Naumanns tidskrift 1872 s. 675

Den 13 Januari 1869 försåldes å utmätningsauktion fasta egendomen mo 53 i Strandrotens första qvarter i Wisby, hvilken egendom, tillhörig förre handlanden N. O. Carlssons omyndiga barn, inropades af auditören S. Engström och konsuln J. P. Stahre, i egenskap af ombud för förre kaptenen L. Gardell. Den 20 April samma år uppgjordes liqvid för köpeskillingen 4,309 riksdaler 2 öre, hvarvid bestämdes, att, sedan afdrag för åtskilliga omkostnader till belopp af 309 rdr 30 öre ägt rum, återstoden af köpeskillingen 3,999 rdr 72 öre skulle användas sålunda, att dels sparbanken i Wisby, hos hvilken förmyndaren för Carlssons barn för 8,000 rdr belånat en af Carlsson den 10 Maj 1858 utställd och i egendomen samma dag intecknad skuldsedel å 12,000 riksdaler med ränta, tillerkändes 1,271 rdr 11 öre, dels ock bemälde barn bekomme för sin fordran hos fadern 2,728 rdr 61 öre.

Denna köpeskillingsliqvid, som delgafs Gardells förmyndare den 20 April 1869, öfverklagades icke, utan vann laga kraft.

I April 1870 instämde stadsfogden O. N. Hallgren, såsom dåvarande förmyndare för Carlssons omyndiga barn, till rådstufvurätten i Wisby auditören Engström och konsuln Stahre med yrkande att erhålla redovisning för om-

s. 676 Sida 676 i årgången börjar härKopiera citering

förmälda köpesummas nettobehållning ; hvaremot Engström och Stahre genstämde Hallgren med påstående att den omyndiga barnen tillerkända köpeskillingsandel måtte afräknas på en af Carlsson å hans barns vägnar den 8 Mars 1863 till Gardell utställd och den 9 i nyssnämnde månad i berörde fastighet intecknad skuldsedel å 8,600 riksdaler med ränta.

I denna rättegång upplyste Engström, att ifrågavarande fastighet inköpts af kopparslagaren Hultman, som då varit förmyndare för Carlssons barn; att köpeskillingen guldits på det sätt, att i Wisby sparbank för 8,000 rdr belånats ofvanomförmälda, af Carlsson utgifna skuldsedel å 12,000 rdr, och att Gardell försträckt återstoden af köpeskillingen 8,600 rdr emot erhållande af förenämnda, utaf Carlsson utgifna skuldsedel å sagde belopp; samt att förstnämnde 8,000 rdr, efter det mordbrand å egendomen föröfvats, blifvit betalda af städernas allmänna brandförsäkringsbolag och sedermera af Gardell godtgjorts bolaget.

Sedan majoren C. P. Claessen den 4 April 1870 blifvit af rådstufvurätten förordnad att såsom god man under förmyndareansvar bevaka Gardells rättsangelägenheter, instämde Claessen till bemälde rätt Hallgren med påstående, att, derest köpeskillingen för fastigheten icke finge afräknas på den af Carlsson utfärdade förbindelse å 8,600 riksdaler, Hallgren, såsom förmyndare för Carlssons barn, måtte förpligtas utgifva ej mindre sagde förbindelses hela belopp, än äfven innehållet af en utaf Carlsson likaledes å sina barns vägnar till Gardell eller ordres den 28 Mars 1867 utfärdad revers å 4,000 rdr med ränta.

Rådstufvurätten, som i ett sammanhang behandlade och afdömde dessa mål, yttrade angående de två första stämningarne, om hvilka nu ej är fråga: att som enligt omförmälde köpeskillingsliqvid, hvilken, såsom icke öfverklagad, måste lända till efterrättelse, köpeskillingen 3,999 rdr 72 öre blifvit bestämd att dels användas till betalning af Carlssons skuldsedel å 12,000 rdr med 1,271 rdr 11 öre och dels med återstoden 2,728 rdr 61 öre tillfalla förmyndaren för

s. 677 Sida 677 i årgången börjar härKopiera citering

Carlssons barn; samt viel sådant förhållande tillgång af köpeskillingen icke funnes för gäldande af Gardells intecknade fordran å 8,600 rdr, genkäromålet ogillades och Hallgren, i sin omförmälda egenskap, berättigades att af Gardells medel genom dennes förmyndare utbekomma 2,728 rdr 61 öre, jemte 6 procent ränta derå från den 20 April 1869 tills betalning skedde.

