Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med Patent- och marknadsdomstolen kommit fram till att villkoret att det måste finnas ett giltigt godkännande att saluföra en produkt som läkemedel, för att tilläggsskydd ska kunna meddelas, inte är uppfyllt. I detta fall avsåg ansökan om tilläggsskydd en kombinationsprodukt, dvs. en produkt bestående av mer än en aktiv ingrediens, medan produkten som ingick i läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet bestod av endast en aktiv ingrediens. Enligt försäljningsgodkännandet kunde läkemedlet kombineras med andra läkemedel/substanser och därmed utgöra så kallade ”lösa kombinationer”. Patent- och marknadsöverdomstolen, som bedömt att det saknas behov att ställa frågor till EU-domstolen för att avgöra ärendet, har tillåtit att beslutet får överklagas.
24 mars 2025 · mål 8761-24, 8762-24, 8765-24, 8767-24, 8769-24, 8770-24
Så kom texten hit
- Källa: Patent- och marknadsöverdomstolen, publicerad som beslut 28 mars 2025 — myndighetens post bär inget referatnummer. Handlingen är hämtad ur Domstolsverkets egen post (939ea4b4-004e-4453-9f72-6b8f60d368cb).
- Text: läst ur domstolens PDF med pdftotext -layout, 198 sidor. Texten är domstolens egen, ord för ord; den löpande kolumntiteln och sidfotens adressuppgifter utelämnas, och rader som brutits mitt i en mening fogas ihop till stycken. Punktnumren i domskälen återges när de ligger i PDF:ens textlager; sätts de som listnumrering finns de inte i texten och saknas då även här.
- Sidor utan textlager: 39. De är bilder och OCR-läses inte — deras innehåll saknas alltså här.
- Avidentifiering: gjord av domstolen. Ratio Lex ändrar ingenting i texten utom det som står ovan, och kontrollerar den maskinellt före publicering: personnummer, e-postadresser och telefonnummer stoppar dokumentet. Namnen på domare, ombud och myndighetsföreträdare står kvar — de är i sin tjänst.
Domstolens beslut
Innehåll
- PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE
- YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
- PARTERNAS TALAN
- UTREDNINGEN
- SKÄLEN FÖR BESLUTET
- SKÄLEN FÖR BESLUTET · Förhandsavgörande från EU-domstolen
- SKÄLEN FÖR BESLUTET · Frågan om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt
- ÖVERKLAGANDE
- PARTER
- BAKGRUND
- BAKGRUND · Artikel 3 a
- BAKGRUND · Artikel 3 b
- YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
- GRUNDER
- UTVECKLING AV TALAN
- UTVECKLING AV TALAN · Artikel 3 a
- UTVECKLING AV TALAN · Artikel 3 b
- UTVECKLING AV TALAN · Begäran om att hänskjuta frågor till EU-domstolen
- UTREDNING
- DOMSTOLENS BEDÖMNING
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Genmabs begäran om att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Rättsliga utgångspunkter
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Bedömningen i detta fall
- BESLUT
- BESLUT · Bilaga 1
- BESLUT · Bilaga 2
- BESLUT · Bilaga B
- BESLUT · Hur man överklagar hovrättens avgörande
- PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE
- YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
- PARTERNAS TALAN
- UTREDNINGEN
- SKÄLEN FÖR BESLUTET
- SKÄLEN FÖR BESLUTET · Förhandsavgörande från EU-domstolen
- SKÄLEN FÖR BESLUTET · Frågan om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt
- ÖVERKLAGANDE
- PARTER
- PARTER · Patentkrav 1 lyder i svensk översättning enligt följande:
- PARTER · Artikel 3 a
- PARTER · Artikel 3 b
- YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
- GRUNDER
- UTVECKLING AV TALAN
- UTVECKLING AV TALAN · Artikel 3 a
- UTVECKLING AV TALAN · Artikel 3 b
- UTVECKLING AV TALAN · Begäran om att hänskjuta frågor till EU-domstolen
- UTREDNING
- DOMSTOLENS BEDÖMNING
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Genmabs begäran om att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Rättsliga utgångspunkter
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Bedömningen i detta fall
- BESLUT
- BESLUT · Bilaga 1
- BESLUT · Bilaga 2
- BESLUT · Bilaga B
- BESLUT · Hur man överklagar hovrättens avgörande
- PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE
- YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
- PARTERNAS TALAN
- UTREDNINGEN
- SKÄLEN FÖR BESLUTET
- SKÄLEN FÖR BESLUTET · Förhandsavgörande från EU-domstolen
- SKÄLEN FÖR BESLUTET · Frågan om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt
- ÖVERKLAGANDE
- PARTER
- PARTER · Patentkrav 1 lyder i svensk översättning enligt följande:
- PARTER · Artikel 3 a
- PARTER · Artikel 3 b
- YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
- GRUNDER
- UTVECKLING AV TALAN
- UTVECKLING AV TALAN · Artikel 3 a
- UTVECKLING AV TALAN · Artikel 3 b
- UTVECKLING AV TALAN · Begäran om att hänskjuta frågor till EU-domstolen
- UTREDNING
- DOMSTOLENS BEDÖMNING
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Genmabs begäran om att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Rättsliga utgångspunkter
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Bedömningen i detta fall
- BESLUT
- BESLUT · Bilaga 1
- BESLUT · Bilaga 2
- BESLUT · Bilaga B
- BESLUT · Hur man överklagar hovrättens avgörande
- PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE
- YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
- PARTERNAS TALAN
- UTREDNINGEN
- SKÄLEN FÖR BESLUTET
- SKÄLEN FÖR BESLUTET · Förhandsavgörande från EU-domstolen
- SKÄLEN FÖR BESLUTET · Frågan om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt
- ÖVERKLAGANDE
- PARTER
- BAKGRUND
- BAKGRUND · Patentkrav 1 lyder i svensk översättning enligt följande:
- BAKGRUND · Artikel 3 a
- BAKGRUND · Artikel 3 b
- YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
- GRUNDER
- UTVECKLING AV TALAN
- UTVECKLING AV TALAN · Artikel 3 a
- UTVECKLING AV TALAN · Artikel 3 b
- UTVECKLING AV TALAN · Begäran om att hänskjuta frågor till EU-domstolen
- UTREDNING
- DOMSTOLENS BEDÖMNING
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Genmabs begäran om att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Rättsliga utgångspunkter
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Bedömningen i detta fall
- BESLUT
- BESLUT · Bilaga 1
- BESLUT · Application no. 2090027-0 / Date 2023-02-23
- BESLUT · Please state the following in the appeal:
- BESLUT · Bilaga 2
- BESLUT · Bilaga B
- BESLUT · Hur man överklagar hovrättens avgörande
- PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE
- YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
- PARTERNAS TALAN
- UTREDNINGEN
- SKÄLEN FÖR BESLUTET
- SKÄLEN FÖR BESLUTET · Förhandsavgörande från EU-domstolen
- SKÄLEN FÖR BESLUTET · Frågan om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt
- ÖVERKLAGANDE
- PARTER
- BAKGRUND
- BAKGRUND · Patentkrav 1 lyder i svensk översättning enligt följande:
- BAKGRUND · Artikel 3 a
- BAKGRUND · Artikel 3 b
- YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
- GRUNDER
- UTVECKLING AV TALAN
- UTVECKLING AV TALAN · Artikel 3 a
- UTVECKLING AV TALAN · Artikel 3 b
- UTVECKLING AV TALAN · Begäran om att hänskjuta frågor till EU-domstolen
- UTREDNING
- DOMSTOLENS BEDÖMNING
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Genmabs begäran om att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Rättsliga utgångspunkter
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Bedömningen i detta fall
- BESLUT
- BESLUT · Bilaga 2
- BESLUT · Bilaga B
- BESLUT · Hur man överklagar hovrättens avgörande
- PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE
- YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
- PARTERNAS TALAN
- UTREDNINGEN
- SKÄLEN FÖR BESLUTET
- SKÄLEN FÖR BESLUTET · Förhandsavgörande från EU-domstolen
- SKÄLEN FÖR BESLUTET · Frågan om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt
- ÖVERKLAGANDE
- PARTER
- BAKGRUND
- BAKGRUND · Patentkrav 1 lyder i svensk översättning enligt följande:
- BAKGRUND · Artikel 3 a
- BAKGRUND · Artikel 3 b
- YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
- GRUNDER
- UTVECKLING AV TALAN
- UTVECKLING AV TALAN · Artikel 3 a
- UTVECKLING AV TALAN · Artikel 3 b
- UTVECKLING AV TALAN · Begäran om att hänskjuta frågor till EU-domstolen
- UTREDNING
- DOMSTOLENS BEDÖMNING
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Genmabs begäran om att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Rättsliga utgångspunkter
- DOMSTOLENS BEDÖMNING · Bedömningen i detta fall
- BESLUT
- BESLUT · Bilaga 2
- BESLUT · Bilaga B
- BESLUT · Hur man överklagar hovrättens avgörande
s. 1 Sida 1 av 25 i domstolens handling
- SVEA HOVRÄTT · Patent- och marknadsöverdomstolen · Rotel 0218
- BESLUT · 2025-03-24 · Stockholm
- Mål nr · PMÄ 8761-24
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och marknadsdomstolens beslut 2024-05-31 i mål nr PMÄ 6482-23, se bilaga A
PARTER Klagande Genmab A/S Carl Jacobsens Vej 30 2500 Valby Danmark
Ombud: Advokaten E.F. och jur.kand. E.O.
Motpart Patent- och registreringsverket Box 5055 102 42 Stockholm
SAKEN Tilläggsskydd för läkemedel
PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE
1. Patent- och marknadsöverdomstolen avslår Genmab A/S begäran om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
2. Patent- och marknadsöverdomstolen avslår överklagandet.
s. 2 Sida 2 av 25 i domstolens handling
Sid 2 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8761-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Genmab A/S (Genmab) har yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen, undanröja det överklagade beslutet och återförvisa ärendet till Patent- och marknadsdomstolen för fortsatt handläggning.
Patent- och registreringsverket (PRV) har motsatt sig att det överklagade beslutet ändras och ser inget behov av att ett förhandsavgörande inhämtas från EU-domstolen.
PARTERNAS TALAN
Parterna har fört sin respektive talan på i huvudsak samma sätt som i Patent- och marknadsdomstolen.
Genmab har i Patent- och marknadsöverdomstolen vidhållit att bolagets ansökan om tilläggsskydd uppfyller samtliga villkor i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel (tilläggsskyddsförordningen). Genmab har särskilt anfört att försäljningsgodkännandet av den 28 april 2017 – genom Kommissionens beslut C(2017)2958 (final) – är ett giltigt godkännande att saluföra kombinationsprodukten "daratumumab, lenalidomid och dexametason" och att villkoret i artikel 3 b därför är uppfyllt. Genmab har också framhållit att nationella registreringsmyndigheter har fattat motstridiga beslut gällande bolagets tilläggsskyddsansökan, trots att sakomständigheterna varit identiska, och att det är fler registreringsmyndigheter som beviljat ansökan än som avslagit densamma.
PRV har vidhållit att villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 a respektive 3 b inte är uppfyllt och framhållit att den sammanställning av länder, som Genmab hänvisat till, där motstridiga beslut fattats inte är uttömmande utan snarare ett urval av länder där ansökningar om tilläggsskydd gjorts.
UTREDNINGEN
Genmab har i Patent- och marknadsöverdomstolen åberopat samma utredning som vid Patent- och marknadsdomstolen. PRV har utöver tidigare åberopad utredning även åberopat ett dokument från det europeiska läkemedelsverket.
Patent- och marknadsöverdomstolen har hållit sammanträde.
s. 3 Sida 3 av 25 i domstolens handling
Sid 3 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8761-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
SKÄLEN FÖR BESLUTET
Förhandsavgörande från EU-domstolen
Som framgår av det följande bedömer Patent- och marknadsöverdomstolen, även med beaktande av rättsfallet NJA 2022 s. 1051, att rättsläget är sådant att det för att avgöra ärendet saknas behov att ställa frågor till EU-domstolen.
Frågan om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt
Patent- och marknadsöverdomstolen ansluter sig till de rättsliga utgångspunkter som redovisats i det överklagade beslutet (s. 13 och s. 14 första stycket).
Patent- och marknadsdomstolen har genom det överklagade beslutet endast prövat om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt, vilket sätter ramen för den prövning som kan göras i Patent- och marknadsöverdomstolen. Som Patent- och marknadsdomstolen angett krävs enligt artikel 3 b att det finns ett giltigt godkännande att saluföra produkten som läkemedel för att tilläggsskydd ska kunna meddelas.
Genmab har framfört uppfattningen att vid bedömningen av om villkoret i artikel 3 b är uppfyllt när det gäller så kallade lösa kombinationer (”loose combinations”) av aktiva ingredienser så måste hela försäljningsgodkännandet beaktas. Bolaget anser också att det i motiveringen till förslaget till tilläggsskyddsförordningen, Commission of the European Communities Com(90) 101 final – Syn 255, 11 April 1990 – Explanatory memorandum (härefter COM(90) 101 final – SYN 255) inte finns något som talar emot att meddela tilläggsskydd för lösa kombinationer.
Enligt Patent- och marknadsöverdomstolens mening är det tydligt av ordalydelsen i artikel 3 b att den eller de aktiva ingredienser som bildar produkten måste ingå i det som enligt försäljningsgodkännandet utgör läkemedlet för att villkoret ska vara uppfyllt.
Punkten 34 i COM(90) 101 final – SYN 255 förklarar innebörden av artikel 3 b. Av denna punkt framgår att det som godkänns för saluförande genom försäljnings- godkännandet är ett färdigberett läkemedel med ett särskilt namn och i en särskild förpackning (”any ready-prepared medicinal product placed on the market under a
s. 4 Sida 4 av 25 i domstolens handling
Sid 4 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8761-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
special name and in a special pack”). Patent- och marknadsöverdomstolen kan inte se att punkten innebär att ordalydelsen av artikel 3 b ska frångås. Det finns inte heller i EU-domstolens praxis stöd för att, i ett fall som det föreliggande, frångå ordalydelsen av artikel 3 b.
Av försäljningsgodkännandet framgår att det är beviljat för läkemedlet ”Darzalex – daratumumab”. Närmare uppgifter om läkemedlet anges i beslutets bilaga I (produktresumén). Av produktresuméns punkt 1 framgår att läkemedlets namn är Darzalex och av punkten 2 att läkemedlet innehåller daratumumab (som är en human monoklonal IgGқ-antikropp). Under punkt 2 anges vidare att läkemedlet utöver daratumumab innehåller vissa hjälpämnen, bl.a. natrium. Några ytterligare substanser anges inte ingå i det som enligt dessa två punkter i försäljningsgodkännandet utgör läkemedlet.
Frågan är då om läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet kan anses vara något annat än det som framgår av punkterna 1 och 2.
Av produktresuméns punkt 4.1 ”Terapeutiska indikationer” framgår att läkemedlet Darzalex är indicerat dels som monoterapi för behandling av multipelt myelom, dels i kombination med lenalidomid och dexametason, eller bortezomib och dexametason, för behandling av multipelt myelom.
Av punkten 4.2 ”Dosering och administreringssätt” framgår under underrubriken ”Dosering” (s. 2) att profylaktisk medicinering bör ges såväl före som efter infusion med daratumumab med hänvisning till bland annat ”Rekommenderade samtidiga läkemedel”. I samma punkt, s. 3 under tabell 1, anges vidare att ”[i]nformation om dos och schema för läkemedel som administreras samtidigt med Darzalex finns i avsnitt 5.1 och produktresumén för respektive produkt”. I avsnitt 5.1 redogörs vidare för studier där patienter behandlats med Darzalex i kombination med t.ex. lenalidomid och dexametason (s. 11).
Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen är det tydligt av försäljningsgodkännandet att det läkemedel som försäljningsgodkännandet avser endast är Darzalex, men att det kan användas tillsammans med andra läkemedel/substanser. Inget av det nu nämnda,
s. 5 Sida 5 av 25 i domstolens handling
Sid 5 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8761-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
eller något annat i försäljningsgodkännandet, antyder enligt Patent- och marknads- överdomstolens mening att läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet är något annat än Darzalex med den enda aktiva ingrediensen daratumumab.
Patent- och marknadsöverdomstolen kommer mot bakgrund av ovanstående till samma slutsats som Patent- och marknadsdomstolen, att det åberopade försäljningsgod- kännandet inte är ett giltigt godkännande att saluföra kombinationsprodukten daratumumab, lenalidomid och dexametason som läkemedel eftersom läkemedlet Darzalex, enligt försäljningsgodkännandet, endast innehåller den aktiva ingrediensen daratumumab. Villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är därmed inte uppfyllt. Vid denna bedömning ska överklagandet avslås.
ÖVERKLAGANDE
Patent- och marknadsöverdomstolen gör bedömningen att beslutet kan innehålla frågor där det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att ett överklagande prövas av Högsta domstolen (jfr NJA 2022 s. 1051). Beslutet får därför överklagas. (Se 1 kap. 3 § tredje stycket lagen, 2016:188, om patent- och marknadsdomstolar.)
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B
Överklagande senast 2025-04-22
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Amina Lundqvist, hovrättsrådet Magnus Ulriksson, patentrådet Anders Brinkman, referent, och f.d. patentrådet Marianne Bratsberg
s. 6 Sida 6 av 25 i domstolens handling
Bilaga A STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 24 Patent- och marknadsdomstolen 2024-05-31 Mål nr Handläggning i PMÄ 6482-23 Stockholm
Handläggning i parternas utevaro
RÄTTEN Rådmannen Ricardo Valenzuela samt patentråden Anna Hedberg (referent) och Andreas Gustafsson
PROTOKOLLFÖRARE Anna Hedberg
PARTER
Klagande Genmab A/S, Kalvebod Brygge 43 1560 Köpenhamn V Danmark
Ombud: Advokaten E.F. och jur.kand. E.O.
Motpart Patent- och registreringsverket Box 5055 102 42 Stockholm
SAKEN Tilläggsskydd för läkemedel
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och registreringsverket beslut den 23 februari 2023 angående tilläggsskyddsansökan 1990046-3, se bilaga 1.
BAKGRUND
Genmab A/S (Genmab) ingav till Patent- och registreringsverket (PRV) den oktober 2019 en ansökan om tilläggsskydd för läkemedel avseende produkten ”daratumumab, lenalidomide and dexamethasone”.
s. 7 Sida 7 av 25 i domstolens handling
Som grundpatent angavs det europeiska patentet 07817816.7 (EP 2 081 595) med benämningen ”Anti-CD38 plus corticosteroids plus a non-corticosteroid chemotherapeutic for treating tumours”. Genmab hänvisade till att patentkraven skyddar produkten och nämnde särskilt patentkraven 17(a), 19 och 24(b).
Grundpatentet avser en uppfinning som är inriktad mot behandling av cancer med användning av en kombinationsterapi innefattande en antikropp som binder CD38, en kortikosteroid och ett icke-kortikosteroid kemoterapeutiskt ämne.
Patentkrav 1 lyder i svensk översättning enligt följande:
1. Human antikropp av IgG1-isotyp vilken binder CD38 för användning vid behandling av cancer, varvid antikroppen är avsedd för administration, eller är avsedd att administreras, i kombinationsterapi med minst en kortikosteroid, vari nämnda minst en kortikosteroid innefattar en glukokortikoid, och minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum, vari nämnda minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum innefattar (i) talidomid eller en talidomidanalog och/eller (ii) en proteashämmare, varvid nämnda antikropp innefattar humant lättkedjigt variabelområde och humant tungt variabelområde, vari det lättkedjiga variabelområdet innefattar ett V L CDR1 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 13, ett VL CDR2 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 14 och ett VL CDR3 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 15, och vari det tungkedjiga variabelområdet innefattar ett VH CDR1 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 18, ett VH CDR2 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 19 och ett VH CDR3 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 20.
Vid PRV åberopades kommissionens beslut C(2017)2958(final) avseende EU/1/16/1101/001-002 av den 28 april 2017 som det första godkännandet att saluföra produkten som läkemedel (försäljningsgodkännande) på den svenska marknaden. Det godkända läkemedlets namn är Darzalex-daratumumab (Darzalex) och innehåller som aktiv ingrediens den monoklonala antikroppen daratumumab (jfr. avsnitt 2 i försäljningsgodkännandets bilaga 1; produktresumén) och är avsett bl.a. att användas i
s. 8 Sida 8 av 25 i domstolens handling
kombination med lenalidomid och dexametason, för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har genomgått minst en tidigare behandling (jfr. avsnitt 2 och avsnitt 4.1, listpunkt 2).
Genmab har tidigare meddelats tilläggsskydd (1890004-3) för produkten ”daratumumab”, baserat på ett annat patent.
Genom det överklagade beslutet avslog PRV ansökan om tilläggsskydd. Som skäl angav PRV att ansökan inte uppfyller villkoren i artiklarna 3 a och 3 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj om tilläggsskydd för läkemedel (tilläggsskyddsförordningen).
I sitt beslut hänvisade PRV till EU-domstolens domar den 25 juli 2018 i C-121/17, EU:C:2018:585, Teva UK Ltd m.fl. (Teva), den 30 april 2020 i C-650/17, EU:C:2020:327, Royalty Pharma Collection Trust (Royalty Pharma), den 17 april 2007 i C-202/05, EU:C:2007:214 Yissum (Yissum), den 24 november 2011 i C-322/10, EU:C:2011:773, Medeva (Medeva), den 9 juli 2020 i C-673/18, EU:C:2020:531, Santen (Santen) och den 12 december 2013 i C-484/12, EU:C:2013:828, Georgetown University (Georgetown). PRV hänvisade även till Patentbesvärsrättens dom den 8 maj 2013 i målet 10-027 (PBR 10-027) och Patent-och marknadsdomstolen beslut den 3 juni 2021 i PMÄ 17729-19 (PMÄ 17729-19).
Av beslutet framgår bl.a. följande.
Artikel 3 a
Enligt praxis från EU-domstolen utgör inte en terapeutisk användning, såsom en andra medicinsk användning, en del i definitionen av produkten, jfr. Yissum, p. 20 och Santen, p. 46-47. Se även PMÄ 17729–19, s. 14 andra stycket – s. 15 första stycket.
s. 9 Sida 9 av 25 i domstolens handling
EU-domstolen har inte prövat artikel 3 a i relation till en kombinationsterapi, när patentkraven är formulerade som andra medicinska användningskrav. I PBR 10-027 har dock Patentbesvärsrätten (PBR) klargjort hur artikel 3 a ska tolkas vid sådana patentkrav.
Även om PBR verkar ha bedömt enbart om skyddsomfånget avseende ett tilläggsskydd för den där aktuella monoprodukten (ET743) skulle vara bredare än det bredast formulerade patentkravet, så rörde bedömningen ändå tolkningen av artikel 3 a. Utgången i målet, dvs. att villkoret i artikel 3 a bedömdes vara uppfyllt för den där aktuella monoprodukten, måste ses mot den bakgrunden.
Det framgår däremot inte klart från domen om PBR menat att både monoprodukten och kombinationsprodukten (ET743 och dexametason) skyddades av grundpatentet i enlighet med artikel 3 a och en sådan utsträckt tolkning kan inte heller göras utifrån målet.
PBR måste ha menat att dexametason är en del av den medicinska användningen och inte en del i produkten, jfr. Yissum och Santen.
Med tillämpning av vad om uttalades i PBR 10-027 på aktuellt ärende, är produkten definierad som (enligt patentkravet 1) ”En human antikropp av IgG1-isotyp vilken binder CD38” (daratumumab) och den medicinska användningen är definierad som ”för användning vid behandling av cancer […] i kombinationsterapi med minst en kortikosteroid […] och minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum”. Härav följer att produkten som skyddas av grundpatentet är daratumumab.
I tilläggsskyddsförordningens mening kan inte patentkraven anses skydda både monoprodukten som sådan (daratumumab) och kombinationsprodukten (daratumumab, lenalidomid och dexametason). Ansökan strider därför mot villkoret i artikel 3 a.
s. 10 Sida 10 av 25 i domstolens handling
Artikel 3 b
EU-domstolen har inte prövat artikel 3 b med avseende på så kallade lösa kombinationer (eng. loose combinations).
Patent- och marknadsdomstolens beslut i PMÄ 17729-19 klargör dock hur artikel 3 b ska tolkas i ett fall som det nu aktuella och det betonas att ”produkt” enligt artikel 1 b är den aktiva ingrediensen eller kombinationen av aktiva ingredienser. Domstolen kommer i nämnda fall till slutsatsen att artikel 3 b inte är uppfylld för en produkt bestående av en kombination av två aktiva ingredienser där endast den ena är fysiskt närvarande i läkemedlet.
Det synes ostridigt att den aktiva ingrediensen, som är fysiskt närvarande, i Darzalex är daratumumab.
En produkt som definieras som daratumumab, lenalidomid och dexametason strider därför mot ordalydelsen av artikel 3 b och i enlighet av vad domstolen uttalar i PMÄ 17729-19 uppfyller inte heller denna produkt villkoret i artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
Omständigheterna skiljer sig från de som förelåg i Medeva och Georgetown, där produkterna som var i fråga var angivna som aktiva ingredienser i läkemedlen.
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Genmab har yrkat att Patent- och marknadsdomstolen ska ändra PRV:s beslut och bevilja dess ansökan om tilläggsskydd.
Genmab har vidare yrkat att Patent- och marknadsdomstolen hänskjuter en eller flera frågor till EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggsskydds- förordningen, innan ansökan slutligt avgörs.
s. 11 Sida 11 av 25 i domstolens handling
PRV har motsatt sig att beslutet ändras.
GRUNDER
Genmab har som grund för sin talan anfört att ansökan uppfyller samtliga krav i artikel 3. Grundpatentet avser användning av daratumumab i kombination med lenalidomid och dexametason och ett giltigt godkännande att saluföra produkten på marknaden föreligger. Rekvisiten enligt artiklarna 3 a och 3 b är därmed uppfyllda.
PRV har vidhållit att ansökan inte uppfyller villkoren i artikel 3 a respektive 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
UTVECKLING AV TALAN
Genmab har vidhållit vad som anförts i PRV och har i Patent- och marknads- domstolen därutöver i huvudsak anfört följande.
Artikel 3 a
Uppfinningen bakom grundpatentet avser en ny och effektiv kombinationsbehandling mot cancer med en antikropp som binder till CD38, en (gluko)kortikoid och ett icke- kortikosteroid kemoterapeutikum.
Huvudfrågan gällande artikel 3 a avser i föreliggande fall patentkravstolkning. Tolkningen av patentkrav är den nationella domstolens uppgift och tolkningen ska göras enligt tillämplig lag.
När det är fråga om ett europeiskt patent ska patentets skyddsomfång bestämmas såsom reglerat i artikel 69 i den europeiska patentkonventionen (EPC) och artikel 1 i tolkningsprotokollet till den bestämmelsen.
s. 12 Sida 12 av 25 i domstolens handling
Ledning till hur domstolen ska besvara frågan om produkten skyddas av ett gällande grundpatent ges i EU-domstolen dom den 12 december 2013 i mål C-493/12, EU:C:2013:835, Eli Lilly and Company (Eli Lilly) samt i Teva.
Produkten är i det aktuella fallet daratumumab i kombination med lenalidomid och dexametason. Grundpatentet skyddar daratumumab för användning i nämnd kombination – inte som monoterapi. Daratumumab för användning i kombination med lenalidomid och dexametason skyddas av grundpatentet eftersom produkten i) med nödvändighet, mot bakgrund av beskrivningen och ritningarna i detta patent, omfattas av den uppfinning som patentet och skyddar och ii) produkten specifikt kan identifieras, mot bakgrund av samtliga omständigheter som redovisas i detta patent, i enlighet med vad som anges i Teva, p. 57.
I stället för att tolka patentkraven i enlighet med artikel 69 EPC såsom EU-domstolens etablerade praxis säger, eller enligt 39 § patentlagen (1967:837) som är motsvarande bestämmelse i den svenska lagstiftningen, lutar sig PRV:s tolkning av patentkraven mot ett enda nationellt beslut från 2013, fattat av Patentbesvärsrätten i mål 10-027. Beslutet ligger i tiden före EU-domstolens avgöranden i Eli Lilly och Teva.
Även om hänsyn skulle tas till PBR 10-027 har PRV feltolkat domen. I PBR 10-027 uttalade sig inte PBR om själva skyddsomfånget för patentet som sådant och gjorde heller ingen bedömning av om produkten skyddades av grundpatentet enligt artikel 3 a. PBR:s bedömning av grundpatentet relaterade till artiklarna 4 och 5 i tilläggsskydds- förordningen i syfte att undersöka om skyddsomfånget av ett potentiellt tilläggsskydd beviljat enligt ansökan skulle vara bredare än grundpatentet – en annan fråga således än den om produkten skyddas av grundpatentet i enlighet med artikel 3 a.
PBR 10-027 är inte relevant för aktuell ansökan, eftersom det beslutet avser en tilläggsskyddsansökan för en monoprodukt och inte en kombinationsprodukt. Det förefaller som att PRV har uppfattat beslutet som riktlinjer från PBR om hur artikel 3 a ska tolkas och som att PBR har gjort ett undantag från den etablerade tolkningen av
s. 13 Sida 13 av 25 i domstolens handling
artikel 3 a när det gäller patentkrav formulerade för att skydda andra medicinska indikationen.
Tolkningen är inte förenlig med 39 § patentlagen och utgör inte en korrekt tillämpning av artikel 3 a i tilläggsskyddsförordningen. PBR har inte tolkat omfattningen av patentet annat än genom att jämföra omfattningen av ett beviljat tilläggsskydd med omfattningen av dess grundpatent, vilket inte är en patentkravstolkning enligt 39 § patentlagen. Dessutom saknade PBR behörighet att tolka tilläggsskyddsförordningen, eftersom denna behörighet endast tillkommer EU-domstolen.
Ansökan uppfyller därmed villkoret i artikel 3 a.
Artikel 3 b
Ett giltigt godkännande att saluföra produkten på marknaden föreligger. Ansökan grundar sig på en typ II-variation av ett tidigare beviljat försäljningsgodkännande.
I avsnitt 2 i produktresumén för försäljningsgodkännandet anges daratumumab som den aktiva ingrediensen i Darzalex.
I avsnitt 4.1 i produktresumén anges att Darzalex är indicerat: […] · i kombination med lenalidomid och dexametason, […](betoningen tillagd). Den typ II-variation som åberopas avser inte daratumumab som ensam produkt, utan avser en terapi med kombinationen av flera aktiva ingredienser (s.k. loose combinations).
En typ II-variation av ett tidigare försäljningsgodkännande kräver tillämpning av ett ”förfarande för förhandsgodkännande”, se artikel 16 i förordning (EG) 1234/2008. Innan typ II-variationen infördes i försäljningsgodkännandet fanns inget tidigare godkännande som specificerade kombinationen.
s. 14 Sida 14 av 25 i domstolens handling
PRV menar i sitt beslut att den aktiva ingrediensens som fysiskt finns i Darzalex bara är daratumumab, och att det inte finns någon rättspraxis från EU-domstolen som säger att kombinationsbehandlingen med lenalidomid och dexametason kan ingå i produktdefinitionen. Som grund för sitt beslut hänvisar PRV till PMÄ 17729-19. Ett sådant resonemang förväxlar dock behandlingen, det vill säga hur produkten används, med den produkt som används i behandlingen, det vill säga vilken produkt som används för att behandla sjukdomen.
Såväl grundpatentet som försäljningsgodkännandet avser användningen av daratumumab i kombination med lenalidomid och dexametason. Därför avser godkännandet en kombination av dessa specifika produkter som administreras för att behandla en sjukdom.
Villkoret i artikel 3 b är därmed uppfyllt.
Begäran om att hänskjuta frågor till EU-domstolen
Det är nödvändigt att domstolen hänvisar en eller flera frågor till EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
EU-domstolen har inte, såvitt Genmab känner till, haft anledning att pröva om så kallade ”loose combinations”, som uttryckligen beviljats av EU-kommissionen för att behandla en sjukdom, uppfyller artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
Inom vissa terapeutiska områden, såsom vacciner, kräver praktiska överväganden flerkomponentberedningar i vilka de aktiva ingredienserna administreras i en gemensam doseringsform.
Praxis från EU-domstolen stödjer att tilläggsskydd beviljas för flerkomponent- beredningar, jfr. Medeva och Georgetown.
s. 15 Sida 15 av 25 i domstolens handling
Det är dock så att inom vissa terapeutiska områden, exempelvis inom cancerområdet, är bestämda doseringsformer inte lämpliga. Praktiska överväganden kan kräva en kombination av produkter i vilka de individuella aktiva ingredienserna ingår bara som så kallade ”loose combinations”, dvs. där de individuella aktiva ingredienserna inte ingår i samma doseringsform utan ska användas i kombination. Behovet av separat administration av de individuella komponenterna kan exempelvis bero på att de aktiva ingredienserna inte är lämpliga att lagras tillsammans, eller att de har separata eller individuella administrationsupplägg.
