Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 31985R3820

Artikel 13 i förordning (EEG) nr 3820/85 upphört att gälla

Ur Rådets förordning (EEG) nr 3820/85 av den 20 december 1985 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter.

EU-rätten

Artikelns text

1. Varje enskild medlemsstat får inom sitt eget territorium, eller efter överenskommelse med en annan medlemsstat inom dess territorium, medge undantag från alla bestämmelser i denna förordning om transporter som utförs med fordon av en eller flera av följande kategorier: Kopplingar till art. 13.1: svenska författningar 2

a) Fordon som används för persontransporter och som genom sin konstruktion och utrustning är lämpliga för transport av högst 17 personer, föraren inräknad, och som är avsedda för detta ändamål.

b) Fordon som används av myndigheter för att tillhandahålla offentliga tjänster som inte konkurrerar med utövare av yrkesmässig trafik.

c) Fordon som används av jordbruks-, trädgårds-, skogs eller fiskeriföretag för godstransporter inom en radie av 50 km från den ort där fordonet normalt är stationerat, inberäknat kommuner vilkas centrum är belägna inom denna radie.

d) Fordon som används för transport av djuravfall eller kadaver, som inte är avsedda till människoföda.

e) Fordon som används för transport av levande djur från lantgårdar till lokala marknader och omvänt eller från marknader till lokala slakterier.

f) Fordon som används som butiker på lokala marknader eller för hemförsäljning eller som används för mobila bank-, penningväxlings- eller sparverksamheter, för religiösa ändamål, för utlåning av böcker, grammofonskivor eller kassetter, för kulturevenemang eller utställningar och som är särskilt utrustade för sådana ändamål.

g) Fordon som inom en radie av 50 km från den ort där det normalt är stationerat transporterar material eller utrustning som föraren använder i sitt arbete, förutsatt att körningen av fordonet inte utgör förarens huvudsakliga uppgift och att undantaget inte allvarligt strider mot förordningens syften. Medlemsstaterna får göra sådana undantag beroende av att tillstånd ges i varje enskilt fall.

h) Fordon som uteslutande används på sådana öar med en areal av högst 2 300 km , som inte är förenade med landet i övrigt med broar, vadställen eller tunnlar öppna för motorfordon.

i) Fordon som används för godstransporter och som drivs med hjälp av på fordonet alstrad gas eller med elkraft eller som är utrustade med en automatiskt verkande hastighetsmaximerande anordning, i den mån sådana fordon i registreringslandets nationella lagstiftning jämställs med fordon framdrivna av bensin- eller dieselmotor, och vars högsta tillåtna vikt, inklusive släp eller påhängsvagn, inte överstiger 3,5 ton.

j) Fordon som används för övningskörning vid körkortsutbildning.

k) Dragfordon som uteslutande används inom jord- och skogsbruk.

Medlemsstaterna skall informera kommissionen om undantag som har meddelats enligt denna punkt.

2. Efter tillstånd från kommissionen får medlemsstaterna besluta att denna förordning inte skall tillämpas på transporter som genomförs under extraordinära omständigheter, om sådana undantag inte allvarligt strider mot förordningens syften. Kopplingar till art. 13.2: svenska författningar 2

I brådskande fall får medlemsstaterna medge tillfälligt undantag i högst 30 dagar, vilket omgående skall meddelas kommissionen.

Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om varje undantag som medgivits enligt denna förordning.

Artikeln i rättsakten

EU-domstolen och andra EU-källor (4 dokument, 8 ställen)

EU-domstolen (2 dokument, 6 ställen)

  1. Mål C-128/04 Domstolens dom (tredje avdelningen) den 17 mars 2005 I mål C-128/04, 2005 p. 4 · p. 5 · p. 23 i texten
  2. CELEX 61996CJ0387 Domstolens dom (femte avdelningen) den 17 mars 1998 1998 p. 1 · p. 3 · p. 14 i texten

Generaladvokaten (2 dokument)

  1. Generaladvokatens förslag i mål C-297/99 Förslag till avgörande av generaladvokat 2000 p. 6 i texten
  2. Generaladvokatens förslag i mål C-387/96 Förslag till avgörande av generaladvokat 1997 p. 8 i texten

Svensk rätt

Svenska författningar (2 dokument, 4 ställen)

  1. 4 § · 5 § Förordning (1995:521) om behöriga myndigheter, m.m. i fråga om kör- och vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter i texten
  2. 11 § · 12 § Förordning (1993:184) om kör- och vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter i texten

Rättsakten genomförs eller kompletteras enligt ändringsregistret

Uppgiften gäller rättsakten som helhet, inte artikeln.

  1. Förordning (1993:184) om kör- och vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter i kraft 1994-01-01 ur registret · rättsaktsnivå
  2. Förordning (1995:521) om behöriga myndigheter, m.m. i fråga om kör- och vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter i kraft 1995-07-01 ur registret · rättsaktsnivå
  3. Lag (1998:492) om biluthyrning i kraft 1998-10-01 ur registret · rättsaktsnivå
  4. Förordning (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. i kraft 2005-01-01 ur registret · rättsaktsnivå
  5. Lag (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete i kraft 2005-07-01 ur registret · rättsaktsnivå

Normkedja (rättsakten)

Nedåt i kedjan

Förordning · SFS 2004:865 · Förordning (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. (19)