Naumanns tidskrift 1877 s. 220

Den 14 Juli 1871 inköpte Sven Otto Hansson af Maria Elisabeth Olsdotter 3/8 mtl Hattefjell, men, enär vederbörande häradsrätt vägrade meddela lagfart å köpet, blef detsamma den 17 December 1872 upphäfdt, hvarvid emellan kontrahenterne skriftligen träffades den »förening», att om Hansson genom de fordringar, han på grund af köpet måst inlösa, bringade hemmanet på utmätningsauktion, skulle

s. 221 Sida 221 i årgången börjar härKopiera citering

Hansson till Olsdotter, dä han utfåst sig att å utmätningsauktion bjuda 8,000 rdr, betala ett kapital af 1,314 rdr, derest han blefve inropare af hemmanet till förstnämnda pris, men, om han inköpte hemmanet till högre eller lägre pris, skulle han svara endast för sistberörda belopp med rättighet att derifrån fa afdraga lagfarts- och auktionsm. fl. omkostnader och utgifter enligt räkning.

För skuld till häradsskrifvaren L. T. de Verdier enligt domstols utslag den 22 Januari 1873 blef hemmanet utmätt och den 29 påföljde Oktober å exsekutiv auktion försåldt, clervid detsamma af häradsskrifvaren de Verdier inropades för 6,500 rdr.

Till Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt blef emellertid Hansson af Olsdotter instämd med påstående, att, som han icke, på sätt han i öfverenskommelsen af den 17 December 1872 sig utfäst, å auktionen för hemmanet bjudit 8,000 rdr, utan låtit detsamma få inropas för lägre pris, Hansson måtte varda ålagdt till Olsdotter utgifva 1,314 rdr, efter afdrag i enlighet med den träffade öfverenskommelsen, jemte laga ränta.

Hansson bestred käromålet: Han hade icke ansett sig förbunden inropa hemmanet, enär Olsdotter vägrat lemna honom fullmagt att lyfta ôfverskottet å köpesumman, hvartill han ansett sig berättigad, för att kunna göra afbetalningar å de tider, som i första köpeafhandlingen varit bestämda.

Enligt den med anledning af exsekutiva auktionen uppgjorde köpeskillingsliqvid, som visade ett öfverskott af 308 rdr 12 öre Olsdotter till godo, hade Hansson icke vid likviden uppträdt såsom fordringsegare; och uppgick utmätningsoch auktionskostnaden till 116 rdr 66 öre.

A Hanssons sida afhördes de Verdier såsom vittne, dervid han berättade: Vittnet' hade kort före 2:a auktionen uppsatt koncept till fullmagt, enligt hvilken Hansson, i händelse han inropade hemmanet, berättigades att, å Olsdotters vägnar, uppbära ôfverskottet å köpesumman, men vid auktionstillfället vägrade emellertid Olsdotter lemna sådan fullmagt, under uppgift, att hon ville kontant erhålla köpeskillingen,

s. 222 Sida 222 i årgången börjar härKopiera citering

för att derigenom komma i åtnjutande af ett i hemmanet intecknadt belopp af 500 kronor, som gått förloradt. Hansson hade, med anledning deraf, erbjudit, att beloppet finge afdragas. Emellertid försåldes hemmanet å 3:dje auktionen, hvarvid Hansson afstod från inrop, enär han icke kunnat anskaffa penningar till hela köpeskillingens inbetalande inom föresatt tid.

