Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32005R0302

Artikel 2 i förordning (Euratom) nr 302/2005

Definitioner

Ur Kommissionens förordning (Euratom) nr 302/2005 av den 8 februari 2005 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll.

EU-rätten

Artikelns text

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1. icke-kärnvapenmedlemsstat: Belgien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Irland, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Slovenien, Slovakien, Finland och Sverige.

2. kärnvapenmedlemsstat: Frankrike och Förenade kungariket.

3. tredjeland: varje stat som inte är medlem av Europeiska atomenergigemenskapen.

4. kärnämne: malmer, råmaterial eller speciella klyvbara material i enlighet med definitionen i artikel 197 i Euratom-fördraget.

5. avfall: kärnämne i koncentrationer eller kemiska former som av praktiska eller ekonomiska skäl inte anses återvinningsbara och som kan deponeras.

6. förvarat avfall: avfall som uppstått under bearbetning eller till följd av en olyckshändelse under drift eller uppmätts eller beräknats på grundval av mätningar och som har överförts till en specifik plats inom materialbalansområdet varifrån det kan återvinnas.

7. konditionerat avfall: avfall som uppmätts eller beräknats på grundval av mätningar och som har konditionerats på ett sådant sätt (t.ex. genom inneslutning i glas, cement, betong eller bitumen) att det inte lämpar sig för ytterligare nukleär användning.

8. utsläpp i miljön: avfall som uppmätts eller beräknats på grundval av mätningar och som oåterkalleligt släppts ut i miljön genom ett planerat utsläpp.

9. kategorier (av kärnämne): naturligt uran, utarmat uran, uran anrikat med uran-235 eller uran-233, torium, plutonium och varje annat material som rådet kan bestämma, varvid rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen.

10. artikel: identifierbar enhet, såsom en bränslepatron eller en bränslestav.

11. sats: en mängd av kärnämne som behandlas som en enhet för bokföringsändamål vid en nyckelmätpunkt, och för vilket sammansättningen och mängden definierats genom en enda uppsättning av specifikationer eller mätningar. Kärnämnet kan vara i lös form eller inneslutet i ett antal artiklar.

12. satsuppgifter: den sammanlagda vikten av varje kategori av kärnämne och, i fråga om plutonium och uran, den isotopiska sammansättningen i tillämpliga fall; för rapporteringsändamål skall vikten av enskilda artiklar i satsen adderas före avrundningen till närmaste enhet.

13. effektivt kilogram: en särskild enhet som används vid kontroll av kärnämne som avser följande:

a) Plutonium: dess vikt i kilogram.

b) Uran med en anrikning av 0,01 (1 %) och däröver: dess vikt i kilogram, multiplicerad med kvadraten på dess anrikning.

c) Uran med en anrikning under 0,01 (1 %) och över 0,005 (0,5 %): dess vikt i kilogram multiplicerad med 0,0001.

d) Utarmat uran med en anrikning av 0,005 (0,5 %) eller mindre, och för torium, dess vikt i kilogram multiplicerad med 0,00005.

14. materialbalansområde: ett område som, för att upprätta materialbalansen, är sådant att

a) mängden kärnämne i varje överföring till eller från varje materialbalansområde kan fastställas,

och där

b) det fysiska inventariet av kärnämne i varje materialbalansområde kan fastställas, om så behövs, i enlighet med närmare angivna förfaranden.

15. nyckelmätpunkt: en plats där kärnämne föreligger i sådan form att det kan mätas för att bestämma materialflödet eller inventariet, vilket inbegriper, men är inte begränsat till, de platser där kärnämne förs in i, lämnar eller lagras i materialbalansområden.

16. bokfört inventarium av ett materialbalansområde: den algebraiska summan av den senaste fysiska inventeringen av materialbalansområdet och av alla inventarieförändringar som har ägt rum sedan den fysiska inventeringen gjordes.

17. fysiskt inventarium: summan av alla uppmätta eller härledda skattningar av mängder kärnämne i satser som finns vid en given tidpunkt inom ett materialbalansområde som erhållits genom angivna förfaranden.

18. oredovisad kärnämnesmängd: skillnaden mellan det fysiska inventariet och det bokförda inventariet.

19. avsändare-mottagaredifferens: skillnaden mellan den mängd av kärnämne i en sats som uppmätts vid det mottagande materialbalansområdet och den mängd som det avsändande materialbalansområdet uppgivit.

20. källuppgifter: de uppgifter, som dokumenterats under mätning eller kalibrering eller som används för att härleda empiriska relationer, som identifierar kärnämne och ligger till grund för satsuppgifter och som inbegriper: föreningens vikt, omvandlingsfaktorer för att fastställa vikten av grundämnen, specifik vikt, grundämneskoncentration, isotopförhållanden, förhållande mellan volym och manometeravläsningar och förhållande mellan framställt plutonium och genererad effekt.

21. område: en yta som anges av gemenskapen och medlemsstaten och som omfattar en eller flera anläggningar, inklusive stängda anläggningar, såsom dessa definieras i de relevanta grundläggande tekniska beskrivningarna, enligt följande:

a) Anläggningar för behandling eller lagring av avfall utgör inte i sig ett område.

b) När det gäller en stängd anläggning där råmaterial eller speciella klyvbara material i mängder mindre än ett effektivt kilogram användes regelbundet, avser termen endast platser med högaktiva celler eller platser där verksamhet med anknytning till konvertering, anrikning, bränsleframställning eller upparbetning bedrevs.

c) Område skall också omfatta alla installationer som lokaliserats till anläggningarna för att tillhandahålla eller utnyttja väsentliga tjänster, inbegripet högaktiva celler för bearbetning av bestrålat material som inte innehåller kärnämne, anläggningar för bearbetning, lagring och slutförvaring av avfall och byggnader som kan knytas till verksamheter som anges i bilaga 1 till tilläggsprotokoll 1999/188/Euratom och som identifieras av den berörda staten.

22. områdesföreträdare: en person, ett företag eller en enhet som medlemsstaten har utsett till ansvarig för de redovisningar som avses i artikel 3.2.

23. anläggning: en reaktor, en kritisk anläggning, en konverteringsanläggning, en framställningsanläggning, en upparbetningsanläggning, en anläggning för isotopseparation, en särskild anläggning för lagring, en anläggning för behandling eller lagring av avfall eller varje annan anläggning där råmaterial eller speciella klyvbara material regelbundet används.

24. nedlagd anläggning: anläggning där det har konstaterats att kvarvarande strukturer och den utrustning som krävs för dess användning har avlägsnats eller gjorts obrukbara, så att den inte används för att lagra och inte längre kan användas för att hantera, bearbeta eller använda råmaterial eller speciella klyvbara material.

25. stängd anläggning: en anläggning där det har konstaterats att verksamheten upphört och kärnämnet avlägsnats, men som inte lagts ned.

Artikeln i rättsakten

Svensk rätt

Svenska författningar

Rättsakten genomförs eller kompletteras enligt ändringsregistret

Uppgiften gäller rättsakten som helhet, inte artikeln.

  1. Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet i kraft 2006-07-01 ur registret · rättsaktsnivå

Normkedja (rättsakten)

Nedåt i kedjan

Förordning · SFS 1984:14 · Förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet (18)