6 kap. 1 § Ärfdabalken, att »ej må någon arf taga efter den, som han med vilja dräpt» » Arfvinge Se Lagfart. Arrendator. Se Arrendekontrakt. ■ Arrende. Om arrendator gör konkurs, äger konkursmassan rätt att öfvertaga arrendet, eller har jordägaren rätt att uppsäga detsamma, oaktadt flera år af arrendetiden återstå? » = Se Skifteskostnad. Arrendekontrakt. Angående arrendators löftesmäns ansvarighet, hvilka borgat för fullgörande af arrendekontraktets bestämmelser under fem års tid »

299.

619.

441.

288.

185.

234.

392.

s. 763 Sida 763 i årgången börjar här

Arrendetid. Se Arrende.

Auktion. Se Pant.

— Se Utmätningsauktion.

Auktionsförrättare. Auktionsförrättare stadgar, vid försäljning af en fastighet, vilkor, som anses förnärma inteckningshafvares rätt Sid. 213.

B.

Bank. Ytterligare om enskild banks rätt, i delägares konkurs, till qvittning mellan hans delägarefordran och hans skuld till banken; förhållande i detta afseende mellan banken och annan borgenär, hvilken fått aktiebrefven i pant. Se Schmidts juridiska arkiv 17 del, s. 333; 30 del ss. 117. 193; denna tidskrift, årg. 1866, s. 378 o. f.; årg. 1868, s. 364 o. f. Sid. 89, 594. = Kan rätt till delaktighet i bank anses ådagalagd endast genom innehafvandet af till viss man utfärdadt lottbref, utan att ens transport till viss person blifvit åtecknad. Ej blott kontant insatte 25 procent, utan äfven de för återstående 75 procent deponerade säkerhetshandlingar utlemnas af bank till

lottbrefs innehafvare.............................................») 627.

Banktjensteman. Se Vexling. Barn, oäkta. Arfsrätt efter dem » 76.

Behörighet. Se Konkursdomstol. Benådad. Se Straffpåföljd.

Beslut. Se Realisering.

Besvär. Förslag till förordning angående vissa förändrade föreskrifter i afseende å beräkning af tid för klagan mot hofrätts utslag i brottmål................................. » 104.

= Se Sakören.

Besvärsmål. Angående administrativa besvärsmåls förflyttande från Regeringen till Högsta Domstolen. Yttrande af J. J. Nordstrom under öfverläggningen i Riksdagens första kammare den 12 Maj 1871, i anledning af Lagutskottets utlåtande öfver Konungens proposition till Riksdagen med förslag till förordning rörande fattigvården ................................» 432.

Bevillning. Se Fideikommissegendom.

Bindande omständigheter och liknelser. Se Mord. Bokhållare. Se Syssloman.

Bolag. Se Borgen.

= Gustafs och Carlbergs kopparverks i Jemtland tre bolag. Bolagsmans ansvarighet enligt antagen bolagsordning. Betydelsen af hufvudmans förklarande att nöjas med hvad ombud vid bolagsstämman lagligen gör och låter. Delägare i tredje bolaget utsöka, hos en enda f. d. lottägare i det första, be-

loppet af alla återstående utfärdade obligationer med 153,600 rdr. » 745. Borgen. Angående verkan af personlig förbindelse, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld, men underskrifven å ett bolags vägnar » 95.

== Angående påstådd skyldighet för löftesmans sterbhus att ställa säkerhet för af honom under lifstiden ingången proprie borgen. K. F. den 18 September 1862 huru gäld vid dödsfall betalas skall m. m..................................... « 236.

s. 764 Sida 764 i årgången börjar här

Borgen. Proprie borgen. Uppsägning skedd hos gäldenären, men ej hos löftesmannen. Inteckning sökt i löftesmannens fastighet till säkerhet för borgensförbindelsen. K. F. den 20 December 1851 ............................... Sid. 481.

= Se Konkurs.

