Konkursbo har ansetts icke vara behörigt att föra talan om ansvar för förmögenhetsbrott (ocker), begånget mot konkursgäldenären innan han försattes i konkurs.

3 april 1939


Så kom uppgifterna hit

  • Källa: NJA I 1939, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981; det här avgörandet finns inte där.
  • Fulltext tillfälligt nedtagen i väntan på pseudonymisering av personuppgifter. Referatet är omläst ur sidbilderna, men texten innehåller personuppgifter om enskilda och publiceras inte förrän de är pseudonymiserade. Sidan visar bandets egna uppgifter — rubrikmeningen, lagrummen, bandets hänvisningar och citeringarna. Läs referatet i det tryckta bandet.
  • Väntar på kontrolläsning: rubrikmeningen — bandets spärrade ingress, tills vidare maskinellt OCR-läst och inte kontrollerad mot sidbilden. Enstaka ord kan vara felavlästa.
  • Sidor: s. 167–170 i det tryckta bandet
  • Referatnummer: 49, ur sidhuvudet — därav kolonformen NJA 1939:49

Sidbilderna publiceras inte, och brödtexten publiceras inte förrän personuppgifterna är pseudonymiserade.

Hänvisade avgöranden

  • NJA 1897 s. 53
  • NJA 1908 s. 514
  • NJA 1909 s. 305
  • NJA 1911 s. 42
  • NJA 1912 s. 95

Ur bandet

Fulltext tillfälligt nedtagen i väntan på pseudonymisering av personuppgifter.

Referatet står på s. 167–170 i NJA I 1939.

Behandlas i litteraturen (3)

  1. Welamson, Konkursrätt (1961) s. 336
  2. Cervin, Ocker som civilrättslig företeelse (1984) s. 44
  3. Rosén, Förlagsrätt (1989) s. 467