Till bestyrkande af sin talan, inlemnade Claessen de i stämningen åberopade två skuldebref, hvilka voro af denna lydelse :

a) »Till herr kaptenen L. Gardell erkänner jag mig å mina barns vägnar vara skyldig 8,600 rdr rmt, hvilket belopp, derå ränta till sex för hundra från den 1 sistlidne Oktober årligen erlägges, jag förbinder mig betala med 2,000 rdr efter ett års förutgången uppsägning, och med 2,000 rdr hvarje af de nästföljande tre åren, och 600 rdr det fjerde; och som dessa medel blifvit mig kontant försträckta till fullt liqviderande af köpeskillingen för den till mina barn inköpta egendomen, hus och gård n:o 53 i Strandrotens första qvarter, så medgifver jag, med stöd af rådstufvurättens härstädes tillåtelse, kaptenen Gardell att, utan mitt vidare hörande och på min bekostnad, till säkerhet för så väl kapitalbeloppet som förskrifna räntan erhålla laga inteckning i nyssnämnda egendom; hvilket reverseras och försäkras. Wisby den 8 Mars 1863.

N. O. Carlsson».

(Två vittnen);

Varande å denna skuldsedel tecknadt bevis, att inteckning för densamma meddelats i fastigheten den 9 Mars 1863;

b) »Till kaptenen L. Gardell eller ordres betalar undertecknad, å mina barns vägnar, vid anfordran en summa stor 4,000 rdr rmt jemte 6 procent ränta årligen tills betalning sker. Valuta enligt i dag uppgjord rakning bekommen, försäkras af Wisby den 28 Mars 1867.

N. O. Carlsson».

(Två vittnen).

s. 678 Sida 678 i årgången börjar härKopiera citering

Hallgren bestred Claessens käromål, enär, hvad anginge skuldsedeln å 8,600 riksdaler, Gardell varit upphofsman till mordbranden å den intecknade egendomen och sålunda vållat, att panten förlorat en stor del af sitt värde, samt, beträffande skuldsedeln å 4,000 rdr, det icke visadt blifvit, att Carlsson med rådstufvurättens tillstånd utfärdat samma skuldsedel. På fråga förklarade Hallgren sig icke kunna meddela något yttrande derom huruvida Carlsson egenhändigt undertecknat skuldsedeln å 4,000 rdr eller derför erhållit valuta.

Rådstufvurätten yttrade enligt utslag den 11 Juli 1870: att, enär någon anmärkning mot omförmälda två skuldsedlars riktighet icke blifvit framställd, Hallgren, utan afseende å hvad han deremot invändt, ålades att, emot erhållande af skuldebrefven i hufvudskrift, af sina myndlingars medel till majoren Claessen genast utgifva de i skuldebrefven förskrifna 12,600 rdr jemte fordrad ränta.

Hallgren vädjade till Svea hofrätt. Han hade väl icke framställt anmärkning emot skuldebrefvens verklighet, men bestridt deras infriande, då icke visadt blifvit, att Carlsson ägt vederbörande öfverförmyndares d. v. s. rådstufvurättens tillstånd att. såsom genom skuldsedlarne skett, skuldsätta sina barn. Gardell finge om betalning hålla sig till Carlsson, helst Hallgren vid förmynderskapets emottagande ej af Carlsson erhållit kunskap om skuldsedlarne och än mindre å barnens vägnar öfvertagit betalningsskyldighet för desamma. Hvad särskildt anginge det intecknade skuldebrefvet, funnes till detsammas gäldande icke någon tillgång af den iiitecknade och utmätningsvis försålda egendomen, hvilket väsendtligen föranledts deraf, att egendomen, just genom af Carlsson och Gardell anstiftad mordbrand å densamma, blifvit till det mesta förstörd. Om icke, på grund af hvad sålunda anfördt blifvit, motvädjade utslaget kunde upphäfvas, ville Hallgren ytterligare anmärka: att, sedan Carlsson och Gardell redan den 2 Februari 1867 öfverenskommit och försökt att verkställa mordbranden, hvilket försök dock då icke lyckats, egendomen i följd af samma mordbrandsförsök blifvit af brandstodskomitén