Om terapier med en kombination av produkter inte kan åtnjuta samma skydd som fixerade kombinationsprodukter, kan det sannolikt inverka menligt på framtida forskning på cancerbehandlingar.
I Medeva och Georgetown gjorde EU-domstolen en teleologisk tolkning av tilläggsskyddsförordningen så att läkemedel med flera aktiva ingredienser kan ligga till grund för tilläggsskydd. En motsvarande teleologisk tolkning kan tillämpas för ”loose combinations”. Varken tilläggsskyddsförordningen eller annat regelverk säger att definitionen av ”produkt” ska förstås som begränsat till aktiva ingredienser som ges i en enda formulering eller att de aktiva ingredienserna ska säljas tillsammans i samma paketering. Att bevilja skydd för kombinationer av produkter som krävt lång forskning och betydande resurser, är helt i enlighet med syftena för tilläggsskyddsförordningen.
PRV lutar sig mot PMÄ 17729-19 och menar att det är ett krav att samtliga aktiva ingredienser, som godkänts i kombination för en indikation, är fysiskt närvarande i samma läkemedelsformulering. Ett sådant krav framgår dock inte av ordalydelsen i artikel 1 a i tilläggsskyddsförordningen, har inte grund i EU-domstolens tolkning av artikel 1 a eller artikel 3 b i nämnda förordning och en sådan tolkning stödjer sig inte heller på motiveringarna i ingressen till förordningen. Vidare har EU-domstolen inte besvarat den här specifika frågan och det kan inte otvetydigt läsas ur rättspraxis från EU-domstolen. Patent- och marknadsdomstolens tolkning är därför varken etablerad
s. 16 Sida 16 av 25 i domstolens handling
eller bekräftad. Av dessa skäl är tolkningen av artikel 3 b vid tillämpning på ”loose combinations” oklar.
I en tillämpning av Högsta domstolens beslut i ärende Ö 5978-21, bör det noteras att EU-domstolens tidigare avgöranden inte ger entydiga svar på frågor som är relevanta för det här ärendet. Det råder uppenbara oklarheter kring tolkningen och tillämpningen av artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen i en situation som den förevarande.
Tolkningen av artikel 3 b har varit föremål för flera förhandsavgöranden från EU-domstolen. Med hänvisning till Ö 5978-21 och EU-domstolens avgörande i målet den 9 september 2015 i C-160/14, EU:C:2015:565, Ferreria da Silva e Brito m.fl. kan den omfattande rättspraxisen vittna om tolkningssvårigheter och risk för skillnader i rättspraxis inom unionen. En omfattande praxis från EU-domstolen innebär inte nödvändigtvis att fråga är utredd utan det kan i stället tyda på motsatsen. Här hänvisas till den så kallade ”acte clair”-doktrinen som fastställs i EU-domstolens dom i målet den 6 oktober 1982 i C-283/81, EU:C:1982:335, CILFIT mot Ministero della Sanità och det betonas att tolkningen av tilläggskyddsförordningen inte kan anses vara så uppenbar att den inte lämnar något utrymme för rimligt tvivel gällande så kallade ”loose combinations”.
Dessutom har ansökningar liknande den aktuella godkänts av andra medlemsstater.
PRV har vidhållit sin ståndpunkt som finns utvecklad i det överklagade beslutet och har därutöver anfört följande angående artikel 3 a.
I det ärende som låg till grund för PBR 10–027 ansåg PRV att patentkraven skyddade en kombinationsprodukt; dvs. att monoprodukten som tilläggsskyddet söktes för inte uppfyllde villkoret i artikel 3 a. Den praxis som senare fastställts av Teva hade inte föranlett en annan bedömning.
s. 17 Sida 17 av 25 i domstolens handling
PBR ändrade dock PRV:s beslut men uttalade sig inte om skyddsomfånget för patentet som sådant och gjorde inte heller någon bedömning av om produkten skyddades av grundpatentet enligt artikel 3 a, även om utgången i målet inte kan tolkas på annat sätt än att PBR ansåg att patentet skyddade monoprodukten och inte kombinations- produkten.
UTREDNING
Utredningen är densamma som i PRV.
Sammanträde har hållits i Patent- och marknadsdomstolen.
DOMSTOLENS BEDÖMNING
Genmabs begäran om att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen
Genmab har begärt att Patent- och marknadsdomstolen ska inhämta ett förhands- avgörande från EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggs- skyddsförordningen.
Enligt artikel 267 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, är EU-domstolen behörig att meddela förhandsavgöranden angående bl.a. tolkningen av rättsakter som har beslutats av unionens institutioner, organ eller byråer. När en sådan fråga uppkommer vid en domstol i en medlemsstat får den domstolen, enligt andra stycket i artikeln, om den anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att döma i saken, begära att EU-domstolen meddelar ett förhandsavgörande.
Patent- och marknadsdomstolen bedömer att det inte finns skäl för att inhämta ett förhandsavgörande i detta fall. Genmabs begäran ska därför avslås.
s. 18 Sida 18 av 25 i domstolens handling
Rättsliga utgångspunkter
I artikel 3 i tilläggsskyddsförordningen anges de villkor som måste vara uppfyllda för att ett tilläggsskydd för läkemedel ska kunna beviljas. Såvitt nu är relevant framgår av artikel 3 a att produkten ska skyddas av ett gällande grundpatent och av artikel 3 b att ett giltigt godkännande att saluföra produkten som läkemedel ska ha lämnats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel. Det kan även noteras att skyddet enligt vad som anges i artikel 4 är begränsat till just den produkt som försäljningsgodkännandet omfattar, låt vara att skyddet därvid omfattar varje användning av produkten som har godkänts före utgången av tilläggsskyddets giltighetstid.
Begreppet produkt har alltså en central betydelse. Begreppet definieras i artikel 1 b, som anger att det som avses är den aktiva ingrediensen eller kombinationen av aktiva ingredienser i ett läkemedel. EU-domstolen har klargjort att begreppet vid tillämpning av förordningen avser substanser som ger upphov till en egen farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan (se Santen, punkterna 41 och 42 och däri gjorda hänvisningar). EU-domstolen har vidare förklarat att begreppet produkt ska förstås i den strikta bemärkelsen aktiv substans och att mindre förändringar av ett läkemedel, såsom ny dosering, användningen av ett annat salt eller en annan ester, eller en annorlunda läkemedelsform, inte kan ge upphov till ett nytt tilläggsskydd (se bl.a. Santen, p. 45 och däri gjorda hänvisningar). Domstolen har dessutom gjort klart att läkemedlets användningsområde inte är ett avgörande kriterium för att meddela tilläggsskydd och i det sammanhanget förklarat att produktbegreppet är oberoende av den terapeutiska användningen av en aktiv ingrediens (se Santen, punkterna 44 och 46).
I sammanhanget kan även noteras att kommissionen har förutsatt att det läkemedel som har beviljats försäljningsgodkännandet ska innehålla produkten i fråga för att villkoret i artikel 3 b ska vara uppfyllt (se kommissionens förslag om införande av tilläggsskydd för läkemedel, COM (90) 101 final – SYN 255, punkten 34).
s. 19 Sida 19 av 25 i domstolens handling
Här kan även nämnas EU-domstolens avgöranden i Medeva och Georgetown. I Medeva var frågan om tilläggsskydd kunde beviljas för en kombination av två aktiva ingredienser, när försäljningsgodkännandet för läkemedlet utöver den kombinationen innefattade även andra aktiva ingredienser. EU-domstolen uttalade att artikel 3 b inte hindrar att ett tilläggsskydd beviljas för kombinationen av de två aktiva ingredienserna. Domstolen beaktade bl.a. att läkemedel ofta utgörs av kombinationer av aktiva ingredienser för multiterapeutiska ändamål som kan ordineras till patienter med hjälp av ett enda preparat och att vacciner på liknande sätt ofta framställs i form av multivalenta vaccin. I Georgetown ansågs ett tidigare beviljat tilläggsskydd för en kombination av aktiva ingredienser inte hindra att innehavaren beviljades ett tilläggsskydd för en av de aktiva ingredienserna.
Bedömningen i detta fall
Patent- och marknadsdomstolen prövar inledningsvis om villkoret i artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen är uppfyllt. Frågan är om det åberopade försäljnings- godkännandet avseende läkemedlet Darzalex är ett giltigt godkännande att saluföra den av Genmab definierade produkten ”daratumumab, lenalidomid och dexametason”.
I försäljningsgodkännandets bilaga 1 (produktresumén) anges under avsnitt 2, kvalitativ och kvantitativ sammansättning, att Darzalex innehåller den humana monoklonala IgGκ-antikroppen daratumumab som aktiv ingrediens. Under avsnitt 4.1 anges vilka terapeutiska indikationer som läkemedlet är avsett för. Det framgår bl.a. att Darzalex är avsett att användas i kombination med lenalidomid och dexametason, för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har genomgått minst en tidigare behandling.
Genmab har gällande det åberopade försäljningsgodkännandet vidgått att daratumumab anges som den aktiva ingrediensen i produktresumén för läkemedlet Darzalex. Bolaget menar dock att försäljningsgodkännandet avser daratumumab i kombination med lenalidomid och dexametason och att PRV i sitt beslut förväxlat
s. 20 Sida 20 av 25 i domstolens handling
behandlingen, dvs. hur produkten används, med vilken produkt som används för att behandla sjukdomen. Såväl patentet som försäljningsgodkännandet som åberopas i ansökan avser enligt Genmab användningen av daratumumab i kombination med lenalidomid och dexametason och därför avser godkännandet enligt Genmab en kombination av dessa specifika produkter som administreras för att behandla en sjukdom.
Domstolen konstaterar att försäljningsgodkännandet avser läkemedlet Darzalex och att den aktiva ingrediens som läkemedlet innehåller är daratumumab. Kombinationen med lenalidomid och dexametason ingår däremot inte i läkemedlet. I den mening som avses i tilläggskyddsförordningen är det alltså daratumumab som är produkten i det läkemedel som försäljningsgodkännandet avser. Det är en annan sak att godkännandet omfattar användningen av daratumumab i kombination med lenalidomid och dexametason samt att en kombination av aktiva ingredienser i och för sig kan utgöra en produkt i förordningens mening. Kombinationen ingår emellertid inte i det läkemedel som godkännandet avser och kan – i den strikta bemärkelse som begreppet produkt ska förstås – därmed inte anses utgöra den produkt som försäljningsgodkännandet gäller.
Enligt domstolens mening kan situationen i Medeva inte jämföras med den situation som är aktuell i föreliggande ärende. Den bedömning som EU-domstolen gjorde där tar sikte på fall där försäljningsgodkännandet avser ett läkemedel där flera aktiva ingredienser ingår medan det aktuella försäljningsgodkännandet som sagt avser ett läkemedel som inte innehåller andra aktiva ingredienser än daratumumab. Inte heller de ändamålsöverväganden som förs fram i Medeva och Georgetown föranleder någon annan bedömning.
Enligt Patent- och marknadsdomstolens bedömning ger EU-domstolens praxis sammantaget inte något stöd för att, som Genmab gjort gällande, den angivna användningen avseende kombinationsbehandlingen med lenalidomid och dexametason i läkemedlet Darzalex ska innefattas vid definitionen av produkten. De klargöranden
s. 21 Sida 21 av 25 i domstolens handling
som EU-domstolen har gjort av begreppet produkt innebär i stället att den användning som ett försäljningsgodkännande omfattar inte kan tillmätas någon betydelse.
Slutsatsen är att försäljningsgodkännandet för Darzalex, enligt Patent- och marknadsdomstolens bedömning, inte kan anses vara ett giltigt godkännande att saluföra den av Genmab definierade produkten daratumumab, lenalidomid och dexametason.
Patent- och marknadsdomstolen kommer alltså, i likhet med PRV, fram till att ansökan avseende den av Genmab definierade produkten daratumumab, lenalidomid och dexametason inte uppfyller villkoret i artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
Vid denna bedömning saknas skäl för domstolen att pröva om ansökan uppfyller villkoret i artikel 3 a.
Överklagandet ska därför avslås.
BESLUT
1. Patent- och marknadsdomstolen avslår Genmabs yrkande om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
2. Patent- och marknadsdomstolen avslår överklagandet i själva saken.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (PMD-13) Skriftligt överklagande, ställt till Patent- och marknadsöverdomstolen, ska med hänsyn till mellankommande helgdag ha kommit in till Patent- och marknadsdomstolen senast den 24 juni 2024. Prövningstillstånd krävs.
Anna Hedberg Protokollet uppvisat/
s. 22 Sida 22 av 25 i domstolens handling
Bilaga 1
STOCKHOLMS TINGSRÄTT PMD:D
INKOM: 2023-04-26 MÅLNR: PMÄ 6482-23 AKTBIL: 2
s. 32 Sida 32 av 25 i domstolens handling
Bilaga 2
Hur man överklagar Beslut i ärenden, Patent- och marknadsdomstolen PMD-13 Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan 4. Lämna namn och personnummer eller du överklaga. Här får du veta hur det går till. organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter Överklaga skriftligt inom 3 veckor om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Ditt överklagande ska ha kommit in till dom- stolen inom 3 veckor från beslutets datum. Om du har ett ombud, lämna också ombud- Sista datum för överklagande finns på sista ets kontaktuppgifter. sidan i beslutet. 5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det. Så här gör du 6. Skicka eller lämna in överklagandet till 1. Skriv Patent- och marknadsdomstolens Patent- och marknadsdomstolen. Du hittar namn och målnummer. adressen i beslutet.
2. Förklara varför du tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha Vad händer sedan?
Anvisningar för överklagande PMD-13 - Beslut i ärende • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11 och varför du tycker att Patent- och Patent- och marknadsdomstolen kontrollerar marknadsöverdomstolen ska ta upp ditt att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det överklagande (läs mer om prövnings- kommit in för sent avvisar domstolen över- tillstånd längre ner). klagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om du tar upp nya omständigheter ska du förklara varför du inte fört fram detta Om överklagandet kommit in i tid, skickar tidigare. Patent- och marknadsdomstolen överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Patent- 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. och marknadsöverdomstolen. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan Har du tidigare fått brev genom förenklad finns i målet. delgivning kan även Patent- och marknads- överdomstolen skicka brev på detta sätt. Det är inte säkert att du kan lägga fram nya bevis. Vill du göra det ska du förklara varför du inte lagt fram bevisen tidigare. Prövningstillstånd i Patent- och marknads- Vill du ha nya förhör med någon som redan överdomstolen förhörts eller en ny syn (till exempel besök När överklagandet kommer in till Patent- och på en plats), ska du berätta det och förklara marknadsöverdomstolen tar domstolen först varför. ställning till om målet ska tas upp till prövning. Tala också om ifall du vill att motparten ska komma personligen vid ett sammanträde.
Sida 1 av 2
www.domstol.se
s. 33 Sida 33 av 25 i domstolens handling
Patent- och marknadsöverdomstolen ger prövningstillstånd i fyra olika fall.
• Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att Patent- och marknads- domstolen dömt rätt.
• Domstolen anser att det inte går att bedöma om Patent- och marknadsdomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet.
• Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts- tillämpningen.
• Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram.
Vill du veta mer? Ta kontakt med Patent- och marknads- domstolen om du har frågor. Adress och
s. 34 Sida 34 av 25 i domstolens handling
Bilaga B
www.domstol.se
Hur man överklagar hovrättens avgörande
Den som vill överklaga hovrättens avgör- Överklagandets innehåll ande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska dock Överklagandet ska innehålla uppgifter om skickas eller lämnas till hovrätten. 1. klagandens namn, adress, e-postadress och telefonnummer, Senaste tid för att överklaga 2. det avgörande som överklagas Överklagandet ska ha kommit in till hov- (hovrättens namn och avdelning samt rätten senast den dag som anges i slutet av dag för avgörandet och målnummer), hovrättens avgörande. Beslut om häktning, restriktioner enligt 3. den ändring i avgörandet som klaganden 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller rese- begär, förbud får överklagas utan tidsbegränsning. 4. de skäl som klaganden vill ange för att Om överklagandet har kommit in i rätt tid, avgörandet ska ändras, skickar hovrätten överklagandet och alla 5. de skäl som klaganden vill ange för att handlingar i målet vidare till Högsta dom- prövningstillstånd ska meddelas, samt stolen. 6. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska bevisas med varje bevis. Prövningstillstånd i Högsta domstolen Det krävs prövningstillstånd för att Högsta Förenklad delgivning domstolen ska pröva ett överklagande. Högsta domstolen får meddela prövnings- Om målet överklagas kan Högsta dom- tillstånd endast om stolen använda förenklad delgivning vid utskick av handlingar i målet, under förutsättning att mottagaren där eller i
Anvisning för överklagande HR, avgörande, med pt • Producerat av Domstolsverket • 2024–06 1. det är av vikt för ledning av rätts- tillämpningen att överklagandet prövas någon tidigare instans har fått information av Högsta domstolen eller om om sådan delgivning.
2. det finns synnerliga skäl till sådan Mer information prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att För information om rättegången i Högsta målets utgång i hovrätten uppenbarligen domstolen, se www.hogstadomstolen.se beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
www.domstol.se
s. 1 Sida 1 av 26 i domstolens handling
- SVEA HOVRÄTT · Patent- och marknadsöverdomstolen · Rotel 0218
- BESLUT · 2025-03-24 · Stockholm
- Mål nr · PMÄ 8762-24
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och marknadsdomstolens beslut 2024-05-31 i mål nr PMÄ 6488-23, se bilaga A
PARTER Klagande Genmab A/S Carl Jacobsens Vej 30 2500 Valby Danmark
Ombud: Advokaten E.F. och jur.kand. E.O.
Motpart Patent- och registreringsverket Box 5055 102 42 Stockholm
SAKEN Tilläggsskydd för läkemedel
PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE
1. Patent- och marknadsöverdomstolen avslår Genmab A/S begäran om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
2. Patent- och marknadsöverdomstolen avslår överklagandet.
s. 2 Sida 2 av 26 i domstolens handling
Sid 2 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8762-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Genmab A/S (Genmab) har yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen, undanröja det överklagade beslutet och återförvisa ärendet till Patent- och marknadsdomstolen för fortsatt handläggning.
Patent- och registreringsverket (PRV) har motsatt sig att det överklagade beslutet ändras och ser inget behov av att ett förhandsavgörande inhämtas från EU-domstolen.
PARTERNAS TALAN
Parterna har fört sin respektive talan på i huvudsak samma sätt som i Patent- och marknadsdomstolen.
Genmab har i Patent- och marknadsöverdomstolen vidhållit att bolagets ansökan om tilläggsskydd uppfyller samtliga villkor i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel (tilläggsskyddsförordningen). Genmab har särskilt anfört att försäljningsgodkännandet av den 28 april 2017 – genom Kommissionens beslut C(2017)2958 (final) – är ett giltigt godkännande att saluföra kombinationsprodukten "daratumumab, bortezomib och dexametason" och att villkoret i artikel 3 b därför är uppfyllt. Genmab har också framhållit att nationella registreringsmyndigheter har fattat motstridiga beslut gällande bolagets tilläggsskyddsansökan, trots att sakomständigheterna varit identiska, och att det är fler registreringsmyndigheter som beviljat ansökan än som avslagit densamma.
PRV har vidhållit att villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 a respektive 3 b inte är uppfyllt och framhållit att den sammanställning av länder, som Genmab hänvisat till, där motstridiga beslut fattats inte är uttömmande utan snarare ett urval av länder där ansökningar om tilläggsskydd gjorts.
UTREDNINGEN
Genmab har i Patent- och marknadsöverdomstolen åberopat samma utredning som vid Patent- och marknadsdomstolen. PRV har utöver tidigare åberopad utredning även åberopat ett dokument från det europeiska läkemedelsverket.
Patent- och marknadsöverdomstolen har hållit sammanträde.
s. 3 Sida 3 av 26 i domstolens handling
Sid 3 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8762-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
SKÄLEN FÖR BESLUTET
Förhandsavgörande från EU-domstolen
Som framgår av det följande bedömer Patent- och marknadsöverdomstolen, även med beaktande av rättsfallet NJA 2022 s. 1051, att rättsläget är sådant att det för att avgöra ärendet saknas behov att ställa frågor till EU-domstolen.
Frågan om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt
Patent- och marknadsöverdomstolen ansluter sig till de rättsliga utgångspunkter som redovisats i det överklagade beslutet (s. 13 och s. 14 första stycket).
Patent- och marknadsdomstolen har genom det överklagade beslutet endast prövat om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt, vilket sätter ramen för den prövning som kan göras i Patent- och marknadsöverdomstolen. Som Patent- och marknadsdomstolen angett krävs enligt artikel 3 b att det finns ett giltigt godkännande att saluföra produkten som läkemedel för att tilläggsskydd ska kunna meddelas.
Genmab har framfört uppfattningen att vid bedömningen av om villkoret i artikel 3 b är uppfyllt när det gäller så kallade lösa kombinationer (”loose combinations”) av aktiva ingredienser så måste hela försäljningsgodkännandet beaktas. Bolaget anser också att det i motiveringen till förslaget till tilläggsskyddsförordningen, Commission of the European Communities Com(90) 101 final – Syn 255, 11 April 1990 – Explanatory memorandum (härefter COM(90) 101 final – SYN 255) inte finns något som talar emot att meddela tilläggsskydd för lösa kombinationer.
Enligt Patent- och marknadsöverdomstolens mening är det tydligt av ordalydelsen i artikel 3 b att den eller de aktiva ingredienser som bildar produkten måste ingå i det som enligt försäljningsgodkännandet utgör läkemedlet för att villkoret ska vara uppfyllt.
Punkten 34 i COM(90) 101 final – SYN 255 förklarar innebörden av artikel 3 b. Av denna punkt framgår att det som godkänns för saluförande genom försäljningsgod- kännandet är ett färdigberett läkemedel med ett särskilt namn och i en särskild förpackning (”any ready-prepared medicinal product placed on the market under a
s. 4 Sida 4 av 26 i domstolens handling
Sid 4 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8762-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
special name and in a special pack”). Patent- och marknadsöverdomstolen kan inte se att punkten innebär att ordalydelsen av artikel 3 b ska frångås. Det finns inte heller i EU-domstolens praxis stöd för att, i ett fall som det föreliggande, frångå ordalydelsen av artikel 3 b.
Av försäljningsgodkännandet framgår att det är beviljat för läkemedlet ”Darzalex – daratumumab”. Närmare uppgifter om läkemedlet anges i beslutets bilaga I (produktresumén). Av produktresuméns punkt 1 framgår att läkemedlets namn är Darzalex och av punkten 2 att läkemedlet innehåller daratumumab (som är en human monoklonal IgGқ-antikropp). Under punkt 2 anges vidare att läkemedlet utöver daratumumab innehåller vissa hjälpämnen, bl.a. natrium. Några ytterligare substanser anges inte ingå i det som enligt dessa två punkter i försäljningsgodkännandet utgör läkemedlet.
Frågan är då om läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet kan anses vara något annat än det som framgår av punkterna 1 och 2.
Av produktresuméns punkt 4.1 ”Terapeutiska indikationer” framgår att läkemedlet Darzalex är indicerat dels som monoterapi för behandling av multipelt myelom, dels i kombination med lenalidomid och dexametason, eller bortezomib och dexametason, för behandling av multipelt myelom.
Av punkten 4.2 ”Dosering och administreringssätt” framgår under underrubriken ”Dosering” (s. 2) att profylaktisk medicinering bör ges såväl före som efter infusion med daratumumab med hänvisning till bland annat ”Rekommenderade samtidiga läkemedel”. I samma punkt, s. 3 under t.ex. tabell 2, anges vidare att ”[i]nformation om dos och schema för läkemedel som administreras samtidigt med Darzalex finns i avsnitt 5.1 och produktresumén för respektive produkt”. I avsnitt 5.1 redogörs vidare för studier där patienter behandlats med Darzalex i kombination med t.ex. bortezomib och dexametason (s. 13).
Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen är det tydligt av försäljningsgodkännandet att det läkemedel som försäljningsgodkännandet avser endast är Darzalex, men att det kan användas tillsammans med andra läkemedel/substanser. Inget av det nu nämnda,
s. 5 Sida 5 av 26 i domstolens handling
Sid 5 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8762-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
eller något annat i försäljningsgodkännandet, antyder enligt Patent- och marknadsöver- domstolens mening att läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet är något annat än Darzalex med den enda aktiva ingrediensen daratumumab.
Patent- och marknadsöverdomstolen kommer mot bakgrund av ovanstående till samma slutsats som Patent- och marknadsdomstolen, att det åberopade försäljningsgod- kännandet inte är ett giltigt godkännande att saluföra kombinationsprodukten daratumumab, bortezomib och dexametason som läkemedel eftersom läkemedlet Darzalex, enligt försäljningsgodkännandet, endast innehåller den aktiva ingrediensen daratumumab. Villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är därmed inte uppfyllt. Vid denna bedömning ska överklagandet avslås.
ÖVERKLAGANDE
Patent- och marknadsöverdomstolen gör bedömningen att beslutet kan innehålla frågor där det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att ett överklagande prövas av Högsta domstolen (jfr NJA 2022 s. 1051). Beslutet får därför överklagas. (Se 1 kap. 3 § tredje stycket lagen, 2016:188, om patent- och marknadsdomstolar.)
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B
Överklagande senast 2025-04-22
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Amina Lundqvist, hovrättsrådet Magnus Ulriksson, patentrådet Anders Brinkman, referent, och f.d. patentrådet Marianne Bratsberg
s. 6 Sida 6 av 26 i domstolens handling
Bilaga A STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 20 Patent- och marknadsdomstolen 2024-05-31 Mål nr Handläggning i PMÄ 6488-23 Stockholm
Handläggning i parternas utevaro
RÄTTEN Rådmannen Ricardo Valenzuela samt patentråden Anna Hedberg (referent) och Andreas Gustafsson
PROTOKOLLFÖRARE Anna Hedberg
PARTER
Klagande Genmab A/S, Kalvebod Brygge 43 1560 Köpenhamn V Danmark
Ombud: Advokaten E.F. och jur.kand. E.O.
Motpart Patent- och registreringsverket Box 5055 102 42 Stockholm
SAKEN Tilläggsskydd för läkemedel
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och registreringsverket beslut den 23 februari 2023 angående tilläggsskyddsansökan 1990047-1, se bilaga 1.
BAKGRUND Genmab A/S (Genmab) ingav till Patent- och registreringsverket (PRV) den oktober 2019 en ansökan om tilläggsskydd för läkemedel avseende produkten ”daratumumab, bortezomid and dexamethasone”.
s. 7 Sida 7 av 26 i domstolens handling
Som grundpatent angavs det europeiska patentet EP 07817816.7 (EP 2 081 595) med benämningen ”Anti-CD38 plus corticosteroids plus a non-corticosteroid chemotherapeutic for treating tumours”. Genmab hänvisade till att patentkraven skyddar produkten och nämnde särskilt patentkraven 17(c), 19 och 24(a).
Grundpatentet avser en uppfinning som är inriktad mot behandling av cancer med användning av en kombinationsterapi innefattande en antikropp som binder CD38, en kortikosteroid och ett icke-kortikosteroid kemoterapeutiskt ämne.
Patentkrav 1 lyder i svensk översättning enligt följande:
1. Human antikropp av IgG1-isotyp vilken binder CD38 för användning vid behandling av cancer, varvid antikroppen är avsedd för administration, eller är avsedd att administreras, i kombinationsterapi med minst en kortikosteroid, vari nämnda minst en kortikosteroid innefattar en glukokortikoid, och minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum, vari nämnda minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum innefattar (i) talidomid eller en talidomidanalog och/eller (ii) en proteashämmare, varvid nämnda antikropp innefattar humant lättkedjigt variabelområde och humant tungt variabelområde, vari det lättkedjiga variabelområdet innefattar ett V L CDR1 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 13, ett VL CDR2 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 14 och ett VL CDR3 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 15, och vari det tungkedjiga variabelområdet innefattar ett VH CDR1 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 18, ett VH CDR2 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 19 och ett VH CDR3 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 20.
Vid PRV åberopades kommissionens beslut C(2017)2958(final) avseende EU/1/16/1101/001-002 av den 28 april 2017 som det första godkännandet att saluföra läkemedel (försäljningsgodkännande) på den svenska marknaden. Det godkända läkemedlets namn är Darzalex-daratumumab (Darzalex) och innehåller som aktiv ingrediens den monoklonala antikroppen daratumumab (jmf. punkten 2 i försäljningsgodkännandets bilaga 1; produktresumén) och är avsett bl.a. att användas i
s. 8 Sida 8 av 26 i domstolens handling
kombination med bortezomid och dexametason, för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har genomgått minst en tidigare behandling (jmf. stycket 2. och stycket 4.1, listpunkt 2.
Genmab har tidigare meddelats tilläggsskydd (1890004-3) för produkten ”daratumumab”, baserat på ett annat patent.
Genom det överklagade beslutet avslog PRV ansökan om tilläggsskydd. Som skäl angav PRV att ansökan inte uppfyller villkoren i artiklarna 3 a och 3 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj om tilläggsskydd för läkemedel (tilläggsskyddsförordningen).
I sitt beslut hänvisade PRV till EU-domstolens domar den 25 juli 2018 i C-121/17, EU:C:2018:585, Teva UK Ltd m.fl. (Teva), den 30 april 2020 i C-650/17, EU:C:2020:327, Royalty Pharma Collection Trust (Royalty Pharma), den 17 april 2007 i C-202/05, EU:C:2007:214 Yissum (Yissum), den 24 november 2011 i C-322/10, EU:C:2011:773, Medeva (Medeva), den 9 juli 2020 i C-673/18, EU:C:2020:531, Santen (Santen) och den 12 december 2013 i C-484/12, EU:C:2013:828, Georgetown University (Georgetown). PRV hänvisade även till Patentbesvärsrättens dom den 8 maj 2013 i målet 10-027 (PBR 10-027) och Patent-och marknadsdomstolen beslut den 3 juni 2021 i PMÄ 17729-19 (PMÄ 17729-19).
Av beslutet framgår bl.a. följande.
Artikel 3 a
Enligt praxis från EU-domstolen utgör inte en terapeutisk användning, såsom en andra medicinsk användning, en del i definitionen av produkten, jfr. Yissum, p. 20 och Santen, p. 46–47. Se även PMÄ 17729–19, s. 14 andra stycket – s. 15 första stycket.
s. 9 Sida 9 av 26 i domstolens handling
EU-domstolen har inte prövat artikel 3 a i relation till en kombinationsterapi, när patentkraven är formulerade som andra medicinska användningskrav. I PBR 10-027 har dock Patentbesvärsrätten (PBR) klargjort hur artikel 3 a ska tolkas vid sådana patentkrav.
Även om PBR verkar ha bedömt enbart om skyddsomfånget avseende ett tilläggsskydd för den där aktuella monoprodukten (ET743) skulle vara bredare än det bredast formulerade patentkravet, så rörde bedömningen ändå tolkningen av artikel 3 a. Utgången i målet, dvs. att villkoret i artikel 3 a bedömdes vara uppfyllt för den där aktuella monoprodukten, måste ses mot den bakgrunden.
Det framgår däremot inte klart från domen om PBR menat att både monoprodukten och kombinationsprodukten (ET743 och dexametason) skyddades av grundpatentet i enlighet med artikel 3 a och en sådan utsträckt tolkning kan inte heller göras utifrån målet.
PBR måste ha menat att dexametason är en del av den medicinska användningen och inte en del i produkten, jfr. Yissum och Santen.
Med tillämpning av vad om uttalades i PBR 10-027 på aktuellt ärende, är produkten definierad som (enligt patentkravet 1) ”En human antikropp av IgG1-isotyp vilken binder CD38” (daratumumab) och den medicinska användningen är definierad som ”för användning vid behandling av cancer […] i kombinationsterapi med minst en kortikosteroid […] och minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum”. Härav följer att produkten som skyddas av grundpatentet är daratumumab.
I tilläggsskyddsförordningens mening kan inte patentkraven anses skydda både monoprodukten som sådan (daratumumab) och kombinationsprodukten (daratumumab, bortezomid och dexametason). Ansökan strider därför mot villkoret i artikel 3 a.
s. 10 Sida 10 av 26 i domstolens handling
Artikel 3 b
EU-domstolen har inte prövat artikel 3 b med avseende på så kallade lösa kombinationer (eng. loose combinations).