Borgensförbindelse, ingången af son, som är i föräldrars bröd och af dem njuter underhåll. K. F. den 7 Juni 1749, fjerde punkten.................................................» 86.

Borgenär. Se Edgångsbevis. .

= Se Syssloman.

Boställe. Se Sjö sänkningsföretag.

= Se Utflytningskostnad.

= Se Skifteskostnad.

Bouppteckning. Se Taxeringsvärde. Brandförsäkringsbolag. Se Utländska lagar. Brandskada. Se Brandförsäkringsbolag. Broome, G. Recension insänd af honom » 38.

Brottmål. Se Värjemålsed. Bryggeriaktiebolag. Se Inteckning. Bränvinsförsäljning. Ytterligare om oloflig bränvinsförsäljning. » 317.

Bränvinsminutering. Ytterligare om oloflig bränvinsutminutering. Jfr. årg. 1865, s. 623 o. f.; 1866, s. 712 o. f., 764 o. f.; 1867,

s. 135 o. s. v...................................» 250.

Böter. Se Sakören

== Se Fideikommissegendom. Bötesförvandling. Angående bötesförvandling och sammanläggning af straff » 232.

C.

Carlbergs kapparverks bolag, se Bolag.

D.

Delgifva. Se Kungöra.

Delningsgrund. Se Öretal.

Delrätt. Se Inteckningsrätt.

Domare. Angående den svenske domarens förhållande till lag-

stiftande makten. Af Utg............................................» 321.

Domarejäf eller icke?.................................................« 441.

Dråp. Viljadråp af hastigt mod eller dråp af groft vållande. . » 177. = Se Arf.

Dödande af inteckning. Se Inteckning. Dödsstraff. Se mord.

Edgångsbevis. Huru bör förfaras när konkursborgenär efter föreskrifven tid inkommer med edgångsbevis ? Af—rb.— .... » 449.

Ersättning. Se Qvarnränta.

= Se Afsöndring.

Exproprierad jord. Se Stamhemman, Fideikommissjord.

s. 765 Sida 765 i årgången börjar här

F-

Fast egendom. Se Försäljning.

Fastighetsböcker. Högsta Domstolens utlåtande angående komiterades särskilda underdåniga förslag till förändrade stadganden för betryggande af ägande-, pant- och nyttjande-rätt till fastighet...................................................Sid. 1, 171.

= Om förberedande åtgärder för införande af fastighetsböcker. Af C. Li.......................................................» 588.

Fastighet. Se Försäljning.

Fattigvårdsstyrelse. Se Skada.

Fideikommissjord. Angående skyldighet att för sjösänkning afstå fideikommissjord. Vederlag derför. Bör tillökningen i vederlaget med 50 procent, enligt K. F. den 20 Juni 1824,

§§ 3 och 5, utgå i jord eller i penningar?.....................Sid. 227.

Fideikommissegendom. Angående bevillning af tillträdd fideikommissegendom, hvars bruk och afkastning blifvit af fideikommissarie till annan öfverlåten. Böter för underlåtenhet att inom föreskrifven tid erlägga bevillningen............................» 657.

Fideikommissarie. Hvem åligger det att, sedan fideikommissarie aflidit och konkurs efter honom uppstått, men innan nye fideikommissarien tillträdt fideikommissegendomen, betala årligen utgående ränta och amortering å skuld, intecknad i fideikom-

missegendomen? ...................................................» 683.

Fullmakt. Se Bolag.

Fyllnadsed. Får särskild talan föras öfver beslut, hvarigenom dömts till fyllnadsed?...........................................» 550.

Fångvårdsstyrelsen. Angående rättighet för fångvårdsstyrelsen att i visst fall besörja verkställighet af K. M:s utslag .... » 670.

Förkomma. Se Skuldebref.

Förlagsinteckning. Se Konkurs.

Förmynderskap. Om vårdnaden å förmynderskap på landet. Af C. Li............................................................„ 219.

Förskingra. Se Vexling.

Försäkringspolis. Se Utländska lagar.

