Angående lösen af en tomtedel (i Oskarshamn) samt nedsättande af nämnd för sådan lösens bestämmande.
1 april 1879
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1880, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,9 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 43–47 i årgången 1880. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjuttonde årgången, 1880 i litteraturen — s. 43–47 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom utgafs den 1 April 1879»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Uti en till rådst.r:n i Oskarshamn ingifven skrift anhöll handlanden F. Johansson, i egenskap af innehafvare af firman G. & F. Johansson, att som, enligt beslut af stadsfullmäktige i Oskarshamn, drätselkammaren låtit till en gata, benämnd Äpplegränd, utlägga så stor del af firmans tomt röda n:r 108, som enligt 1845 års karta öfver staden vore till nämnda gata afsedd, rådst.r:n måtte i öfverensstämmelse med föreskrifterna i 2 § af K. F. den 14 April 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, utfärda stämning å vederbörande samt i öfrigt vidtaga åtgärder för tillsättande af särskild nämnd för bestämmande af den firman tillkommande lösen för jorden och annan ersättning.
Drätselkammaren anmärkte i ingifven förklaring, att någon ersättning icke lagligen borde tillkomma firman för den jord, firman frångått till ifrågavarande gata, hvilken redan varit å stadens karta utlagd innan firman tillhandlat sig de tomter, som kommit i mistning af samma jordrymd, samt bestred derjemte firmans eganderätt till den del af frångångna jorden, som tillhörde svart tomtnummer, likasom drätselkammaren icke obetingadt kunde vitsorda sådan rätt till firmans öfrige för förenämnda behof använda tomtdelar, tillhörande rödt nummer.
Enligt utslag den 30 Oktober 1876 fann rådst.r:n sig icke kunna för tillfället meddela den begärda stämningen eller vidtaga för öfrigt påkallade åtgärder, utan hänvisades Johansson och drätselkammaren att den af dem, som funne sig befogad, sin talan i tvistefrågan i laga ordning anhängiggöra och utföra.
Johansson öfverklagade berörda utslag hos Göta hof-
s. 44 Sida 44 i årgången börjar här
rätt, som, enär på ansökning af Johansson de af honom åberopade förhållanden icke kunde föranleda utfärdande af sådan stämning, som i ansökningen afsåges, genom utslag den 20 Mars 1877 faststälde det slut, hvartill rådst.r:n i ärendet kommit.
Firman instämde derefter drätselkammaren till rådst.- r:n med påstående, att då drätselkammaren förnekat firmans eganderätt till ifrågavarande tomtdel, drätselkammaren måtte åläggas styrka bättre rätt dertill, eller, om sådant ej kunde ske, firmans eganderätt till tomtdelen förklarades ostridig; att, då derefter alla vilkor för tillsättande af expropriationsnämnd i enlighet med ofvannämnda K. F. blifvit uppfyllda, drätselkammaren måtte förpligtas till firman erlägga lösen för den afträdda jorden jemte öfriga ersättningar efter bestämmande af sådan nämnd; samt att drätselkammaren måtte åläggas betala ränta å blifvande lösesumman för jorden från den tid firman genom stadens besittningstagande af densamma varit i mistning af afkomst deraf.
Firman anförde vidare, att ersättning fordrades för hela den del af tomten, som åtgått till Äpplegränden, äfvensom för den mindre tomtdel, som låge söder om gränden, skiljd från öfriga tomten.
Drätselkammaren genmälde, att bolaget borde med fastebref styrka huru stor areal, som inköpts; att landtmätare borde utreda huru stor del af gatan, som ingått i firmans köp; samt att drätselkammaren derefter ville utgifva lösen för hvad firman sålunda innehade mindre än fastebrefvet innehölle, hvilken lösen borde bestämmas af gode män, icke af expropriationsnämnd; hvaremot yrkandet om ränta å blifvande lösesumman äfvensom om inlösandet af tomtdelen söder om gränden bestredes.