Patent- och marknadsdomstolens beslut i PMÄ 17729-19 klargör dock hur artikel 3 b ska tolkas i ett fall som det nu aktuella och det betonas att ”produkt” enligt artikel 1 b är den aktiva ingrediensen eller kombinationen av aktiva ingredienser. Domstolen kommer i nämnda fall till slutsatsen att artikel 3 b inte är uppfylld för en produkt bestående av en kombination av två aktiva ingredienser där endast den ena är fysiskt närvarande i läkemedlet.
Det synes ostridigt att den aktiva ingrediensen, som är fysiskt närvarande, i Darzalex är daratumumab.
En produkt som definieras som daratumumab, bortezomid och dexametason strider därför mot ordalydelsen av artikel 3 b och i enlighet av vad domstolen uttalar i PMÄ 17729-19 uppfyller inte heller denna produkt villkoret i artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
Omständigheterna skiljer sig från de som förelåg i Medeva och Georgetown, där produkterna som var i fråga var angivna som aktiva ingredienser i läkemedlen.
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Genmab har yrkat att Patent- och marknadsdomstolen ska ändra PRV:s beslut och bevilja dess ansökan om tilläggsskydd.
Genmab har vidare yrkat att Patent- och marknadsdomstolen hänskjuter en eller flera frågor till EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggsskydds- förordningen, innan ansökan slutligt avgörs.
s. 11 Sida 11 av 26 i domstolens handling
PRV har motsatt sig att beslutet ändras.
GRUNDER
Genmab har som grund för sin talan anfört att ansökan uppfyller samtliga krav i artikel 3. Grundpatentet avser användning av daratumumab i kombination med bortezomid och dexametason och ett giltigt godkännande att saluföra produkten på marknaden föreligger. Rekvisiten enligt artiklarna 3 a och 3 b är därmed uppfyllda.
PRV har vidhållit att ansökan inte uppfyller villkoren i artikel 3 a respektive 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
UTVECKLING AV TALAN
Genmab har vidhållit vad som anförts i PRV och har i Patent- och marknads- domstolen därutöver i huvudsak anfört följande.
Artikel 3 a
Uppfinningen bakom grundpatentet avser en ny och effektiv kombinationsbehandling mot cancer med en antikropp som binder till CD38, en (gluko)kortikoid och ett icke- kortikosteroid kemoterapeutikum.
Huvudfrågan gällande artikel 3 a avser i föreliggande fall patentkravstolkning. Tolkningen av patentkrav är den nationella domstolens uppgift och tolkningen ska göras enligt tillämplig lag.
När det är fråga om ett europeiskt patent ska patentets skyddsomfång bestämmas såsom reglerat i artikel 69 i den europeiska patentkonventionen (EPC) och artikel 1 i tolkningsprotokollet till den bestämmelsen.
s. 12 Sida 12 av 26 i domstolens handling
Ledning till hur domstolen ska besvara frågan om produkten skyddas av ett gällande grundpatent ges i EU-domstolen dom den 12 december 2013 i mål C-493/12, EU:C:2013:835, Eli Lilly and Company (Eli Lilly) samt i Teva.
Produkten är i det aktuella fallet daratumumab i kombination med bortezomid och dexametason. Grundpatentet skyddar daratumumab för användning i nämnd kombination – inte som monoterapi. Daratumumab för användning i kombination med bortezomid och dexametason skyddas av grundpatentet eftersom produkten i) med nödvändighet, mot bakgrund av beskrivningen och ritningarna i detta patent, omfattas av den uppfinning som patentet och skyddar och ii) produkten specifikt kan identifieras, mot bakgrund av samtliga omständigheter som redovisas i detta patent, i enlighet med vad som anges i Teva, p. 57.
I stället för att tolka patentkraven i enlighet med artikel 69 EPC såsom EU-domstolens etablerade praxis säger, eller enligt 39 § patentlagen (1967:837) som är motsvarande bestämmelse i den svenska lagstiftningen, lutar sig PRV:s tolkning av patentkraven mot ett enda nationellt beslut från 2013, fattat av Patentbesvärsrätten i mål 10-027. Beslutet ligger i tiden före EU-domstolens avgöranden i Eli Lilly och Teva.
Även om hänsyn skulle tas till PBR 10-027 har PRV feltolkat domen. I PBR 10-027 uttalade sig inte PBR om själva skyddsomfånget för patentet som sådant och gjorde heller ingen bedömning av om produkten skyddades av grundpatentet enligt artikel 3 a. PBR:s bedömning av grundpatentet relaterade till artiklarna 4 och 5 i tilläggsskydds- förordningen i syfte att undersöka om skyddsomfånget av ett potentiellt tilläggsskydd beviljat enligt ansökan skulle vara bredare än grundpatentet – en annan fråga således än den om produkten skyddas av grundpatentet i enlighet med artikel 3 a.
PBR 10-027 är inte relevant för aktuell ansökan, eftersom det beslutet avser en tilläggsskyddsansökan för en monoprodukt och inte en kombinationsprodukt. Det förefaller som att PRV har uppfattat beslutet som riktlinjer från PBR om hur artikel 3 a ska tolkas och som att PBR har gjort ett undantag från den etablerade tolkningen av
s. 13 Sida 13 av 26 i domstolens handling
artikel 3 a när det gäller patentkrav formulerade för att skydda andra medicinska indikationen.
Tolkningen är inte förenlig med 39 § patentlagen och utgör inte en korrekt tillämpning av artikel 3 a i tilläggsskyddsförordningen. PBR har inte tolkat omfattningen av patentet annat än genom att jämföra omfattningen av ett beviljat tilläggsskydd med omfattningen av dess grundpatent, vilket inte är en patentkravstolkning enligt 39 § patentlagen. Dessutom saknade PBR behörighet att tolka tilläggsskyddsförordningen, eftersom denna behörighet endast tillkommer EU-domstolen.
Ansökan uppfyller därmed villkoret i artikel 3 a.
Artikel 3 b
Ett giltigt godkännande att saluföra produkten på marknaden föreligger. Ansökan grundar sig på en typ II-variation av ett tidigare beviljat försäljningsgodkännande.
I avsnitt 2 i produktresumén för försäljningsgodkännandet anges daratumumab som den aktiva ingrediensen i Darzalex.
I avsnitt 4.1 i produktresumén anges att Darzalex är indicerat: […] · i kombination med bortezomid och dexametason, […](betoningen tillagd). Den typ II-variation som åberopas avser inte daratumumab som ensam produkt, utan avser en terapi med kombinationen av flera aktiva ingredienser (s.k. loose combinations).
En typ II-variation av ett tidigare försäljningsgodkännande kräver tillämpning av ett ”förfarande för förhandsgodkännande”, se artikel 16 i förordning (EG) 1234/2008. Innan typ II-variationen infördes i försäljningsgodkännandet fanns inget tidigare godkännande som specificerade kombinationen.
s. 14 Sida 14 av 26 i domstolens handling
PRV menar i sitt beslut att den aktiva ingrediensens som fysiskt finns i Darzalex bara är daratumumab, och att det inte finns någon rättspraxis från EU-domstolen som säger att kombinationsbehandlingen med bortezomid och dexametason kan ingå i produktdefinitionen. Som grund för sitt beslut hänvisar PRV till PMÄ 17729-19. Ett sådant resonemang förväxlar dock behandlingen, det vill säga hur produkten används, med den produkt som används i behandlingen, det vill säga vilken produkt som används för att behandla sjukdomen.
Såväl grundpatentet som försäljningsgodkännandet avser användningen av daratumumab i kombination med bortezomid och dexametason. Därför avser godkännandet en kombination av dessa specifika produkter som administreras för att behandla en sjukdom.
Villkoret i artikel 3 b är därmed uppfyllt.
Begäran om att hänskjuta frågor till EU-domstolen
Det är nödvändigt att domstolen hänvisar en eller flera frågor till EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
EU-domstolen har inte, såvitt Genmab känner till, haft anledning att pröva om så kallade ”loose combinations”, som uttryckligen beviljats av EU-kommissionen för att behandla en sjukdom, uppfyller artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
Inom vissa terapeutiska områden, såsom vacciner, kräver praktiska överväganden flerkomponentberedningar i vilka de aktiva ingredienserna administreras i en gemensam doseringsform.
Praxis från EU-domstolen stödjer att tilläggsskydd beviljas för flerkomponent- beredningar, jfr. Medeva och Georgetown.
s. 15 Sida 15 av 26 i domstolens handling
Det är dock så att inom vissa terapeutiska områden, exempelvis inom cancerområdet, är bestämda doseringsformer inte lämpliga. Praktiska överväganden kan kräva en kombination av produkter i vilka de individuella aktiva ingredienserna ingår bara som så kallade ”loose combinations”, dvs. där de individuella aktiva ingredienserna inte ingår i samma doseringsform utan ska användas i kombination. Behovet av separat administration av de individuella komponenterna kan exempelvis bero på att de aktiva ingredienserna inte är lämpliga att lagras tillsammans, eller att de har separata eller individuella administrationsupplägg.
Om terapier med en kombination av produkter inte kan åtnjuta samma skydd som fixerade kombinationsprodukter, kan det sannolikt inverka menligt på framtida forskning på cancerbehandlingar.
I Medeva och Georgetown gjorde EU-domstolen en teleologisk tolkning av tilläggsskyddsförordningen så att läkemedel med flera aktiva ingredienser kan ligga till grund för tilläggsskydd. En motsvarande teleologisk tolkning kan tillämpas för ”loose combinations”. Varken tilläggsskyddsförordningen eller annat regelverk säger att definitionen av ”produkt” ska förstås som begränsat till aktiva ingredienser som ges i en enda formulering eller att de aktiva ingredienserna ska säljas tillsammans i samma paketering. Att bevilja skydd för kombinationer av produkter som krävt lång forskning och betydande resurser, är helt i enlighet med syftena för tilläggsskyddsförordningen.
PRV lutar sig mot PMÄ 17729-19 och menar att det är ett krav att samtliga aktiva ingredienser, som godkänts i kombination för en indikation, är fysiskt närvarande i samma läkemedelsformulering. Ett sådant krav framgår dock inte av ordalydelsen i artikel 1 a i tilläggsskyddsförordningen, har inte grund i EU-domstolens tolkning av artikel 1 a eller artikel 3 b i nämnda förordning och en sådan tolkning stödjer sig inte heller på motiveringarna i ingressen till förordningen. Vidare har EU-domstolen inte besvarat den här specifika frågan och det kan inte otvetydigt läsas ur rättspraxis från EU-domstolen. Patent- och marknadsdomstolens tolkning är därför varken etablerad
s. 16 Sida 16 av 26 i domstolens handling
eller bekräftad. Av dessa skäl är tolkningen av artikel 3 b vid tillämpning på ”loose combinations” oklar.
I en tillämpning av Högsta domstolens beslut i ärende Ö 5978-21, bör det noteras att EU-domstolens tidigare avgöranden inte ger entydiga svar på frågor som är relevanta för det här ärendet. Det råder uppenbara oklarheter kring tolkningen och tillämpningen av artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen i en situation som den förevarande.
Tolkningen av artikel 3 b har varit föremål för flera förhandsavgöranden från EU-domstolen. Med hänvisning till Ö 5978-21 och EU-domstolens avgörande i målet den 9 september 2015 i C-160/14, EU:C:2015:565, Ferreria da Silva e Brito m.fl. kan den omfattande rättspraxisen vittna om tolkningssvårigheter och risk för skillnader i rättspraxis inom unionen. En omfattande praxis från EU-domstolen innebär inte nödvändigtvis att fråga är utredd utan det kan i stället tyda på motsatsen. Här hänvisas till den så kallade ”acte clair”-doktrinen som fastställs i EU-domstolens dom i målet den 6 oktober 1982 i C-283/81, EU:C:1982:335, CILFIT mot Ministero della Sanità och det betonas att tolkningen av tilläggskyddsförordningen inte kan anses vara så uppenbar att den inte lämnar något utrymme för rimligt tvivel gällande så kallade ”loose combinations”.
Dessutom har ansökningar liknande den aktuella godkänts av andra medlemsstater.
PRV har vidhållit sin ståndpunkt som finns utvecklad i det överklagade beslutet och har därutöver anfört följande angående artikel 3 a.
I det ärende som låg till grund för PBR 10–027 ansåg PRV att patentkraven skyddade en kombinationsprodukt; dvs. att monoprodukten som tilläggsskyddet söktes för inte uppfyllde villkoret i artikel 3 a. Den praxis som senare fastställts av Teva hade inte föranlett en annan bedömning.
s. 17 Sida 17 av 26 i domstolens handling
PBR ändrade dock PRV:s beslut men uttalade sig inte om skyddsomfånget för patentet som sådant och gjorde inte heller någon bedömning av om produkten skyddades av grundpatentet enligt artikel 3 a, även om utgången i målet inte kan tolkas på annat sätt än att PBR ansåg att patentet skyddade monoprodukten och inte kombinations- produkten.
UTREDNING
Utredningen är densamma som i PRV.
Sammanträde har hållits i Patent- och marknadsdomstolen.
DOMSTOLENS BEDÖMNING
Genmabs begäran om att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen
Genmab har begärt att Patent- och marknadsdomstolen ska inhämta ett förhands- avgörande från EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggs- skyddsförordningen.
Enligt artikel 267 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, är EU-domstolen behörig att meddela förhandsavgöranden angående bl.a. tolkningen av rättsakter som har beslutats av unionens institutioner, organ eller byråer. När en sådan fråga uppkommer vid en domstol i en medlemsstat får den domstolen, enligt andra stycket i artikeln, om den anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att döma i saken, begära att EU-domstolen meddelar ett förhandsavgörande.
Patent- och marknadsdomstolen bedömer att det inte finns skäl för att inhämta ett förhandsavgörande i detta fall. Genmabs begäran ska därför avslås.
s. 18 Sida 18 av 26 i domstolens handling
Rättsliga utgångspunkter
I artikel 3 i tilläggsskyddsförordningen anges de villkor som måste vara uppfyllda för att ett tilläggsskydd för läkemedel ska kunna beviljas. Såvitt nu är relevant framgår av artikel 3 a att produkten ska skyddas av ett gällande grundpatent och av artikel 3 b att ett giltigt godkännande att saluföra produkten som läkemedel ska ha lämnats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel. Det kan även noteras att skyddet enligt vad som anges i artikel 4 är begränsat till just den produkt som försäljningsgodkännandet omfattar, låt vara att skyddet därvid omfattar varje användning av produkten som har godkänts före utgången av tilläggsskyddets giltighetstid.
Begreppet produkt har alltså en central betydelse. Begreppet definieras i artikel 1 b, som anger att det som avses är den aktiva ingrediensen eller kombinationen av aktiva ingredienser i ett läkemedel. EU-domstolen har klargjort att begreppet vid tillämpning av förordningen avser substanser som ger upphov till en egen farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan (se Santen, punkterna 41 och 42 och däri gjorda hänvisningar). EU-domstolen har vidare förklarat att begreppet produkt ska förstås i den strikta bemärkelsen aktiv substans och att mindre förändringar av ett läkemedel, såsom ny dosering, användningen av ett annat salt eller en annan ester, eller en annorlunda läkemedelsform, inte kan ge upphov till ett nytt tilläggsskydd (se bl.a. Santen, p. 45 och däri gjorda hänvisningar). Domstolen har dessutom gjort klart att läkemedlets användningsområde inte är ett avgörande kriterium för att meddela tilläggsskydd och i det sammanhanget förklarat att produktbegreppet är oberoende av den terapeutiska användningen av en aktiv ingrediens (se Santen, punkterna 44 och 46).
I sammanhanget kan även noteras att kommissionen har förutsatt att det läkemedel som har beviljats försäljningsgodkännandet ska innehålla produkten i fråga för att villkoret i artikel 3 b ska vara uppfyllt (se kommissionens förslag om införande av tilläggsskydd för läkemedel, COM (90) 101 final – SYN 255, punkten 34).
s. 19 Sida 19 av 26 i domstolens handling
Här kan även nämnas EU-domstolens avgöranden i Medeva och Georgetown. I Medeva var frågan om tilläggsskydd kunde beviljas för en kombination av två aktiva ingredienser, när försäljningsgodkännandet för läkemedlet utöver den kombinationen innefattade även andra aktiva ingredienser. EU-domstolen uttalade att artikel 3 b inte hindrar att ett tilläggsskydd beviljas för kombinationen av de två aktiva ingredienserna. Domstolen beaktade bl.a. att läkemedel ofta utgörs av kombinationer av aktiva ingredienser för multiterapeutiska ändamål som kan ordineras till patienter med hjälp av ett enda preparat och att vacciner på liknande sätt ofta framställs i form av multivalenta vaccin. I Georgetown ansågs ett tidigare beviljat tilläggsskydd för en kombination av aktiva ingredienser inte hindra att innehavaren beviljades ett tilläggsskydd för en av de aktiva ingredienserna.
Bedömningen i detta fall
Patent- och marknadsdomstolen prövar inledningsvis om villkoret i artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen är uppfyllt. Frågan är om det åberopade försäljnings- godkännandet avseende läkemedlet Darzalex är ett giltigt godkännande att saluföra den av Genmab definierade produkten ”daratumumab, bortezomid och dexametason”.
I försäljningsgodkännandets bilaga 1 (produktresumén) anges under avsnitt 2, kvalitativ och kvantitativ sammansättning, att Darzalex innehåller den humana monoklonala IgGκ-antikroppen daratumumab som aktiv ingrediens. Under avsnitt 4.1 anges vilka terapeutiska indikationer som läkemedlet är avsett för. Det framgår bl.a. att Darzalex är avsett att användas i kombination med bortezomid och dexametason, för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har genomgått minst en tidigare behandling.
Genmab har gällande det åberopade försäljningsgodkännandet vidgått att daratumumab anges som den aktiva ingrediensen i produktresumén för läkemedlet Darzalex. Bolaget menar dock att försäljningsgodkännandet avser daratumumab i kombination med bortezomid och dexametason och att PRV i sitt beslut förväxlat
s. 20 Sida 20 av 26 i domstolens handling
behandlingen, dvs. hur produkten används, med vilken produkt som används för att behandla sjukdomen. Såväl patentet som försäljningsgodkännandet som åberopas i ansökan avser enligt Genmab användningen av daratumumab i kombination med bortezomid och dexametason och därför avser godkännandet enligt Genmab en kombination av dessa specifika produkter som administreras för att behandla en sjukdom.
Domstolen konstaterar att försäljningsgodkännandet avser läkemedlet Darzalex och att den aktiva ingrediens som läkemedlet innehåller är daratumumab. Kombinationen med bortezomid och dexametason ingår däremot inte i läkemedlet. I den mening som avses i tilläggskyddsförordningen är det alltså daratumumab som är produkten i det läkemedel som försäljningsgodkännandet avser. Det är en annan sak att godkännandet omfattar användningen av daratumumab i kombination med bortezomid och dexametason samt att en kombination av aktiva ingredienser i och för sig kan utgöra en produkt i förordningens mening. Kombinationen ingår emellertid inte i det läkemedel som godkännandet avser och kan – i den strikta bemärkelse som begreppet produkt ska förstås – därmed inte anses utgöra den produkt som försäljningsgodkännandet gäller.
Enligt domstolens mening kan situationen i Medeva inte jämföras med den situation som är aktuell i föreliggande ärende. Den bedömning som EU-domstolen gjorde där tar sikte på fall där försäljningsgodkännandet avser ett läkemedel där flera aktiva ingredienser ingår medan det aktuella försäljningsgodkännandet som sagt avser ett läkemedel som inte innehåller andra aktiva ingredienser än daratumumab. Inte heller de ändamålsöverväganden som förs fram i Medeva och Georgetown föranleder någon annan bedömning.
Enligt Patent- och marknadsdomstolens bedömning ger EU-domstolens praxis sammantaget inte något stöd för att, som Genmab gjort gällande, den angivna användningen avseende kombinationsbehandlingen med bortezomid och dexametason i läkemedlet Darzalex ska innefattas vid definitionen av produkten. De klargöranden
s. 21 Sida 21 av 26 i domstolens handling
som EU-domstolen har gjort av begreppet produkt innebär i stället att den användning som ett försäljningsgodkännande omfattar inte kan tillmätas någon betydelse.
Slutsatsen är att försäljningsgodkännandet för Darzalex, enligt Patent- och marknadsdomstolens bedömning, inte kan anses vara ett giltigt godkännande att saluföra den av Genmab definierade produkten daratumumab, bortezomid och dexametason.
Patent- och marknadsdomstolen kommer alltså, i likhet med PRV, fram till att ansökan avseende den av Genmab definierade produkten daratumumab, bortezomid och dexametason inte uppfyller villkoret i artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
Vid denna bedömning saknas skäl för domstolen att pröva om ansökan uppfyller villkoret i artikel 3 a.
Överklagandet ska därför avslås.
BESLUT
1. Patent- och marknadsdomstolen avslår Genmabs yrkande om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
2. Patent- och marknadsdomstolen avslår överklagandet i själva saken.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (PMD-13) Skriftligt överklagande, ställt till Patent- och marknadsöverdomstolen, ska med hänsyn till mellankommande helgdag ha kommit in till Patent- och marknadsdomstolen senast den 24 juni 2024. Prövningstillstånd krävs.
Anna Hedberg Protokollet uppvisat/
s. 22 Sida 22 av 26 i domstolens handling
Bilaga 1
STOCKHOLMS TINGSRÄTT PMD:N
INKOM: 2023-04-26 MÅLNR: PMÄ 6488-23 AKTBIL: 2
s. 29 Sida 29 av 26 i domstolens handling
Application no. 1990047-1 I Date 2023-02-23
Thus, a product defined as daratumumab, bortezomib, and dexamethasone violates the wording ofarticle 3b.
Therefore, in accordance with the reasoning in PMÄ 17729-19, the product the present application is directed to does not fulfil the condition set out in article 3b ofthe SPC Regulation.
Moreover, the circumstances in the present case are different from those in C-322/10 (Medeva) and C-422/10 (Georgetown), where the products concerned were recited as active ingredients in the medicinal products.
Conclusion The present application fails to meet the conditions laid down in articles 3a and 3b ofRegulation (EC) No 469/2009 ofthe European Parliament and ofthe Council of6 May 2009. Consequently, no Supplementary Protection Certificate can be issued based on the present application. The application is therefore rejected.
T.S. Executive Officer C.P. Submitting Officer
How to appeal This decision can be appealed to the national Patent and Market Court. If you wish to appeal against the decision, you must do it in writing. Address the appeal to the Patent and Market Court, but send it to the Patent and Registration Office, i e to PRV, Box 5055, SE-102 42 Stockholm, SWEDEN.
Please state the following in the appeal:
- Name and personal identity or company registration number
- Address and other pertinent contact information
- Which decision you appeal against and the application number
- Why the decision is incorrect in your opinion
- In what way you want the decision to be altered
The appeal must be submitted to PRV within two (2) months from the <late of the decision. Irrespective of PRV altering the decision or not we will forward the appeal to the Patent and Market Court, provided the appeal has been submitted in time. Please note that the language of the proceedings before the Patent and Market Court is Swedish.
s. 30 Sida 30 av 26 i domstolens handling
Bilaga 2
Hur man överklagar Beslut i ärenden, Patent- och marknadsdomstolen PMD-13 Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan 4. Lämna namn och personnummer eller du överklaga. Här får du veta hur det går till. organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter Överklaga skriftligt inom 3 veckor om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Ditt överklagande ska ha kommit in till dom- stolen inom 3 veckor från beslutets datum. Om du har ett ombud, lämna också ombud- Sista datum för överklagande finns på sista ets kontaktuppgifter. sidan i beslutet. 5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det. Så här gör du 6. Skicka eller lämna in överklagandet till 1. Skriv Patent- och marknadsdomstolens Patent- och marknadsdomstolen. Du hittar namn och målnummer. adressen i beslutet.
2. Förklara varför du tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha Vad händer sedan?
Anvisningar för överklagande PMD-13 - Beslut i ärende • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11 och varför du tycker att Patent- och Patent- och marknadsdomstolen kontrollerar marknadsöverdomstolen ska ta upp ditt att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det överklagande (läs mer om prövnings- kommit in för sent avvisar domstolen över- tillstånd längre ner). klagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om du tar upp nya omständigheter ska du förklara varför du inte fört fram detta Om överklagandet kommit in i tid, skickar tidigare. Patent- och marknadsdomstolen överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Patent- 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. och marknadsöverdomstolen. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan Har du tidigare fått brev genom förenklad finns i målet. delgivning kan även Patent- och marknads- överdomstolen skicka brev på detta sätt. Det är inte säkert att du kan lägga fram nya bevis. Vill du göra det ska du förklara varför du inte lagt fram bevisen tidigare. Prövningstillstånd i Patent- och marknads- Vill du ha nya förhör med någon som redan överdomstolen förhörts eller en ny syn (till exempel besök När överklagandet kommer in till Patent- och på en plats), ska du berätta det och förklara marknadsöverdomstolen tar domstolen först varför. ställning till om målet ska tas upp till prövning. Tala också om ifall du vill att motparten ska komma personligen vid ett sammanträde.
Sida 1 av 2
www.domstol.se
s. 31 Sida 31 av 26 i domstolens handling
Patent- och marknadsöverdomstolen ger prövningstillstånd i fyra olika fall.
• Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att Patent- och marknads- domstolen dömt rätt.
• Domstolen anser att det inte går att bedöma om Patent- och marknadsdomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet.
• Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts- tillämpningen.
• Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram.
Vill du veta mer? Ta kontakt med Patent- och marknads- domstolen om du har frågor. Adress och
s. 32 Sida 32 av 26 i domstolens handling
Bilaga B
www.domstol.se
Hur man överklagar hovrättens avgörande
Den som vill överklaga hovrättens avgör- Överklagandets innehåll ande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska dock Överklagandet ska innehålla uppgifter om skickas eller lämnas till hovrätten. 1. klagandens namn, adress, e-postadress och telefonnummer, Senaste tid för att överklaga 2. det avgörande som överklagas Överklagandet ska ha kommit in till hov- (hovrättens namn och avdelning samt rätten senast den dag som anges i slutet av dag för avgörandet och målnummer), hovrättens avgörande. Beslut om häktning, restriktioner enligt 3. den ändring i avgörandet som klaganden 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller rese- begär, förbud får överklagas utan tidsbegränsning. 4. de skäl som klaganden vill ange för att Om överklagandet har kommit in i rätt tid, avgörandet ska ändras, skickar hovrätten överklagandet och alla 5. de skäl som klaganden vill ange för att handlingar i målet vidare till Högsta dom- prövningstillstånd ska meddelas, samt stolen. 6. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska bevisas med varje bevis. Prövningstillstånd i Högsta domstolen Det krävs prövningstillstånd för att Högsta Förenklad delgivning domstolen ska pröva ett överklagande. Högsta domstolen får meddela prövnings- Om målet överklagas kan Högsta dom- tillstånd endast om stolen använda förenklad delgivning vid utskick av handlingar i målet, under förutsättning att mottagaren där eller i
Anvisning för överklagande HR, avgörande, med pt • Producerat av Domstolsverket • 2024–06 1. det är av vikt för ledning av rätts- tillämpningen att överklagandet prövas någon tidigare instans har fått information av Högsta domstolen eller om om sådan delgivning.
2. det finns synnerliga skäl till sådan Mer information prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att För information om rättegången i Högsta målets utgång i hovrätten uppenbarligen domstolen, se www.hogstadomstolen.se beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
www.domstol.se
s. 1 Sida 1 av 26 i domstolens handling
- SVEA HOVRÄTT · Patent- och marknadsöverdomstolen · Rotel 0218
- BESLUT · 2025-03-24 · Stockholm
- Mål nr · PMÄ 8765-24
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och marknadsdomstolens beslut 2024-05-31 i mål nr PMÄ 6491-23, se bilaga A
PARTER Klagande Genmab A/S Carl Jacobsens Vej 30 2500 Valby Danmark
Ombud: Advokaten E.F. och jur.kand. E.O.
Motpart Patent- och registreringsverket Box 5055 102 42 Stockholm
SAKEN Tilläggsskydd för läkemedel
PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE
1. Patent- och marknadsöverdomstolen avslår Genmab A/S begäran om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
2. Patent- och marknadsöverdomstolen avslår överklagandet.
s. 2 Sida 2 av 26 i domstolens handling
Sid 2 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8765-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Genmab A/S (Genmab) har yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen, undanröja det överklagade beslutet och återförvisa ärendet till Patent- och marknadsdomstolen för fortsatt handläggning.
Patent- och registreringsverket (PRV) har motsatt sig att det överklagade beslutet ändras och ser inget behov av att ett förhandsavgörande inhämtas från EU-domstolen.
PARTERNAS TALAN
Parterna har fört sin respektive talan på i huvudsak samma sätt som i Patent- och marknadsdomstolen.
Genmab har i Patent- och marknadsöverdomstolen vidhållit att bolagets ansökan om tilläggsskydd uppfyller samtliga villkor i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel (tilläggsskyddsförordningen). Genmab har särskilt anfört att försäljningsgodkännandet av den 31 augusti 2018 – genom Kommissionens beslut C(2018)5855 (final) – är ett giltigt godkännande att saluföra kombinationsprodukten "daratumumab, bortezomib, melfalan och prednison" och att villkoret i artikel 3 b därför är uppfyllt. Genmab har också framhållit att nationella registreringsmyndigheter har fattat motstridiga beslut gällande bolagets tilläggsskyddsansökan, trots att sakomständigheterna varit identiska, och att det är fler registreringsmyndigheter som beviljat ansökan än som avslagit densamma.
PRV har vidhållit att villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 a respektive 3 b inte är uppfyllt och framhållit att den sammanställning av länder, som Genmab hänvisat till, där motstridiga beslut fattats inte är uttömmande utan snarare ett urval av länder där ansökningar om tilläggsskydd gjorts.
s. 3 Sida 3 av 26 i domstolens handling
Sid 3 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8765-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
UTREDNINGEN
Genmab har i Patent- och marknadsöverdomstolen åberopat samma utredning som vid Patent- och marknadsdomstolen. PRV har utöver tidigare åberopad utredning även åberopat ett dokument från det europeiska läkemedelsverket.
Patent- och marknadsöverdomstolen har hållit sammanträde.
SKÄLEN FÖR BESLUTET
Förhandsavgörande från EU-domstolen
Som framgår av det följande bedömer Patent- och marknadsöverdomstolen, även med beaktande av rättsfallet NJA 2022 s. 1051, att rättsläget är sådant att det för att avgöra ärendet saknas behov att ställa frågor till EU-domstolen.
Frågan om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt
Patent- och marknadsöverdomstolen ansluter sig till de rättsliga utgångspunkter som redovisats i det överklagade beslutet (s. 13 och s. 14 första stycket).
Patent- och marknadsdomstolen har genom det överklagade beslutet endast prövat om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt, vilket sätter ramen för den prövning som kan göras i Patent- och marknadsöverdomstolen. Som Patent- och marknadsdomstolen angett krävs enligt artikel 3 b att det finns ett giltigt godkännande att saluföra produkten som läkemedel för att tilläggsskydd ska kunna meddelas.
Genmab har framfört uppfattningen att vid bedömningen av om villkoret i artikel 3 b är uppfyllt när det gäller så kallade lösa kombinationer (”loose combinations”) av aktiva ingredienser så måste hela försäljningsgodkännandet beaktas. Bolaget anser också att det i motiveringen till förslaget till tilläggsskyddsförordningen, Commission of the European Communities Com(90) 101 final – Syn 255, 11 April 1990 – Explanatory memorandum (härefter COM(90) 101 final – SYN 255) inte finns något som talar emot att meddela tilläggsskydd för lösa kombinationer.
Enligt Patent- och marknadsöverdomstolens mening är det tydligt av ordalydelsen i artikel 3 b att den eller de aktiva ingredienser som bildar produkten måste ingå i det
s. 4 Sida 4 av 26 i domstolens handling
Sid 4 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8765-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
som enligt försäljningsgodkännandet utgör läkemedlet för att villkoret ska vara uppfyllt.
Punkten 34 i COM(90) 101 final – SYN 255 förklarar innebörden av artikel 3 b. Av denna punkt framgår att det som godkänns för saluförande genom försäljnings- godkännandet är ett färdigberett läkemedel med ett särskilt namn och i en särskild förpackning (”any ready-prepared medicinal product placed on the market under a special name and in a special pack”). Patent- och marknadsöverdomstolen kan inte se att punkten innebär att ordalydelsen av artikel 3 b ska frångås. Det finns inte heller i EU-domstolens praxis stöd för att, i ett fall som det föreliggande, frångå ordalydelsen av artikel 3 b.