s. 679 Sida 679 i årgången börjar härKopiera citering

nedsatt i värde frän 25,350 rdr till 14,200 rdr, hvarigenom således myndlingarne tillskyndats en förlust af 11,150 rdr. Dessutom hade Gardell från och med år 1863 till den 9 April 1867, då egendomen genom mordbrand förstördes, ensam uppburit alla hyrorna af egendomen och således blifvit fullt godtgjord åtminstone för det intecknade skuldebrefvet. Vid sin vadeinlaga fogade Hallgren: a) rådstufvurättens utslag den 3 Augusti 1867 i omförmälda mordbrandsmål, af hvilket utslag inhemtades, att Carlsson den 30 Augusti 1866 hos bolaget Skandia för 5,000 rdr erhållit försäkring å lös egendom, som skulle tillhöra hans barn och befinnas i deras omförmälda egendom, hvilken den 24 April 1858 b rand försäkrats i städernas allmänna brandförsäkringsbolag för 25,350 rdr ; att Carlsson och Gardell en dag i November 1866 öfverenskommit att för ömsesidig vinning, påräknad i och för utbekommandet af brandförsäkringssummorna så väl för fastigheten, i hvilken Gardell ägde en större inteckning, som ock för lösegendomen, låta påtända fastigheten; att Carlsson i anledning deraf den 2 Februari 1867 ombesörjt brandanläggning, som dock upptäckts och förebyggts; att Gardell någon tid derefter med Carlssons goda minne vidtalat en tredje person att emot 1,000 rdr sätta eld på egendomen; att Gardell emellertid den 30 Mars samma år i städernas allmänna brandförsäkringsbolag försäkrat sin lösegendom för 5,000 rdr; att natten till den 9 April 1867 ånyo sattes eld å egendomen, hvars byggnader dels till grunden nedbrunno och dels skadades; samt att Carlsson och Gardell för deras omförmälde åtgöranden dömdes till tio års straffarbete och att ersätta all skada, som genom mordbranden tillskyndats brandförsäkringsbolagen; b) en från städernas allmänna brandförsäkringsbolag till brandstodskomitén i Wisby den 11 Mars 1868 aflåten skrifvelse, hvaraf inhemtades, att, sedan försök den 2 Februari 1867 gjorts att anstifta mordbrand å omförmälda egendom, och med anledning deraf komitén anmodats att anställa besigtning för utrönande om egendomens verkliga värde svarade mot försäkringssumman 25,350 rdr; så och efter det komitén nedsatt egendomens värde

s. 680 Sida 680 i årgången börjar härKopiera citering

till 14,200 rdr, hade styrelsen för bolaget godkänt denna värdering; hvarjemte och sedan egendomen snart derefter genom mordbrand antändts, och skadan å egendomen i följd af branden värderats till 8,305 rdr, bolaget förklarat sig vilja utbetala detta belopp, men icke något derutöfver.

Hofrätten yttrade i dom den 4 Maj 1871: att emedan, efter det Gardell vunnit inteckning i de omyndiga barnens omförmälda fasta egendom för sin fordran å åtta tusen sex hundra riksdaler, Gardell i samråd med barnens fader å den pantförskrifna och till tjugofem tusen tre hundra femtio riksdaler ursprungligen brandförsäkrade egendomen anstiftat mordbrand med den påföljd, att en del af byggnaden till ett brandförsäkradt värde af 8,305 riksdaler den 9 April 1867 nedbrunnit, hvarefter fastigheten med återstående åbyggnad blifvit å exsekutiv auktion försåld för 4,400 riksdaler; ty och då Gardell, som icke ens uppgifvit, mindre visat, att panten, ändå att den ej blifvit genom mordbranden försämrad, ej skolat förslå till betäckande af hans intecknade fordran, följaktligen ej kunnat anses berättigad att för bristen erhålla betalning af de omyndiga barnen; alltså och då Carlsson desto mindre kunde anses hafva varit berättigad att, på sätt som skett, genom skuldsedeln å fyra tusen riksdaler skuldsätta de omyndiga barnen, som hvarken genom skuldsedelns innehåll eller någon afgifven förmyndareräkning visadt blifvit, att något af den sålunda förskrifna summan kommit barnen till godo, blef, med ändring af rådstufvurättens utslag, käromålet ogilladt.

