EU-rätt · Förordning · CELEX 31999R0718
Artikel 4 i förordning (EG) nr 718/1999
EU-rätten
Artikelns text
1. Fartyg som omfattas av denna förordning och som är nybyggda, har importerats från tredje land eller har flyttats från sådana vattenvägar som avses i artikel 2.2 a, b eller c, får tas i bruk under förutsättning (regeln "gammalt mot nytt") att fartygets ägare antingen
- utan att erhålla skrotningspremier skrotar ett visst tonnage lastkapacitet enligt det förhållande som benämns "kvot" mellan det gamla tonnaget och det nya, och som fastställs av kommissionen, eller
- till den fond som fartyget tillhör eller som ägaren har valt enligt artikel 5.2 för över ett särskilt bidrag som bestäms till ett visst belopp som funktion av kvoten, eller genom att ägaren skrotar ett tonnage som understiger denna kvot och betalar mellanskillnaden mellan det nya fartygets tonnage och det skrotade tonnaget.
2. Kvoten kan bestämmas till olika nivåer för de olika marknadssektorerna, nämligen torrlastfartyg, tankfartyg och skjutbogserare.
Kvoten skall kontinuerligt minskas så att den så snart som möjligt och i regelbundna etapper förs ned till nollnivå, senast den 29 april 2003.
Då kvoten har nått nollnivå skall ordningen omvandlas till en övervakningsmekanism och bara kunna träda i funktion i händelse av en allvarlig störning på marknaden enligt artikel 6.
3. Fartygets ägare skall välja mellan att betala ett särskilt bidrag eller att skrota gammalt tonnage
- antingen vid den faktiska beställningen av ett fartyg som skall byggas eller importeras förutsatt att det tas i bruk inom tolv månader,
- eller när det nybyggda eller importerade fartyget faktiskt tas i bruk.
Valet av tidpunkt skall göras då fartygsbeställningen eller importordern utfärdas.
Det fartyg som skall skrotas som kompensation för den nya lastkapaciteten skall vara skrotat innan det nya fartyget tas i bruk.
Ägaren till ett fartyg som skall tas i bruk, som har skrotat ett tonnage som överskrider erforderligt tonnage, skall inte få någon ekonomisk ersättning för det överskjutande skrotade tonnaget.
Varje berörd medlemsstat får ge tillstånd till att sådana fartyg som för gott dras tillbaka från marknaden för att användas för andra syften än godstransport, såsom för humanitärt bistånd eller som museifartyg, och fartyg som exporteras till utvecklingsländer utanför den europeiska kontinenten, eller som ställs till en ideell organisations förfogande, utnyttjas som kompensationstonnage, det vill säga betraktas som om de hade skrotats. Medlemsstaten skall översända detta användningstillstånd till kommissionen, som skall underrätta de andra berörda medlemsstaterna.
4. För skjutbogserare skall begreppet tonnage ersättas med begreppet maskinstyrka.
5. De villkor som anges i punkt 1 skall också tillämpas på kapacitetsökningar till följd av att ett fartyg förlängs eller då en skjutbogserares motor byts ut.
6. Kommissionen får efter samråd med medlemsstaterna och de organisationer som på gemenskapsnivå företräder inlandssjöfarten undanta specialfartyg från tillämpningsområdet för punkt 1.
Med specialfartyg avses fartyg som är speciellt och tekniskt konstruerade för att enbart transportera en viss typ av gods, fartyg som tekniskt sett inte är kapabla att transportera annat gods, varvid denna enda typ av gods som transporteras inte heller skall kunna transporteras av fartyg som inte har särskilda tekniska förutsättningar, och ägare till sådana specialfartyg skall också skriftligen förbinda sig att inte transportera annat gods på sina fartyg så länge som regeln "gammalt mot nytt" är tillämplig.
EU-domstolen och andra EU-källor (2 dokument, 16 ställen)
Tribunalen (2 dokument, 16 ställen)
- Mål T-131/07 T-131/07 2010 i texten
- Mål T-82/01 Förstainstansrättens dom (tredje avdelningen) den 8 maj 2003 2003 p. 4 · p. 5 · p. 13 · p. 15 · och 10 till i texten