Av försäljningsgodkännandet framgår att det är beviljat för läkemedlet ”Darzalex – daratumumab”. Närmare uppgifter om läkemedlet anges i beslutets bilaga I (produktresumén). Av produktresuméns punkt 1 framgår att läkemedlets namn är Darzalex och av punkten 2 att läkemedlet innehåller daratumumab som är en human monoklonal IgGқ-antikropp. Under punkt 2 anges vidare att läkemedlet utöver daratumumab innehåller vissa hjälpämnen, bl.a. natrium. Några ytterligare substanser anges inte ingå i det som enligt dessa två punkter i försäljningsgodkännandet utgör läkemedlet.
Frågan är då om läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet kan anses vara något annat än det som framgår av punkterna 1 och 2.
Av produktresuméns punkt 4.1 ”Terapeutiska indikationer” framgår att läkemedlet Darzalex är indicerat dels som monoterapi för behandling av multipelt myelom, dels i kombination med lenalidomid och dexametason, eller bortezomib och dexametason, för behandling av multipelt myelom, dels i kombination med bortezomib, melfalan och prednison för behandling av multipelt myelom.
Av punkten 4.2 ”Dosering och administreringssätt” framgår (s. 2) att profylaktisk medicinering ska ges såväl före som efter infusion med daratumumab med hänvisning till bland annat ”Rekommenderade samtidiga läkemedel”. I samma punkt, s. 3 under t.ex. tabell 2, anges vidare att ”[i]nformation om dos och schema för läkemedel som
s. 5 Sida 5 av 26 i domstolens handling
Sid 5 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8765-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
administreras samtidigt med Darzalex finns i avsnitt 5.1 och produktresumén för respektive produkt”. I avsnitt 5.1 redogörs vidare för studier där patienter behandlats med Darzalex i kombination med t.ex. bortezomib, melfalan och prednison (s. 11).
Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen är det tydligt av försäljningsgodkännandet att det läkemedel som försäljningsgodkännandet avser endast är Darzalex, men att det kan användas tillsammans med andra läkemedel/substanser. Inget av det nu nämnda, eller något annat i försäljningsgodkännandet, antyder enligt Patent- och marknadsöver- domstolens mening att läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet är något annat än Darzalex med den enda aktiva ingrediensen daratumumab.
Patent- och marknadsöverdomstolen kommer mot bakgrund av ovanstående till samma slutsats som Patent- och marknadsdomstolen, att det åberopade försäljningsgod- kännandet inte är ett giltigt godkännande att saluföra kombinationsprodukten daratumumab, bortezomib, melfalan och prednison som läkemedel eftersom läkemedlet Darzalex, enligt försäljningsgodkännandet, endast innehåller den aktiva ingrediensen daratumumab. Villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är därmed inte uppfyllt. Vid denna bedömning ska överklagandet avslås.
ÖVERKLAGANDE
Patent- och marknadsöverdomstolen gör bedömningen att beslutet kan innehålla frågor där det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att ett överklagande prövas av Högsta domstolen (jfr NJA 2022 s. 1051). Beslutet får därför överklagas. (Se 1 kap. 3 § tredje stycket lagen, 2016:188, om patent- och marknadsdomstolar.)
s. 6 Sida 6 av 26 i domstolens handling
Sid 6 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8765-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B
Överklagande senast 2025-04-22
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Amina Lundqvist, hovrättsrådet Magnus Ulriksson, patentrådet Anders Brinkman, referent, och f.d. patentrådet Marianne Bratsberg
s. 7 Sida 7 av 26 i domstolens handling
Bilaga A STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 20 Patent- och marknadsdomstolen 2024-05-31 Mål nr Handläggning i PMÄ 6491-23 Stockholm
Handläggning i parternas utevaro
RÄTTEN Rådmannen Ricardo Valenzuela samt patentråden Anna Hedberg (referent) och Andreas Gustafsson
PROTOKOLLFÖRARE Anna Hedberg
PARTER
Klagande Genmab A/S, Kalvebod Brygge 43 1560 Köpenhamn V Danmark
Ombud: Advokaten E.F. och jur.kand. E.O.
Motpart Patent- och registreringsverket Box 5055 102 42 Stockholm
SAKEN Tilläggsskydd för läkemedel
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och registreringsverket beslut den 23 februari 2023 angående tilläggsskyddsansökan 1990048-9, se bilaga 1.
BAKGRUND Genmab A/S (Genmab) ingav till Patent- och registreringsverket (PRV) den oktober 2019 en ansökan om tilläggsskydd för läkemedel avseende produkten ”daratumumab, bortezomid, melphalan and prednisone”.
s. 8 Sida 8 av 26 i domstolens handling
Som grundpatent angavs det europeiska patentet EP 07817816.7 (EP 2 081 595) med benämningen ”Anti-CD38 plus corticosteroids plus a non-corticosteroid chemotherapeutic for treating tumours”. Genmab hänvisade till att patentkraven skyddar produkten och nämnde särskilt patentkraven 14(c), 19 och 24(f).
Grundpatentet avser en uppfinning som är inriktad mot behandling av cancer med användning av en kombinationsterapi innefattande en antikropp som binder CD38, en kortikosteroid och ett icke-kortikosteroid kemoterapeutiskt ämne.
Patentkrav 1 lyder i svensk översättning enligt följande:
1. Human antikropp av IgG1-isotyp vilken binder CD38 för användning vid behandling av cancer, varvid antikroppen är avsedd för administration, eller är avsedd att administreras, i kombinationsterapi med minst en kortikosteroid, vari nämnda minst en kortikosteroid innefattar en glukokortikoid, och minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum, vari nämnda minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum innefattar (i) talidomid eller en talidomidanalog och/eller (ii) en proteashämmare, varvid nämnda antikropp innefattar humant lättkedjigt variabelområde och humant tungt variabelområde, vari det lättkedjiga variabelområdet innefattar ett V L CDR1 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 13, ett VL CDR2 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 14 och ett VL CDR3 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 15, och vari det tungkedjiga variabelområdet innefattar ett VH CDR1 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 18, ett VH CDR2 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 19 och ett VH CDR3 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 20.
Vid PRV åberopades kommissionens beslut C(2018)5855(final) avseende EU/1/16/1101/001-002 av den 31 augusti 2018 som det första godkännandet att saluföra läkemedel (försäljningsgodkännande) på den svenska marknaden. Det godkända läkemedlets namn är Darzalex-daratumumab (Darzalex) och innehåller som aktiv ingrediens den monoklonala antikroppen daratumumab (jfr. avsnitt 2 i försäljningsgodkännandets bilaga 1; produktresumén) och är avsett bl.a. att användas i
s. 9 Sida 9 av 26 i domstolens handling
kombination med bortezomid, melfalan och prednison, för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har genomgått minst en tidigare behandling (jfr. avsnitt 2 och avsnitt 4.1, listpunkt 2).
Genmab har tidigare meddelats tilläggsskydd (1890004-3) för produkten ”daratumumab”, baserat på ett annat patent.
Genom det överklagade beslutet avslog PRV ansökan om tilläggsskydd. Som skäl angav PRV att ansökan inte uppfyller villkoren i artiklarna 3 a och 3 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj om tilläggsskydd för läkemedel (tilläggsskyddsförordningen).
I sitt beslut hänvisade PRV till EU-domstolens domar den 25 juli 2018 i C-121/17, EU:C:2018:585, Teva UK Ltd m.fl. (Teva), den 30 april 2020 i C-650/17, EU:C:2020:327, Royalty Pharma Collection Trust (Royalty Pharma), den 17 april 2007 i C-202/05, EU:C:2007:214 Yissum (Yissum), den 24 november 2011 i C-322/10, EU:C:2011:773, Medeva (Medeva), den 9 juli 2020 i C-673/18, EU:C:2020:531, Santen (Santen) och den 12 december 2013 i C-484/12, EU:C:2013:828, Georgetown University (Georgetown). PRV hänvisade även till Patentbesvärsrättens dom den 8 maj 2013 i målet 10-027 (PBR 10-027) och Patent-och marknadsdomstolen beslut den 3 juni 2021 i PMÄ 17729-19 (PMÄ 17729-19).
Av beslutet framgår bl.a. följande.
Artikel 3 a
Enligt praxis från EU-domstolen utgör inte en terapeutisk användning, såsom en andra medicinsk användning, en del i definitionen av produkten, jfr. Yissum, p. 20 och Santen, p. 46-47. Se även PMÄ 17729–19, s. 14 andra stycket – s. 15 första stycket.
s. 10 Sida 10 av 26 i domstolens handling
EU-domstolen har inte prövat artikel 3 a i relation till en kombinationsterapi, när patentkraven är formulerade som andra medicinska användningskrav. I PBR 10-027 har dock Patentbesvärsrätten (PBR) klargjort hur artikel 3 a ska tolkas vid sådana patentkrav.
Även om PBR verkar ha bedömt enbart om skyddsomfånget avseende ett tilläggsskydd för den där aktuella monoprodukten (ET743) skulle vara bredare än det bredast formulerade patentkravet, så rörde bedömningen ändå tolkningen av artikel 3 a. Utgången i målet, dvs. att villkoret i artikel 3 a bedömdes vara uppfyllt för den där aktuella monoprodukten, måste ses mot den bakgrunden.
Det framgår däremot inte klart från domen om PBR menat att både monoprodukten och kombinationsprodukten (ET743 och dexametason) skyddades av grundpatentet i enlighet med artikel 3 a och en sådan utsträckt tolkning kan inte heller göras utifrån målet.
PBR måste ha menat att dexametason är en del av den medicinska användningen och inte en del i produkten, jfr. Yissum och Santen.
Med tillämpning av vad om uttalades i PBR 10-027 på aktuellt ärende, är produkten definierad som (enligt patentkravet 1) ”En human antikropp av IgG1-isotyp vilken binder CD38” (daratumumab) och den medicinska användningen är definierad som ”för användning vid behandling av cancer […] i kombinationsterapi med minst en kortikosteroid […] och minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum”. Härav följer att produkten som skyddas av grundpatentet är daratumumab.
I tilläggsskyddsförordningens mening kan inte patentkraven anses skydda både monoprodukten som sådan (daratumumab) och kombinationsprodukten (daratumumab, bortezomid, melfalan och prednison). Ansökan strider därför mot villkoret i artikel 3 a.
s. 11 Sida 11 av 26 i domstolens handling
Artikel 3 b
EU-domstolen har inte prövat artikel 3 b med avseende på så kallade lösa kombinationer (eng. loose combinations).
Patent- och marknadsdomstolens beslut i PMÄ 17729-19 klargör dock hur artikel 3 b ska tolkas i ett fall som det nu aktuella och det betonas att ”produkt” enligt artikel 1 b är den aktiva ingrediensen eller kombinationen av aktiva ingredienser. Domstolen kommer i nämnda fall till slutsatsen att artikel 3 b inte är uppfylld för en produkt bestående av en kombination av två aktiva ingredienser där endast den ena är fysiskt närvarande i läkemedlet.
Det synes ostridigt att den aktiva ingrediensen, som är fysiskt närvarande, i Darzalex är daratumumab.
En produkt som definieras som daratumumab, bortezomid, melfalan och prednison strider därför mot ordalydelsen av artikel 3 b och i enlighet av vad domstolen uttalar i PMÄ 17729-19 uppfyller inte heller denna produkt villkoret i artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
Omständigheterna skiljer sig från de som förelåg i Medeva och Georgetown, där produkterna som var i fråga var angivna som aktiva ingredienser i läkemedlen.
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Genmab har yrkat att Patent- och marknadsdomstolen ska ändra PRV:s beslut och bevilja dess ansökan om tilläggsskydd.
Genmab har vidare yrkat att Patent- och marknadsdomstolen hänskjuter en eller flera frågor till EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggsskydds- förordningen, innan ansökan slutligt avgörs.
s. 12 Sida 12 av 26 i domstolens handling
PRV har motsatt sig att beslutet ändras.
GRUNDER
Genmab har som grund för sin talan anfört att ansökan uppfyller samtliga krav i artikel 3. Grundpatentet avser användning av daratumumab i kombination med bortezomid, melfalan och prednison och ett giltigt godkännande att saluföra produkten på marknaden föreligger. Rekvisiten enligt artiklarna 3 a och 3 b är därmed uppfyllda.
PRV har vidhållit att ansökan inte uppfyller villkoren i artikel 3 a respektive 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
UTVECKLING AV TALAN
Genmab har vidhållit vad som anförts i PRV och har i Patent- och marknads- domstolen därutöver i huvudsak anfört följande.
Artikel 3 a
Uppfinningen bakom grundpatentet avser en ny och effektiv kombinationsbehandling mot cancer med en antikropp som binder till CD38, en (gluko)kortikoid och ett icke- kortikosteroid kemoterapeutikum. Huvudfrågan gällande artikel 3 a avser i föreliggande fall patentkravstolkning. Tolkningen av patentkrav är den nationella domstolens uppgift och tolkningen ska göras enligt tillämplig lag.
När det är fråga om ett europeiskt patent ska patentets skyddsomfång bestämmas såsom reglerat i artikel 69 i den europeiska patentkonventionen (EPC) och artikel 1 i tolkningsprotokollet till den bestämmelsen.
s. 13 Sida 13 av 26 i domstolens handling
Ledning till hur domstolen ska besvara frågan om produkten skyddas av ett gällande grundpatent ges i EU-domstolen dom den 12 december 2013 i mål C-493/12, EU:C:2013:835, Eli Lilly and Company (Eli Lilly) samt i Teva.
Produkten är i det aktuella fallet daratumumab i kombination med bortezomid, melfalan och prednison. Grundpatentet skyddar daratumumab för användning i nämnd kombination – inte som monoterapi. Daratumumab för användning i kombination med bortezomid, melfalan och prednison skyddas av grundpatentet eftersom produkten i) med nödvändighet, mot bakgrund av beskrivningen och ritningarna i detta patent, omfattas av den uppfinning som patentet och skyddar och ii) produkten specifikt kan identifieras, mot bakgrund av samtliga omständigheter som redovisas i detta patent, i enlighet med vad som anges i Teva, p. 57.
I stället för att tolka patentkraven i enlighet med artikel 69 EPC såsom EU-domstolens etablerade praxis säger, eller enligt 39 § patentlagen (1967:837) som är motsvarande bestämmelse i den svenska lagstiftningen, lutar sig PRV:s tolkning av patentkraven mot ett enda nationellt beslut från 2013, fattat av Patentbesvärsrätten i mål 10-027. Beslutet ligger i tiden före EU-domstolens avgöranden i Eli Lilly och Teva.
Även om hänsyn skulle tas till PBR 10-027 har PRV feltolkat domen. I PBR 10-027 uttalade sig inte PBR om själva skyddsomfånget för patentet som sådant och gjorde heller ingen bedömning av om produkten skyddades av grundpatentet enligt artikel 3 a. PBR:s bedömning av grundpatentet relaterade till artiklarna 4 och 5 i tilläggsskydds- förordningen i syfte att undersöka om skyddsomfånget av ett potentiellt tilläggsskydd beviljat enligt ansökan skulle vara bredare än grundpatentet – en annan fråga således än den om produkten skyddas av grundpatentet i enlighet med artikel 3 a.
PBR 10-027 är inte relevant för aktuell ansökan, eftersom det beslutet avser en tilläggsskyddsansökan för en monoprodukt och inte en kombinationsprodukt. Det förefaller som att PRV har uppfattat beslutet som riktlinjer från PBR om hur artikel 3 a ska tolkas och som att PBR har gjort ett undantag från den etablerade tolkningen av
s. 14 Sida 14 av 26 i domstolens handling
artikel 3 a när det gäller patentkrav formulerade för att skydda andra medicinska indikationen.
Tolkningen är inte förenlig med 39 § patentlagen och utgör inte en korrekt tillämpning av artikel 3 a i tilläggsskyddsförordningen. PBR har inte tolkat omfattningen av patentet annat än genom att jämföra omfattningen av ett beviljat tilläggsskydd med omfattningen av dess grundpatent, vilket inte är en patentkravstolkning enligt 39 § patentlagen. Dessutom saknade PBR behörighet att tolka tilläggsskyddsförordningen, eftersom denna behörighet endast tillkommer EU-domstolen.
Ansökan uppfyller därmed villkoret i artikel 3 a.
Artikel 3 b
Ett giltigt godkännande att saluföra produkten på marknaden föreligger. Ansökan grundar sig på en typ II-variation av ett tidigare beviljat försäljningsgodkännande.
I avsnitt 2 i produktresumén för försäljningsgodkännandet anges daratumumab som den aktiva ingrediensen i Darzalex.
I avsnitt 4.1 i produktresumén anges att Darzalex är indicerat: […] · i kombination med bortezomid, melfalan och prednison, […](betoningen tillagd). Den typ II-variation som åberopas avser inte daratumumab som ensam produkt, utan avser en terapi med kombinationen av flera aktiva ingredienser (s.k. loose combinations).
En typ II-variation av ett tidigare försäljningsgodkännande kräver tillämpning av ett ”förfarande för förhandsgodkännande”, se artikel 16 i förordning (EG) 1234/2008. Innan typ II-variationen infördes i försäljningsgodkännandet fanns inget tidigare godkännande som specificerade kombinationen.
s. 15 Sida 15 av 26 i domstolens handling
PRV menar i sitt beslut att den aktiva ingrediensens som fysiskt finns i Darzalex bara är daratumumab, och att det inte finns någon rättspraxis från EU-domstolen som säger att kombinationsbehandlingen med bortezomid, melfalan och prednison kan ingå i produktdefinitionen. Som grund för sitt beslut hänvisar PRV till PMÄ 17729-19. Ett sådant resonemang förväxlar dock behandlingen, det vill säga hur produkten används, med den produkt som används i behandlingen, det vill säga vilken produkt som används för att behandla sjukdomen.
Såväl grundpatentet som försäljningsgodkännandet avser användningen av daratumumab i kombination med bortezomid, melfalan och prednison. Därför avser godkännandet en kombination av dessa specifika produkter som administreras för att behandla en sjukdom.
Villkoret i artikel 3 b är därmed uppfyllt.
Begäran om att hänskjuta frågor till EU-domstolen
Det är nödvändigt att domstolen hänvisar en eller flera frågor till EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
EU-domstolen har inte, såvitt Genmab känner till, haft anledning att pröva om så kallade ”loose combinations”, som uttryckligen beviljats av EU-kommissionen för att behandla en sjukdom, uppfyller artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
Inom vissa terapeutiska områden, såsom vacciner, kräver praktiska överväganden flerkomponentberedningar i vilka de aktiva ingredienserna administreras i en gemensam doseringsform.
Praxis från EU-domstolen stödjer att tilläggsskydd beviljas för flerkomponent- beredningar, jfr. Medeva och Georgetown.
s. 16 Sida 16 av 26 i domstolens handling
Det är dock så att inom vissa terapeutiska områden, exempelvis inom cancerområdet, är bestämda doseringsformer inte lämpliga. Praktiska överväganden kan kräva en kombination av produkter i vilka de individuella aktiva ingredienserna ingår bara som så kallade ”loose combinations”, dvs. där de individuella aktiva ingredienserna inte ingår i samma doseringsform utan ska användas i kombination. Behovet av separat administration av de individuella komponenterna kan exempelvis bero på att de aktiva ingredienserna inte är lämpliga att lagras tillsammans, eller att de har separata eller individuella administrationsupplägg.
Om terapier med en kombination av produkter inte kan åtnjuta samma skydd som fixerade kombinationsprodukter, kan det sannolikt inverka menligt på framtida forskning på cancerbehandlingar.
I Medeva och Georgetown gjorde EU-domstolen en teleologisk tolkning av tilläggsskyddsförordningen så att läkemedel med flera aktiva ingredienser kan ligga till grund för tilläggsskydd. En motsvarande teleologisk tolkning kan tillämpas för ”loose combinations”. Varken tilläggsskyddsförordningen eller annat regelverk säger att definitionen av ”produkt” ska förstås som begränsat till aktiva ingredienser som ges i en enda formulering eller att de aktiva ingredienserna ska säljas tillsammans i samma paketering. Att bevilja skydd för kombinationer av produkter som krävt lång forskning och betydande resurser, är helt i enlighet med syftena för tilläggsskyddsförordningen.
PRV lutar sig mot PMÄ 17729-19 och menar att det är ett krav att samtliga aktiva ingredienser, som godkänts i kombination för en indikation, är fysiskt närvarande i samma läkemedelsformulering. Ett sådant krav framgår dock inte av ordalydelsen i artikel 1 a i tilläggsskyddsförordningen, har inte grund i EU-domstolens tolkning av artikel 1 a eller artikel 3 b i nämnda förordning och en sådan tolkning stödjer sig inte heller på motiveringarna i ingressen till förordningen. Vidare har EU-domstolen inte besvarat den här specifika frågan och det kan inte otvetydigt läsas ur rättspraxis från EU-domstolen. Patent- och marknadsdomstolens tolkning är därför varken etablerad
s. 17 Sida 17 av 26 i domstolens handling
eller bekräftad. Av dessa skäl är tolkningen av artikel 3 b vid tillämpning på ”loose combinations” oklar.
I en tillämpning av Högsta domstolens beslut i ärende Ö 5978-21, bör det noteras att EU-domstolens tidigare avgöranden inte ger entydiga svar på frågor som är relevanta för det här ärendet. Det råder uppenbara oklarheter kring tolkningen och tillämpningen av artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen i en situation som den förevarande.
Tolkningen av artikel 3 b har varit föremål för flera förhandsavgöranden från EU-domstolen. Med hänvisning till Ö 5978-21 och EU-domstolens avgörande i målet den 9 september 2015 i C-160/14, EU:C:2015:565, Ferreria da Silva e Brito m.fl. kan den omfattande rättspraxisen vittna om tolkningssvårigheter och risk för skillnader i rättspraxis inom unionen. En omfattande praxis från EU-domstolen innebär inte nödvändigtvis att fråga är utredd utan det kan i stället tyda på motsatsen. Här hänvisas till den så kallade ”acte clair”-doktrinen som fastställs i EU-domstolens dom i målet den 6 oktober 1982 i C-283/81, EU:C:1982:335, CILFIT mot Ministero della Sanitàoch det betonas att tolkningen av tilläggskyddsförordningen inte kan anses vara så uppenbar att den inte lämnar något utrymme för rimligt tvivel gällande så kallade ”loose combinations”.
Dessutom har ansökningar liknande den aktuella godkänts av andra medlemsstater.
PRV har vidhållit sin ståndpunkt som finns utvecklad i det överklagade beslutet och har därutöver anfört följande angående artikel 3 a.
I det ärende som låg till grund för PBR 10–027 ansåg PRV att patentkraven skyddade en kombinationsprodukt; dvs. att monoprodukten som tilläggsskyddet söktes för inte uppfyllde villkoret i artikel 3 a. Den praxis som senare fastställts av Teva hade inte föranlett en annan bedömning.
s. 18 Sida 18 av 26 i domstolens handling
PBR ändrade dock PRV:s beslut men uttalade sig inte om skyddsomfånget för patentet som sådant och gjorde inte heller någon bedömning av om produkten skyddades av grundpatentet enligt artikel 3 a, även om utgången i målet inte kan tolkas på annat sätt än att PBR ansåg att patentet skyddade monoprodukten och inte kombinations- produkten.
UTREDNING
Utredningen är densamma som i PRV.
Sammanträde har hållits i Patent- och marknadsdomstolen.
DOMSTOLENS BEDÖMNING
Genmabs begäran om att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen
Genmab har begärt att Patent- och marknadsdomstolen ska inhämta ett förhands- avgörande från EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggs- skyddsförordningen.
Enligt artikel 267 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, är EU-domstolen behörig att meddela förhandsavgöranden angående bl.a. tolkningen av rättsakter som har beslutats av unionens institutioner, organ eller byråer. När en sådan fråga uppkommer vid en domstol i en medlemsstat får den domstolen, enligt andra stycket i artikeln, om den anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att döma i saken, begära att EU-domstolen meddelar ett förhandsavgörande.
Patent- och marknadsdomstolen bedömer att det inte finns skäl för att inhämta ett förhandsavgörande i detta fall. Genmabs begäran ska därför avslås.
s. 19 Sida 19 av 26 i domstolens handling
Rättsliga utgångspunkter
I artikel 3 i tilläggsskyddsförordningen anges de villkor som måste vara uppfyllda för att ett tilläggsskydd för läkemedel ska kunna beviljas. Såvitt nu är relevant framgår av artikel 3 a att produkten ska skyddas av ett gällande grundpatent och av artikel 3 b att ett giltigt godkännande att saluföra produkten som läkemedel ska ha lämnats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel. Det kan även noteras att skyddet enligt vad som anges i artikel 4 är begränsat till just den produkt som försäljningsgodkännandet omfattar, låt vara att skyddet därvid omfattar varje användning av produkten som har godkänts före utgången av tilläggsskyddets giltighetstid.
Begreppet produkt har alltså en central betydelse. Begreppet definieras i artikel 1 b, som anger att det som avses är den aktiva ingrediensen eller kombinationen av aktiva ingredienser i ett läkemedel. EU-domstolen har klargjort att begreppet vid tillämpning av förordningen avser substanser som ger upphov till en egen farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan (se Santen, punkterna 41 och 42 och däri gjorda hänvisningar). EU-domstolen har vidare förklarat att begreppet produkt ska förstås i den strikta bemärkelsen aktiv substans och att mindre förändringar av ett läkemedel, såsom ny dosering, användningen av ett annat salt eller en annan ester, eller en annorlunda läkemedelsform, inte kan ge upphov till ett nytt tilläggsskydd (se bl.a. Santen, p. 45 och däri gjorda hänvisningar). Domstolen har dessutom gjort klart att läkemedlets användningsområde inte är ett avgörande kriterium för att meddela tilläggsskydd och i det sammanhanget förklarat att produktbegreppet är oberoende av den terapeutiska användningen av en aktiv ingrediens (se Santen, punkterna 44 och 46).
I sammanhanget kan även noteras att kommissionen har förutsatt att det läkemedel som har beviljats försäljningsgodkännandet ska innehålla produkten i fråga för att villkoret i artikel 3 b ska vara uppfyllt (se kommissionens förslag om införande av tilläggsskydd för läkemedel, COM (90) 101 final – SYN 255, punkten 34).
s. 20 Sida 20 av 26 i domstolens handling
Här kan även nämnas EU-domstolens avgöranden i Medeva och Georgetown. I Medeva var frågan om tilläggsskydd kunde beviljas för en kombination av två aktiva ingredienser, när försäljningsgodkännandet för läkemedlet utöver den kombinationen innefattade även andra aktiva ingredienser. EU-domstolen uttalade att artikel 3 b inte hindrar att ett tilläggsskydd beviljas för kombinationen av de två aktiva ingredienserna. Domstolen beaktade bl.a. att läkemedel ofta utgörs av kombinationer av aktiva ingredienser för multiterapeutiska ändamål som kan ordineras till patienter med hjälp av ett enda preparat och att vacciner på liknande sätt ofta framställs i form av multivalenta vaccin. I Georgetown ansågs ett tidigare beviljat tilläggsskydd för en kombination av aktiva ingredienser inte hindra att innehavaren beviljades ett tilläggsskydd för en av de aktiva ingredienserna.
Bedömningen i detta fall
Patent- och marknadsdomstolen prövar inledningsvis om villkoret i artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen är uppfyllt. Frågan är om det åberopade försäljnings- godkännandet avseende läkemedlet Darzalex är ett giltigt godkännande att saluföra den av Genmab definierade produkten ”daratumumab, bortezomid, melfalan och prednison”.
I försäljningsgodkännandets bilaga 1 (produktresumén) anges under avsnitt 2, kvalitativ och kvantitativ sammansättning, att Darzalex innehåller den humana monoklonala IgGκ-antikroppen daratumumab som aktiv ingrediens. Under avsnitt 4.1 anges vilka terapeutiska indikationer som läkemedlet är avsett för. Det framgår bl.a. att Darzalex är avsett att användas i kombination med bortezomid, melfalan och prednison, för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har genomgått minst en tidigare behandling.
Genmab har gällande det åberopade försäljningsgodkännandet vidgått att daratumumab anges som den aktiva ingrediensen i produktresumén för läkemedlet Darzalex. Bolaget menar dock att försäljningsgodkännandet avser daratumumab i
s. 21 Sida 21 av 26 i domstolens handling
kombination med bortezomid, melfalan och prednison och att PRV i sitt beslut förväxlat behandlingen, dvs. hur produkten används, med vilken produkt som används för att behandla sjukdomen. Såväl patentet som försäljningsgodkännandet som åberopas i ansökan avser enligt Genmab användningen av daratumumab i kombination med bortezomid, melfalan och prednison och därför avser godkännandet enligt Genmab en kombination av dessa specifika produkter som administreras för att behandla en sjukdom.
Domstolen konstaterar att försäljningsgodkännandet avser läkemedlet Darzalex och att den aktiva ingrediens som läkemedlet innehåller är daratumumab. Kombinationen med bortezomid, melfalan och prednison ingår däremot inte i läkemedlet. I den mening som avses i tilläggskyddsförordningen är det alltså daratumumab som är produkten i det läkemedel som försäljningsgodkännandet avser. Det är en annan sak att godkännandet omfattar användningen av daratumumab i kombination med bortezomid, melfalan och prednison samt att en kombination av aktiva ingredienser i och för sig kan utgöra en produkt i förordningens mening. Kombinationen ingår emellertid inte i det läkemedel som godkännandet avser och kan – i den strikta bemärkelse som begreppet produkt ska förstås – därmed inte anses utgöra den produkt som försäljningsgodkännandet gäller.
Enligt domstolens mening kan situationen i Medeva inte jämföras med den situation som är aktuell i föreliggande ärende. Den bedömning som EU-domstolen gjorde där tar sikte på fall där försäljningsgodkännandet avser ett läkemedel där flera aktiva ingredienser ingår medan det aktuella försäljningsgodkännandet som sagt avser ett läkemedel som inte innehåller andra aktiva ingredienser än daratumumab. Inte heller de ändamålsöverväganden som förs fram i Medeva och Georgetown föranleder någon annan bedömning.
Enligt Patent- och marknadsdomstolens bedömning ger EU-domstolens praxis sammantaget inte något stöd för att, som Genmab gjort gällande, den angivna användningen avseende kombinationsbehandlingen med bortezomid, melfalan och prednison i läkemedlet Darzalex ska innefattas vid definitionen av produkten. De
s. 22 Sida 22 av 26 i domstolens handling
klargöranden som EU-domstolen har gjort av begreppet produkt innebär i stället att den användning som ett försäljningsgodkännande omfattar inte kan tillmätas någon betydelse.
Slutsatsen är att försäljningsgodkännandet för Darzalex, enligt Patent- och marknadsdomstolens bedömning, inte kan anses vara ett giltigt godkännande att saluföra den av Genmab definierade produkten daratumumab, bortezomid, melfalan och prednison.
Patent- och marknadsdomstolen kommer alltså, i likhet med PRV, fram till att ansökan avseende den av Genmab definierade produkten daratumumab, bortezomid, melfalan och prednison inte uppfyller villkoret i artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
Vid denna bedömning saknas skäl för domstolen att pröva om ansökan uppfyller villkoret i artikel 3 a.
Överklagandet ska därför avslås.
BESLUT
1. Patent- och marknadsdomstolen avslår Genmabs yrkande om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
2. Patent- och marknadsdomstolen avslår överklagandet i själva saken.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (PMD-13) Skriftligt överklagande, ställt till Patent- och marknadsöverdomstolen, ska med hänsyn till mellankommande helgdag ha kommit in till Patent- och marknadsdomstolen senast den 24 juni 2024. Prövningstillstånd krävs.
Anna Hedberg Protokollet uppvisat/
s. 23 Sida 23 av 26 i domstolens handling
Bilaga 1
STOCKHOLMS TINGSRÄTT PMD:N
INKOM: 2023-04-26 MÅLNR: PMÄ 6491-23 AKTBIL: 2
s. 31 Sida 31 av 26 i domstolens handling
Bilaga 2
Hur man överklagar Beslut i ärenden, Patent- och marknadsdomstolen PMD-13 Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan 4. Lämna namn och personnummer eller du överklaga. Här får du veta hur det går till. organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter Överklaga skriftligt inom 3 veckor om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Ditt överklagande ska ha kommit in till dom- stolen inom 3 veckor från beslutets datum. Om du har ett ombud, lämna också ombud- Sista datum för överklagande finns på sista ets kontaktuppgifter. sidan i beslutet. 5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det. Så här gör du 6. Skicka eller lämna in överklagandet till 1. Skriv Patent- och marknadsdomstolens Patent- och marknadsdomstolen. Du hittar namn och målnummer. adressen i beslutet.