Här.r:n yttrade i utslag den 15 Mars 1875: att, enär Hansson, som, enligt åberopade föreningen, åtagit sig att söka bringa Olsdotters omförmälda hemman å utmätningsauktion och att dervid inropa detsamma för 8,000 rdr, derjemte förbundit sig att, ehvad han köpte hemmanet till detta eller högre eller lägre pris, betala Olsdotter 1,314 rdr, dock med afdrag för lagfarts-, auktions- m. â. kostnader; alltså, ehuru Hansson icke å den sedermera den 29 Oktober 1873 hållna utmätningsauktion inköpt hemmanet, utan detsamma dervid blifvit såldt till en annan person för 6,500 rdr, pröfvade likväl här.r:n, utan afseende å Hanssons invändning, att Olsdotter vägrat gifva honom fullmagt att uppbära ôfverskottet å köpesumman, derom föreningen icke innehölle något vilkor, rättvist ålägga Hansson att, emot qvitto, till Olsdotter genast betala utfästa beloppet 1,314 kronor jemte 5 procent ränta från stämningsdagen eller 14 dagar från den 2 November 1874 till dess liqvid komme att sko, med rättighet för Hansson att härå afdraga utmätnings- och auktionskostnåden, 116 rdr 66 öre, äfvensom att af Olsdotter återfordra ersättning för de kostnader i öfrigt, hvartill han på grund af föreningen kunde vara berättigad.

Hansson vädjade till Göta hofrätt: Den skriftliga föreningen, som borde tolkas efter dess ordalydelse, innehölle ingalunda någon förpligtelse för Hansson att betala 1,314 kronor, derest han icke inköpte hemmanet. Om han kunde dertill anses skyldig, ville han åtnjuta afdrag för det belopp, 308 kronor 12 öre, Olsdotter haft i öfverskott å köpeskillingen, enär, i motsatt fall, Olsdotter skulle erhålla ett större belopp, än som varit parterne emellan öfverenskommet, för

s. 223 Sida 223 i årgången börjar härKopiera citering

den händelse Hansson å auktionen inropat hemmanet. Hansson yrkade upphäfvande af här.r:ns utslag.

Olsdotter bestred ändringssökandet likasom ock Hanssons yrkande om afdrag af 308 kronor 12 öre, helst här.r:n lemnat honom öppet att återfordra den ersättning, hvartill han kunde vara berättigad.

Hofr:n meddelade den 17 December 1875 följande dom: att, som Hanssons utfästelse att, i händelse ifrågavarande 3/8 mtl Hattefjell blefve utropadt till försäljning å utmätningsauktion, för hemmansdelen bjuda 8,000 kronor, icke, enligt lag, för Hansson medfört förbindande verkan, samt hans uraktlåtenhet att uppfylla berörde utfästelse följaktligen icke kunde leda till forpligtelse för Hansson att betala större eller mindre del af det belopp han, derest hemmansdelen af honom inropades, åtagit sig att till Olsdotter erlägga, pröfvade hofr:n, med upphäfvande af här.r:ns utslag, lagligt att stämningspåståendet beträffande sjelfva saken ogilla.

Om denna dom förenade sig hofrättsrådet Westring, assessorerne Bergius och Hesse samt v. här.höfd. Andersson, den sistnämnde referent.

Hofrättsrådet Ekerman var ifrån beslutet skiljaktig och yttrade: »Enär ifrågavarande, i sammanhang med aftal om återgång af ett emellan parterne den 14 Juli 1871 afslutadt köp om 3/8 mtl Hattefjell, den 17 December 1872 träffade öfverenskommelse innefattade åtagande af Hansson att, i händelse han genom de fordringar, han på grund af köpet måst inlösa, bringade nämnde hemmansdel på utmätningsauktion, då han åtagit sig att bjuda 8,000 rdr, till Olsdotter erlägga 1,314 rdr, derest han till nämnda, eller högre eller lägre pris blefve inropare af hemmansdelen, men detta åtagande, vid det af handlingarne upplysta förhållande att hemmansdelen blifvit utmätt för godtgörande af häradsskrifvaren L. T. de Verdiers fordran hos Olsdotter, utan att ens uppgifvet blifvit, att denna fordran varit ibland de Hansson i följd af köpet måst inlösa, icke kan, på sätt Olsdot-

s. 224 Sida 224 i årgången börjar härKopiera citering

ter påyrkat, ega tillämpning, förenar jag mig i det slut, hvari hofr:ns öfrige ledamöter i saken stannat».