Uti utslag den 23 Juli 1877 utlät sig rådst.r:n — jemte det rådst.r:n efter anmärkande bland annat, att genom ett af v. komm.landtmätaren C. J. Reickhardt den 16 September 1876 meddeladt bevis vore ådagalagdt, att å den år 1845 öfver köpingen Döderhultsvik upprättade karta Äpplegränd tydligen vore dragen öfver tomterne under röda n:o
s. 45 Sida 45 i årgången börjar här
108 och 108a, så att till samma gata blifvit afsedda omkring 1,239 qvadratalnar af förra tomten och ungefär 63 qvadratalnar af den sednare, och att dessutom omkring 190 qvadratalnar af tomten under röda n:o 108 afsetts att tillläggas tomten under röda n:o 108a för att dermed sammanslås till en tomt med svart n:o 158, förklarat firmans eganderätt till den del af tomten under röda n:o 108, som genom upptagandet af Äpplegränd blifvit firman frånhänd, vara ostridig, — att, enär firmans påstående att lösen för den afträdda jorden måtte bestämmas af särskild nämnd blifvit genom hofr:ns ofvananmärkta utslag den 20 Mars 1877 på anfördt skäl ogilladt och således af rådst.r:n måste lemnas utan afseende, men firman hade lagligt anspråk på ersättning för värdet af den på sätt ofvan blifvit nämndt firman frånhända jord, dertill skäligen måste hänföras endast den del af tomten under röda n:o 108, som i Äpplegränd innefattades, eller ungefar 1,239 qvadratalnar deraf, blefve firmans talan härutinnan i den mån bifallen, att drätselkammaren ålades, vid utmätningspåföljd, att till firman utgifva värdet af samma jord med det belopp, som i brist af godvilligt åsämjande parterne emellan borde bestämmas af tre gode män, af hvilka hvardera af parterne valde en och desse två utsågo den tredje; men tredskades någon af parterne eller gode männen att sin valrätt utöfva, tillkomme densamma vederbörande exsekutor; samt att hvad anginge firmans yrkande om utbekommande af ersättning för det firman varit i saknad af inkomst af ifrågavarande jord frår den tid, densamma af staden blifvit tagen i besittning, så emedan firman måste anses lagligen berättigad till utbekommande af sådan ersättning, men rådst.r:n saknade grund för bestämmandet deraf, förklarade rådst.r:n att ersättningens belopp skulle blifva föremål för pröfning af de gode män, om hvilkas väljande förut blifvit föreskrifvet.
Firman vädjade till Göta hofrätt och anförde: att hofr:ns utslag den 20 Mars 1877, meddeladt då tvist om eganderätt egde rum, icke utgjorde hinder för ersättningens bestämmande af expropriationsnämnd; att afgörandet genom gode
s. 46 Sida 46 i årgången börjar här
män vore olagligt; att jemlikt 14 § i K. F. den 14 April 1866, den mindre, söder om gränden belägna tomtandelen, som för firman vore utan allt värde, jemväl borde lösas; samt att i följd häraf ersättningen för de förflutna åren borde bestämmas af nämnd och jemväl omfatta godtgörelse för tomtdelen.
Hofr:n utlät sig medelst dom den 10 Maj 1878: att enär uppenbart vore, att de 190 qvadratalnar af tomten under röda nummer 108, som genom Äpplegränds upptagande blifvit afskilde från öfriga delen af samma tomt, skulle blifva för firman onyttige, staden Oskarshamn, jemlikt 14 § i K. F. den 14 April 1866, förklarades vara pligtig lösa jemväl förutnämnda del af sagde tomt; och emedan det lagligen ålegat staden att samtidigt med besittningstagandet af den jord, som erfordrats för berörda gränd, draga försorg derom att, i öfverensstämmelse med omförmälda K. F., nämnd blifvit tillsatt för bestämmande af den lösen och annan ersättning, som i omstämda hänseendet borde firman tillkomma, men staden sådant uraktlåtit, pröfvade hofr:n rättvist att, med ändring af rådst.r:ns utslag härutinnan, sålunda bifalla käromålet i dessa delar, att staden förpligtades att till viss dag ombesörja att, i enlighet med berörda K. F., nämnd blefve utsedd för att bestämma dels den lösen som borde af staden erläggas såväl för den jord, som af tomten under röda n:o 108 användts för Äpplegränd, som ock de 190 qvadratalnar jord af samma tomt, hvilka genom gränden blifvit från öfriga tomter afskiljde, dels ock den ersättning, som skulle tillkomma firman för det denna varit i saknad af inkomst af jorden från den tid, densamma af staden togs i besittning, vid äfventyr att firman eljest egde att föranstalta derom på stadens bekostnad.
Drätselkammaren yrkade ändring hos Kongl. Maj:t.
N. Rev. (rev.sekr. Herslow samt t. f. rev.sekr:ne Hasselrot och Dickson, den sednare föredragande) hemstälde i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofr:ns dom.
Vid sakens föredragning den 10 Mars 1879 inför H. D,
s. 47 Sida 47 i årgången börjar här
(i närvaro af just.råden Södergren, frih. Leuhusen, Wretman, Naumann, Huss, Svedelius och Ostergren), blef N. Rev:s betänkande bifallet.
Kongl. Maj:ts dom utgafs den 1 April 1879.