2. Förklara varför du tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha Vad händer sedan?
Anvisningar för överklagande PMD-13 - Beslut i ärende • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11 och varför du tycker att Patent- och Patent- och marknadsdomstolen kontrollerar marknadsöverdomstolen ska ta upp ditt att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det överklagande (läs mer om prövnings- kommit in för sent avvisar domstolen över- tillstånd längre ner). klagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om du tar upp nya omständigheter ska du förklara varför du inte fört fram detta Om överklagandet kommit in i tid, skickar tidigare. Patent- och marknadsdomstolen överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Patent- 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. och marknadsöverdomstolen. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan Har du tidigare fått brev genom förenklad finns i målet. delgivning kan även Patent- och marknads- överdomstolen skicka brev på detta sätt. Det är inte säkert att du kan lägga fram nya bevis. Vill du göra det ska du förklara varför du inte lagt fram bevisen tidigare. Prövningstillstånd i Patent- och marknads- Vill du ha nya förhör med någon som redan överdomstolen förhörts eller en ny syn (till exempel besök När överklagandet kommer in till Patent- och på en plats), ska du berätta det och förklara marknadsöverdomstolen tar domstolen först varför. ställning till om målet ska tas upp till prövning. Tala också om ifall du vill att motparten ska komma personligen vid ett sammanträde.
Sida 1 av 2
www.domstol.se
s. 32 Sida 32 av 26 i domstolens handling
Patent- och marknadsöverdomstolen ger prövningstillstånd i fyra olika fall.
• Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att Patent- och marknads- domstolen dömt rätt.
• Domstolen anser att det inte går att bedöma om Patent- och marknadsdomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet.
• Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts- tillämpningen.
• Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram.
Vill du veta mer? Ta kontakt med Patent- och marknads- domstolen om du har frågor. Adress och
s. 33 Sida 33 av 26 i domstolens handling
Bilaga B
www.domstol.se
Hur man överklagar hovrättens avgörande
Den som vill överklaga hovrättens avgör- Överklagandets innehåll ande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska dock Överklagandet ska innehålla uppgifter om skickas eller lämnas till hovrätten. 1. klagandens namn, adress, e-postadress och telefonnummer, Senaste tid för att överklaga 2. det avgörande som överklagas Överklagandet ska ha kommit in till hov- (hovrättens namn och avdelning samt rätten senast den dag som anges i slutet av dag för avgörandet och målnummer), hovrättens avgörande. Beslut om häktning, restriktioner enligt 3. den ändring i avgörandet som klaganden 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller rese- begär, förbud får överklagas utan tidsbegränsning. 4. de skäl som klaganden vill ange för att Om överklagandet har kommit in i rätt tid, avgörandet ska ändras, skickar hovrätten överklagandet och alla 5. de skäl som klaganden vill ange för att handlingar i målet vidare till Högsta dom- prövningstillstånd ska meddelas, samt stolen. 6. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska bevisas med varje bevis. Prövningstillstånd i Högsta domstolen Det krävs prövningstillstånd för att Högsta Förenklad delgivning domstolen ska pröva ett överklagande. Högsta domstolen får meddela prövnings- Om målet överklagas kan Högsta dom- tillstånd endast om stolen använda förenklad delgivning vid utskick av handlingar i målet, under förutsättning att mottagaren där eller i
Anvisning för överklagande HR, avgörande, med pt • Producerat av Domstolsverket • 2024–06 1. det är av vikt för ledning av rätts- tillämpningen att överklagandet prövas någon tidigare instans har fått information av Högsta domstolen eller om om sådan delgivning.
2. det finns synnerliga skäl till sådan Mer information prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att För information om rättegången i Högsta målets utgång i hovrätten uppenbarligen domstolen, se www.hogstadomstolen.se beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
www.domstol.se
s. 1 Sida 1 av 28 i domstolens handling
- SVEA HOVRÄTT · Patent- och marknadsöverdomstolen · Rotel 0218
- BESLUT · 2025-03-24 · Stockholm
- Mål nr · PMÄ 8767-24
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och marknadsdomstolens beslut 2024-05-31 i mål nr PMÄ 6494-23, se bilaga A
PARTER Klagande Genmab A/S Carl Jacobsens Vej 30 2500 Valby Danmark
Ombud: Advokaten E.F. och jur.kand. E.O.
Motpart Patent- och registreringsverket Box 5055 102 42 Stockholm
SAKEN Tilläggsskydd för läkemedel
PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE
1. Patent- och marknadsöverdomstolen avslår Genmab A/S begäran om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
2. Patent- och marknadsöverdomstolen avslår överklagandet.
s. 2 Sida 2 av 28 i domstolens handling
Sid 2 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8767-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Genmab A/S (Genmab) har yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen, undanröja det överklagade beslutet och återförvisa ärendet till Patent- och marknadsdomstolen för fortsatt handläggning.
Patent- och registreringsverket (PRV) har motsatt sig att det överklagade beslutet ändras och ser inget behov av att ett förhandsavgörande inhämtas från EU-domstolen.
PARTERNAS TALAN
Parterna har fört sin respektive talan på i huvudsak samma sätt som i Patent- och marknadsdomstolen.
Genmab har i Patent- och marknadsöverdomstolen vidhållit att bolagets ansökan om tilläggsskydd uppfyller samtliga villkor i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel (tilläggsskyddsförordningen). Genmab har särskilt anfört att försäljningsgodkännandet av den 20 januari 2020 – genom Kommissionens beslut C(2020)398 (final) – är ett giltigt godkännande att saluföra kombinationsprodukten "daratumumab, bortezomib, talidomid och dexametason" och att villkoret i artikel 3 b därför är uppfyllt. Genmab har också framhållit att nationella registreringsmyndigheter har fattat motstridiga beslut gällande bolagets tilläggsskyddsansökan, trots att sakomständigheterna varit identiska, och att det är fler registreringsmyndigheter som beviljat ansökan än som avslagit densamma.
PRV har vidhållit att villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 a respektive 3 b inte är uppfyllt och framhållit att den sammanställning av länder, som Genmab hänvisat till, där motstridiga beslut fattats inte är uttömmande utan snarare ett urval av länder där ansökningar om tilläggsskydd gjorts.
s. 3 Sida 3 av 28 i domstolens handling
Sid 3 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8767-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
UTREDNINGEN
Genmab har i Patent- och marknadsöverdomstolen åberopat samma utredning som vid Patent- och marknadsdomstolen. PRV har utöver tidigare åberopad utredning även åberopat ett dokument från det europeiska läkemedelsverket.
Patent- och marknadsöverdomstolen har hållit sammanträde.
SKÄLEN FÖR BESLUTET
Förhandsavgörande från EU-domstolen
Som framgår av det följande bedömer Patent- och marknadsöverdomstolen, även med beaktande av rättsfallet NJA 2022 s. 1051, att rättsläget är sådant att det för att avgöra ärendet saknas behov att ställa frågor till EU-domstolen.
Frågan om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt
Patent- och marknadsöverdomstolen ansluter sig till de rättsliga utgångspunkter som redovisats i det överklagade beslutet (s. 13 och s. 14 första stycket).
Patent- och marknadsdomstolen har genom det överklagade beslutet endast prövat om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt, vilket sätter ramen för den prövning som kan göras i Patent- och marknadsöverdomstolen. Som Patent- och marknadsdomstolen angett krävs enligt artikel 3 b att det finns ett giltigt godkännande att saluföra produkten som läkemedel för att tilläggsskydd ska kunna meddelas.
Genmab har framfört uppfattningen att vid bedömningen av om villkoret i artikel 3 b är uppfyllt när det gäller så kallade lösa kombinationer (”loose combinations”) av aktiva ingredienser så måste hela försäljningsgodkännandet beaktas. Bolaget anser också att det i motiveringen till förslaget till tilläggsskyddsförordningen, Commission of the European Communities Com(90) 101 final – Syn 255, 11 April 1990 – Explanatory memorandum (härefter COM(90) 101 final – SYN 255) inte finns något som talar emot att meddela tilläggsskydd för lösa kombinationer.
Enligt Patent- och marknadsöverdomstolens mening är det tydligt av ordalydelsen i artikel 3 b att den eller de aktiva ingredienser som bildar produkten måste ingå i det
s. 4 Sida 4 av 28 i domstolens handling
Sid 4 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8767-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
som enligt försäljningsgodkännandet utgör läkemedlet för att villkoret ska vara uppfyllt.
Punkten 34 i COM(90) 101 final – SYN 255 förklarar innebörden av artikel 3 b. Av denna punkt framgår att det som godkänns för saluförande genom försäljnings- godkännandet är ett färdigberett läkemedel med ett särskilt namn och i en särskild förpackning (”any ready-prepared medicinal product placed on the market under a special name and in a special pack”). Patent- och marknadsöverdomstolen kan inte se att punkten innebär att ordalydelsen av artikel 3 b ska frångås. Det finns inte heller i EU-domstolens praxis stöd för att, i ett fall som det föreliggande, frångå ordalydelsen av artikel 3 b.
Av försäljningsgodkännandet framgår att det är beviljat för läkemedlet ”Darzalex – daratumumab”. Närmare uppgifter om läkemedlet anges i beslutets bilaga I (produktresumén). Av produktresuméns punkt 1 framgår att läkemedlets namn är Darzalex och av punkten 2 att läkemedlet innehåller daratumumab som är en human monoklonal IgGқ-antikropp. Under punkt 2 anges vidare att läkemedlet utöver daratumumab innehåller vissa hjälpämnen, bl.a. natrium. Några ytterligare substanser anges inte ingå i det som enligt dessa två punkter i försäljningsgodkännandet utgör läkemedlet.
Frågan är då om läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet kan anses vara något annat än det som framgår av punkterna 1 och 2.
Av produktresuméns punkt 4.1 ”Terapeutiska indikationer” framgår att läkemedlet Darzalex är indicerat för bl.a. följande terapibehandlingar: dels som monoterapi för behandling av multipelt myelom, dels i kombination med lenalidomid och dexametason, eller bortezomib och dexametason, för behandling av multipelt myelom, dels i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason för behandling av multipelt myelom.
Av punkten 4.2 ”Dosering och administreringssätt” framgår (s. 2) att profylaktisk medicinering ska ges såväl före som efter infusion med daratumumab med hänvisning till bland annat ”Rekommenderade samtidiga läkemedel”. I samma punkt, s. 3 under
s. 5 Sida 5 av 28 i domstolens handling
Sid 5 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8767-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
t.ex. tabell 3, anges vidare att ”[i]nformation om dos och schema för läkemedel som administreras samtidigt med Darzalex finns i avsnitt 5.1 och i produktresumén för respektive produkt”. I avsnitt 5.1 redogörs vidare för studier där patienter behandlats med Darzalex i kombination med t.ex. bortezomib, talidomid och dexametason (s. 16).
Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen är det tydligt av försäljningsgodkännandet att det läkemedel som försäljningsgodkännandet avser endast är Darzalex, men att det kan användas tillsammans med andra läkemedel/substanser. Inget av det nu nämnda, eller något annat i försäljningsgodkännandet, antyder enligt Patent- och marknadsöver- domstolens mening att läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet är något annat än Darzalex med den enda aktiva ingrediensen daratumumab.
Patent- och marknadsöverdomstolen kommer mot bakgrund av ovanstående till samma slutsats som Patent- och marknadsdomstolen, att det åberopade försäljningsgod- kännandet inte är ett giltigt godkännande att saluföra kombinationsprodukten daratumumab, bortezomib, talidomid och dexametason som läkemedel eftersom läkemedlet Darzalex, enligt försäljningsgodkännandet, endast innehåller den aktiva ingrediensen daratumumab. Villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är därmed inte uppfyllt. Vid denna bedömning ska överklagandet avslås.
ÖVERKLAGANDE
Patent- och marknadsöverdomstolen gör bedömningen att beslutet kan innehålla frågor där det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att ett överklagande prövas av Högsta domstolen (jfr NJA 2022 s. 1051). Beslutet får därför överklagas. (Se 1 kap. 3 § tredje stycket lagen, 2016:188, om patent- och marknadsdomstolar.)
s. 6 Sida 6 av 28 i domstolens handling
Sid 6 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8767-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B
Överklagande senast 2025-04-22
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Amina Lundqvist, hovrättsrådet Magnus Ulriksson, patentrådet Anders Brinkman, referent, och f.d. patentrådet Marianne Bratsberg
s. 7 Sida 7 av 28 i domstolens handling
Bilaga A STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 20 Patent- och marknadsdomstolen 2024-05-31 Mål nr Handläggning i PMÄ 6494-23 Stockholm
Handläggning i parternas utevaro
RÄTTEN Rådmannen Ricardo Valenzuela samt patentråden Anna Hedberg och Andreas Gustafsson (referent)
PROTOKOLLFÖRARE Andreas Gustafsson
PARTER
Klagande Genmab A/S, Kalvebod Brygge 43 1560 Köpenhamn V Danmark
Ombud: Advokaten E.F. och jur.kand. E.O.
Motpart Patent- och registreringsverket Box 5055 102 42 Stockholm
SAKEN Tilläggsskydd för läkemedel
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och registreringsverket beslut den 23 februari 2023 angående tilläggsskyddsansökan 2090027-0, se bilaga 1.
BAKGRUND
Genmab A/S (Genmab) ingav till Patent- och registreringsverket (PRV) den 7 juli 2020 en ansökan om tilläggsskydd för läkemedel avseende produkten ”daratumumab, bortezomib, thalidomide and dexamethasone”.
s. 8 Sida 8 av 28 i domstolens handling
Som grundpatent angavs det europeiska patentet 07817816.7 (EP 2 081 595) med benämningen ”Anti-CD38 plus corticosteroids plus a non-corticosteroid chemotherapeutic for treating tumours”. Genmab hänvisade till att patentkraven skyddar produkten och nämnde särskilt patentkraven 17(e), 19 och 24(d).
Grundpatentet avser en uppfinning som är inriktad mot behandling av cancer med användning av en kombinationsterapi innefattande en antikropp som binder CD38, en kortikosteroid och ett icke-kortikosteroid kemoterapeutiskt ämne.
Patentkrav 1 lyder i svensk översättning enligt följande:
1. Human antikropp av IgG1-isotyp vilken binder CD38 för användning vid behandling av cancer, varvid antikroppen är avsedd för administration, eller är avsedd att administreras, i kombinationsterapi med minst en kortikosteroid, vari nämnda minst en kortikosteroid innefattar en glukokortikoid, och minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum, vari nämnda minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum innefattar (i) talidomid eller en talidomidanalog och/eller (ii) en proteashämmare, varvid nämnda antikropp innefattar humant lättkedjigt variabelområde och humant tungt variabelområde, vari det lättkedjiga variabelområdet innefattar ett V L CDR1 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 13, ett VL CDR2 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 14 och ett VL CDR3 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 15, och vari det tungkedjiga variabelområdet innefattar ett VH CDR1 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 18, ett VH CDR2 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 19 och ett VH CDR3 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 20.
Vid PRV åberopades kommissionens beslut C(2020)398(final) avseende EU/1/16/1101/001-002 av den 20 januari 2020 som det första godkännandet att saluföra produkten som läkemedel (försäljningsgodkännande) på den svenska marknaden. Det godkända läkemedlets namn är Darzalex-daratumumab (Darzalex) och innehåller som aktiv ingrediens den monoklonala antikroppen daratumumab (jfr. avsnitt 2 i försäljningsgodkännandets bilaga 1; produktresumén) och är avsett bl.a. att
s. 9 Sida 9 av 28 i domstolens handling
användas i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason, för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som är lämpliga för autolog stamcellstransplantation (jfr. avsnitt 2 och avsnitt 4.1, listpunkt 2).
Genmab har tidigare meddelats tilläggsskydd (1890004-3) för produkten ”daratumumab”, baserat på ett annat patent.
Genom det överklagade beslutet avslog PRV ansökan om tilläggsskydd. Som skäl angav PRV att ansökan inte uppfyller villkoren i artiklarna 3 a och 3 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj om tilläggsskydd för läkemedel (tilläggsskyddsförordningen).
I sitt beslut hänvisade PRV till EU-domstolens domar den 25 juli 2018 i C-121/17, EU:C:2018:585, Teva UK Ltd m.fl., (Teva), den 30 april 2020 i C-650/17, EU:C:2020:327, Royalty Pharma Collection Trust (Royalty Pharma), den 17 april 2007 i C-202/05, EU:C:2007:214 Yissum (Yissum), den 24 november 2011 i C-322/10, EU:C:2011:773, Medeva (Medeva), den 9 juli 2020 i C-673/18, EU:C:2020:531, Santen (Santen) och den 12 december 2013 i C-484/12, EU:C:2013:828, Georgetown University (Georgetown). PRV hänvisade även till Patentbesvärsrättens dom den 8 maj 2013 i målet 10-027 (PBR 10-027) och Patent-och marknadsdomstolen beslut den 3 juni 2021 i PMÄ 17729-19 (PMÄ 17729-19).
Av beslutet framgår bl.a. följande.
Artikel 3 a
Enligt praxis från EU-domstolen utgör inte en terapeutisk användning, såsom en andra medicinsk användning, en del i definitionen av produkten, jfr. Yissum, p. 20 och Santen, p. 46-47. Se även PMÄ 17729–19, s. 14 andra stycket – s. 15 första stycket.
s. 10 Sida 10 av 28 i domstolens handling
EU-domstolen har inte prövat artikel 3 a i relation till en kombinationsterapi, när patentkraven är formulerade som andra medicinska användningskrav. I PBR 10-027 har dock Patentbesvärsrätten (PBR) klargjort hur artikel 3 a ska tolkas vid sådana patentkrav.
Även om PBR verkar ha bedömt enbart om skyddsomfånget avseende ett tilläggsskydd för den där aktuella monoprodukten (ET743) skulle vara bredare än det bredast formulerade patentkravet, så rörde bedömningen ändå tolkningen av artikel 3 a. Utgången i målet, dvs. att villkoret i artikel 3 a bedömdes vara uppfyllt för den där aktuella monoprodukten, måste ses mot den bakgrunden.
Det framgår däremot inte klart från domen om PBR menat att både monoprodukten och kombinationsprodukten (ET743 och dexametason) skyddades av grundpatentet i enlighet med artikel 3 a och en sådan utsträckt tolkning kan inte heller göras utifrån målet.
PBR måste ha menat att dexametason är en del av den medicinska användningen och inte en del i produkten, jfr. Yissum och Santen.
Med tillämpning av vad om uttalades i PBR 10-027 på aktuellt ärende, är produkten definierad som (enligt patentkravet 1) ”En human antikropp av IgG1-isotyp vilken binder CD38” (daratumumab) och den medicinska användningen är definierad som ”för användning vid behandling av cancer […] i kombinationsterapi med minst en kortikosteroid […] och minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum”. Härav följer att produkten som skyddas av grundpatentet är daratumumab.
I tilläggsskyddsförordningens mening kan inte patentkraven anses skydda både monoprodukten som sådan (daratumumab) och kombinationsprodukten (daratumumab, bortezomib, talidomid och dexametason). Ansökan strider därför mot villkoret i artikel 3 a.
s. 11 Sida 11 av 28 i domstolens handling
Artikel 3 b
EU-domstolen har inte prövat artikel 3 b med avseende på så kallade lösa kombinationer (eng. loose combinations).
Patent- och marknadsdomstolens beslut i PMÄ 17729-19 klargör dock hur artikel 3 b ska tolkas i ett fall som det nu aktuella och det betonas att ”produkt” enligt artikel 1 b är den aktiva ingrediensen eller kombinationen av aktiva ingredienser. Domstolen kommer i nämnda fall till slutsatsen att artikel 3 b inte är uppfylld för en produkt bestående av en kombination av två aktiva ingredienser där endast den ena är fysiskt närvarande i läkemedlet.
Det synes ostridigt att den aktiva ingrediensen, som är fysiskt närvarande, i Darzalex är daratumumab.
En produkt som definieras som daratumumab, bortezomib, talidomid och dexametason strider därför mot ordalydelsen av artikel 3 b och i enlighet av vad domstolen uttalar i PMÄ 17729-19 uppfyller inte heller denna produkt villkoret i artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
Omständigheterna skiljer sig från de som förelåg i Medeva och Georgetown, där produkterna som var i fråga var angivna som aktiva ingredienser i läkemedlen.
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Genmab har yrkat att Patent- och marknadsdomstolen ska ändra PRV:s beslut och bevilja dess ansökan om tilläggsskydd.
Genmab har vidare yrkat att Patent- och marknadsdomstolen hänskjuter en eller flera frågor till EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggsskydds- förordningen, innan ansökan slutligt avgörs.
s. 12 Sida 12 av 28 i domstolens handling
PRV har motsatt sig att beslutet ändras.
GRUNDER
Genmab har som grund för sin talan anfört att ansökan uppfyller samtliga krav i artikel 3. Grundpatentet avser användning av daratumumab i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason och ett giltigt godkännande att saluföra produkten på marknaden föreligger. Rekvisiten enligt artiklarna 3 a och 3 b är därmed uppfyllda.
PRV har vidhållit att ansökan inte uppfyller villkoren i artikel 3 a respektive 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
UTVECKLING AV TALAN
Genmab har vidhållit vad som anförts i PRV och har i Patent- och marknads- domstolen därutöver i huvudsak anfört följande.
Artikel 3 a
Uppfinningen bakom grundpatentet avser en ny och effektiv kombinationsbehandling mot cancer med en antikropp som binder till CD38, en (gluko)kortikoid och ett icke- kortikosteroid kemoterapeutikum.
Huvudfrågan gällande artikel 3 a avser i föreliggande fall patentkravstolkning. Tolkningen av patentkrav är den nationella domstolens uppgift och tolkningen ska göras enligt tillämplig lag.
När det är fråga om ett europeiskt patent ska patentets skyddsomfång bestämmas såsom reglerat i artikel 69 i den europeiska patentkonventionen (EPC) och artikel 1 i tolkningsprotokollet till den bestämmelsen.
s. 13 Sida 13 av 28 i domstolens handling
Ledning till hur domstolen ska besvara frågan om produkten skyddas av ett gällande grundpatent ges i EU-domstolen dom den 12 december 2013 i mål C-493/12, EU:C:2013:835, Eli Lilly and Company (Eli Lilly) samt i Teva.
Produkten är i det aktuella fallet daratumumab i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason. Grundpatentet skyddar daratumumab för användning i nämnd kombination – inte som monoterapi. Daratumumab för användning i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason skyddas av grundpatentet eftersom produkten i) med nödvändighet, mot bakgrund av beskrivningen och ritningarna i detta patent, omfattas av den uppfinning som patentet och skyddar och ii) produkten specifikt kan identifieras, mot bakgrund av samtliga omständigheter som redovisas i detta patent, i enlighet med vad som anges i Teva, p. 57.
I stället för att tolka patentkraven i enlighet med artikel 69 EPC såsom EU-domstolens etablerade praxis säger, eller enligt 39 § patentlagen (1967:837) som är motsvarande bestämmelse i den svenska lagstiftningen, lutar sig PRV:s tolkning av patentkraven mot ett enda nationellt beslut från 2013, fattat av Patentbesvärsrätten i mål 10-027. Beslutet ligger i tiden före EU-domstolens avgöranden i Eli Lilly och Teva.
Även om hänsyn skulle tas till PBR 10-027 har PRV feltolkat domen. I PBR 10-027 uttalade sig inte PBR om själva skyddsomfånget för patentet som sådant och gjorde heller ingen bedömning av om produkten skyddades av grundpatentet enligt artikel 3 a. PBR:s bedömning av grundpatentet relaterade till artiklarna 4 och 5 i tilläggsskydds- förordningen i syfte att undersöka om skyddsomfånget av ett potentiellt tilläggsskydd beviljat enligt ansökan skulle vara bredare än grundpatentet – en annan fråga således än den om produkten skyddas av grundpatentet i enlighet med artikel 3 a.
PBR 10-027 är inte relevant för aktuell ansökan, eftersom det beslutet avser en tilläggsskyddsansökan för en monoprodukt och inte en kombinationsprodukt. Det förefaller som att PRV har uppfattat beslutet som riktlinjer från PBR om hur artikel 3 a
s. 14 Sida 14 av 28 i domstolens handling
ska tolkas och som att PBR har gjort ett undantag från den etablerade tolkningen av artikel 3 a när det gäller patentkrav formulerade för att skydda andra medicinska indikationen.
Tolkningen är inte förenlig med 39 § patentlagen och utgör inte en korrekt tillämpning av artikel 3 a i tilläggsskyddsförordningen. PBR har inte tolkat omfattningen av patentet annat än genom att jämföra omfattningen av ett beviljat tilläggsskydd med omfattningen av dess grundpatent, vilket inte är en patentkravstolkning enligt 39 § patentlagen. Dessutom saknade PBR behörighet att tolka tilläggsskyddsförordningen, eftersom denna behörighet endast tillkommer EU-domstolen.
Ansökan uppfyller därmed villkoret i artikel 3 a.
Artikel 3 b
Ett giltigt godkännande att saluföra produkten på marknaden föreligger. Ansökan grundar sig på en typ II-variation av ett tidigare beviljat försäljningsgodkännande.
I avsnitt 2 i produktresumén för försäljningsgodkännandet anges daratumumab som den aktiva ingrediensen i Darzalex.
I avsnitt 4.1 i produktresumén anges att Darzalex är indicerat: […] · i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason, […](betoningen tillagd). Den typ II-variation som åberopas avser inte daratumumab som ensam produkt, utan avser en terapi med kombinationen av flera aktiva ingredienser (s.k. loose combinations).
En typ II-variation av ett tidigare försäljningsgodkännande kräver tillämpning av ett ”förfarande för förhandsgodkännande”, se artikel 16 i förordning (EG) 1234/2008. Innan typ II-variationen infördes i försäljningsgodkännandet fanns inget tidigare godkännande som specificerade kombinationen.
s. 15 Sida 15 av 28 i domstolens handling
PRV menar i sitt beslut att den aktiva ingrediensens som fysiskt finns i Darzalex bara är daratumumab, och att det inte finns någon rättspraxis från EU-domstolen som säger att kombinationsbehandlingen med bortezomib, talidomid och dexametason kan ingå i produktdefinitionen. Som grund för sitt beslut hänvisar PRV till PMÄ 17729-19. Ett sådant resonemang förväxlar dock behandlingen, det vill säga hur produkten används, med den produkt som används i behandlingen, det vill säga vilken produkt som används för att behandla sjukdomen.
Såväl grundpatentet som försäljningsgodkännandet avser användningen av daratumumab i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason. Därför avser godkännandet en kombination av dessa specifika produkter som administreras för att behandla en sjukdom.
Villkoret i artikel 3 b är därmed uppfyllt.
Begäran om att hänskjuta frågor till EU-domstolen
Det är nödvändigt att domstolen hänvisar en eller flera frågor till EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
EU-domstolen har inte, såvitt Genmab känner till, haft anledning att pröva om så kallade ”loose combinations”, som uttryckligen beviljats av EU-kommissionen för att behandla en sjukdom, uppfyller artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
Inom vissa terapeutiska områden, såsom vacciner, kräver praktiska överväganden flerkomponentberedningar i vilka de aktiva ingredienserna administreras i en gemensam doseringsform.
Praxis från EU-domstolen stödjer att tilläggsskydd beviljas för flerkomponent- beredningar, jfr. Medeva och Georgetown.
s. 16 Sida 16 av 28 i domstolens handling
Det är dock så att inom vissa terapeutiska områden, exempelvis inom cancerområdet, är bestämda doseringsformer inte lämpliga. Praktiska överväganden kan kräva en kombination av produkter i vilka de individuella aktiva ingredienserna ingår bara som så kallade ”loose combinations”, dvs. där de individuella aktiva ingredienserna inte ingår i samma doseringsform utan ska användas i kombination. Behovet av separat administration av de individuella komponenterna kan exempelvis bero på att de aktiva ingredienserna inte är lämpliga att lagras tillsammans, eller att de har separata eller individuella administrationsupplägg.
Om terapier med en kombination av produkter inte kan åtnjuta samma skydd som fixerade kombinationsprodukter, kan det sannolikt inverka menligt på framtida forskning på cancerbehandlingar.
I Medeva och Georgetown gjorde EU-domstolen en teleologisk tolkning av tilläggsskyddsförordningen så att läkemedel med flera aktiva ingredienser kan ligga till grund för tilläggsskydd. En motsvarande teleologisk tolkning kan tillämpas för ”loose combinations”. Varken tilläggsskyddsförordningen eller annat regelverk säger att definitionen av ”produkt” ska förstås som begränsat till aktiva ingredienser som ges i en enda formulering eller att de aktiva ingredienserna ska säljas tillsammans i samma paketering. Att bevilja skydd för kombinationer av produkter som krävt lång forskning och betydande resurser, är helt i enlighet med syftena för tilläggsskyddsförordningen.
PRV lutar sig mot PMÄ 17729-19 och menar att det är ett krav att samtliga aktiva ingredienser, som godkänts i kombination för en indikation, är fysiskt närvarande i samma läkemedelsformulering. Ett sådant krav framgår dock inte av ordalydelsen i artikel 1 a i tilläggsskyddsförordningen, har inte grund i EU-domstolens tolkning av artikel 1 a eller artikel 3 b i nämnda förordning och en sådan tolkning stödjer sig inte heller på motiveringarna i ingressen till förordningen. Vidare har EU-domstolen inte besvarat den här specifika frågan och det kan inte otvetydigt läsas ur rättspraxis från EU-domstolen. Patent- och marknadsdomstolens tolkning är därför varken etablerad
s. 17 Sida 17 av 28 i domstolens handling
eller bekräftad. Av dessa skäl är tolkningen av artikel 3 b vid tillämpning på ”loose combinations” oklar.
I en tillämpning av Högsta domstolens beslut i ärende Ö 5978-21, bör det noteras att EU-domstolens tidigare avgöranden inte ger entydiga svar på frågor som är relevanta för det här ärendet. Det råder uppenbara oklarheter kring tolkningen och tillämpningen av artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen i en situation som den förevarande.
Tolkningen av artikel 3 b har varit föremål för flera förhandsavgöranden från EU-domstolen. Med hänvisning till Ö 5978-21 och EU-domstolens avgörande i målet den 9 september 2015 i C-160/14, EU:C:2015:565, Ferreria da Silva e Brito m.fl. kan den omfattande rättspraxisen vittna om tolkningssvårigheter och risk för skillnader i rättspraxis inom unionen. En omfattande praxis från EU-domstolen innebär inte nödvändigtvis att fråga är utredd utan det kan i stället tyda på motsatsen. Här hänvisas till den så kallade ”acte clair”-doktrinen som fastställs i EU-domstolens dom i målet den 6 oktober 1982 i C-283/81, EU:C:1982:335, CILFIT mot Ministero della Sanità och det betonas att tolkningen av tilläggskyddsförordningen inte kan anses vara så uppenbar att den inte lämnar något utrymme för rimligt tvivel gällande så kallade ”loose combinations”.
Dessutom har ansökningar liknande den aktuella godkänts av andra medlemsstater.
PRV har vidhållit sin ståndpunkt som finns utvecklad i det överklagade beslutet och har därutöver anfört följande angående artikel 3 a.
I det ärende som låg till grund för PBR 10–027 ansåg PRV att patentkraven skyddade en kombinationsprodukt; dvs. att monoprodukten som tilläggsskyddet söktes för inte uppfyllde villkoret i artikel 3 a. Den praxis som senare fastställts av Teva hade inte föranlett en annan bedömning.
s. 18 Sida 18 av 28 i domstolens handling
PBR ändrade dock PRV:s beslut men uttalade sig inte om skyddsomfånget för patentet som sådant och gjorde inte heller någon bedömning av om produkten skyddades av grundpatentet enligt artikel 3 a, även om utgången i målet inte kan tolkas på annat sätt än att PBR ansåg att patentet skyddade monoprodukten och inte kombinations- produkten.
UTREDNING
Utredningen är densamma som i PRV.
Sammanträde har hållits i Patent- och marknadsdomstolen.
DOMSTOLENS BEDÖMNING
Genmabs begäran om att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen
Genmab har begärt att Patent- och marknadsdomstolen ska inhämta ett förhands- avgörande från EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggs- skyddsförordningen.
Enligt artikel 267 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, är EU-domstolen behörig att meddela förhandsavgöranden angående bl.a. tolkningen av rättsakter som har beslutats av unionens institutioner, organ eller byråer. När en sådan fråga uppkommer vid en domstol i en medlemsstat får den domstolen, enligt andra stycket i artikeln, om den anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att döma i saken, begära att EU-domstolen meddelar ett förhandsavgörande.
Patent- och marknadsdomstolen bedömer att det inte finns skäl för att inhämta ett förhandsavgörande i detta fall. Genmabs begäran ska därför avslås.
s. 19 Sida 19 av 28 i domstolens handling
Rättsliga utgångspunkter
I artikel 3 i tilläggsskyddsförordningen anges de villkor som måste vara uppfyllda för att ett tilläggsskydd för läkemedel ska kunna beviljas. Såvitt nu är relevant framgår av artikel 3 a att produkten ska skyddas av ett gällande grundpatent och av artikel 3 b att ett giltigt godkännande att saluföra produkten som läkemedel ska ha lämnats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel. Det kan även noteras att skyddet enligt vad som anges i artikel 4 är begränsat till just den produkt som försäljningsgodkännandet omfattar, låt vara att skyddet därvid omfattar varje användning av produkten som har godkänts före utgången av tilläggsskyddets giltighetstid.
