Vårdnadshavare har inte rätt att påkalla förordnande av särskild företrädare enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn när åklagaren enligt 2 § nämnda lag har inskränkt sin ansökan till att gälla förordnande om att den ena vårdnadshavaren ensam skall ta till vara barnets rätt.
5 april 2006 · mål ÖÄ 2616-05
Så kom texten hit
- Källa: Domstolsverket — myndighetens egen post i rättspraxis-API:t (9bd41ab7-b35d-4811-89e0-0bd66deeceeb)
- Publicerad av myndigheten: 10 augusti 2006 · hämtad hit: 8 mars 2026
- Text: myndighetens egen referattext, återgiven ord för ord. Ingreppen är typografiska: mjuka bindestreck och inline-stilar borttagna, numrerade punkter har fått ankare och instansrubrikerna är satta som rubriker.
- Avidentifiering: gjord av Domstolsverket. Ratio Lex ändrar ingenting i texten.
Domstolens referat
Malmö tingsrätt
Åklagaren ansökte vid Malmö tingsrätt om att I.A., som är fader till H.A. och L.A., skulle förordnas att företräda barnen enligt 2 § lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn under påstående om att L.D., som är moder till H.A. och L.A., kunde misstänkas för bl.a. olaga frihetsberövande mot barnen. Sedan tingsrätten genom interimistiskt beslut förordnat i enlighet med ansökan fick L.D. tillfälle att yttra sig men avhördes inte.
Tingsrätten
Tingsrätten (chefsrådmannen Göran Staafgård) meddelade därefter följande beslut.
Tingsrätten förordnar I.A., att enligt 2 § lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn ensam ta till vara barnens rätt under förundersökningen och i ev. följande rättegång. - Detta beslut gäller omedelbart.
Hovrätten över Skåne och Blekinge
L.D. överklagade i Hovrätten över Skåne och Blekinge, som antecknade följande. L.D. har ansökt om rättshjälp och får anses ha yrkat att hovrätten utser en särskild företrädare för barnen. - Åklagaren har yttrat sig.
Hovrätten
Hovrätten (hovrättslagmannen Per Eriksson samt hovrättsråden Jan E Ohlsson, referent, och Boel Havelius) anförde i beslut den 5 april 2006:
Enligt 14 § lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn är vårdnadshavarna visserligen motparter i ärenden enligt 1 och 2 §§ nämnda lag. Emellertid ankommer det exklusivt på åklagaren att ansöka om förordnande enligt de angivna lagrummen. Härav måste anses följa att en vårdnadshavare i ett fall som det förevarande där åklagaren inskränkt sin ansökan till att avse att den ene vårdnadshavaren ensam skall ta till vara barnets rätt inte kan påkalla att det utses en särskild företrädare för barnet. Till följd härav kan vårdnadshavaren inte heller anses ha rätt att överklaga tingsrättens beslut med yrkande om att få en särskild företrädare förordnad.
Hovrätten, som inte finner skäl att bevilja klaganden rättshjälp, avvisar överklagandet.
Hovrättens beslut meddelat: den 5 april 2006.
Ärende nr: ÖÄ 2616-05.
Lagrum: 2 § lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn.
Behandlas i litteraturen (1)
Nämns i förarbeten (2)
- SOU 2020:63 (1 gång)
Barnkonventionen och svensk rätt, del 3 - SOU 2020:63 (1 gång)
Barnkonventionen och svensk rätt
Källa: Sveriges riksdag. Träffarna är lästa ur förarbetenas egen text; hänvisningar till avgöranden före 1981 går inte att länka och räknas inte här.