Försäljning. Angående försäljning af konkursbos fasta egendom i annan ordning än 51 § Konkurslagen den 18 September 1862 stadgar. Påföljd i sådant fall i fråga om dödande af inteckning, som af köpeskillingen icke kan gäldas. Jfr. denna tid-

skrift för år 1870 sidd. 638 o. f...........................» 280.

= Försäljning af landtegendom samt af derunder lydande fastigheter »med samma sätt, hvarmed säljaren dem innehaft» . . . » 466. Förvaltning. Se K o nkur s do m s t ol.

Förvandling. Se Bötesförvandling.

Gemensam inteckning. Se Inteckning. Genmäle. Af—oo— » 664.

Gerningsman. Se Skada.

Giftermålsbalken. Lagförslag om upphäfvande af 2 kap. 5 och 6 §§ Giftermålsbalken » 665.

Gustafs och Carlbergs kopparverk. Se Bolag. Gäldenär. Se Hufvudtal.

s. 766 Sida 766 i årgången börjar här

Gäldenär. Se Vårdslöst förfarande.

— Se Konkursdomstol.

= Se Köpeskillingsliqvid.

Handels- och ekonomikollegium. Se Inteckning.

Hembud. Några ord om hembud. Af H.............................Sid. 345.

Hemmansklyfning. Se riäfde förteckning.

Hofrätt. Se Besvär.

= Se Stämpelpapper.

Hoick, C. G. Den danske Statsforfatningsret, af C. G. Holck.

Efter Forfatterens död udgivet ved C. Goos og J. Nellemann

Kjöbenhavn 1869. Recension af G. Broome...............,.... » 38.

Hufvudman. Se Bolag.

Hufvudtal. Angående gäldenärers skyldighet att efter hufvudtalet ansvara för betalning af gemensam gäld, oaktadt de under skuldebrefvet tecknat sig såsom ägare till olika bråkdelar af

det till säkerhet för beloppet gemensamt intecknade hemmanet. » 224.

Häfdeförteckning. Skall häfdeförteckning upprättas före skogsliqvid vid hemmansklyfning?............................................» 275.

Härads andel i sakören, te Sakören.

Högsta Domstolens utlåtanden. Se Giftermålsbalken.

== c — Se Stämningssätt

= = = Se Vatten- och brödstraff.

= = — Se Rättegångsbalken.

= = = Se Fastighetsböcker.

= = = Se Besvär.

I. J.

Jernbantåg. Ytterligare om ersättning för skada, orsakad genom eldgnistor från förbifarande jernbantågs lokomotiv. Jfr. årg.

1868, sidd. 348, 577 o. f......................................» 242.

Jernvägsanläggning. Se Stamhemman.

== Se Aftal.

Jernvägsstyrelsen. Se Aftal.

Inbjudningslista. Se Aktie.

Inbördes testamente. Se Testamente.

Indicier. Se Mord.

— Några kortfattade anmärkningar om indicier, af Utg. . . » 686.

Inköpspris. Se Taxeringsvärde. Innehaf. Se Öretal.

Inteckning. Se Konkurs. = Hörer bryggeri-aktiebolags fabrik till sådana verk, hvari förlagsinteckning får meddelas? Besvär öfver handels-

och ekonomi-kollegiets i Stockholm beslut...................» 209.

Inteckning. Se Hufvudtal.

= Angående tvångsinteckning i proprie löftesmans fasta egendom till säkerhet för gäldenärs ännu icke till betalning förfallna gäld...................................» 248.

= Se Nyttjanderättskontrakt.

= Se Försäljning.

s. 767 Sida 767 i årgången börjar här

Inteckning. Gemensam inteckning i flera fastigheter. Inteckningen dödas i en viss jordrymd, men förnyas i öfriga delen af egendomen, hvilken kommer i särskilde ägares händer. Det intecknade skuldebrefvets innehafvare lagsöker för sin fordran en af dessa, hvilken invänder, att han eller hans fångesman icke blifvit hörd, när förberörda dödande af inteckningen i en del af egendomen beviljades. Åtagande att ansvara för inteckningar, som vidlåda fastighet..............................Sid. 365.