Begreppet produkt har alltså en central betydelse. Begreppet definieras i artikel 1 b, som anger att det som avses är den aktiva ingrediensen eller kombinationen av aktiva ingredienser i ett läkemedel. EU-domstolen har klargjort att begreppet vid tillämpning av förordningen avser substanser som ger upphov till en egen farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan (se Santen, punkterna 41 och 42 och däri gjorda hänvisningar). EU-domstolen har vidare förklarat att begreppet produkt ska förstås i den strikta bemärkelsen aktiv substans och att mindre förändringar av ett läkemedel, såsom ny dosering, användningen av ett annat salt eller en annan ester, eller en annorlunda läkemedelsform, inte kan ge upphov till ett nytt tilläggsskydd (se bl.a. Santen, p. 45 och däri gjorda hänvisningar). Domstolen har dessutom gjort klart att läkemedlets användningsområde inte är ett avgörande kriterium för att meddela tilläggsskydd och i det sammanhanget förklarat att produktbegreppet är oberoende av den terapeutiska användningen av en aktiv ingrediens (se Santen, punkterna 44 och 46).
I sammanhanget kan även noteras att kommissionen har förutsatt att det läkemedel som har beviljats försäljningsgodkännandet ska innehålla produkten i fråga för att villkoret i artikel 3 b ska vara uppfyllt (se kommissionens förslag om införande av tilläggsskydd för läkemedel, COM (90) 101 final – SYN 255, punkten 34).
s. 20 Sida 20 av 28 i domstolens handling
Här kan även nämnas EU-domstolens avgöranden i Medeva och Georgetown. I Medeva var frågan om tilläggsskydd kunde beviljas för en kombination av två aktiva ingredienser, när försäljningsgodkännandet för läkemedlet utöver den kombinationen innefattade även andra aktiva ingredienser. EU-domstolen uttalade att artikel 3 b inte hindrar att ett tilläggsskydd beviljas för kombinationen av de två aktiva ingredienserna. Domstolen beaktade bl.a. att läkemedel ofta utgörs av kombinationer av aktiva ingredienser för multiterapeutiska ändamål som kan ordineras till patienter med hjälp av ett enda preparat och att vacciner på liknande sätt ofta framställs i form av multivalenta vaccin. I Georgetown ansågs ett tidigare beviljat tilläggsskydd för en kombination av aktiva ingredienser inte hindra att innehavaren beviljades ett tilläggsskydd för en av de aktiva ingredienserna.
Bedömningen i detta fall
Patent- och marknadsdomstolen prövar inledningsvis om villkoret i artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen är uppfyllt. Frågan är om det åberopade försäljnings- godkännandet avseende läkemedlet Darzalex är ett giltigt godkännande att saluföra den av Genmab definierade produkten ”daratumumab, bortezomib, talidomid och dexametason”.
I försäljningsgodkännandets bilaga 1 (produktresumén) anges under avsnitt 2, kvalitativ och kvantitativ sammansättning, att Darzalex innehåller den humana monoklonala IgGκ-antikroppen daratumumab som aktiv ingrediens. Under avsnitt 4.1 anges vilka terapeutiska indikationer som läkemedlet är avsett för. Det framgår bl.a. att Darzalex är avsett att användas i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason, för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som är lämpliga för autolog stamcellstransplantation.
Genmab har gällande det åberopade försäljningsgodkännandet vidgått att daratumumab anges som den aktiva ingrediensen i produktresumén för läkemedlet
s. 21 Sida 21 av 28 i domstolens handling
Darzalex. Bolaget menar dock att försäljningsgodkännandet avser daratumumab i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason och att PRV i sitt beslut förväxlat behandlingen, dvs. hur produkten används, med vilken produkt som används för att behandla sjukdomen. Såväl patentet som försäljningsgodkännandet som åberopas i ansökan avser enligt Genmab användningen av daratumumab i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason och därför avser godkännandet enligt Genmab en kombination av dessa specifika produkter som administreras för att behandla en sjukdom.
Domstolen konstaterar att försäljningsgodkännandet avser läkemedlet Darzalex och att den aktiva ingrediens som läkemedlet innehåller är daratumumab. Kombinationen med bortezomib, talidomid och dexametason ingår däremot inte i läkemedlet. I den mening som avses i tilläggskyddsförordningen är det alltså daratumumab som är produkten i det läkemedel som försäljningsgodkännandet avser. Det är en annan sak att godkännandet omfattar användningen av daratumumab i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason samt att en kombination av aktiva ingredienser i och för sig kan utgöra en produkt i förordningens mening. Kombinationen ingår emellertid inte i det läkemedel som godkännandet avser och kan – i den strikta bemärkelse som begreppet produkt ska förstås – därmed inte anses utgöra den produkt som försäljningsgodkännandet gäller.
Enligt domstolens mening kan situationen i Medeva inte jämföras med den situation som är aktuell i föreliggande ärende. Den bedömning som EU-domstolen gjorde där tar sikte på fall där försäljningsgodkännandet avser ett läkemedel där flera aktiva ingredienser ingår medan det aktuella försäljningsgodkännandet som sagt avser ett läkemedel som inte innehåller andra aktiva ingredienser än daratumumab. Inte heller de ändamålsöverväganden som förs fram i Medeva och Georgetown föranleder någon annan bedömning.
Enligt Patent- och marknadsdomstolens bedömning ger EU-domstolens praxis sammantaget inte något stöd för att, som Genmab gjort gällande, den angivna
s. 22 Sida 22 av 28 i domstolens handling
användningen avseende kombinationsbehandlingen med bortezomib, talidomid och dexametason i läkemedlet Darzalex ska innefattas vid definitionen av produkten. De klargöranden som EU-domstolen har gjort av begreppet produkt innebär i stället att den användning som ett försäljningsgodkännande omfattar inte kan tillmätas någon betydelse.
Slutsatsen är att försäljningsgodkännandet för Darzalex, enligt Patent- och marknadsdomstolens bedömning, inte kan anses vara ett giltigt godkännande att saluföra den av Genmab definierade produkten daratumumab, bortezomib, talidomid och dexametason.
Patent- och marknadsdomstolen kommer alltså, i likhet med PRV, fram till att ansökan avseende den av Genmab definierade produkten daratumumab, bortezomib, talidomid och dexametason inte uppfyller villkoret i artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
Vid denna bedömning saknas skäl för domstolen att pröva om ansökan uppfyller villkoret i artikel 3 a.
Överklagandet ska därför avslås.
BESLUT
1. Patent- och marknadsdomstolen avslår Genmabs yrkande om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
2. Patent- och marknadsdomstolen avslår överklagandet i själva saken.
s. 23 Sida 23 av 28 i domstolens handling
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (PMD-13) Skriftligt överklagande, ställt till Patent- och marknadsöverdomstolen, ska ha inkommit till Patent- och marknadsdomstolen senast den 24 juni 2024. Prövningstillstånd krävs.
Andreas Gustafsson Protokollet uppvisat/
s. 24 Sida 24 av 28 i domstolens handling
Bilaga 1
STOCKHOLMS TINGSRÄTT PMD:N
INKOM: 2023-04-26 MÅLNR: PMÄ 6494-23 AKTBIL: 2
s. 31 Sida 31 av 28 i domstolens handling
Application no. 2090027-0 / Date 2023-02-23
T.S. Executive Officer C.P. Submitting Officer
How to appeal This decision can be appealed to the national Patent and Market Court. If you wish to appeal against the decision, you must do it in writing. Address the appeal to the Patent and Market Court, but send it to the Patent and Registration Office, i e to PRV, Box 5055, SE-102 42 Stockholm, SWEDEN.
Please state the following in the appeal:
- Name and personal identity or company registration number
- Address and other pertinent contact information
- Which decision you appeal against and the application number
- Why the decision is incorrect in your opinion
- In what way you want the decision to be altered
The appeal must be submitted to PRV within two (2) months from the <late of the decision. Irrespective of PRV altering the decision or not we will forward the appeal to the Patent and Market Court, provided the appeal has been submitted in time. Please note that the language of the proceedings before the Patent and Market Court is Swedish.
s. 32 Sida 32 av 28 i domstolens handling
Bilaga 2
Hur man överklagar Beslut i ärenden, Patent- och marknadsdomstolen PMD-13 Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan 4. Lämna namn och personnummer eller du överklaga. Här får du veta hur det går till. organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter Överklaga skriftligt inom 3 veckor om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Ditt överklagande ska ha kommit in till dom- stolen inom 3 veckor från beslutets datum. Om du har ett ombud, lämna också ombud- Sista datum för överklagande finns på sista ets kontaktuppgifter. sidan i beslutet. 5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det. Så här gör du 6. Skicka eller lämna in överklagandet till 1. Skriv Patent- och marknadsdomstolens Patent- och marknadsdomstolen. Du hittar namn och målnummer. adressen i beslutet.
2. Förklara varför du tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha Vad händer sedan?
Anvisningar för överklagande PMD-13 - Beslut i ärende • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11 och varför du tycker att Patent- och Patent- och marknadsdomstolen kontrollerar marknadsöverdomstolen ska ta upp ditt att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det överklagande (läs mer om prövnings- kommit in för sent avvisar domstolen över- tillstånd längre ner). klagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om du tar upp nya omständigheter ska du förklara varför du inte fört fram detta Om överklagandet kommit in i tid, skickar tidigare. Patent- och marknadsdomstolen överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Patent- 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. och marknadsöverdomstolen. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan Har du tidigare fått brev genom förenklad finns i målet. delgivning kan även Patent- och marknads- överdomstolen skicka brev på detta sätt. Det är inte säkert att du kan lägga fram nya bevis. Vill du göra det ska du förklara varför du inte lagt fram bevisen tidigare. Prövningstillstånd i Patent- och marknads- Vill du ha nya förhör med någon som redan överdomstolen förhörts eller en ny syn (till exempel besök När överklagandet kommer in till Patent- och på en plats), ska du berätta det och förklara marknadsöverdomstolen tar domstolen först varför. ställning till om målet ska tas upp till prövning. Tala också om ifall du vill att motparten ska komma personligen vid ett sammanträde.
Sida 1 av 2
www.domstol.se
s. 33 Sida 33 av 28 i domstolens handling
Patent- och marknadsöverdomstolen ger prövningstillstånd i fyra olika fall.
• Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att Patent- och marknads- domstolen dömt rätt.
• Domstolen anser att det inte går att bedöma om Patent- och marknadsdomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet.
• Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts- tillämpningen.
• Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram.
Vill du veta mer? Ta kontakt med Patent- och marknads- domstolen om du har frågor. Adress och
s. 34 Sida 34 av 28 i domstolens handling
Bilaga B
www.domstol.se
Hur man överklagar hovrättens avgörande
Den som vill överklaga hovrättens avgör- Överklagandets innehåll ande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska dock Överklagandet ska innehålla uppgifter om skickas eller lämnas till hovrätten. 1. klagandens namn, adress, e-postadress och telefonnummer, Senaste tid för att överklaga 2. det avgörande som överklagas Överklagandet ska ha kommit in till hov- (hovrättens namn och avdelning samt rätten senast den dag som anges i slutet av dag för avgörandet och målnummer), hovrättens avgörande. Beslut om häktning, restriktioner enligt 3. den ändring i avgörandet som klaganden 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller rese- begär, förbud får överklagas utan tidsbegränsning. 4. de skäl som klaganden vill ange för att Om överklagandet har kommit in i rätt tid, avgörandet ska ändras, skickar hovrätten överklagandet och alla 5. de skäl som klaganden vill ange för att handlingar i målet vidare till Högsta dom- prövningstillstånd ska meddelas, samt stolen. 6. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska bevisas med varje bevis. Prövningstillstånd i Högsta domstolen Det krävs prövningstillstånd för att Högsta Förenklad delgivning domstolen ska pröva ett överklagande. Högsta domstolen får meddela prövnings- Om målet överklagas kan Högsta dom- tillstånd endast om stolen använda förenklad delgivning vid utskick av handlingar i målet, under förutsättning att mottagaren där eller i
Anvisning för överklagande HR, avgörande, med pt • Producerat av Domstolsverket • 2024–06 1. det är av vikt för ledning av rätts- tillämpningen att överklagandet prövas någon tidigare instans har fått information av Högsta domstolen eller om om sådan delgivning.
2. det finns synnerliga skäl till sådan Mer information prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att För information om rättegången i Högsta målets utgång i hovrätten uppenbarligen domstolen, se www.hogstadomstolen.se beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
www.domstol.se
Punktnumren kunde inte läsas ur domstolens PDF — domskälens stycken står därför utan sina nummer. Se originalet.
s. 1 Sida 1 av 27 i domstolens handling
- SVEA HOVRÄTT · Patent- och marknadsöverdomstolen · Rotel 0218
- BESLUT · 2025-03-24 · Stockholm
- Mål nr · PMÄ 8769-24
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och marknadsdomstolens beslut 2024-05-31 i mål nr PMÄ 6496-23, se bilaga A
PARTER Klagande Genmab A/S Carl Jacobsens Vej 30 2500 Valby Danmark
Ombud: Advokaten E.F. och jur.kand. E.O.
Motpart Patent- och registreringsverket Box 5055 102 42 Stockholm
SAKEN Tilläggsskydd för läkemedel
PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE
1. Patent- och marknadsöverdomstolen avslår Genmab A/S begäran om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
2. Patent- och marknadsöverdomstolen avslår överklagandet.
s. 2 Sida 2 av 27 i domstolens handling
Sid 2 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8769-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Genmab A/S (Genmab) har yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen, undanröja det överklagade beslutet och återförvisa ärendet till Patent- och marknadsdomstolen för fortsatt handläggning.
Patent- och registreringsverket (PRV) har motsatt sig att det överklagade beslutet ändras och ser inget behov av att ett förhandsavgörande inhämtas från EU-domstolen.
PARTERNAS TALAN
Parterna har fört sin respektive talan på i huvudsak samma sätt som i Patent- och marknadsdomstolen.
Genmab har i Patent- och marknadsöverdomstolen vidhållit att bolagets ansökan om tilläggsskydd uppfyller samtliga villkor i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel (tilläggsskyddsförordningen). Genmab har särskilt anfört att försäljningsgodkännandet av den 21 juni 2021 – genom Kommissionens beslut C(2021)4720 (final) – är ett giltigt godkännande att saluföra kombinationsprodukten "daratumumab, pomalidomid, och dexametason" och att villkoret i artikel 3 b därför är uppfyllt. Genmab har också framhållit att nationella registreringsmyndigheter har fattat motstridiga beslut gällande bolagets tilläggsskyddsansökan, trots att sakomständigheterna varit identiska, och att det är fler registreringsmyndigheter som beviljat ansökan än som avslagit densamma.
PRV har vidhållit att villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 a respektive 3 b inte är uppfyllt och framhållit att den sammanställning av länder, som Genmab hänvisat till, där motstridiga beslut fattats inte är uttömmande utan snarare ett urval av länder där ansökningar om tilläggsskydd gjorts.
UTREDNINGEN
Genmab har i Patent- och marknadsöverdomstolen åberopat samma utredning som vid Patent- och marknadsdomstolen. PRV har utöver tidigare åberopad utredning även åberopat ett dokument från det europeiska läkemedelsverket.
Patent- och marknadsöverdomstolen har hållit sammanträde.
s. 3 Sida 3 av 27 i domstolens handling
Sid 3 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8769-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
SKÄLEN FÖR BESLUTET
Förhandsavgörande från EU-domstolen
Som framgår av det följande bedömer Patent- och marknadsöverdomstolen, även med beaktande av rättsfallet NJA 2022 s. 1051, att rättsläget är sådant att det för att avgöra ärendet saknas behov att ställa frågor till EU-domstolen.
Frågan om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt
Patent- och marknadsöverdomstolen ansluter sig till de rättsliga utgångspunkter som redovisats i det överklagade beslutet (s. 13 och 14).
Patent- och marknadsdomstolen har genom det överklagade beslutet endast prövat om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt, vilket sätter ramen för den prövning som kan göras i Patent- och marknadsöverdomstolen. Som Patent- och marknadsdomstolen angett krävs enligt artikel 3 b att det finns ett giltigt godkännande att saluföra produkten som läkemedel för att tilläggsskydd ska kunna meddelas.
Genmab har framfört uppfattningen att vid bedömningen av om villkoret i artikel 3 b är uppfyllt när det gäller så kallade lösa kombinationer (”loose combinations”) av aktiva ingredienser så måste hela försäljningsgodkännandet beaktas. Bolaget anser också att det i motiveringen till förslaget till tilläggsskyddsförordningen, Commission of the European Communities Com(90) 101 final – Syn 255, 11 April 1990 – Explanatory memorandum (härefter COM(90) 101 final – SYN 255) inte finns något som talar emot att meddela tilläggsskydd för lösa kombinationer.
Enligt Patent- och marknadsöverdomstolens mening är det tydligt av ordalydelsen i artikel 3 b att den eller de aktiva ingredienser som bildar produkten måste ingå i det som enligt försäljningsgodkännandet utgör läkemedlet för att villkoret ska vara uppfyllt.
Punkten 34 i COM(90) 101 final – SYN 255 förklarar innebörden av artikel 3 b. Av denna punkt framgår att det som godkänns för saluförande genom försäljnings- godkännandet är ett färdigberett läkemedel med ett särskilt namn och i en särskild förpackning (”any ready-prepared medicinal product placed on the market under a
s. 4 Sida 4 av 27 i domstolens handling
Sid 4 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8769-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
special name and in a special pack”). Patent- och marknadsöverdomstolen kan inte se att punkten innebär att ordalydelsen av artikel 3 b ska frångås. Det finns inte heller i EU-domstolens praxis stöd för att, i ett fall som det föreliggande, frångå ordalydelsen av artikel 3 b.
Av försäljningsgodkännandet framgår att det är beviljat för läkemedlet ”Darzalex – daratumumab”. Närmare uppgifter om läkemedlet anges i beslutets bilaga I (produktresumén). Av produktresuméns punkt 1 (s. 29) framgår att läkemedlets namn är Darzalex och av punkten 2 att läkemedlet innehåller daratumumab som är en human monoklonal IgGқ-antikropp. Under punkt 2 anges vidare att läkemedlet utöver daratumumab innehåller vissa hjälpämnen, bl.a. sorbitol. Några ytterligare substanser anges inte ingå i det som enligt dessa två punkter i försäljningsgodkännandet utgör läkemedlet.
Frågan är då om läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet kan anses vara något annat än det som framgår av punkterna 1 och 2.
Av produktresuméns punkt 4.1 ”Terapeutiska indikationer” (s. 29) framgår att läkemedlet Darzalex är indicerat för bl.a. följande terapibehandlingar: dels som monoterapi för behandling av multipelt myelom, dels i kombination med lenalidomid och dexametason, eller bortezomib och dexametason, för behandling av multipelt myelom, dels i kombination med pomalidomid och dexametason för behandling av multipelt myelom.
Av punkten 4.2 ”Dosering och administreringssätt” framgår (s. 30) att profylaktisk medicinering ska ges såväl före som efter injektion med daratumumab med hänvisning till bland annat ”Rekommenderade samtidiga läkemedel”. I samma punkt, t.ex. s. 30 under tabell 1, anges vidare att ”[i]nformation om dos och schema för läkemedel som administreras samtidigt med Darzalex injektionsvätska, lösning för subkutan injektion finns i avsnitt 5.1 och produktresumén för respektive produkt”. I avsnitt 5.1, s. 41 f. redogörs vidare för studier där patienter behandlats med Darzalex i kombination med t.ex. pomalidomid och dexametason (s. 43).
s. 5 Sida 5 av 27 i domstolens handling
Sid 5 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8769-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen är det tydligt av försäljningsgodkännandet att det läkemedel som försäljningsgodkännandet avser endast är Darzalex, men att det kan användas tillsammans med andra läkemedel/substanser. Inget av det nu nämnda, eller något annat i försäljningsgodkännandet, antyder enligt Patent- och marknadsöver- domstolens mening att läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet är något annat än Darzalex med den enda aktiva ingrediensen daratumumab.
Patent- och marknadsöverdomstolen kommer mot bakgrund av ovanstående till samma slutsats som Patent- och marknadsdomstolen, att det åberopade försäljningsgod- kännandet inte är ett giltigt godkännande att saluföra kombinationsprodukten daratumumab, pomalidomid och dexametason som läkemedel eftersom läkemedlet Darzalex, enligt försäljningsgodkännandet, endast innehåller den aktiva ingrediensen daratumumab. Villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är därmed inte uppfyllt. Vid denna bedömning ska överklagandet avslås.
ÖVERKLAGANDE
Patent- och marknadsöverdomstolen gör bedömningen att beslutet kan innehålla frågor där det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att ett överklagande prövas av Högsta domstolen (jfr NJA 2022 s. 1051). Beslutet får därför överklagas. (Se 1 kap. 3 § tredje stycket lagen, 2016:188, om patent- och marknadsdomstolar.)
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B
Överklagande senast 2025-04-22
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Amina Lundqvist, hovrättsrådet Magnus Ulriksson, patentrådet Anders Brinkman, referent, och f.d. patentrådet Marianne Bratsberg
s. 6 Sida 6 av 27 i domstolens handling
Bilaga A STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 20 Patent- och marknadsdomstolen 2024-05-31 Mål nr Handläggning i PMÄ 6496-23 Stockholm
Handläggning i parternas utevaro
RÄTTEN Rådmannen Ricardo Valenzuela samt patentråden Anna Hedberg och Andreas Gustafsson (referent)
PROTOKOLLFÖRARE Andreas Gustafsson
PARTER
Klagande Genmab A/S, Kalvebod Brygge 43 1560 Köpenhamn V Danmark
Ombud: Advokaten E.F. och jur.kand. E.O.
Motpart Patent- och registreringsverket Box 5055 102 42 Stockholm
SAKEN Tilläggsskydd för läkemedel
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och registreringsverket beslut den 23 februari 2023 angående tilläggsskyddsansökan 2190053-5, se bilaga 1.
BAKGRUND
Genmab A/S (Genmab) ingav till Patent- och registreringsverket (PRV) den 17 december 2021 en ansökan om tilläggsskydd för läkemedel avseende produkten ”daratumumab, pomalidomide and dexamethasone”.
s. 7 Sida 7 av 27 i domstolens handling
Som grundpatent angavs det europeiska patentet 07817816.7 (EP 2 081 595) med benämningen ”Anti-CD38 plus corticosteroids plus a non-corticosteroid chemotherapeutic for treating tumours”. Genmab hänvisade till att patentkraven skyddar produkten och nämnde särskilt patentkraven 17(b), 19 och 24(e).
Grundpatentet avser en uppfinning som är inriktad mot behandling av cancer med användning av en kombinationsterapi innefattande en antikropp som binder CD38, en kortikosteroid och ett icke-kortikosteroid kemoterapeutiskt ämne.
Patentkrav 1 lyder i svensk översättning enligt följande:
1. Human antikropp av IgG1-isotyp vilken binder CD38 för användning vid behandling av cancer, varvid antikroppen är avsedd för administration, eller är avsedd att administreras, i kombinationsterapi med minst en kortikosteroid, vari nämnda minst en kortikosteroid innefattar en glukokortikoid, och minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum, vari nämnda minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum innefattar (i) talidomid eller en talidomidanalog och/eller (ii) en proteashämmare, varvid nämnda antikropp innefattar humant lättkedjigt variabelområde och humant tungt variabelområde, vari det lättkedjiga variabelområdet innefattar ett V L CDR1 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 13, ett VL CDR2 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 14 och ett VL CDR3 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 15, och vari det tungkedjiga variabelområdet innefattar ett VH CDR1 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 18, ett VH CDR2 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 19 och ett VH CDR3 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 20.
Vid PRV åberopades kommissionens beslut C(2021)4720(final) avseende EU/1/16/1101 av den 21 juni 2021 som det första godkännandet att saluföra produkten som läkemedel (försäljningsgodkännande) på den svenska marknaden. Det godkända läkemedlets namn är Darzalex-daratumumab (Darzalex) och innehåller som aktiv ingrediens den monoklonala antikroppen daratumumab (jfr. avsnitt 2 i försäljnings- godkännandets bilaga 1; produktresumén) och är avsett bl.a. att användas i
s. 8 Sida 8 av 27 i domstolens handling
kombination med pomalidomid och dexametason, för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har genomgått en tidigare behandling innehållande en proteasomhämmare och lenalidomid och var refraktära mot lenalidomid, eller de som har fått minst två tidigare behandlingar med lenalidomid och en proteasomhämmare och har visat sjukdomsprogression under eller efter den sista behandlingen (jfr. avsnitt 2 och avsnitt 4.1, listpunkt 2).
Genmab har tidigare meddelats tilläggsskydd (1890004-3) för produkten ”daratumumab”, baserat på ett annat patent.
Genom det överklagade beslutet avslog PRV ansökan om tilläggsskydd. Som skäl angav PRV att ansökan inte uppfyller villkoren i artiklarna 3 a och 3 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj om tilläggsskydd för läkemedel (tilläggsskyddsförordningen).
I sitt beslut hänvisade PRV till EU-domstolens domar den 25 juli 2018 i C-121/17, EU:C:2018:585, Teva UK Ltd m.fl., (Teva), den 30 april 2020 i C-650/17, EU:C:2020:327, Royalty Pharma Collection Trust (Royalty Pharma), den 17 april 2007 i C-202/05, EU:C:2007:214 Yissum (Yissum), den 24 november 2011 i C-322/10, EU:C:2011:773, Medeva (Medeva), den 9 juli 2020 i C-673/18, EU:C:2020:531, Santen (Santen) och den 12 december 2013 i C-484/12, EU:C:2013:828, Georgetown University (Georgetown). PRV hänvisade även till Patentbesvärsrättens dom den 8 maj 2013 i målet 10-027 (PBR 10-027) och Patent-och marknadsdomstolen beslut den 3 juni 2021 i PMÄ 17729-19 (PMÄ 17729-19).
s. 9 Sida 9 av 27 i domstolens handling
Av beslutet framgår bl.a. följande.
Artikel 3 a
Enligt praxis från EU-domstolen utgör inte en terapeutisk användning, såsom en andra medicinsk användning, en del i definitionen av produkten, jfr. Yissum, p. 20 och Santen, p. 46-47. Se även PMÄ 17729–19, s. 14 andra stycket – s. 15 första stycket.
EU-domstolen har inte prövat artikel 3 a i relation till en kombinationsterapi, när patentkraven är formulerade som andra medicinska användningskrav. I PBR 10-027 har dock Patentbesvärsrätten (PBR) klargjort hur artikel 3 a ska tolkas vid sådana patentkrav.
Även om PBR verkar ha bedömt enbart om skyddsomfånget avseende ett tilläggsskydd för den där aktuella monoprodukten (ET743) skulle vara bredare än det bredast formulerade patentkravet, så rörde bedömningen ändå tolkningen av artikel 3 a. Utgången i målet, dvs. att villkoret i artikel 3 a bedömdes vara uppfyllt för den där aktuella monoprodukten, måste ses mot den bakgrunden.
Det framgår däremot inte klart från domen om PBR menat att både monoprodukten och kombinationsprodukten (ET743 och dexametason) skyddades av grundpatentet i enlighet med artikel 3 a och en sådan utsträckt tolkning kan inte heller göras utifrån målet.
PBR måste ha menat att dexametason är en del av den medicinska användningen och inte en del i produkten, jfr. Yissum och Santen.
Med tillämpning av vad om uttalades i PBR 10-027 på aktuellt ärende, är produkten definierad som (enligt patentkravet 1) ”En human antikropp av IgG1-isotyp vilken binder CD38” (daratumumab) och den medicinska användningen är definierad som ”för användning vid behandling av cancer […] i kombinationsterapi med minst en
s. 10 Sida 10 av 27 i domstolens handling
kortikosteroid […] och minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum”. Härav följer att produkten som skyddas av grundpatentet är daratumumab.
I tilläggsskyddsförordningens mening kan inte patentkraven anses skydda både monoprodukten som sådan (daratumumab) och kombinationsprodukten (daratumumab, pomalidomid och dexametason). Ansökan strider därför mot villkoret i artikel 3 a.
Artikel 3 b
EU-domstolen har inte prövat artikel 3 b med avseende på så kallade lösa kombinationer (eng. loose combinations).
Patent- och marknadsdomstolens beslut i PMÄ 17729-19 klargör dock hur artikel 3 b ska tolkas i ett fall som det nu aktuella och det betonas att ”produkt” enligt artikel 1 b är den aktiva ingrediensen eller kombinationen av aktiva ingredienser. Domstolen kommer i nämnda fall till slutsatsen att artikel 3 b inte är uppfylld för en produkt bestående av en kombination av två aktiva ingredienser där endast den ena är fysiskt närvarande i läkemedlet.
Det synes ostridigt att den aktiva ingrediensen, som är fysiskt närvarande, i Darzalex är daratumumab.
En produkt som definieras som daratumumab, pomalidomid och dexametason strider därför mot ordalydelsen av artikel 3 b och i enlighet av vad domstolen uttalar i PMÄ 17729-19 uppfyller inte heller denna produkt villkoret i artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
Omständigheterna skiljer sig från de som förelåg i Medeva och Georgetown, där produkterna som var i fråga var angivna som aktiva ingredienser i läkemedlen.
s. 11 Sida 11 av 27 i domstolens handling
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Genmab har yrkat att Patent- och marknadsdomstolen ska ändra PRV:s beslut och bevilja dess ansökan om tilläggsskydd.
Genmab har vidare yrkat att Patent- och marknadsdomstolen hänskjuter en eller flera frågor till EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggsskydds- förordningen, innan ansökan slutligt avgörs.
PRV har motsatt sig att beslutet ändras.
GRUNDER
Genmab har som grund för sin talan anfört att ansökan uppfyller samtliga krav i artikel 3. Grundpatentet avser användning av daratumumab i kombination med pomalidomid och dexametason och ett giltigt godkännande att saluföra produkten på marknaden föreligger. Rekvisiten enligt artiklarna 3 a och 3 b är därmed uppfyllda.
PRV har vidhållit att ansökan inte uppfyller villkoren i artikel 3 a respektive 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
UTVECKLING AV TALAN
Genmab har vidhållit vad som anförts i PRV och har i Patent- och marknads- domstolen därutöver i huvudsak anfört följande.
Artikel 3 a
Uppfinningen bakom grundpatentet avser en ny och effektiv kombinationsbehandling mot cancer med en antikropp som binder till CD38, en (gluko)kortikoid och ett icke- kortikosteroid kemoterapeutikum.
s. 12 Sida 12 av 27 i domstolens handling
Huvudfrågan gällande artikel 3 a avser i föreliggande fall patentkravstolkning. Tolkningen av patentkrav är den nationella domstolens uppgift och tolkningen ska göras enligt tillämplig lag.
När det är fråga om ett europeiskt patent ska patentets skyddsomfång bestämmas såsom reglerat i artikel 69 i den europeiska patentkonventionen (EPC) och artikel 1 i tolkningsprotokollet till den bestämmelsen.
Ledning till hur domstolen ska besvara frågan om produkten skyddas av ett gällande grundpatent ges i EU-domstolen dom den 12 december 2013 i mål C-493/12, EU:C:2013:835, Eli Lilly and Company (Eli Lilly) samt i Teva.
Produkten är i det aktuella fallet daratumumab i kombination med pomalidomid och dexametason. Grundpatentet skyddar daratumumab för användning i nämnd kombination – inte som monoterapi. Daratumumab för användning i kombination med pomalidomid och dexametason skyddas av grundpatentet eftersom produkten i) med nödvändighet, mot bakgrund av beskrivningen och ritningarna i detta patent, omfattas av den uppfinning som patentet och skyddar och ii) produkten specifikt kan identifieras, mot bakgrund av samtliga omständigheter som redovisas i detta patent, i enlighet med vad som anges i Teva, p. 57.
I stället för att tolka patentkraven i enlighet med artikel 69 EPC såsom EU-domstolens etablerade praxis säger, eller enligt 39 § patentlagen (1967:837) som är motsvarande bestämmelse i den svenska lagstiftningen, lutar sig PRV:s tolkning av patentkraven mot ett enda nationellt beslut från 2013, fattat av Patentbesvärsrätten i mål 10-027. Beslutet ligger i tiden före EU-domstolens avgöranden i Eli Lilly och Teva.
