Mot interimistiskt beslut enligt 7 § lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad har talan ansetts inte få föras särskilt.
2 oktober 1987 · mål Ö 1320-87
Så kom texten hit
- Källa: Domstolsverket — myndighetens egen post i rättspraxis-API:t (babb9857-e3a8-4710-9b9e-908d8c070098)
- Publicerad av myndigheten: 31 december 1999 · hämtad hit: 8 mars 2026
- Text: myndighetens egen referattext, återgiven ord för ord. Ingreppen är typografiska: mjuka bindestreck och inline-stilar borttagna, numrerade punkter har fått ankare och instansrubrikerna är satta som rubriker.
- Avidentifiering: gjord av Domstolsverket. Ratio Lex ändrar ingenting i texten.
Domstolens referat
s. 667 Sida 667 i NJA-bandet börjar här
G.W. väckte vid Solna TR talan mot E.R. angående övertagande av hyresrätt enligt lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad.
TR:n (rådmannen Reuterwall) förordnade genom beslut under rättegången d 25 aug 1987, för tiden intill dess lagakraftägande dom eller slutligt beslut förelåg, att G.W. ensam skulle få nyttja parternas gemensamma bostad. TR:n tillkännagav att talan mot beslutet fick föras särskilt.
E.R. anförde besvär i Svea HovR och yrkade, såsom hans talan fick förstås, att TR:ns interimistiska beslut måtte hävas.
Hovrätten
HovR:n (hovrättslagmannen Ingrid von Möller, hovrättsrådet Björnberg och adj led Lövgren, referent) lämnade i beslut d 3 sept 1987 E.R:s yrkande utan bifall. HovR:n meddelade fullföljdshänvisning.
E.R. anförde i HD besvär över HovR:ns beslut.
Föredraganden, RevSekr Almqvist, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande beslut: Enligt 49 kap 8 § RB får talan mot underrättens beslut under rättegång föras endast i samband med talan mot domen eller det slutliga beslutet om inte annat är stadgat i lag. Sådana särskilda föreskrifter saknas. Emellertid överensstämmer 7 § lagen om ogifta samboendes gemensamma bostad i huvudsak med föreskrifterna i 15 kap 11 § GB om rätt för make att kvarsitta i hemmet. Skäl föreligger därför att ge samma rätt för samboende att föra särskild talan som make har enligt 15 kap 32 § GB. Det innebär att särskild talan bör tillåtas mot TR:ns beslut och att talan inte får föras mot HovR:ns beslut. E.R:s besvärstalan skall följaktligen avvisas.
HD avvisar E.R:s besvärstalan.
Högsta domstolen
HD (JustR:n Brundin, Persson, Rydin, Nyström och Svensson, referent) fattade följande slutliga beslut: Enligt 49 kap 8 § RB får, om ej annat är stadgat i lag, talan mot underrätts beslut föras endast i samband med talan mot dom eller slutligt beslut. TR:ns ifrågavarande beslut har meddelats med stöd av 7 § lagen om ogifta samboendes gemensamma bostad. Lagbestämmelse som medger att talan får föras särskilt mot sådant beslut saknas. HovR:n borde följaktligen ej ha tagit upp E.R:s besvär till prövning.
På grund av det anförda undanröjer HD HovR:ns beslut.
Nämns i förarbeten (1)
- SOU 1999:104 (1 gång)
Nya samboregler
Källa: Sveriges riksdag. Träffarna är lästa ur förarbetenas egen text; hänvisningar till avgöranden före 1981 går inte att länka och räknas inte här.
Citeras av (1)
- RH 1998:11 (1998)
Beslut enligt 24 § lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem får överklagas endast i samband med att det slutliga avgörandet i målet om rätt att överta bostad överklagas.