= Gemensamma och särskilda inteckningar. Inteckningsstadgans 19 §....................................................... » 453.

= Se Borgen.

Inteckningshafvare. Se Auktionsförrättare, Inteckningsrätt. Några ord om inteckningsrätt och s. k. »delrätt». (Med anledning af herr professor Nordlings skrifter i ämnet). Af—s—n » 337.

Inteckningsväsendet. Om ordnande af lagfarts- och inteckningsväsendet. Genmäle af professor E. V. Nordling.....................» 145.

Jord. Se Afsöndring.

= Se Stamhemman.

Justitiekansleren. Får justitiekanslerens embets-åtgärder granskas af någon annan än Kongl. Maj:t i dess statsråd? Sid. 577, 744. Jäf. Se Aftal.

K. •

Klagan. Se Besvär.

Komiterade. Se Fastighetsböcker. Kongl. Maj:t och Kronan. Se Testamente. Konkurs. Se Bank.

= Se Vexling.

— Några betraktelser i anledning af referatet i denna Tidskrift under n:o 119 för år 1870. Af —t-— ... » 199.

— Se Arrende.

= Angående sysslomans i konkurs ansvarsskyldighet för konkursboets medel. Konkurslagen den 18 September 1862 § 66 Sid. 302, 307.

= Se Edgångsbevis.

— Fordringar bevakade i konkurs dels på grund af proprie borgen, som konkursgäldenären ingått jemte den bevakande borgenären, och som den senare före konkursens början infriat, dels på grund af pant och förlagsinteckning. Särskilda anmärkningar deremot. Yrkad utdelning för flera förbindelser af gäldenär till säkerhet för samma fordran.............» 485.

= Se Köpskillingsliqvid.

= Se Fideikommiss arie.

= Se Realisering. • Konkursbo. Se Försäljning.

Konkursdomstol. Konkurdomstols pröfningsrätt inskränkt enligt 60 § 2 mom. Konkurslagen, då klagan föres i frågor rörande

förvaltning af gäldenärs bo.........................................» 479.

Konkurslagens 60 S 2 mom...........................................» 479.

Konkursmassas fordran. Se Qvittningsrätt.

Konungens befallningshafvande. Se Sakören. Kostnad. Se Ägoutbyte.

s. 768 Sida 768 i årgången börjar här

Kriminal-lagstiftningen. Om Kriminal-lagstiftningen i Sverige' efter 1809 (slut). Af Utg.....................................Sid. 712.

Kronohemman. Har Kongl. Kungörelsen den 8 Maj 1863, angående utvidgad frihet i afseende på öfverlåtelse af åborätt å kronohemman, tillämplighet äfven i fråga om krononybyggen? » 739.

Krononybyggen. Se Kronohemman.

Kungöra. Föreläggande af vite för uteblifven svarande part i brottmål att å viss dag iakttaga inställelse, utan att domstolen tillika stadgat skyldighet för åklagaren att dessförinnan kungöra svaranden detta beslut. Fiskaliskt åtal.....................» 141.

Köpare. Se Köpebref.

Köpebref. Är det oundgängligen nödigt, att köpebref om fast egendom skall, för att blifva gällande, underskrifvas äfven af köparen, eller är det tillräckligt att denne, med köpebrefvet i hand, hos domstol begär uppbud och lagfart samt sålunda uttryckligen tillkännagifver sitt samtycke till köpet?..................» 544.

Köpeskilling. Se Ny ttj an de r ä t ts k o n tr akt.

Köpeskillingsfordran. _ Se Qvittningsrätt.

Köpeskillingsligvid. Är gäldenär behörig att klandra köpeskillingsliqvid för af honom försåld fastighet, hvilken liqvid upprättats sedan konkurs inträdt?........................................» 676.

Laga kraft. Se Utmätning.

Laga skifte. Se Utflyttnin gsko stnad. Lag och rätt. Recension » 349.

