Testamente, enligt hvilket enkas giftorätt skulle ur dödsboet uttagas i diverse lösören, men en gift dotters laglott efter bouppteckningsvärdet, ändras sålunda, att boet skulle delas i lotter enligt 12 kap. 3 § Ärfdabalken.
1 juli 1878
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1879, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,6 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 190–192 i årgången 1879. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Sidhänvisning: innehållsförteckningen anger s. 3 för det här referatet, men referatet börjar på s. 190 enligt sidhuvudet. Sidhuvudet gäller här; avvikelsen redovisas i stället för att döljas.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sextonde årgången, 1879 i litteraturen — s. 190–192 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 1 Juli 1878». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
I testamente den 5 Februari 1876 förordnade borgmästaren Malmborg, att hans hustru Louise Malmborg skulle, efter hans död, jemte sin giftorätt i makarnes gemensamma bo, intill sin död till oinskränkt disposition bibehålla och draga afkomsten af borgmästaren Malmborgs andel i boet, så att hans dotter Anna, gift med generalkonsuln John Ahlström, erhölle endast sin laglott att utgå efter bouppteckningsvärde och sedan deraf guldits Ahlströms skuld till boet; dock att de Ahlströms hustru sålunda tillfallande medel icke finge af Ahlström lyftas, utan skulle förvaltas af förmyndårekammaren i Stockholm med rätt för Ahlströms hustru att under sin lifstid sjelf uppbära räntan deraf, samt att, sedan jemväl Malmborgs hustru aflidit, den af henne dittills innehafda hälft af Malmborgs bolott till det belopp, hvartill densamma enligt bouppteckningen efter honom uppgått, skulle tillfalla Ahlströms hustru eller, om hon då vore död, hennes barn, med enahanda förbehåll i afseende å afkomsten deraf under hennes lifstid, som i fråga om hennes laglott vore i testamentet stadgadt.
Borgmästaren Malmborg afled den 15 Mars 1876 och efterlemnade såsom sterbhusdelegare sin förbemälda enka och makarnes dotter. Enligt bouppteckningen uppgingo tillgångarne i boet till 115,077 kr. 14 öre, hvaraf lösörepersedlar till värde af 9,061 kr. 14 öre samt återstoden aktier och fordringar. Behållningen uppgick till 109,442 kr. 25 öre.
s. 191 Sida 191 i årgången börjar här
Angående delning af dödsbo i lotter enl. 12: 3 Ä. Б. m. m. 19
I stämning å enkan Malmborg till rådst.r:n i Malmö yrkade Ahlström, ett enär, om Ahlströms hustrus laglott skulle beräknas . efter bouppteckningsvärdet, men enkan Malmborgs lott i boet utgå in natura, Ahlströms hustru i sjelfva verket skulle erhålla mindre än på hennes laglott rätteligen belöpte, helst bouppteckningsvärde icke utgjorde laglig grund för bestämmande af ett dödsbos verkliga behållning, testamentet måtte i denna del upphäfvas och makarne Malmborgs hela bo säljas.
Enkan Malmborg genmälde: Testamentet vore icke i klandrade delen stridande mot lag. Ingen kunde tvinga enkan att realisera den andel af boet, som tillhörde henne i giftorätt. Den del eller hälften af makens lott, som tilllagts henne genom testamentet, vore att hänföra under samma kategori. Sedan enkan uttagit sina tre fjerdedelar, finge Ahlström gerna realisera sin fjerdedel.
Genom utslag den 19 Februari 1877 förklarade rådst. r:n: att, som testamentet, i hvad det rörde Ahlströms hustrus laglott, vore stridande mot lag, käromålet bifölles i så måtto, att Ahlström i egenskap af sin hustrus målsman skulle vara berättigad att, utan hinder af testamentets motsatta bestämmelse, lyfta och förvalta samma laglott, hvilken likväl borde utgå på sätt testamentsgifvaren förordnat, efter bouppteckningsvärde, enär stadgandet derom för så beskaffadt bo icke kunde anses oförenligt med lag, i följd hvaraf testamentet allenast med nyssnämnda rättelse skulle ligga till grund för arfskiftet emellan parterne.
Ahlström vädjade till hofr:n öfver Skåne och Blekinge: Det vore lämpligast att å auktion sälja lösegendomen och derefter fördela auktionsbeloppet. Om Ahlströms derutinnan framstälda påstående icke bifölles, yrkade han likväl, att testamentets stadgande om laglottens uttagande efter bouppteckningsvärde måtte upphäfvas och lagens föreskrifter i detta hänseende lända till efterrättelse.
I dom den 13 Juli 1877 yttrade hofr:n: att emedan enligt K. F. den 21 December 1857 icke någon finge genom testamente bortgifva eller annorledes förordna, om bröstarf-
s. 192 Sida 192 i årgången börjar här
vinges laglott; samt Malmborg alltså icke varit berättigad förordna, att hans med Ahlström gifta dotters laglott skulle utgå efter bouppteckningsvärde, medan deremot enkan Malmborgs giftorätt, om hvars beräkning någon föreskrift icke blifvit i testamentet lemnad, följaktligen skulle uttagas 7 sjelfva varorna; ty och som lagen i 12 kap. 3 § Ä. B. stadgade att vid skifte efter död man enka egde först uttaga sin fördel och dernäst sin giftorätt efter lottning, pröfvade hofr:n rättvist att, med ändring af rådst.r:ns utslag % denna del, stadga, att vid skifte af makarne Malmborgs bo, sedan enkan Malmborgs fördel utgått, återstoden af boet skulle delas i två lika lotter, af hvilka enkan Malmborg egde taga ena lotten samt, efter det morgongåfva, derest enkan Malmborg fordrade sådan, afräknats från andra lotten, det återstående af denna lott likaledes utlades i två lika delar, af hvilka enkan Malmborg egde uttaga ena delen och den andra tillfölle hustru Ahlström.
I denna dom sökte enkan Malmborg i und. ändring ocli yrkade, att Kongl. Maj:t måtte, med upphäfvande af hofr:ns dom, fastställa det slut, hvartill rådst.r:n i utslaget kommit.
I afgifvet betänkande hemstälde N. Rev. (rev.sekr:ne Lagergren och Abergsson, den senare föredragande, samt t. f. rev.sekr. Westman), att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofr:ns dom.
Saken föredrogs den 1 Juli 1878 inför H. D. (i närvaro af just.råden frih. Leuhusen, Almqvist, Rabe, Huss, von Segebaden, Svedelius och Östergren), dervid H. D. biföll N. Rev:s underdåniga betänkande.
Kongl. Majits dom utgafs den 16 Juli 1878.