Claessen sökte i denna dom i underdånighet ändring. Då Gardell måst till städernas allmänna brandförsäkringsbolag utgifva all den ersättning, honom i och för hans delaktighet i mordbranden ålagts utbetala, samt Gardell derjemte ådömts ansvar, hade han dermed försonat sitt brott; och det kunde följaktligen icke vara lagligt att Gardell skulle, på sätt hofrätten nu dömt, utgifva ytterligare ersättning derigenom att han ginge miste om hvad genom den intecknade fastighetens försäljning ej utgått till betäckande af hans på lagligt sätt tillkomna fordran, emot hvars ursprung-

s. 681 Sida 681 i årgången börjar härKopiera citering

liga giltighet icke framstälts anmärkning. Det funnes icke någon möjlighet för Gardell att visa, att den fasta egendomen ej skolat förslå till betäckande af hans intecknade fordran, äfven om den icke genom mordbranden försämrats. Slutligen anmärktes att det icke vore Gardells skyldighet att visa, det de af Gardell försträckta 4,000 riksdalerna verkligen kommit de omyndiga barnen till godo. Hofrättens dom kunde följaktligen icke anses vara på lag grundad, hvarföre ock yrkades, att, med upphäfvande af densamma, käromålet måtte bifallas.

Nedre revisionen (revisionssekreterarne von Segebaden och Svedelius, den förstnämnde föredragande, och tillförordnade revisionssekreteraren Glimstedt) hemställde i underdånigt betänkande den 27 December 1871, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofrättens dom, så vidt sökandens påstående att på grund af skuldsedeln den 28 mars 1867 utbekomma fyra tusen riksdaler jemte ränta blifvit ogilladt; men emedan, vidkommande målet i öfrigt, anmärkning icke förekommit mot riktigheten af skuldebrefvet den 8 Mars 1863, hvilket, enligt hvad detsamma innehölle, blifvit af Carlsson å hans omyndiga barns vägnar utgifvet för af Gardell kontant försträckta medel, hvilka blifvit använda till betalande af köpeskillingen för ifrågavarande, åt de omyndiga inköpta fastighet; ty och då utredt blifvit, att Gardell, som till säkerhet för skuldebrefvets innehåll undfått inteckning i nämnde fastighet, efter det densamma blifvit den 13 Januari 1869 utmätningsvis försåld, af köpeskillingen icke erhållit liqvid för skuldebrefvet, och den omständighet att, såsom å svarandesidan föregifvits, Gardell vållat, att brandförsäkringsvärdet å den intecknade fastigheten blifvit nedsatt från 25,350 rdr till 14,200 rdr, icke kunde fritaga de omyndiga från skyldighet att skuldsedeln inlösa; alltså tillstyrkte nedre revisionen i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte, med ändring af hofrättens dom, fastställa rådstufvurättens beslut, hvarigenom svaranden förpligtats att till sökanden utgifva 8,600 rdr jemte sex procent ränta derå från den 1 Oktober 1868 till dess betalning skedde.