Lagfart. Skall fast egendom, som arfvinge af annan arfvinge löst med tillämpning af 12 kap. 7 § Ärfdabalken, lagfaras eller . icke?..................................................... » 62.

Lagfart. Se U t mät n ing sauk ti on.

= Se Köpebref.

Lagfartsväsendet. Om ordnande af lagfarts- och inteckningsväsendet. Genmäle af professor E. V. Nordling...............» 145.

Lagförslag. Se F astig h et s b ö c k er.

= Se Vatten- och brödstraff.

= Se Besvär.

— Se Rättegångsbalken.

= Se Stämn ings sätt.

= Se Giftermålsbalken.

Lagstiftande makten. Se Domare. Landtstatens boställe. Se Utfly 11 n i ng s k o s tna d.

Lokomotiv. Se Jernvägståg.

Lottbref. Se Bank.

Löftesman. Se Inteckning.

== Se Borgen.

= Se Arrendekontrakt.

Lös egendom. Se Realisering.

Lös pant. Se Pant.

Lösen. Se Afsöndring.

Lösa. Se Lagfart.

Lösören. Se Traderade.

s. 769 Sida 769 i årgången börjar här

M.

Medborgarerätt. Om de sätt, på hvilka medborgarerätt förvärfvas och förloras i allmänhet, samt särskildt om utvandring.

Några punkter från internationella rättens område, betraktade företrädesvis ur svenska lagstiftningens synpunkt. Af Broomé.

Mildrande omständigheter. Se Mord.

Minutering. Se Bränvin sminutering.

Mord. Giftmord å hustrus broder, af egennyttig bevekelsegrund, utan att mildrande omständigheter dervid förekommit. Dödsstraff eller icke?..........................................

= Tilltalad dömd för mord ensamt på grund af »bindande omständigheter och liknelser»...............................

— Dubbelmord. Två ålderstigna personer under sömnen mördade i sitt hem af en gäst, åt hvilken de lemnat herberge. Den tilltalade dömd till döden i alla tre instanserna....... Mordbrännare. Se Straffpåföljd.

N.

Nattvard. Se Skrift.

Nordling, E. V. Se Lagfartsväsendet.

Nyttjanderättskontrakter. Ytterligare om intecknade nyttjanderättskontrakter. Yrkad afkortning å köpeskilling för värdet af nyttjanderättsförmåner. Skall köpare betala allmänna utskylder för fastighet, inropad å utmätningsauktion, för hela löpande året eller blott från tillträdesdagen?..............

O.

Obligationer. Se Bolag.

Ordförande. Se Riksdagsman.

Oäkta barn. Angående rätt till arf efter sådant.............

P.

Pant. Se Bank.

— Se Konkurs.

= Lös pant eller icke? Tryckt stadgande på frånsidan af skuldebref, att långifvare skulle i visst fall äga å auktion försälja pant utan iakttagande af i lag stadgade formaliteter,.

Pant. Se Qvittning.

Parlamentariska kommissioner. Om s. k. parlamentariska kommissioner. Tillägg till artikeln n:o 2i 1 häftet innevarande år.

Preskription. Se Vårdslöst förfarande.

Qvarn. Se Afsöndring.

Qvarnränta. Angående bestämmande af den ersättning från statsverket, som för afskrifven, till rustning indelad qvarnränta bör qvarnlägenhetsinnehafvare tillkomma...............

Tidskrift för Lagstiftn. etc. 8:de årg.

Sid. 503.

» 80.

» 636.

» 696.

» 264.

» 76.

» 621.

» 535.

» 270.

s. 770 Sida 770 i årgången börjar här

Qvittning. Se Bank.

Qvittningsrätt. Angående qvittningsrätt. A. erhåller af B. uppdrag att hos C. inkassera en köpeskillingsfordran. B, utfärdar fullmakt för D. att hos A. uppbära och qvittera inkasseringsbeloppet. A. vägrar att till D. utbetala medlen, enär han användt dem till att betäcka en konkursmassas fordran hos B., af hvilken fordran A. sjelf blifvit ägare ........ Sid.

