RH 1990:179

9 november 1990 · mål B 899/90


Så kom uppgifterna hit

  • Källa: Domstolsverket — RH 1990, tryckta årsboken, tryckt s. 411–412. Ratio Lex egen skanning (2026-09). Domstolsverket publicerar Rättsfall från hovrätterna fritt från 1993; det här avgörandet finns inte där. Ratio Lex är inte Domstolsverket och företräder det inte.
  • Fulltext: skannad 2026-09, inte publicerad. Sidbild följer. Sidan visar årsbokens egna uppgifter, inte den skannade texten: OCR:en håller inte för publicering.
  • Väntar på kontrolläsning: gärning, rubricering och påföljd, instansraden, målnumret, rubrikmeningen, sökord och rättsområde ur registret — tills vidare maskinellt OCR-läst och inte kontrollerat mot sidbilden.
  • Sökord och rättsområde: årsbokens egna register är maskinellt lästa och gränsen mellan registerposterna är inte kontrollerad mot sidbilden. Fälten publiceras inte förrän registret är läst ur sidbilden av modell.
  • Kortform: avgörandet står i årsbokens summariska avdelning och är refererat i kortform redan i källan — gärning, rubricering och påföljd. Det är årsbokens egen redovisning; Ratio Lex har inte kortat texten.
  • Redaktör: Sven Larsson, enligt årsbokens förord

Enskilda är avidentifierade med initialer redan i källan; Ratio Lex lägger ingenting till.

Ur årsboken

Gärning
Salvatore C har den 24 februari 1990 omkring klockan 03.35 i Stockholm fört personbil och därvid varit så påverkad av starka drycker att det kan antagas att han icke kunnat föra fordonet på betryggande sätt. Salvatore C förde fordonet efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till minst 1,5 promille (1,55 promille).
Rubricering
rattfylleri (4 § 1 mom trafikbrottslagen).
Påföljd
villkorlig dom.
Skäl
Salvatore C har i hovrätten anfört bla att han ålades reseförbud, vilket delgavs honom den 26 februari 1990. Han fullgjorde sin anmälningsplikt fram t om den 3 april 1990 alltså under en dryg månad. Ifrågavarande reseförbud drabbade Salvatore C hårt eftersom han under denna tid skulle fullgöra sina arbetsuppgifter hemma i Italien. De omständigheter som Salvatore C har fört fram som skäl för att inte döma honom till fängelse för brottet är enligt hovrättens mening övertygande. Påföljden bör i stället i enlighet med Salvatore C:s yrkande bestämmas till villkorlig dom. Villkorlig dom skall förenas med böter, om inte det finns särskilda skäl mot att döma till böter. Hovrätten anser att det här finns sådana särskilda skäl. Visserligen har Salvatore C den 10 april 1990 häktats i sin utevaro av hovrätten sedan det framkommit att han inte fullgjort sin anmälningsplikt sedan någon vecka. Det har därefter framkommit att Salvatore C återvänt till Italien trots reseförbudet. Häktningsbeslutet har sedermera hävts av hovrätten. Salvatore C hade dock innan han reste tillbaka, som han själv beskrivit det, under mer än en månad varit underkastad reseförbud med anmälningsplikt, vilken han hade skött. Hovrätten har inte anledning att ifrågasätta att denna inskränkning i Salvatore C:s rörelsefrihet har utgjort ett kännbart men för honom. Det finns därför anledning att i detta fall underlåta att döma ut ett bötesstraff vid sidan av den villkorliga domen.

Avdelning: summariskt referat.

Fulltext: skannad 2026-09, inte publicerad. Sidbild följer.