s. 682 Sida 682 i årgången börjar härKopiera citering

Saken afgjordes i Högsta Domstolen den 11 Mars 1872, hvarvid justitierådet Strandberg yttrade: »Jag pröfvar rättvist gilla hofrättens dom, i hvad sökandens påstående att på grund af skuldsedeln den 28 Mars 1867 utbekomna fyra tusen riksdaler jemte ränta blifvit ogilladt; men emedan, vidkommande målet i öfrigt, anmärkning icke förekommit mot riktigheten af skuldebrefvet den 8 Mars 1863, hvilket, enligt hvad detsamma innehåller, blifvit af Carlsson å hans omyndiga barns vägnar utgifvet för af Gardell kontant försträckta medel, hvilka blifvit använda till betalande af köpeskillingen för ifrågavarande, åt de omyndiga inköpta fastighet; ty och som upptagandet af berörda lån för de omyndiges räkning måste antagas hafva skett med samtycke af den domstol, under hvilken förmyndarevårdnaden lydde, enär rådstufvurätten till säkerhet för skuldebrefvets innehåll beviljat inteckning i förenämnda egendom; samt utredt blifvit, att Gardell, efter det fastigheten är vorden den 13 Januari 1869 utmätningsvis försåld, af köpeskillingen icke erhållit liqvid för skuldebrefvet; alltså och då den omständighet att, såsom å svarandesidan föregifvits, Gardell vållat, att brandförsäkringsvärdet å den intecknade fastigheten blifvit nedsatt från 25,350 rdr till 14,200 rdr icke kan fritaga de omyndigas förmyndare från den skyldighet att skuldebrefvet inlösa, som honom eljest ålegat, pröfvar jag för min del rättvist, med ändring af hofrättens dom, fastställa rådstufvurättens beslut, såvidt svaranden derigenom förpligtats att af de omyndiges tillgångar till sökanden utgifva 8,600 rdr jemte sex procent ränta derå från den 1 Oktober 1868 till dess betalning sker».

Justitieråden Lagerstråle och Olivecrona instämde med justitierådet Strandberg.

Justitierådet Wretman anförde: »Som, hvad angår sökandens kraf på grund af den utaf förre handlanden Carlsson, i egenskap af förmyndare för sina omyndiga barn, den 8 Mars 1863 till Gardell utfärdade skuldsedel å 8,600 rdr med ränta, derför inteckning den 9 i samma månad beviljats uti den bemälde omyndige då tillhörande fasta egendomen

s. 683 Sida 683 i årgången börjar härKopiera citering

n:o 53 i Strandrotens första qvarter i Wisby stad, Gardells förmyndare, enligt min åsigt, icke ådagalagt sådana förhållanden, att de omyndige barnens förmyndare, sedan fastigheten på ofvanomförmälda sätt blifvit till dess värde förminskad och sedermera barnen frångått, lagligen kan förpligtas att med annat barnens gods hålla Gardell skadeslös för hvad han till skuldsedelns gäldande icke kunnat af köpeskillingen för den intecknade fastigheten utfå; alltså och på de af hofrätten, i fråga om Carlssons ofvanberörda, den 28 Mars 1867 utgifna skuldsedel, anförda skäl, pröfvar jag rättvist hofrättens öfverklagade domslut att gilla».

Justitierådet Carleson utlät sig: »Emedan förmyndare ej äger att i andra än af lagen uppgifna hänseenden föreställa myndlingens person, samt rätt att med personlig gäld belasta myndlingen finnes hvarken i allmän lag eller särskild författning vara förmyndare medgifven, utan fasthellre af föreskrifterna om förvaltningen af omyndigs egendom samt om betalningen af och ansvaret för sådan skuld, som till omyndig genom arf öfvergått, visar sig att till förmyndarens pligt hör att myndlingen från personlig gäld frigöra, vid hvilket förhållande ifrågakomne, utaf förre handlanden Carlsson, såsom hans omyndiga barns förmyndare, den 8 Mars 1863 till Gardell utfärdade förbindelse å 8,600 rdr med ränta icke kunnat ådraga svarandens myndlingar betalningsansvar med annan deras egendom än den till säkerhet fölförbindelsen intecknade, från de omyndiga utmätta och numera handräckningsvis försålda fastigheten n:o 53 i Strandrotens första qvarter i Wisby; ty och då ostridigt är, att vid den öfver fastighetens försäljning af offentlig myndighet uppgjorda köpeskillingsliqvid, som af Gardell lemnats oklandrad, Gardell icke för sin intecknade nyssberörda fordran fått sig någon betalning ur köpeskillingen för fastigheten tillerkänd; pröfvar jag rättvist fastställa det slut, hvaruti hofrätten stannat».

Justitierådet Cramer förenade sig med justitierådet Carleson.

s. 684 Sida 684 i årgången börjar härKopiera citering

Justitierådet Södergren, instämde uti den af justitierådet

Strandberg yttrade mening.

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 17 April 1872.