Realisering. Äga borgenärer i konkurs, sedan beslut fattats angående sättet för realisering af konkursbos lösa egendom, genom nytt beslut bestämma annorlunda i samma fråga? . . » Recension. Se Holck.

= af skriften »Lag och Rätt»............................................»

Regeringen. Se Besvärsmål.

Riksdagsman afsäger sig riksdagsmannauppdraget på grund af laga skäl, dem konungens befallningshafvande godkänner. Ment samma person blifver det oaktadt återvald. Är ett sådant återval lagligt? Ingen annan än ordförande vid kommunnlstämma kommer tillstädes vid valförrättning och röstar eksam; är en sådan röst gällande? ................................»

Ryska lagar. Svenskt brandförsäkrings-bolag har i de vid försäkrings-polis fogade »allmänna vilkor» uttryckligen underkastat sig ryska lagar, rättsbruk och usancer i fråga om godtgörande af lidna brandskador. Skall i sådan händelse rysk domstols laga kraftvunna beslut befordras till verkställighet

i Sverige? .............................. »

Ränta. Se Fideikommissarie.

Rättegångsbalken. Högsta Domstolens utlåtande öfver ett af Regeringen uppgjordt förslag angående tillägg till 10 kap. 1 § Rättegångsbalken »

S.

Sakören. Hvar skola besvär öfver kon:s befallningshafvandes utslag, rörande användning af härads andel i sakören, rätteligen fullföljas?..........................................»

Sammanläggning af straff'. Se Bötesförvandling.

Samtycke. Se Köpebref.

Sjösänkningsföretag. Angående boställes deltagande i sjösänkningsföretag.............................................»

Sjösänkning. Se Fideikommissjord.

Skada. Se Jernbantåg.

== Se Syssloman.

= Gerningsmans skyldighet att gälda skada, som han genom brott annan tillfogat. Strafflagens 6 kap. 2 §. Fattigvårdsstyrelsens rätt att återbekomma förskjuten kostnad för den skadades underhåll . .............................. » Skifte. Se Öretal.

569.

729.

349.

300.

495.

105.

536.

358.

471.

s. 771 Sida 771 i årgången börjar här

Skifteskostnader. När innehafvare af civilt boställe fått, omedelbart efter boställets indragning till statsverket, öfvertaga detsamma på arrende, är han då berättigad att af kronan uppbära ersättning för förskjutna skifteskostnader, som icke hunnit amorteras under det han innehade bostället

på lön? .......................................................Sid. 742.

Skilnad i äktenskap. Se Vanfrejd.

Skogseffekter. Se Utmätning.

Skogsliqvid. Se Häfdeförteckning.

Skogsmark. Får förut storskiftad skogsmark, som vid laga skifte undantagits från delning, undergå nytt laga skifte mot delägarnes bestridande ?.........................................» 277.

Skrift, enskild. Angående sökt befrielse från enskild skrift före den heliga nattvardens begående...............................» 758.

Skuldebref. Om betalning af skuldebref, som för fordringsägaren skall hafva förkommit. Jemför denna tidskrift för år

1865, sid. 523 ...............................................» 254.

Sockenstämma. Se Aftal.

Son. Se Borgensförbindelse.

Stamhemman. Bör fråga om särskild afgäld till stamhemman för derifrån exproprierad jord till jernvägsanläggning handläggas af förvaltande myndighet eller af domstol ? ..............» 296.

Statsforfatningsret. Se Holck.

Statskassan. Se Utflyttningskostnad.

Sterbhus. Se Borgen.

Storskiftad skogsmark. Se Skogsmark.

Strafflagens 20:de kapitel. Några anmärkningar deremot .... » 66.

Straffpåföljden. Mordbrännare, dömd att mista lifvet, men benådad från dödsstraffet, befinnes hafva begått flera brott innan han för mordbranden dömdes; huru äro dessa brott att anse i fråga om straffpåföljden?..............................» 195.