Även om hänsyn skulle tas till PBR 10-027 har PRV feltolkat domen. I PBR 10-027 uttalade sig inte PBR om själva skyddsomfånget för patentet som sådant och gjorde heller ingen bedömning av om produkten skyddades av grundpatentet enligt artikel 3 a.
s. 13 Sida 13 av 27 i domstolens handling
PBR:s bedömning av grundpatentet relaterade till artiklarna 4 och 5 i tilläggsskydds- förordningen i syfte att undersöka om skyddsomfånget av ett potentiellt tilläggsskydd beviljat enligt ansökan skulle vara bredare än grundpatentet – en annan fråga således än den om produkten skyddas av grundpatentet i enlighet med artikel 3 a.
PBR 10-027 är inte relevant för aktuell ansökan, eftersom det beslutet avser en tilläggsskyddsansökan för en monoprodukt och inte en kombinationsprodukt. Det förefaller som att PRV har uppfattat beslutet som riktlinjer från PBR om hur artikel 3 a ska tolkas och som att PBR har gjort ett undantag från den etablerade tolkningen av artikel 3 a när det gäller patentkrav formulerade för att skydda andra medicinska indikationen.
Tolkningen är inte förenlig med 39 § patentlagen och utgör inte en korrekt tillämpning av artikel 3 a i tilläggsskyddsförordningen. PBR har inte tolkat omfattningen av patentet annat än genom att jämföra omfattningen av ett beviljat tilläggsskydd med omfattningen av dess grundpatent, vilket inte är en patentkravstolkning enligt 39 § patentlagen. Dessutom saknade PBR behörighet att tolka tilläggsskyddsförordningen, eftersom denna behörighet endast tillkommer EU-domstolen.
Ansökan uppfyller därmed villkoret i artikel 3 a.
Artikel 3 b
Ett giltigt godkännande att saluföra produkten på marknaden föreligger. Ansökan grundar sig på en typ II-variation av ett tidigare beviljat försäljningsgodkännande.
I avsnitt 2 i produktresumén för försäljningsgodkännandet anges daratumumab som den aktiva ingrediensen i Darzalex.
I avsnitt 4.1 i produktresumén anges att Darzalex är indicerat: […] · i kombination med pomalidomid och dexametason, […](betoningen tillagd).
s. 14 Sida 14 av 27 i domstolens handling
Den typ II-variation som åberopas avser inte daratumumab som ensam produkt, utan avser en terapi med kombinationen av flera aktiva ingredienser (s.k. loose combinations).
En typ II-variation av ett tidigare försäljningsgodkännande kräver tillämpning av ett ”förfarande för förhandsgodkännande”, se artikel 16 i förordning (EG) 1234/2008. Innan typ II-variationen infördes i försäljningsgodkännandet fanns inget tidigare godkännande som specificerade kombinationen.
PRV menar i sitt beslut att den aktiva ingrediensens som fysiskt finns i Darzalex bara är daratumumab, och att det inte finns någon rättspraxis från EU-domstolen som säger att kombinationsbehandlingen med pomalidomid och dexametason kan ingå i produktdefinitionen. Som grund för sitt beslut hänvisar PRV till PMÄ 17729-19. Ett sådant resonemang förväxlar dock behandlingen, det vill säga hur produkten används, med den produkt som används i behandlingen, det vill säga vilken produkt som används för att behandla sjukdomen.
Såväl grundpatentet som försäljningsgodkännandet avser användningen av daratumumab i kombination med pomalidomid och dexametason. Därför avser godkännandet en kombination av dessa specifika produkter som administreras för att behandla en sjukdom.
Villkoret i artikel 3 b är därmed uppfyllt.
Begäran om att hänskjuta frågor till EU-domstolen
Det är nödvändigt att domstolen hänvisar en eller flera frågor till EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
s. 15 Sida 15 av 27 i domstolens handling
EU-domstolen har inte, såvitt Genmab känner till, haft anledning att pröva om så kallade ”loose combinations”, som uttryckligen beviljats av EU-kommissionen för att behandla en sjukdom, uppfyller artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
Inom vissa terapeutiska områden, såsom vacciner, kräver praktiska överväganden flerkomponentberedningar i vilka de aktiva ingredienserna administreras i en gemensam doseringsform.
Praxis från EU-domstolen stödjer att tilläggsskydd beviljas för flerkomponent- beredningar, jfr. Medeva och Georgetown.
Det är dock så att inom vissa terapeutiska områden, exempelvis inom cancerområdet, är bestämda doseringsformer inte lämpliga. Praktiska överväganden kan kräva en kombination av produkter i vilka de individuella aktiva ingredienserna ingår bara som så kallade ”loose combinations”, dvs. där de individuella aktiva ingredienserna inte ingår i samma doseringsform utan ska användas i kombination. Behovet av separat administration av de individuella komponenterna kan exempelvis bero på att de aktiva ingredienserna inte är lämpliga att lagras tillsammans, eller att de har separata eller individuella administrationsupplägg.
Om terapier med en kombination av produkter inte kan åtnjuta samma skydd som fixerade kombinationsprodukter, kan det sannolikt inverka menligt på framtida forskning på cancerbehandlingar.
I Medeva och Georgetown gjorde EU-domstolen en teleologisk tolkning av tilläggsskyddsförordningen så att läkemedel med flera aktiva ingredienser kan ligga till grund för tilläggsskydd. En motsvarande teleologisk tolkning kan tillämpas för ”loose combinations”. Varken tilläggsskyddsförordningen eller annat regelverk säger att definitionen av ”produkt” ska förstås som begränsat till aktiva ingredienser som ges i en enda formulering eller att de aktiva ingredienserna ska säljas tillsammans i samma
s. 16 Sida 16 av 27 i domstolens handling
paketering. Att bevilja skydd för kombinationer av produkter som krävt lång forskning och betydande resurser, är helt i enlighet med syftena för tilläggsskyddsförordningen.
PRV lutar sig mot PMÄ 17729-19 och menar att det är ett krav att samtliga aktiva ingredienser, som godkänts i kombination för en indikation, är fysiskt närvarande i samma läkemedelsformulering. Ett sådant krav framgår dock inte av ordalydelsen i artikel 1 a i tilläggsskyddsförordningen, har inte grund i EU-domstolens tolkning av artikel 1 a eller artikel 3 b i nämnda förordning och en sådan tolkning stödjer sig inte heller på motiveringarna i ingressen till förordningen. Vidare har EU-domstolen inte besvarat den här specifika frågan och det kan inte otvetydigt läsas ur rättspraxis från EU-domstolen. Patent- och marknadsdomstolens tolkning är därför varken etablerad eller bekräftad. Av dessa skäl är tolkningen av artikel 3 b vid tillämpning på ”loose combinations” oklar.
I en tillämpning av Högsta domstolens beslut i ärende Ö 5978-21, bör det noteras att EU-domstolens tidigare avgöranden inte ger entydiga svar på frågor som är relevanta för det här ärendet. Det råder uppenbara oklarheter kring tolkningen och tillämpningen av artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen i en situation som den förevarande.
Tolkningen av artikel 3 b har varit föremål för flera förhandsavgöranden från EU-domstolen. Med hänvisning till Ö 5978-21 och EU-domstolens avgörande i målet den 9 september 2015 i C-160/14, EU:C:2015:565, Ferreria da Silva e Brito m.fl. kan den omfattande rättspraxisen vittna om tolkningssvårigheter och risk för skillnader i rättspraxis inom unionen. En omfattande praxis från EU-domstolen innebär inte nödvändigtvis att fråga är utredd utan det kan i stället tyda på motsatsen. Här hänvisas till den så kallade ”acte clair”-doktrinen som fastställs i EU-domstolens dom i målet den 6 oktober 1982 i C-283/81, EU:C:1982:335, CILFIT mot Ministero della Sanità och det betonas att tolkningen av tilläggskyddsförordningen inte kan anses vara så uppenbar att den inte lämnar något utrymme för rimligt tvivel gällande så kallade ”loose combinations”.
s. 17 Sida 17 av 27 i domstolens handling
Dessutom har ansökningar liknande den aktuella godkänts av andra medlemsstater.
PRV har vidhållit sin ståndpunkt som finns utvecklad i det överklagade beslutet och har därutöver anfört följande angående artikel 3 a.
I det ärende som låg till grund för PBR 10–027 ansåg PRV att patentkraven skyddade en kombinationsprodukt; dvs. att monoprodukten som tilläggsskyddet söktes för inte uppfyllde villkoret i artikel 3 a. Den praxis som senare fastställts av Teva hade inte föranlett en annan bedömning.
PBR ändrade dock PRV:s beslut men uttalade sig inte om skyddsomfånget för patentet som sådant och gjorde inte heller någon bedömning av om produkten skyddades av grundpatentet enligt artikel 3 a, även om utgången i målet inte kan tolkas på annat sätt än att PBR ansåg att patentet skyddade monoprodukten och inte kombinations- produkten.
UTREDNING
Utredningen är densamma som i PRV.
Sammanträde har hållits i Patent- och marknadsdomstolen.
DOMSTOLENS BEDÖMNING
Genmabs begäran om att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen
Genmab har begärt att Patent- och marknadsdomstolen ska inhämta ett förhands- avgörande från EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggs- skyddsförordningen.
s. 18 Sida 18 av 27 i domstolens handling
Enligt artikel 267 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, är EU-domstolen behörig att meddela förhandsavgöranden angående bl.a. tolkningen av rättsakter som har beslutats av unionens institutioner, organ eller byråer. När en sådan fråga uppkommer vid en domstol i en medlemsstat får den domstolen, enligt andra stycket i artikeln, om den anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att döma i saken, begära att EU-domstolen meddelar ett förhandsavgörande.
Patent- och marknadsdomstolen bedömer att det inte finns skäl för att inhämta ett förhandsavgörande i detta fall. Genmabs begäran ska därför avslås.
Rättsliga utgångspunkter
I artikel 3 i tilläggsskyddsförordningen anges de villkor som måste vara uppfyllda för att ett tilläggsskydd för läkemedel ska kunna beviljas. Såvitt nu är relevant framgår av artikel 3 a att produkten ska skyddas av ett gällande grundpatent och av artikel 3 b att ett giltigt godkännande att saluföra produkten som läkemedel ska ha lämnats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel. Det kan även noteras att skyddet enligt vad som anges i artikel 4 är begränsat till just den produkt som försäljningsgodkännandet omfattar, låt vara att skyddet därvid omfattar varje användning av produkten som har godkänts före utgången av tilläggsskyddets giltighetstid.
Begreppet produkt har alltså en central betydelse. Begreppet definieras i artikel 1 b, som anger att det som avses är den aktiva ingrediensen eller kombinationen av aktiva ingredienser i ett läkemedel. EU-domstolen har klargjort att begreppet vid tillämpning av förordningen avser substanser som ger upphov till en egen farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan (se Santen, punkterna 41 och 42 och däri gjorda hänvisningar). EU-domstolen har vidare förklarat att begreppet produkt ska förstås i den strikta bemärkelsen aktiv substans och att mindre förändringar av ett läkemedel, såsom ny dosering, användningen av ett annat salt eller en annan ester, eller en annorlunda läkemedelsform, inte kan ge upphov till ett nytt tilläggsskydd (se bl.a.
s. 19 Sida 19 av 27 i domstolens handling
Santen, p. 45 och däri gjorda hänvisningar). Domstolen har dessutom gjort klart att läkemedlets användningsområde inte är ett avgörande kriterium för att meddela tilläggsskydd och i det sammanhanget förklarat att produktbegreppet är oberoende av den terapeutiska användningen av en aktiv ingrediens (se Santen, punkterna 44 och 46).
I sammanhanget kan även noteras att kommissionen har förutsatt att det läkemedel som har beviljats försäljningsgodkännandet ska innehålla produkten i fråga för att villkoret i artikel 3 b ska vara uppfyllt (se kommissionens förslag om införande av tilläggsskydd för läkemedel, COM (90) 101 final – SYN 255, punkten 34).
Här kan även nämnas EU-domstolens avgöranden i Medeva och Georgetown. I Medeva var frågan om tilläggsskydd kunde beviljas för en kombination av två aktiva ingredienser, när försäljningsgodkännandet för läkemedlet utöver den kombinationen innefattade även andra aktiva ingredienser. EU-domstolen uttalade att artikel 3 b inte hindrar att ett tilläggsskydd beviljas för kombinationen av de två aktiva ingredienserna. Domstolen beaktade bl.a. att läkemedel ofta utgörs av kombinationer av aktiva ingredienser för multiterapeutiska ändamål som kan ordineras till patienter med hjälp av ett enda preparat och att vacciner på liknande sätt ofta framställs i form av multivalenta vaccin. I Georgetown ansågs ett tidigare beviljat tilläggsskydd för en kombination av aktiva ingredienser inte hindra att innehavaren beviljades ett tilläggsskydd för en av de aktiva ingredienserna.
Bedömningen i detta fall
Patent- och marknadsdomstolen prövar inledningsvis om villkoret i artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen är uppfyllt. Frågan är om det åberopade försäljnings- godkännandet avseende läkemedlet Darzalex är ett giltigt godkännande att saluföra den av Genmab definierade produkten ”daratumumab, pomalidomid och dexametason”.
s. 20 Sida 20 av 27 i domstolens handling
I försäljningsgodkännandets bilaga 1 (produktresumén) anges under avsnitt 2, kvalitativ och kvantitativ sammansättning, att Darzalex innehåller den humana monoklonala IgGκ-antikroppen daratumumab som aktiv ingrediens. Under avsnitt 4.1 anges vilka terapeutiska indikationer som läkemedlet är avsett för. Det framgår bl.a. att Darzalex är avsett att användas i kombination med pomalidomid och dexametason, för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har genomgått en tidigare behandling innehållande en proteasomhämmare och lenalidomid och var refraktära mot lenalidomid, eller de som har fått minst två tidigare behandlingar med lenalidomid och en proteasomhämmare och har visat sjukdomsprogression under eller efter den sista behandlingen.
Genmab har gällande det åberopade försäljningsgodkännandet vidgått att daratumumab anges som den aktiva ingrediensen i produktresumén för läkemedlet Darzalex. Bolaget menar dock att försäljningsgodkännandet avser daratumumab i kombination med pomalidomid och dexametason och att PRV i sitt beslut förväxlat behandlingen, dvs. hur produkten används, med vilken produkt som används för att behandla sjukdomen. Såväl patentet som försäljningsgodkännandet som åberopas i ansökan avser enligt Genmab användningen av daratumumab i kombination med pomalidomid och dexametason och därför avser godkännandet enligt Genmab en kombination av dessa specifika produkter som administreras för att behandla en sjukdom.
Domstolen konstaterar att försäljningsgodkännandet avser läkemedlet Darzalex och att den aktiva ingrediens som läkemedlet innehåller är daratumumab. Kombinationen med pomalidomid och dexametason ingår däremot inte i läkemedlet. I den mening som avses i tilläggskyddsförordningen är det alltså daratumumab som är produkten i det läkemedel som försäljningsgodkännandet avser. Det är en annan sak att godkännandet omfattar användningen av daratumumab i kombination med pomalidomid och dexametason samt att en kombination av aktiva ingredienser i och för sig kan utgöra en produkt i förordningens mening. Kombinationen ingår emellertid inte i det läkemedel
s. 21 Sida 21 av 27 i domstolens handling
som godkännandet avser och kan – i den strikta bemärkelse som begreppet produkt ska förstås – därmed inte anses utgöra den produkt som försäljningsgodkännandet gäller.
Enligt domstolens mening kan situationen i Medeva inte jämföras med den situation som är aktuell i föreliggande ärende. Den bedömning som EU-domstolen gjorde där tar sikte på fall där försäljningsgodkännandet avser ett läkemedel där flera aktiva ingredienser ingår medan det aktuella försäljningsgodkännandet som sagt avser ett läkemedel som inte innehåller andra aktiva ingredienser än daratumumab. Inte heller de ändamålsöverväganden som förs fram i Medeva och Georgetown föranleder någon annan bedömning.
Enligt Patent- och marknadsdomstolens bedömning ger EU-domstolens praxis sammantaget inte något stöd för att, som Genmab gjort gällande, den angivna användningen avseende kombinationsbehandlingen med pomalidomid och dexametason i läkemedlet Darzalex ska innefattas vid definitionen av produkten. De klargöranden som EU-domstolen har gjort av begreppet produkt innebär i stället att den användning som ett försäljningsgodkännande omfattar inte kan tillmätas någon betydelse.
Slutsatsen är att försäljningsgodkännandet för Darzalex, enligt Patent- och marknadsdomstolens bedömning, inte kan anses vara ett giltigt godkännande att saluföra den av Genmab definierade produkten daratumumab, pomalidomid och dexametason.
Patent- och marknadsdomstolen kommer alltså, i likhet med PRV, fram till att ansökan avseende den av Genmab definierade produkten daratumumab, pomalidomid och dexametason inte uppfyller villkoret i artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
Vid denna bedömning saknas skäl för domstolen att pröva om ansökan uppfyller villkoret i artikel 3 a.
s. 22 Sida 22 av 27 i domstolens handling
Överklagandet ska därför avslås.
BESLUT
1. Patent- och marknadsdomstolen avslår Genmabs yrkande om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
2. Patent- och marknadsdomstolen avslår överklagandet i själva saken.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (PMD-13) Skriftligt överklagande, ställt till Patent- och marknadsöverdomstolen, ska ha inkommit till Patent- och marknadsdomstolen senast den 24 juni 2024. Prövningstillstånd krävs.
Andreas Gustafsson Protokollet uppvisat/
s. 23 Sida 23 av 27 i domstolens handling
Bilaga 1
s. 29 Sida 29 av 27 i domstolens handling
Application no. 2190053-5 / Date 2023-02-23 .. Conclusion The present application fails to meet the conditions laid down in articles 3a and 3b ofRegulation (EC) No 469/2009 ofthe European Parliament and ofthe Council of6 May 2009. Consequently, no Supplementary Protection Certificate can be issued based on the present application. The application is therefore rejected.
T.S. Executive Officer C.P. Submitting Officer
How to appeal This decision can be appealed to the national Patent and Market Court. If you wish to appeal against the decision, you must do it in writing. Address the appeal to the Patent and Market Court, hut send it to the Patent and Registration Office, i e to PRV, Box 5055, SE-102 42 Stockholm, SWEDEN.
Please state the following in the appeal:
- Name and personal identity or company registration number
- Address and other pertinent contact information
- Which decision you appeal against and the application number
- Why the decision is incorrect in your opinion
- In what way you want the decision to be altered
The appeal must be submitted to PRV within two (2) months from the <late of the decision. Irrespective of PRV altering the decision or not we will forward the appeal to the Patent and Market Court, provided the appeal has been submitted in time. Please note that the language of the proceedings before the Patent and Market Court is Swedish.
s. 30 Sida 30 av 27 i domstolens handling
Bilaga 2
Hur man överklagar Beslut i ärenden, Patent- och marknadsdomstolen PMD-13 Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan 4. Lämna namn och personnummer eller du överklaga. Här får du veta hur det går till. organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter Överklaga skriftligt inom 3 veckor om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Ditt överklagande ska ha kommit in till dom- stolen inom 3 veckor från beslutets datum. Om du har ett ombud, lämna också ombud- Sista datum för överklagande finns på sista ets kontaktuppgifter. sidan i beslutet. 5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det. Så här gör du 6. Skicka eller lämna in överklagandet till 1. Skriv Patent- och marknadsdomstolens Patent- och marknadsdomstolen. Du hittar namn och målnummer. adressen i beslutet.
2. Förklara varför du tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha Vad händer sedan?
Anvisningar för överklagande PMD-13 - Beslut i ärende • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11 och varför du tycker att Patent- och Patent- och marknadsdomstolen kontrollerar marknadsöverdomstolen ska ta upp ditt att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det överklagande (läs mer om prövnings- kommit in för sent avvisar domstolen över- tillstånd längre ner). klagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om du tar upp nya omständigheter ska du förklara varför du inte fört fram detta Om överklagandet kommit in i tid, skickar tidigare. Patent- och marknadsdomstolen överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Patent- 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. och marknadsöverdomstolen. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan Har du tidigare fått brev genom förenklad finns i målet. delgivning kan även Patent- och marknads- överdomstolen skicka brev på detta sätt. Det är inte säkert att du kan lägga fram nya bevis. Vill du göra det ska du förklara varför du inte lagt fram bevisen tidigare. Prövningstillstånd i Patent- och marknads- Vill du ha nya förhör med någon som redan överdomstolen förhörts eller en ny syn (till exempel besök När överklagandet kommer in till Patent- och på en plats), ska du berätta det och förklara marknadsöverdomstolen tar domstolen först varför. ställning till om målet ska tas upp till prövning. Tala också om ifall du vill att motparten ska komma personligen vid ett sammanträde.
Sida 1 av 2
www.domstol.se
s. 31 Sida 31 av 27 i domstolens handling
Patent- och marknadsöverdomstolen ger prövningstillstånd i fyra olika fall.
• Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att Patent- och marknads- domstolen dömt rätt.
• Domstolen anser att det inte går att bedöma om Patent- och marknadsdomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet.
• Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts- tillämpningen.
• Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram.
Vill du veta mer? Ta kontakt med Patent- och marknads- domstolen om du har frågor. Adress och
s. 32 Sida 32 av 27 i domstolens handling
Bilaga B
www.domstol.se
Hur man överklagar hovrättens avgörande
Den som vill överklaga hovrättens avgör- Överklagandets innehåll ande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska dock Överklagandet ska innehålla uppgifter om skickas eller lämnas till hovrätten. 1. klagandens namn, adress, e-postadress och telefonnummer, Senaste tid för att överklaga 2. det avgörande som överklagas Överklagandet ska ha kommit in till hov- (hovrättens namn och avdelning samt rätten senast den dag som anges i slutet av dag för avgörandet och målnummer), hovrättens avgörande. Beslut om häktning, restriktioner enligt 3. den ändring i avgörandet som klaganden 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller rese- begär, förbud får överklagas utan tidsbegränsning. 4. de skäl som klaganden vill ange för att Om överklagandet har kommit in i rätt tid, avgörandet ska ändras, skickar hovrätten överklagandet och alla 5. de skäl som klaganden vill ange för att handlingar i målet vidare till Högsta dom- prövningstillstånd ska meddelas, samt stolen. 6. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska bevisas med varje bevis. Prövningstillstånd i Högsta domstolen Det krävs prövningstillstånd för att Högsta Förenklad delgivning domstolen ska pröva ett överklagande. Högsta domstolen får meddela prövnings- Om målet överklagas kan Högsta dom- tillstånd endast om stolen använda förenklad delgivning vid utskick av handlingar i målet, under förutsättning att mottagaren där eller i
Anvisning för överklagande HR, avgörande, med pt • Producerat av Domstolsverket • 2024–06 1. det är av vikt för ledning av rätts- tillämpningen att överklagandet prövas någon tidigare instans har fått information av Högsta domstolen eller om om sådan delgivning.
2. det finns synnerliga skäl till sådan Mer information prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att För information om rättegången i Högsta målets utgång i hovrätten uppenbarligen domstolen, se www.hogstadomstolen.se beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
www.domstol.se
s. 1 Sida 1 av 27 i domstolens handling
- SVEA HOVRÄTT · Patent- och marknadsöverdomstolen · Rotel 0218
- BESLUT · 2025-03-24 · Stockholm
- Mål nr · PMÄ 8770-24
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och marknadsdomstolens beslut 2024-05-31 i mål nr PMÄ 6498-23, se bilaga A
PARTER Klagande Genmab A/S Carl Jacobsens Vej 30 2500 Valby Danmark
Ombud: Advokaten E.F. och jur.kand. E.O.
Motpart Patent- och registreringsverket Box 5055 102 42 Stockholm
SAKEN Tilläggsskydd för läkemedel
PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE
1. Patent- och marknadsöverdomstolen avslår Genmab A/S begäran om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
2. Patent- och marknadsöverdomstolen avslår överklagandet.
s. 2 Sida 2 av 27 i domstolens handling
Sid 2 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8770-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Genmab A/S (Genmab) har yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen, undanröja det överklagade beslutet och återförvisa ärendet till Patent- och marknadsdomstolen för fortsatt handläggning.
Patent- och registreringsverket (PRV) har motsatt sig att det överklagade beslutet ändras och ser inget behov av att ett förhandsavgörande inhämtas från EU-domstolen.
PARTERNAS TALAN
Parterna har fört sin respektive talan på i huvudsak samma sätt som i Patent- och marknadsdomstolen.
Genmab har i Patent- och marknadsöverdomstolen vidhållit att bolagets ansökan om tilläggsskydd uppfyller samtliga villkor i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel (tilläggsskyddsförordningen). Genmab har särskilt anfört att försäljningsgodkännandet av den 21 juni 2021 – genom Kommissionens beslut C(2021)4720 (final) – är ett giltigt godkännande att saluföra kombinationsprodukten "daratumumab, cyklofos- famid, bortezomib och dexametason" och att villkoret i artikel 3 b därför är uppfyllt. Genmab har också framhållit att nationella registreringsmyndigheter har fattat mot- stridiga beslut gällande bolagets tilläggsskyddsansökan, trots att sakomständigheterna varit identiska, och att det är fler registreringsmyndigheter som beviljat ansökan än som avslagit densamma.
PRV har vidhållit att villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 a respektive 3 b inte är uppfyllt och framhållit att den sammanställning av länder, som Genmab hänvisat till, där motstridiga beslut fattats inte är uttömmande utan snarare ett urval av länder där ansökningar om tilläggsskydd gjorts.
s. 3 Sida 3 av 27 i domstolens handling
Sid 3 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8770-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
UTREDNINGEN
Genmab har i Patent- och marknadsöverdomstolen åberopat samma utredning som vid Patent- och marknadsdomstolen. PRV har utöver tidigare åberopad utredning även åberopat ett dokument från det europeiska läkemedelsverket.
Patent- och marknadsöverdomstolen har hållit sammanträde.
SKÄLEN FÖR BESLUTET
Förhandsavgörande från EU-domstolen
Som framgår av det följande bedömer Patent- och marknadsöverdomstolen, även med beaktande av rättsfallet NJA 2022 s. 1051, att rättsläget är sådant att det för att avgöra ärendet saknas behov att ställa frågor till EU-domstolen.
Frågan om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt
Patent- och marknadsöverdomstolen ansluter sig till de rättsliga utgångspunkter som redovisats i det överklagade beslutet (s. 13 och s. 14 första stycket).
Patent- och marknadsdomstolen har genom det överklagade beslutet endast prövat om villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är uppfyllt, vilket sätter ramen för den prövning som kan göras i Patent- och marknadsöverdomstolen. Som Patent- och marknadsdomstolen angett krävs enligt artikel 3 b att det finns ett giltigt godkännande att saluföra produkten som läkemedel för att tilläggsskydd ska kunna meddelas.
Genmab har framfört uppfattningen att vid bedömningen av om villkoret i artikel 3 b är uppfyllt när det gäller så kallade lösa kombinationer (”loose combinations”) av aktiva ingredienser så måste hela försäljningsgodkännandet beaktas. Bolaget anser också att det i motiveringen till förslaget till tilläggsskyddsförordningen, Commission of the European Communities Com(90) 101 final – Syn 255, 11 April 1990 – Explanatory memorandum (härefter COM(90) 101 final – SYN 255) inte finns något som talar emot att meddela tilläggsskydd för lösa kombinationer.
Enligt Patent- och marknadsöverdomstolens mening är det tydligt av ordalydelsen i artikel 3 b att den eller de aktiva ingredienser som bildar produkten måste ingå i det
s. 4 Sida 4 av 27 i domstolens handling
Sid 4 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8770-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
som enligt försäljningsgodkännandet utgör läkemedlet för att villkoret ska vara uppfyllt.
Punkten 34 i COM(90) 101 final – SYN 255 förklarar innebörden av artikel 3 b. Av denna punkt framgår att det som godkänns för saluförande genom försäljnings- godkännandet är ett färdigberett läkemedel med ett särskilt namn och i en särskild förpackning (”any ready-prepared medicinal product placed on the market under a special name and in a special pack”). Patent- och marknadsöverdomstolen kan inte se att punkten innebär att ordalydelsen av artikel 3 b ska frångås. Det finns inte heller i EU-domstolens praxis stöd för att, i ett fall som det föreliggande, frångå ordalydelsen av artikel 3 b.
Av försäljningsgodkännandet framgår att det är beviljat för läkemedlet ”Darzalex – daratumumab”. Närmare uppgifter om läkemedlet anges i beslutets bilaga I (produkt- resumén). Av produktresuméns punkt 1 (s. 29) framgår att läkemedlets namn är Darza- lex och av punkten 2 att läkemedlet innehåller daratumumab som är en human monoklonal IgGқ-antikropp. Under punkt 2 anges vidare att läkemedlet utöver daratumumab innehåller vissa hjälpämnen, bl.a. sorbitol. Några ytterligare substanser anges inte ingå i det som enligt dessa två punkter i försäljningsgodkännandet utgör läkemedlet.
Frågan är då om läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet kan anses vara något annat än det som framgår av punkterna 1 och 2.
Av produktresuméns punkt 4.1 ”Terapeutiska indikationer” (s. 29) framgår att läkemedlet Darzalex är indicerat för bl.a. följande terapibehandlingar: dels som monoterapi för behandling av multipelt myelom, dels i kombination med lenalidomid och dexametason, eller bortezomib och dexametason, för behandling av multipelt myelom, dels i kombination med cyklofosfamid, bortezomib och dexametason för behandling av nydiagnostiserad systemisk lätt immunglobulinkedja.
Av punkten 4.2 ”Dosering och administreringssätt” framgår (s. 30) att profylaktisk medicinering ska ges såväl före som efter injektion med daratumumab med hänvisning till bland annat ”Rekommenderade samtidiga läkemedel”. I samma punkt, t.ex. s. 32
s. 5 Sida 5 av 27 i domstolens handling
Sid 5 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8770-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
under tabell 5, anges vidare att ”[i]nformation om dos och doseringsschema för läkemedel som administreras samtidigt med Darzalex injektionsvätska, lösning för subkutan injektion finns i avsnitt 5.1 och i respektive produktresumén”. I avsnitt 5.1, s. 41 f. redogörs vidare för studier där patienter behandlats med Darzalex i kombination med t.ex. bortezomib, cyklofosfamid och dexametason (s. 45).
Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen är det tydligt av försäljningsgodkännandet att det läkemedel som försäljningsgodkännandet avser endast är Darzalex, men att det kan användas tillsammans med andra läkemedel/substanser. Inget av det nu nämnda, eller något annat i försäljningsgodkännandet, antyder enligt Patent- och marknadsöver- domstolens mening att läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet är något annat än Darzalex med den enda aktiva ingrediensen daratumumab.
Patent- och marknadsöverdomstolen kommer mot bakgrund av ovanstående till samma slutsats som Patent- och marknadsdomstolen, att det åberopade försäljningsgod- kännandet inte är ett giltigt godkännande att saluföra kombinationsprodukten daratumumab, cyklofosfamid, bortezomib och dexametason som läkemedel eftersom läkemedlet Darzalex, enligt försäljningsgodkännandet, endast innehåller den aktiva ingrediensen daratumumab. Villkoret i tilläggsskyddsförordningens artikel 3 b är därmed inte uppfyllt. Vid denna bedömning ska överklagandet avslås.
ÖVERKLAGANDE
Patent- och marknadsöverdomstolen gör bedömningen att beslutet kan innehålla frågor där det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att ett överklagande prövas av Högsta domstolen (jfr NJA 2022 s. 1051). Beslutet får därför överklagas. (Se 1 kap. 3 § tredje stycket lagen, 2016:188, om patent- och marknadsdomstolar.)
s. 6 Sida 6 av 27 i domstolens handling
Sid 6 SVEA HOVRÄTT BESLUT PMÄ 8770-24 Patent- och marknadsöverdomstolen
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B
Överklagande senast 2025-04-22
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Amina Lundqvist, hovrättsrådet Magnus Ulriksson, patentrådet Anders Brinkman, referent, och f.d. patentrådet Marianne Bratsberg
s. 7 Sida 7 av 27 i domstolens handling
Bilaga A STOCKHOLMS TINGSRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 20 Patent- och marknadsdomstolen 2024-05-31 Mål nr Handläggning i PMÄ 6498-23 Stockholm
Handläggning i parternas utevaro
RÄTTEN Rådmannen Ricardo Valenzuela samt patentråden Anna Hedberg och Andreas Gustafsson (referent)
PROTOKOLLFÖRARE Andreas Gustafsson
PARTER
Klagande Genmab A/S, Kalvebod Brygge 43 1560 Köpenhamn V Danmark
Ombud: Advokaten E.F. och jur.kand. E.O.
