Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32007R0718

Artikel 89 i förordning (EG) nr 718/2007

Stödberättigande utgifter

Ur Kommissionens förordning (EG) nr 718/2007 av den 12 juni 2007 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 1085/2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen.

EU-rätten

Artikelns text

1. Utgifter inom ramen för denna del skall vara stödberättigande om de faktiskt har betalats mellan den 1 januari 2007 och den 31 december det tredje året efter det sista budgetåtagandet för insatser eller delar av insatser som genomförs i medlemsstaterna och har uppkommit efter undertecknandet av finansieringsöverenskommelsen för insatser eller delar av insatser som genomförs i de stödmottagande länderna.

2. Utöver vad som föreskrivs i reglerna i artikel 34.3 skall följande utgifter inte vara stödberättigande:

a) Skuldräntor.

b) Förvärv av mark för ett belopp som överstiger 10 % av de stödberättigande utgifterna för insatsen i fråga.

3. Med avvikelse från artikel 34.3 skall följande utgifter var stödberättigande:

a) Mervärdesskatter, om följande villkor är uppfyllda:

i) Mervärdesskatten kan inte återvinnas.

ii) Det är fastställt att mervärdesskatten uppbärs av den slutliga stödmottagaren.

iii) Mervärdesskatten är klart angiven i projektförslaget.

b) Kostnader för transnationella ekonomiska transaktioner.

c) Bankavgifter för öppnande och förvaltning av konton, i de fall där genomförandet av en insats kräver att ett separat konto eller separata konton öppnas.

d) Juristarvoden, notarieavgifter, kostnader för anlitande av tekniska eller finansiella experter samt bokförings- och revisionskostnader, om de har direkt anknytning till den medfinansierade insatsen och är nödvändiga för planeringen eller genomförandet av den.

e) Kostnader för garantier ställda av en bank eller av andra finansiella institut, i den utsträckning som garantierna krävs i den nationella lagstiftningen eller gemenskapslagstiftningen.

f) Allmänna omkostnader, förutsatt att de grundar sig på faktiska kostnader som hänför sig till genomförandet av den berörda insatsen. Schablonbelopp som grundar sig på genomsnittliga kostnader får inte överstiga 25 % av sådana direkta kostnader för en insats som kan påverka de allmänna omkostnadernas storlek. Beräkningen skall vara väldokumenterad och skall regelbundet ses över.

4. Förutom tekniskt bistånd till sådana gränsöverskridande program som avses i artikel 94 skall följande utgifter som betalats av offentliga myndigheter för förberedelsen och genomförandet av en insats vara stödberättigande:

a) Kostnaderna för yrkesmässiga tjänster som tillhandahålls av en annan offentlig myndighet än den slutliga stödmottagaren i samband med förberedelsen eller genomförandet av en insats.

b) Kostnaderna för sådana tjänster i anslutning till förberedelsen och genomförandet av en insats som tillhandahålls av en offentlig myndighet som själv är slutlig stödmottagare och som genomför en åtgärd för egen räkning och utan hjälp från utomstående tjänsteleverantörer, om de är extrakostnader som hänför sig till en utgift som faktiskt och direkt har betalats för den medfinansierade åtgärden.

Den berörda offentliga myndigheten skall antingen fakturera den slutliga stödmottagaren för de kostnader som avses i punkt 4 a eller attestera dessa kostnader på grundval av handlingar med ett bevisvärde likvärdigt med fakturor som gör det möjligt att fastställa de faktiska kostnader som myndigheten har betalat för den berörda insatsen.

De kostnader som avses i punkt 4 b skall attesteras på grundval av handlingar som gör det möjligt att fastställa de faktiska kostnader som den offentliga myndigheten har betalat för den berörda insatsen.

5. Utan hinder av vad som sägs i leden 1–4 får ytterligare regler om utgifternas stödberättigande fastställas av de länder som deltar i det gränsöverskridande programmet.

Artikeln i rättsakten