Städja. Se Afsöndrad jord.

Stämningssätt. Lagförslag uppgjordt af Regeringen, men af Högsta Domstolen afstyrkt, angående förändradt stämringssätt i vissa fall.............................................» 108.

= Får i civilmål särskild talan föras öfver beslut, hvarigenom stämningssättet blifvit ogilladt? Får särskild talan föras öfver beslut, hvarigenom dömts till fyllnadsed?...............» 550.

Stämpelpapper. Angående domares skyldighet att hos hofrätt behörigen redovisa tor stämpelpapper..........................» 206.

Symboliken. Stycken ur den rättsliga symboliken. (Populär föreläsning af—00—)...............................................» 415.

Syssloman åtager sig att till vissa personer öfversända vexlar som liqvid för varor, men verkställer icke sjelf detta uppdrag, utan ombetror detta åt sin bokhållare, hvilken sistnämnde tillgriper samma vexlar och använder dem till egen fördel. Ar i slikt fall sysslomannen pligtig att ersätta sin hufvudman den dymedelst för denne uppkomna skada ? Handelsbalkens 18 kap. » 311.

Sysslomän. Om sysslomäns rätt att föra talan för borgenärer i konkurs. 75 § Konknrslagen....................................» 672.

Sysslomäns ansvarsskyldighet. Se Konkurs.

Säkerhet. Se Borgen.

Säkerhetshandlingar. Se Bank.

Särskilda jordägare. Se Agoutbyte.

s. 772 Sida 772 i årgången börjar här

T.

Talan. Se Stämningssätt.

= Se Sysslomäu.

Taxeringsvärde. Skall i bouppteckning fastighet upptagas efter dess inköpspris eller efter åsätt taxeringsvärde?...............Sid. 411.

Testamente. Angående inbördes testamente. Bestämmelse att efterlefvande maka skall »i sin lifstid» orubbadt äga och behålla hela boet. Den efterlefvandes rätt att göra nytt förordnande ............-.............................................» 374.

= Är Kongl Maj:t och kronan behörig att klandra testamente, då kände arfvingar icke finnas ?...................................» 458.

= Ytterligare fall, då testamente blifvit? förklaradt giltigt, fastän ena vittnet aflidit utan att hafva med ed fästat sitt å handlingen tecknade intyg..........................................» 614.

= Blott ett testamentsvittne edeligen afhördt.....................» 409.

= Angående bevisning om testamentes verklighet. »Sundt och fullt förstånd samt fri vilja« hos testamentsgifvare...............» 398.

Testamentsgifvare. Se Testamente. Testamentsvittne. Se Testamente. »Tidsbild». En i sin mån sådan » 371.

Traderade lösören. Sålda lösören traderade eller icke? K. F. den 20 November 1845 (den s. k. lösöreköpsförordningen) tillämplig eller icke ? » 258.

Transport. Se Bank.

Tvångsinteckning. Angående tvångsinteckning i proprie löftesmans fasta egendom till säkerhet för gäldenärs ännu icke till betalning förfallna gäld.............................................» 248.

Uppbud. Se Köpebref.

Uppsägning. Se Borgen.

Urarfvagörelse. Hvad har 29 § i K. Förordningen den 18 September 1862 om urarfvagörelse m. m. rätteligen att betyda? » 560.

Utdelning. Se Konkurs.

Uteblifven svarande part i brottmål. Se Kungöra. Utflyttningskostnad. Åligger det staten att, sedan indraget landtstatsboställe blifvit för kronans räkning utarrenderadt, gälda utflyttningskostnad, som vid laga skifte före indragningen ålagts bostället? » 741.

Utlemnande af varor. Se Vexel.

Utlåtande, Högsta Domstolens. Se Fastighetsböcker.

Utländska Lagar. Svenskt brandförsäkrings-bolag har i de vid försäkrings-polis fogade »allmänna vilkor» uttryckligen underkastat sig ryska lagar, rättsbruk och usancer i fråga om godtgörande af lidna brandskador. Skall i sådant hänseende rysk

domstols laga kraftvunna beslut befordras till verkställighet i Sverige?........................................................» 495.