Motpart Patent- och registreringsverket Box 5055 102 42 Stockholm
SAKEN Tilläggsskydd för läkemedel
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och registreringsverket beslut den 23 februari 2023 angående tilläggsskyddsansökan 2190054-3, se bilaga 1.
BAKGRUND
Genmab A/S (Genmab) ingav till Patent- och registreringsverket (PRV) den 17 december 2021 en ansökan om tilläggsskydd för läkemedel avseende produkten ”daratumumab, cyclophosphamide, bortezomid and dexamethasone”.
s. 8 Sida 8 av 27 i domstolens handling
Som grundpatent angavs det europeiska patentet 07817816.7 (EP 2 081 595) med benämningen ”Anti-CD38 plus corticosteroids plus a non-corticosteroid chemotherapeutic for treating tumours”. Genmab hänvisade till att patentkraven skyddar produkten och nämnde särskilt patentkraven 5, 17(c) och 24(a).
Grundpatentet avser en uppfinning som är inriktad mot behandling av cancer med användning av en kombinationsterapi innefattande en antikropp som binder CD38, en kortikosteroid och ett icke-kortikosteroid kemoterapeutiskt ämne.
Patentkrav 1 lyder i svensk översättning enligt följande:
1. Human antikropp av IgG1-isotyp vilken binder CD38 för användning vid behandling av cancer, varvid antikroppen är avsedd för administration, eller är avsedd att administreras, i kombinationsterapi med minst en kortikosteroid, vari nämnda minst en kortikosteroid innefattar en glukokortikoid, och minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum, vari nämnda minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum innefattar (i) talidomid eller en talidomidanalog och/eller (ii) en proteashämmare, varvid nämnda antikropp innefattar humant lättkedjigt variabelområde och humant tungt variabelområde, vari det lättkedjiga variabelområdet innefattar ett V L CDR1 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 13, ett VL CDR2 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 14 och ett VL CDR3 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 15, och vari det tungkedjiga variabelområdet innefattar ett VH CDR1 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 18, ett VH CDR2 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 19 och ett VH CDR3 som har den sekvens som visas i SEKV.ID.NR: 20.
Vid PRV åberopades kommissionens beslut C(2021)4720(final) avseende EU/1/16/1101 av den 21 juni 2021 som det första godkännandet att saluföra produkten som läkemedel (försäljningsgodkännande) på den svenska marknaden. Det godkända läkemedlets namn är Darzalex-daratumumab (Darzalex) och innehåller som aktiv ingrediens den monoklonala antikroppen daratumumab (jfr. avsnitt 2 i försäljnings- godkännandets bilaga 1; produktresumén) och är avsett bl.a. att användas i
s. 9 Sida 9 av 27 i domstolens handling
kombination med cyklofosfamid, bortezomib och dexametason, för behandling av vuxna patienter med nydiagnostiserad systemisk lätt immunglobulinkedja (AL) amyloidos (jfr. avsnitt 2 och avsnitt 4.1, listpunkt 2).
Genmab har tidigare meddelats tilläggsskydd (1890004-3) för produkten ”daratumumab”, baserat på ett annat patent.
Genom det överklagade beslutet avslog PRV ansökan om tilläggsskydd. Som skäl angav PRV att ansökan inte uppfyller villkoren i artiklarna 3 a och 3 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj om tilläggsskydd för läkemedel (tilläggsskyddsförordningen).
I sitt beslut hänvisade PRV till EU-domstolens domar den 25 juli 2018 i C-121/17, EU:C:2018:585, Teva UK Ltd m.fl., (Teva), den 30 april 2020 i C-650/17, EU:C:2020:327, Royalty Pharma Collection Trust (Royalty Pharma), den 17 april 2007 i C-202/05, EU:C:2007:214 Yissum (Yissum), den 24 november 2011 i C-322/10, EU:C:2011:773, Medeva (Medeva), den 9 juli 2020 i C-673/18, EU:C:2020:531, Santen (Santen) och den 12 december 2013 i C-484/12, EU:C:2013:828, Georgetown University (Georgetown). PRV hänvisade även till Patentbesvärsrättens dom den 8 maj 2013 i målet 10-027 (PBR 10-027) och Patent-och marknadsdomstolen beslut den 3 juni 2021 i PMÄ 17729-19 (PMÄ 17729-19).
Av beslutet framgår bl.a. följande.
Artikel 3 a
Enligt praxis från EU-domstolen utgör inte en terapeutisk användning, såsom en andra medicinsk användning, en del i definitionen av produkten, jfr. Yissum, p. 20 och Santen, p. 46-47. Se även PMÄ 17729–19, s. 14 andra stycket – s. 15 första stycket.
s. 10 Sida 10 av 27 i domstolens handling
EU-domstolen har inte prövat artikel 3 a i relation till en kombinationsterapi, när patentkraven är formulerade som andra medicinska användningskrav. I PBR 10-027 har dock Patentbesvärsrätten (PBR) klargjort hur artikel 3 a ska tolkas vid sådana patentkrav.
Även om PBR verkar ha bedömt enbart om skyddsomfånget avseende ett tilläggsskydd för den där aktuella monoprodukten (ET743) skulle vara bredare än det bredast formulerade patentkravet, så rörde bedömningen ändå tolkningen av artikel 3 a. Utgången i målet, dvs. att villkoret i artikel 3 a bedömdes vara uppfyllt för den där aktuella monoprodukten, måste ses mot den bakgrunden.
Det framgår däremot inte klart från domen om PBR menat att både monoprodukten och kombinationsprodukten (ET743 och dexametason) skyddades av grundpatentet i enlighet med artikel 3 a och en sådan utsträckt tolkning kan inte heller göras utifrån målet.
PBR måste ha menat att dexametason är en del av den medicinska användningen och inte en del i produkten, jfr. Yissum och Santen.
Med tillämpning av vad om uttalades i PBR 10-027 på aktuellt ärende, är produkten definierad som (enligt patentkravet 1) ”En human antikropp av IgG1-isotyp vilken binder CD38” (daratumumab) och den medicinska användningen är definierad som ”för användning vid behandling av cancer […] i kombinationsterapi med minst en kortikosteroid […] och minst ett icke-kortikosteroid kemoterapeutikum”. Härav följer att produkten som skyddas av grundpatentet är daratumumab.
I tilläggsskyddsförordningens mening kan inte patentkraven anses skydda både monoprodukten som sådan (daratumumab) och kombinationsprodukten (daratumumab, cyklofosfamid, bortezomib och dexametason). Ansökan strider därför mot villkoret i artikel 3 a.
s. 11 Sida 11 av 27 i domstolens handling
Artikel 3 b
EU-domstolen har inte prövat artikel 3 b med avseende på så kallade lösa kombinationer (eng. loose combinations).
Patent- och marknadsdomstolens beslut i PMÄ 17729-19 klargör dock hur artikel 3 b ska tolkas i ett fall som det nu aktuella och det betonas att ”produkt” enligt artikel 1 b är den aktiva ingrediensen eller kombinationen av aktiva ingredienser. Domstolen kommer i nämnda fall till slutsatsen att artikel 3 b inte är uppfylld för en produkt bestående av en kombination av två aktiva ingredienser där endast den ena är fysiskt närvarande i läkemedlet.
Det synes ostridigt att den aktiva ingrediensen, som är fysiskt närvarande, i Darzalex är daratumumab.
En produkt som definieras som daratumumab, cyklofosfamid, bortezomib och dexametason strider därför mot ordalydelsen av artikel 3 b och i enlighet av vad domstolen uttalar i PMÄ 17729-19 uppfyller inte heller denna produkt villkoret i artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
Omständigheterna skiljer sig från de som förelåg i Medeva och Georgetown, där produkterna som var i fråga var angivna som aktiva ingredienser i läkemedlen.
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Genmab har yrkat att Patent- och marknadsdomstolen ska ändra PRV:s beslut och bevilja dess ansökan om tilläggsskydd.
Genmab har vidare yrkat att Patent- och marknadsdomstolen hänskjuter en eller flera frågor till EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggsskydds- förordningen, innan ansökan slutligt avgörs.
s. 12 Sida 12 av 27 i domstolens handling
PRV har motsatt sig att beslutet ändras.
GRUNDER
Genmab har som grund för sin talan anfört att ansökan uppfyller samtliga krav i artikel 3. Grundpatentet avser användning av daratumumab i kombination med cyklofosfamid, bortezomib och dexametason och ett giltigt godkännande att saluföra produkten på marknaden föreligger. Rekvisiten enligt artiklarna 3 a och 3 b är därmed uppfyllda.
PRV har vidhållit att ansökan inte uppfyller villkoren i artikel 3 a respektive 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
UTVECKLING AV TALAN
Genmab har vidhållit vad som anförts i PRV och har i Patent- och marknads- domstolen därutöver i huvudsak anfört följande.
Artikel 3 a
Uppfinningen bakom grundpatentet avser en ny och effektiv kombinationsbehandling mot cancer med en antikropp som binder till CD38, en (gluko)kortikoid och ett icke- kortikosteroid kemoterapeutikum.
Huvudfrågan gällande artikel 3 a avser i föreliggande fall patentkravstolkning. Tolkningen av patentkrav är den nationella domstolens uppgift och tolkningen ska göras enligt tillämplig lag.
När det är fråga om ett europeiskt patent ska patentets skyddsomfång bestämmas såsom reglerat i artikel 69 i den europeiska patentkonventionen (EPC) och artikel 1 i tolkningsprotokollet till den bestämmelsen.
s. 13 Sida 13 av 27 i domstolens handling
Ledning till hur domstolen ska besvara frågan om produkten skyddas av ett gällande grundpatent ges i EU-domstolen dom den 12 december 2013 i mål C-493/12, EU:C:2013:835, Eli Lilly and Company (Eli Lilly) samt i Teva.
Produkten är i det aktuella fallet daratumumab i kombination med cyklofosfamid, bortezomib och dexametason. Grundpatentet skyddar daratumumab för användning i nämnd kombination – inte som monoterapi. Daratumumab för användning i kombination med cyklofosfamid, bortezomib och dexametason skyddas av grundpatentet eftersom produkten i) med nödvändighet, mot bakgrund av beskrivningen och ritningarna i detta patent, omfattas av den uppfinning som patentet och skyddar och ii) produkten specifikt kan identifieras, mot bakgrund av samtliga omständigheter som redovisas i detta patent, i enlighet med vad som anges i Teva, p. 57.
I stället för att tolka patentkraven i enlighet med artikel 69 EPC såsom EU-domstolens etablerade praxis säger, eller enligt 39 § patentlagen (1967:837) som är motsvarande bestämmelse i den svenska lagstiftningen, lutar sig PRV:s tolkning av patentkraven mot ett enda nationellt beslut från 2013, fattat av Patentbesvärsrätten i mål 10-027. Beslutet ligger i tiden före EU-domstolens avgöranden i Eli Lilly och Teva.
Även om hänsyn skulle tas till PBR 10-027 har PRV feltolkat domen. I PBR 10-027 uttalade sig inte PBR om själva skyddsomfånget för patentet som sådant och gjorde heller ingen bedömning av om produkten skyddades av grundpatentet enligt artikel 3 a. PBR:s bedömning av grundpatentet relaterade till artiklarna 4 och 5 i tilläggsskydds- förordningen i syfte att undersöka om skyddsomfånget av ett potentiellt tilläggsskydd beviljat enligt ansökan skulle vara bredare än grundpatentet – en annan fråga således än den om produkten skyddas av grundpatentet i enlighet med artikel 3 a.
PBR 10-027 är inte relevant för aktuell ansökan, eftersom det beslutet avser en tilläggsskyddsansökan för en monoprodukt och inte en kombinationsprodukt. Det förefaller som att PRV har uppfattat beslutet som riktlinjer från PBR om hur artikel 3 a
s. 14 Sida 14 av 27 i domstolens handling
ska tolkas och som att PBR har gjort ett undantag från den etablerade tolkningen av artikel 3 a när det gäller patentkrav formulerade för att skydda andra medicinska indikationen.
Tolkningen är inte förenlig med 39 § patentlagen och utgör inte en korrekt tillämpning av artikel 3 a i tilläggsskyddsförordningen. PBR har inte tolkat omfattningen av patentet annat än genom att jämföra omfattningen av ett beviljat tilläggsskydd med omfattningen av dess grundpatent, vilket inte är en patentkravstolkning enligt 39 § patentlagen. Dessutom saknade PBR behörighet att tolka tilläggsskyddsförordningen, eftersom denna behörighet endast tillkommer EU-domstolen.
Ansökan uppfyller därmed villkoret i artikel 3 a.
Artikel 3 b
Ett giltigt godkännande att saluföra produkten på marknaden föreligger. Ansökan grundar sig på en typ II-variation av ett tidigare beviljat försäljningsgodkännande.
I avsnitt 2 i produktresumén för försäljningsgodkännandet anges daratumumab som den aktiva ingrediensen i Darzalex.
I avsnitt 4.1 i produktresumén anges att Darzalex är indicerat: […] · i kombination med cyklofosfamid, bortezomib och dexametason, […](betoningen tillagd). Den typ II-variation som åberopas avser inte daratumumab som ensam produkt, utan avser en terapi med kombinationen av flera aktiva ingredienser (s.k. loose combinations).
En typ II-variation av ett tidigare försäljningsgodkännande kräver tillämpning av ett ”förfarande för förhandsgodkännande”, se artikel 16 i förordning (EG) 1234/2008. Innan typ II-variationen infördes i försäljningsgodkännandet fanns inget tidigare godkännande som specificerade kombinationen.
s. 15 Sida 15 av 27 i domstolens handling
PRV menar i sitt beslut att den aktiva ingrediensens som fysiskt finns i Darzalex bara är daratumumab, och att det inte finns någon rättspraxis från EU-domstolen som säger att kombinationsbehandlingen med cyklofosfamid, bortezomib och dexametason kan ingå i produktdefinitionen. Som grund för sitt beslut hänvisar PRV till PMÄ 17729-19. Ett sådant resonemang förväxlar dock behandlingen, det vill säga hur produkten används, med den produkt som används i behandlingen, det vill säga vilken produkt som används för att behandla sjukdomen.
Såväl grundpatentet som försäljningsgodkännandet avser användningen av daratumumab i kombination med cyklofosfamid, bortezomib och dexametason. Därför avser godkännandet en kombination av dessa specifika produkter som administreras för att behandla en sjukdom.
Villkoret i artikel 3 b är därmed uppfyllt.
Begäran om att hänskjuta frågor till EU-domstolen
Det är nödvändigt att domstolen hänvisar en eller flera frågor till EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
EU-domstolen har inte, såvitt Genmab känner till, haft anledning att pröva om så kallade ”loose combinations”, som uttryckligen beviljats av EU-kommissionen för att behandla en sjukdom, uppfyller artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen.
Inom vissa terapeutiska områden, såsom vacciner, kräver praktiska överväganden flerkomponentberedningar i vilka de aktiva ingredienserna administreras i en gemensam doseringsform.
Praxis från EU-domstolen stödjer att tilläggsskydd beviljas för flerkomponent- beredningar, jfr. Medeva och Georgetown.
s. 16 Sida 16 av 27 i domstolens handling
Det är dock så att inom vissa terapeutiska områden, exempelvis inom cancerområdet, är bestämda doseringsformer inte lämpliga. Praktiska överväganden kan kräva en kombination av produkter i vilka de individuella aktiva ingredienserna ingår bara som så kallade ”loose combinations”, dvs. där de individuella aktiva ingredienserna inte ingår i samma doseringsform utan ska användas i kombination. Behovet av separat administration av de individuella komponenterna kan exempelvis bero på att de aktiva ingredienserna inte är lämpliga att lagras tillsammans, eller att de har separata eller individuella administrationsupplägg.
Om terapier med en kombination av produkter inte kan åtnjuta samma skydd som fixerade kombinationsprodukter, kan det sannolikt inverka menligt på framtida forskning på cancerbehandlingar.
I Medeva och Georgetown gjorde EU-domstolen en teleologisk tolkning av tilläggsskyddsförordningen så att läkemedel med flera aktiva ingredienser kan ligga till grund för tilläggsskydd. En motsvarande teleologisk tolkning kan tillämpas för ”loose combinations”. Varken tilläggsskyddsförordningen eller annat regelverk säger att definitionen av ”produkt” ska förstås som begränsat till aktiva ingredienser som ges i en enda formulering eller att de aktiva ingredienserna ska säljas tillsammans i samma paketering. Att bevilja skydd för kombinationer av produkter som krävt lång forskning och betydande resurser, är helt i enlighet med syftena för tilläggsskyddsförordningen.
PRV lutar sig mot PMÄ 17729-19 och menar att det är ett krav att samtliga aktiva ingredienser, som godkänts i kombination för en indikation, är fysiskt närvarande i samma läkemedelsformulering. Ett sådant krav framgår dock inte av ordalydelsen i artikel 1 a i tilläggsskyddsförordningen, har inte grund i EU-domstolens tolkning av artikel 1 a eller artikel 3 b i nämnda förordning och en sådan tolkning stödjer sig inte heller på motiveringarna i ingressen till förordningen. Vidare har EU-domstolen inte besvarat den här specifika frågan och det kan inte otvetydigt läsas ur rättspraxis från EU-domstolen. Patent- och marknadsdomstolens tolkning är därför varken etablerad
s. 17 Sida 17 av 27 i domstolens handling
eller bekräftad. Av dessa skäl är tolkningen av artikel 3 b vid tillämpning på ”loose combinations” oklar.
I en tillämpning av Högsta domstolens beslut i ärende Ö 5978-21, bör det noteras att EU-domstolens tidigare avgöranden inte ger entydiga svar på frågor som är relevanta för det här ärendet. Det råder uppenbara oklarheter kring tolkningen och tillämpningen av artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen i en situation som den förevarande.
Tolkningen av artikel 3 b har varit föremål för flera förhandsavgöranden från EU-domstolen. Med hänvisning till Ö 5978-21 och EU-domstolens avgörande i målet den 9 september 2015 i C-160/14, EU:C:2015:565, Ferreria da Silva e Brito m.fl. kan den omfattande rättspraxisen vittna om tolkningssvårigheter och risk för skillnader i rättspraxis inom unionen. En omfattande praxis från EU-domstolen innebär inte nödvändigtvis att fråga är utredd utan det kan i stället tyda på motsatsen. Här hänvisas till den så kallade ”acte clair”-doktrinen som fastställs i EU-domstolens dom i målet den 6 oktober 1982 i C-283/81, EU:C:1982:335, CILFIT mot Ministero della Sanità och det betonas att tolkningen av tilläggskyddsförordningen inte kan anses vara så uppenbar att den inte lämnar något utrymme för rimligt tvivel gällande så kallade ”loose combinations”.
Dessutom har ansökningar liknande den aktuella godkänts av andra medlemsstater.
PRV har vidhållit sin ståndpunkt som finns utvecklad i det överklagade beslutet och har därutöver anfört följande angående artikel 3 a.
I det ärende som låg till grund för PBR 10–027 ansåg PRV att patentkraven skyddade en kombinationsprodukt; dvs. att monoprodukten som tilläggsskyddet söktes för inte uppfyllde villkoret i artikel 3 a. Den praxis som senare fastställts av Teva hade inte föranlett en annan bedömning.
s. 18 Sida 18 av 27 i domstolens handling
PBR ändrade dock PRV:s beslut men uttalade sig inte om skyddsomfånget för patentet som sådant och gjorde inte heller någon bedömning av om produkten skyddades av grundpatentet enligt artikel 3 a, även om utgången i målet inte kan tolkas på annat sätt än att PBR ansåg att patentet skyddade monoprodukten och inte kombinations- produkten.
UTREDNING
Utredningen är densamma som i PRV.
Sammanträde har hållits i Patent- och marknadsdomstolen.
DOMSTOLENS BEDÖMNING
Genmabs begäran om att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen
Genmab har begärt att Patent- och marknadsdomstolen ska inhämta ett förhands- avgörande från EU-domstolen för att klargöra tolkningen av artikel 3 b i tilläggs- skyddsförordningen.
Enligt artikel 267 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, är EU-domstolen behörig att meddela förhandsavgöranden angående bl.a. tolkningen av rättsakter som har beslutats av unionens institutioner, organ eller byråer. När en sådan fråga uppkommer vid en domstol i en medlemsstat får den domstolen, enligt andra stycket i artikeln, om den anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att döma i saken, begära att EU-domstolen meddelar ett förhandsavgörande.
Patent- och marknadsdomstolen bedömer att det inte finns skäl för att inhämta ett förhandsavgörande i detta fall. Genmabs begäran ska därför avslås.
s. 19 Sida 19 av 27 i domstolens handling
Rättsliga utgångspunkter
I artikel 3 i tilläggsskyddsförordningen anges de villkor som måste vara uppfyllda för att ett tilläggsskydd för läkemedel ska kunna beviljas. Såvitt nu är relevant framgår av artikel 3 a att produkten ska skyddas av ett gällande grundpatent och av artikel 3 b att ett giltigt godkännande att saluföra produkten som läkemedel ska ha lämnats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel. Det kan även noteras att skyddet enligt vad som anges i artikel 4 är begränsat till just den produkt som försäljningsgodkännandet omfattar, låt vara att skyddet därvid omfattar varje användning av produkten som har godkänts före utgången av tilläggsskyddets giltighetstid.
Begreppet produkt har alltså en central betydelse. Begreppet definieras i artikel 1 b, som anger att det som avses är den aktiva ingrediensen eller kombinationen av aktiva ingredienser i ett läkemedel. EU-domstolen har klargjort att begreppet vid tillämpning av förordningen avser substanser som ger upphov till en egen farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan (se Santen, punkterna 41 och 42 och däri gjorda hänvisningar). EU-domstolen har vidare förklarat att begreppet produkt ska förstås i den strikta bemärkelsen aktiv substans och att mindre förändringar av ett läkemedel, såsom ny dosering, användningen av ett annat salt eller en annan ester, eller en annorlunda läkemedelsform, inte kan ge upphov till ett nytt tilläggsskydd (se bl.a. Santen, p. 45 och däri gjorda hänvisningar). Domstolen har dessutom gjort klart att läkemedlets användningsområde inte är ett avgörande kriterium för att meddela tilläggsskydd och i det sammanhanget förklarat att produktbegreppet är oberoende av den terapeutiska användningen av en aktiv ingrediens (se Santen, punkterna 44 och 46).
I sammanhanget kan även noteras att kommissionen har förutsatt att det läkemedel som har beviljats försäljningsgodkännandet ska innehålla produkten i fråga för att villkoret i artikel 3 b ska vara uppfyllt (se kommissionens förslag om införande av tilläggsskydd för läkemedel, COM (90) 101 final – SYN 255, punkten 34).
s. 20 Sida 20 av 27 i domstolens handling
Här kan även nämnas EU-domstolens avgöranden i Medeva och Georgetown. I Medeva var frågan om tilläggsskydd kunde beviljas för en kombination av två aktiva ingredienser, när försäljningsgodkännandet för läkemedlet utöver den kombinationen innefattade även andra aktiva ingredienser. EU-domstolen uttalade att artikel 3 b inte hindrar att ett tilläggsskydd beviljas för kombinationen av de två aktiva ingredienserna. Domstolen beaktade bl.a. att läkemedel ofta utgörs av kombinationer av aktiva ingredienser för multiterapeutiska ändamål som kan ordineras till patienter med hjälp av ett enda preparat och att vacciner på liknande sätt ofta framställs i form av multivalenta vaccin. I Georgetown ansågs ett tidigare beviljat tilläggsskydd för en kombination av aktiva ingredienser inte hindra att innehavaren beviljades ett tilläggsskydd för en av de aktiva ingredienserna.
Bedömningen i detta fall
Patent- och marknadsdomstolen prövar inledningsvis om villkoret i artikel 3 b i tilläggsskyddsförordningen är uppfyllt. Frågan är om det åberopade försäljnings- godkännandet avseende läkemedlet Darzalex är ett giltigt godkännande att saluföra den av Genmab definierade produkten ”daratumumab, cyklofosfamid, bortezomib och dexametason”.
I försäljningsgodkännandets bilaga 1 (produktresumén) anges under avsnitt 2, kvalitativ och kvantitativ sammansättning, att Darzalex innehåller den humana monoklonala IgGκ-antikroppen daratumumab som aktiv ingrediens. Under avsnitt 4.1 anges vilka terapeutiska indikationer som läkemedlet är avsett för. Det framgår bl.a. att Darzalex är avsett att användas i kombination med cyklofosfamid, bortezomib och dexametason, för behandling av vuxna patienter med nydiagnostiserad systemisk lätt immunglobulinkedja (AL) amyloidos.
Genmab har gällande det åberopade försäljningsgodkännandet vidgått att daratumumab anges som den aktiva ingrediensen i produktresumén för läkemedlet Darzalex. Bolaget menar dock att försäljningsgodkännandet avser daratumumab i
s. 21 Sida 21 av 27 i domstolens handling
kombination med cyklofosfamid, bortezomib och dexametason och att PRV i sitt beslut förväxlat behandlingen, dvs. hur produkten används, med vilken produkt som används för att behandla sjukdomen. Såväl patentet som försäljningsgodkännandet som åberopas i ansökan avser enligt Genmab användningen av daratumumab i kombination med cyklofosfamid, bortezomib och dexametason och därför avser godkännandet enligt Genmab en kombination av dessa specifika produkter som administreras för att behandla en sjukdom.
Domstolen konstaterar att försäljningsgodkännandet avser läkemedlet Darzalex och att den aktiva ingrediens som läkemedlet innehåller är daratumumab. Kombinationen med cyklofosfamid, bortezomib och dexametason ingår däremot inte i läkemedlet. I den mening som avses i tilläggskyddsförordningen är det alltså daratumumab som är produkten i det läkemedel som försäljningsgodkännandet avser. Det är en annan sak att godkännandet omfattar användningen av daratumumab i kombination med cyklo- fosfamid, bortezomib och dexametason samt att en kombination av aktiva ingredienser i och för sig kan utgöra en produkt i förordningens mening. Kombinationen ingår emellertid inte i det läkemedel som godkännandet avser och kan – i den strikta bemärkelse som begreppet produkt ska förstås – därmed inte anses utgöra den produkt som försäljningsgodkännandet gäller.
Enligt domstolens mening kan situationen i Medeva inte jämföras med den situation som är aktuell i föreliggande ärende. Den bedömning som EU-domstolen gjorde där tar sikte på fall där försäljningsgodkännandet avser ett läkemedel där flera aktiva ingredienser ingår medan det aktuella försäljningsgodkännandet som sagt avser ett läkemedel som inte innehåller andra aktiva ingredienser än daratumumab. Inte heller de ändamålsöverväganden som förs fram i Medeva och Georgetown föranleder någon annan bedömning.
Enligt Patent- och marknadsdomstolens bedömning ger EU-domstolens praxis sammantaget inte något stöd för att, som Genmab gjort gällande, den angivna användningen avseende kombinationsbehandlingen med cyklofosfamid, bortezomib
s. 22 Sida 22 av 27 i domstolens handling
och dexametason i läkemedlet Darzalex ska innefattas vid definitionen av produkten. De klargöranden som EU-domstolen har gjort av begreppet produkt innebär i stället att den användning som ett försäljningsgodkännande omfattar inte kan tillmätas någon betydelse.
Slutsatsen är att försäljningsgodkännandet för Darzalex, enligt Patent- och marknadsdomstolens bedömning, inte kan anses vara ett giltigt godkännande att saluföra den av Genmab definierade produkten daratumumab, cyklofosfamid, bortezomib och dexametason.
Patent- och marknadsdomstolen kommer alltså, i likhet med PRV, fram till att ansökan avseende den av Genmab definierade produkten daratumumab, cyklofosfamid, bortezomib och dexametason inte uppfyller villkoret i artikel 3 b i tilläggsskydds- förordningen.
Vid denna bedömning saknas skäl för domstolen att pröva om ansökan uppfyller villkoret i artikel 3 a.
Överklagandet ska därför avslås.
BESLUT
¶1. Patent- och marknadsdomstolen avslår Genmabs yrkande om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
¶2. Patent- och marknadsdomstolen avslår överklagandet i själva saken.
s. 23 Sida 23 av 27 i domstolens handling
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (PMD-13) Skriftligt överklagande, ställt till Patent- och marknadsöverdomstolen, ska ha inkommit till Patent- och marknadsdomstolen senast den 24 juni 2024. Prövningstillstånd krävs.
Andreas Gustafsson Protokollet uppvisat/
s. 24 Sida 24 av 27 i domstolens handling
Bilaga 1
s. 31 Sida 31 av 27 i domstolens handling
Bilaga 2
Hur man överklagar Beslut i ärenden, Patent- och marknadsdomstolen PMD-13 Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan 4. Lämna namn och personnummer eller du överklaga. Här får du veta hur det går till. organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter Överklaga skriftligt inom 3 veckor om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Ditt överklagande ska ha kommit in till dom- stolen inom 3 veckor från beslutets datum. Om du har ett ombud, lämna också ombud- Sista datum för överklagande finns på sista ets kontaktuppgifter. sidan i beslutet. 5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det. Så här gör du 6. Skicka eller lämna in överklagandet till 1. Skriv Patent- och marknadsdomstolens Patent- och marknadsdomstolen. Du hittar namn och målnummer. adressen i beslutet.
2. Förklara varför du tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha Vad händer sedan?
Anvisningar för överklagande PMD-13 - Beslut i ärende • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11 och varför du tycker att Patent- och Patent- och marknadsdomstolen kontrollerar marknadsöverdomstolen ska ta upp ditt att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det överklagande (läs mer om prövnings- kommit in för sent avvisar domstolen över- tillstånd längre ner). klagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om du tar upp nya omständigheter ska du förklara varför du inte fört fram detta Om överklagandet kommit in i tid, skickar tidigare. Patent- och marknadsdomstolen överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Patent- 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. och marknadsöverdomstolen. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan Har du tidigare fått brev genom förenklad finns i målet. delgivning kan även Patent- och marknads- överdomstolen skicka brev på detta sätt. Det är inte säkert att du kan lägga fram nya bevis. Vill du göra det ska du förklara varför du inte lagt fram bevisen tidigare. Prövningstillstånd i Patent- och marknads- Vill du ha nya förhör med någon som redan överdomstolen förhörts eller en ny syn (till exempel besök När överklagandet kommer in till Patent- och på en plats), ska du berätta det och förklara marknadsöverdomstolen tar domstolen först varför. ställning till om målet ska tas upp till prövning. Tala också om ifall du vill att motparten ska komma personligen vid ett sammanträde.
Sida 1 av 2
www.domstol.se
s. 32 Sida 32 av 27 i domstolens handling
Patent- och marknadsöverdomstolen ger prövningstillstånd i fyra olika fall.
• Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att Patent- och marknads- domstolen dömt rätt.
• Domstolen anser att det inte går att bedöma om Patent- och marknadsdomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet.
• Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts- tillämpningen.
• Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram.
Vill du veta mer? Ta kontakt med Patent- och marknads- domstolen om du har frågor. Adress och
s. 33 Sida 33 av 27 i domstolens handling
Bilaga B
www.domstol.se
Hur man överklagar hovrättens avgörande
Den som vill överklaga hovrättens avgör- Överklagandets innehåll ande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska dock Överklagandet ska innehålla uppgifter om skickas eller lämnas till hovrätten. 1. klagandens namn, adress, e-postadress och telefonnummer, Senaste tid för att överklaga 2. det avgörande som överklagas Överklagandet ska ha kommit in till hov- (hovrättens namn och avdelning samt rätten senast den dag som anges i slutet av dag för avgörandet och målnummer), hovrättens avgörande. Beslut om häktning, restriktioner enligt 3. den ändring i avgörandet som klaganden 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller rese- begär, förbud får överklagas utan tidsbegränsning. 4. de skäl som klaganden vill ange för att Om överklagandet har kommit in i rätt tid, avgörandet ska ändras, skickar hovrätten överklagandet och alla 5. de skäl som klaganden vill ange för att handlingar i målet vidare till Högsta dom- prövningstillstånd ska meddelas, samt stolen. 6. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska bevisas med varje bevis. Prövningstillstånd i Högsta domstolen Det krävs prövningstillstånd för att Högsta Förenklad delgivning domstolen ska pröva ett överklagande. Högsta domstolen får meddela prövnings- Om målet överklagas kan Högsta dom- tillstånd endast om stolen använda förenklad delgivning vid utskick av handlingar i målet, under förutsättning att mottagaren där eller i
Anvisning för överklagande HR, avgörande, med pt • Producerat av Domstolsverket • 2024–06 1. det är av vikt för ledning av rätts- tillämpningen att överklagandet prövas någon tidigare instans har fått information av Högsta domstolen eller om om sådan delgivning.
2. det finns synnerliga skäl till sådan Mer information prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att För information om rättegången i Högsta målets utgång i hovrätten uppenbarligen domstolen, se www.hogstadomstolen.se beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
www.domstol.se