Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32000R0104

Artikel 21 i förordning (EG) nr 104/2000 upphört att gälla

Ekonomisk ersättning för återtag

Ur Rådets förordning (EG) nr 104/2000 av den 17 december 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter.

EU-rätten

Artikelns text

1. Medlemsstaterna skall ge en ekonomisk ersättning till de producentorganisationer som i enlighet med artikel 17 återtar produkter som avses i del A och B i bilaga I, under förutsättning att

a) det återtagspris som dessa organisationer tillämpar motsvarar gemenskapens återtagspris, fastställt i enlighet med artikel 20; en toleransmarginal på 10 % under och 10 % över detta pris skall dock tillåtas för att ta hänsyn särskilt till säsongsbundna variationer i marknadspriset,

b) de återtagna produkterna är förenliga med de saluföringsnormer som fastställts enligt artikel 2 och att de håller en tillräckligt god kvalitet, vilken skall fastställas enligt förfarandet i artikel 2.3,

c) det återtagspris som avses i punkt a tillämpas under hela fiskeåret för varje berörd produktkategori; en producentorganisation som med stöd av de åtgärder som avses i artikel 5.1 tillämpar ett förbud mot fångst eller saluföring av vissa produktkategorier, behöver dock inte tillämpa gemenskapens återtagspris för dessa produktkategorier.

2. Ekonomisk ersättning skall endast beviljas om de produkter som återtagits från marknaden avsatts för andra ändamål än för användning som livsmedel eller på ett sådant sätt att detta inte hindrar normal saluföring av andra produkter.

3. För de produkter som avses i punkt 1

a) skall den ekonomiska ersättningen

i) motsvara 85 % av det återtagspris som tillämpas av den berörda producentorganisationen för återtagna kvantiteter som inte överstiger 4 % av de årliga kvantiteter av den berörda produkten som saluförs årligen,

ii) från och med fiskeåret 2003 motsvara 55 % av det återtagspris som tillämpas av den berörda producentorganisationen för återtagna kvantiteter som överstiger 4 % men inte 10 % av pelagiska arter och 85 % av andra arter av de årliga kvantiteter av den berörda produkten som saluförs årligen; för fiskeåren 2001 och 2002 skall det motsvara 75 % respektive 65 %,

b) skall ekonomisk ersättning ej beviljas för återtag som överstiger 10 % för pelagiska arter och 8 % för övriga arter av de årliga kvantiteter som saluförs av en producentorganisation.

4. Vid beräkningen av det ersättningsbelopp som skall betalas till en producentorganisation skall hänsyn tas till den sammanlagda produktion som presteras av medlemmarna i denna organisation, inklusive de kvantiteter som med tillämpning av artikel 7 eventuellt återtas från marknaden av en annan organisation.

5. Den ekonomiska ersättningen skall minskas med det till ett standardbelopp fastställda värdet av den för annan användning än för livsmedel avsedda produkten, eller med nettoinkomsterna vid avsättningen av de för livsmedel avsedda produkterna enligt punkt 2. Detta värde skall fastställas i början av fiskeåret. Värdet skall emellertid ändras om väsentliga och bestående prisvariationer konstateras på gemenskapens marknad.

6. När en producentorganisation gör ett sådant återtagande som avses i punkt 1 skall den för de kvantiteter som återtas från marknaden bevilja sina medlemmar ersättning som minst motsvarar den ekonomiska ersättning som beräknas i enlighet med punkt 3 a samt ett belopp som motsvarar 10 % av det återtagspris som tillämpas av denna organisation.

En producentorganisation kan inom ramen för ett internt påföljdssystem ge sina medlemmar en ersättning som är lägre än den som avses ovan, under förutsättning att skillnaden överförs till en reserv som endast får realiseras för senare intervention.

7. I händelse av allvarliga marknadsstörningar får kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 38.2, vidta åtgärder för att anpassa bestämmelserna i punkt 3 ovan. De vidtagna åtgärderna skall inte löpa längre än sex månader.

8. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 38.2.

Artikeln i rättsakten

Svensk rätt

Svenska författningar

Rättsakten genomförs eller kompletteras enligt ändringsregistret

Uppgiften gäller rättsakten som helhet, inte artikeln.

  1. Livsmedelsförordning (1971:807) i kraft 2002-01-01 ur registret · rättsaktsnivå
  2. Livsmedelsförordning (2006:813) i kraft 2006-07-01 ur registret · rättsaktsnivå
  3. Förordning (2007:61) om regionalt investeringsstöd i kraft 2007-03-08 ur registret · rättsaktsnivå
  4. Förordning (2000:281) om regionalt transportbidrag i kraft 2007-12-14 ur registret · rättsaktsnivå
  5. Tillkännagivande (2008:638) om de EG-bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen (2006:804) i kraft 2008-06-30 ur registret · rättsaktsnivå
  6. Förordning (2008:437) om statligt stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn och sektorn för fiskeri och vattenbruk i kraft 2008-07-01 ur registret · rättsaktsnivå
  7. Tillkännagivande (2009:621) om de EG-bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen (2006:804) i kraft 2009-06-09 ur registret · rättsaktsnivå
  8. Tillkännagivande (2010:231) om de EU-bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen (2006:804) i kraft 2010-04-08 ur registret · rättsaktsnivå
  9. Tillkännagivande (2011:786) om de EU-bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen (2006:804) i kraft 2011-06-27 ur registret · rättsaktsnivå

Normkedja (rättsakten)

Kedjan är lång; se normkedjan på rättsaktens sida.