Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 31993R0377

Artikel 31 i förordning (EEG) nr 377/93 upphört att gälla

Ur Kommissionens förordning (EEG) nr 377/93 av den 12 februari 1993 om närmare bestämmelser om avsättning av alkohol som framställs vid destillationsåtgärder enligt artiklarna 35, 36 och 39 i förordning (EEG) nr 822/87 och som innehas av interventionsorganen.

EU-rätten

Artikelns text

1. För att kunna behandlas skall anbuden vara skriftliga och innehålla följande:

a) Referensnumret på meddelandet om anbudsinfordran.

b) Anbudsgivarens namn och adress.

c) Vad gäller en anbudsinfordran avseende delpartier, beteckningen på den eller de behållare som anbudet omfattar och som anges i meddelandet om anbudsinfordran.

d) Det erbjudna priset i ecu per hl alkohol uttryckt som 100 volymprocent. Vid en särskild anbudsinfordran skall detta pris endast gälla det första partiet.

e) En försäkran från anbudsgivaren som innebär en förpliktelse att uppfylla alla bestämmelser som gäller det aktuella anbudsförfarandet.

f) En försäkran från anbudsgivaren om

- att han avstår från reklamationer vad gäller kvaliteten och egenskaperna hos den alkohol som eventuellt tilldelas honom,

- att han godkänner eventuella kontroller avseende ändamålet med och användningsområdet för alkoholen,

- att han åtar sig bevisbördan i fråga om alkoholens användning i enlighet med villkoren i meddelandet om anbudsinfordran.

g) Vid enkel och särskild anbudsinfordran, bevis för att de deltagandesäkerheter som avses i artikel 15.3 respektive 23.3 har ställts.

h) Vid anbudsinfordran avseende delpartier, en noggrann beskrivning av alkoholens industriella användningsområde.

2. Ett anbud skall endast vara giltigt om

a) anbudsgivaren är etablerad inom gemenskapen,

b) anbudet gäller hela det aktuella partiet, utom vid särskild anbudsinfordran där anbudet skall avse samtliga partier i deras helhet.

3. Ett anbud som är godkänt för anbudsprövning kan inte dras tillbaka.

4. Anbud kan förkastas, om anbudsgivaren inte ställer alla nödvändiga säkerheter som garanti för uppfyllelse av sina förpliktelser.

Artikeln i rättsakten