Olsdotter sökte ändring hos Kongl. Maj:t under anförande, att afsigten med den parterna emellan träffade förening varit den att, med upphäfvande af köpeaftalet, Hansson skulle tillförbinda sig att genom utmätning af sin fordran hos Olsdotter åstadkomma, att hemmansdelen blefve å exsekutiv auktion försåld, äfvensom att dervid inropa densamma och hålla Olsdotter skadeslös för den händelse att inropspriset blefve lägre än Olsdotter af Hansson sig betingat; och yrkade Olsdotter, som ansåg, att parterne varit af lag oförhindrade till ett sådant aftals ingående, att, med upphäfvande af hofr:ns beslut, här.r:ns utslag måtte fastställas.

N. Rev. (konst, rev.-sekr. Herslow och t. f. rev.-sekr. Lilliestråle), hemstälde, att, enär Hansson icke, såvidt uppgifvet vore, bragt ifrågavarande hemman på utmätningsauktion, ocli den förutsättning, hvarunder åberopade öfverenskommelsen enligt dess ordalydelse skulle ega tillämplighet, följaktligen icke i förevarande fall inträffat, Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla det slut, hvari hofr:n stannat.

Föredraganden, t. f. rev.-sekr. Cöster hemstälde, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofr:ns dom.

Saken föredrogs den 12 September 1876 inför H. D., hvars fleste ledamöter (just.råden Södergren, Cramér, Almqvist och von Segebaden), funno ifrågavarande förening, efter hvad angående dess syftning och rätta förstånd varit parterne emellan ostridigt, hafva inneburit förpligtelser å ömse sidor och sålunda vara att anse såsom för beggedera förbindande; och prôfvade bemälde ledamöter rättvist att, med ändring af hofr:ns dom i sjelfva saken, fastställa här.r:ns deri gifna, af Olsdotter icke öfverklagade beslut.

Just.råden Bolin, Rabe och Huss förenade sig i det yttrande att, emedan Hansson, hvilken å frivillig auktion från Olsdotter tillhandlat sig 3/8 mtl Hattefjell, enligt Olsdotters obestridda uppgift, för 8,000 kronor, sedermera genom omstämda, emellan parterne, i sammanhang med träffadt aftal om återgång af berörde köp, slutna afhandling förbundit

s. 225 Sida 225 i årgången börjar härKopiera citering

sig att på exsekutiv auktion, hvarå hemmanet, efter hvad afhandlingen antydde, borde genom Hanssons försorg utbjudas, inropa detsamma för 8,000 kronor och, ehvad han köpte hemmanet för nämnde eller högre eller lägre pris, betala till Olsdotter 1,314 kronor efter afdrag dock af lagfarts-, auktions- och flera omkostnader och utgifter; ty och som utredt vore, att ä utmätningsauktion den 29 Oktober 1873 fastigheten inköpts af annan person för allenast 6,500 kronor; men, jemlikt ifrågavarande afhandling, Hansson, derest han inhandlat fastigheten, varit berättigad att, sedan han till Olsdotter fullgjort sin i afhandlingen utfästa betalningsskyldighet, innehålla hvad Olsdotter eljest skolat af köpeskillingen bekomma, samt upplyst vore, att, enligt liqviden öfver köpeskillingen för det utmätningsvis sålda hemmanet, Olsdotter egde af densamma erhålla 308 kronor 12 öre; alltså pröfvade just.råden rättvist att, med ändring af hofr:ns dom, på det sätt bifalla Olsdotters käromål, att Hansson af just.- råden förpligtades att, efter afdrag från 1,314 kronor af ej mindre 116 kronor 66 öre, såsom här.r:n stadgat, än äfven 308 kronor 12 öre, till Olsdotter emot qvitto utgifva återstående 889 kronor 22 öre jemte o procent ränta derå, beräknad efter ty här.r:n föreskrifvit; egande, i enlighet med här.r:ns utslag, Hansson att emot Olsdotter särskildt föra talan om hennes åläggande att gälda kostnader, som, i händelse Hansson å utmätningsauktionen inköpt hemmanet, Olsdotter kunnat, på grund af ofvanomförmälda afhandling, anses skyldig att honom godtgöra.

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 4 Oktober 1876.

Naumann, Tidskr. f. lagstiftn. etc. 14:de arg.