Utmätning. Angående utmätning. Laga kraft derå eller icke? « 679. Utmätning. Ägare af utmätt hemman låter efter utmätningen nedfälla derå växande skog. Vid sedermera anställd offentlig

auktion å hemmanet undantagas icke de nedfällda qvarlig-

s. 773 Sida 773 i årgången börjar här

gande träden från försäljningen. Äro vid sådant förhållande dessa skogseffekter i köpet inbegripna och tillfalla de köparen ? Sid. 596.

Utmätningsauktion. Angående påstådd skyldighet för förrättare af utmätningsauktion å fastighet att tillhandahålla köparen de för lagfarts vinnande erforderlige handlingar, behörigen karterade.................................» 334.

Utmätningsauktion. Se Nyttjanderättskontrakter.

Utskylder. Se Nyttjanderättskontrakter.

Vanfrejd. Genom brott sj'elf vanfrejdad man söker skilnad i äktenskap på grund af hustruns vanfrejd..............................» 231.

Vatten- oeh bröd-straffet. Lagförslag, uppgjordt af Regeringen, men af Högsta Domstolen afstyrkt, angående rättighet för den brottslige, som blifvit fälld till böter, men saknar tillgång till deras gäldande, att sjelf välja mellan vatten- och bröd-straffet och enkelt fängelse..................................................» 99.

Vattenfall. Se Afsöndring.

Vederlag. Se Fideikommiss jord.

Verkställighet. Se Utländska lagar.

Vexel. Om utlemnande af varor, sedan konkurs inträffat, då varorna liqviderats medelst accept å vexel, som acceptanten i

anledning af konkursen icke kunnat inlösa..................» 460.

Vexlar. Se Syssloman.

Vexling. Angående bevakning i banktjenstemans konkurs af for- • dran, uppkommen derigenom att tjenstemannen förskingrat penningar, som blifvit inlemnade för vexling..............« 190.

Viljadråp. Se Dråp.

Vilkor. Se Auktionsförrättare.

Vite. Se Kungöra.

Vittne. Se Testamente.

Vittnesberättelse. Se Värjemålsed.

Vårdslöst förfarande. Åtal emot gäldenär för vårdslöst förfarande emot sina borgenärer. Preskription. Jfr. denna tid-

skrift för år „1870, sid 329 .....................................» 246.

Värjemålsed. Åtal för falsk värjemålsed. Verkan i brottmål af vittnesberättelse, afgifven i en föregående civil tvist. ... » 732.

Växande skog. Se Utmätning.

Aborätt Se Kronohemman.

Aterval. Se Riksdagsman.

Agodelningsrätts kostnad. Se Ägoutbyte.

Ägoutbyte. Förutsättes, vid ägoutbyte enligt Skiftesstadgan, att de ägor, som skola utbytas, tillhöra särskilda jordägare? (Jemför årgången 1865; sid. 664; årgången 1867; sid. 578, och årgången 1869; sid. 330 .........................................» 413.

s. 774 Sida 774 i årgången börjar här

Ägcutbyte. Skall den, som väcker anspråk på ägoutbyte, hvilket anspråk ogillas såväl af ägodelningsrätt som af Högsta Domstolen, ensam ersätta kostnaden för ägodelningsrättens sammanträde; eller skola hans vederparter tillförbindas deltaga i denna kostnad?.............................................. Sid.

= utan sammanhang med laga skifte, bestrides af ena parten alltifrån förrättningens början. Skiftesstadgans 7 kap. Kostnaderna för förrättningen. Samma stadgas 12 §.....................» Arfdabalkens 6 kap. 1 §. Se Arf.

O.

Öretalet eller innehafvet, eller beggedera, del ningsgrund vid laga skifte?...........................................................»

603.

606.

599.

STOCKHOLMS UNIVERSITET

2 6 N0 V 1973

BIBLIOTEKET .