”Hakvin och Elvira”
Spörsmål om res judicata och bevisskyldighet i tvistemål.
24 oktober 1975
Så kom uppgifterna hit
- Källa: NJA I 1975, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981; det här avgörandet finns inte där.
- Fulltext tillfälligt nedtagen i väntan på pseudonymisering av personuppgifter. Referatet är omläst ur sidbilderna, men texten innehåller personuppgifter om enskilda och publiceras inte förrän de är pseudonymiserade. Sidan visar bandets egna uppgifter — rubrikmeningen, lagrummen, bandets hänvisningar och citeringarna. Läs referatet i det tryckta bandet.
- Väntar på kontrolläsning: rubrikmeningen — bandets spärrade ingress, tills vidare maskinellt OCR-läst och inte kontrollerad mot sidbilden. Enstaka ord kan vara felavlästa.
- Sidor: s. 577–585 i det tryckta bandet
- Referatnummer: 104, ur sidhuvudet — därav kolonformen NJA 1975:104
Sidbilderna publiceras inte, och brödtexten publiceras inte förrän personuppgifterna är pseudonymiserade.
Ur bandet
Fulltext tillfälligt nedtagen i väntan på pseudonymisering av personuppgifter.
Referatet står på s. 577–585 i NJA I 1975.
Citeras av (9)
- RH 2003:43 (2003)
När en borgenär åberopar ett äkta skuldebrev till stöd för sin fordran, har hovrätten ansett att gäldenären har bevisbördan för sitt påstående om att det inte finns någon skuldförbindelse. Det beviskrav som åvilar gäldenären har, med hänsyn till att det varit … - NJA 2009 s. 64 ”Klädpartiet och avräkningen” (2009)
Mot en gäldenärs betalningsinvändning mot krav på betalning enligt ett skuldebrev invänder borgenären att han har avräknat betalningen mot en annan fordran. Gäldenären bestrider existensen av denna fordran. Fråga om bevisbördan. - NJA 2014 s. 364 ”Tandläkarens olycka” (2014)
Bevisbördan för att ett mottaget belopp har utgjort en gåva vilar på mottagaren. De beviskrav som normalt gäller i tvistemål är tillämpliga. - RH 2015:45 (2015)
I ett fordringsmål har gäldenären invänt att namnteckningen på ett åberopat fordringsbevis är förfalskad. Hovrätten har betraktat frågan om namnteckningens äkthet som ett processuellt rättsfaktum i en särskild bevisbörderegel, där ett äkta fordringsbevis utlös… - NJA 2017 s. 1094 ”Terrys restaurang” (2017)
Försträckning? Fråga om bevisbördan i en situation där det står klart att en överföring har skett men det råder delade meningar om överföringens innebörd. - NJA 2017 s. 1105 ”Låneavtalet med 4Finance” (2017)
En elektronisk låneförbindelse har undertecknats genom en avancerad elektronisk underskrift. Innehavaren av underskriften har invänt att denna använts obehörigen av någon annan. Det har ansetts att långivaren måste visa att det är den påstådda avancerade elekt… - NJA 2018 s. 617 ”Smyckesköpet” (2018)
En köpare påstår sig ha lämnat kvar en köpt och betald vara i butiken medan butiken gör gällande att varan har lämnats ut. Frågor rörande bevisbörda och beviskrav. - NJA 2019 s. 23 ”Den betalande sambon” (2019)
En sambo har betalat fakturor som avsett den andra sambons egendom som inte var samboegendom men som användes av samborna gemensamt. Den betalande sambon har ansetts ha bevisbördan för sitt påstående att betalningen utgjort ett penninglån. När han inte bevisat… - NJA 2019 s. 959 ”Glasbergas entreprenadskuld” (2019)
Skriftligt fordringsbevis - inverkan på bevisbördans placering.