EU-rätt · Förordning · CELEX 32008R0543
Artikel 1 i förordning (EG) nr 543/2008 upphört att gälla
EU-rätten
Artikelns text
De produkter som avses i artikel 121 e led ii i förordning (EG) nr 1234/2007 ska definieras på följande sätt:
1. Fjäderfäslaktkroppar
a) TAMHÖNS (Gallus domesticus)
— kycklingar, slaktkycklingar (broiler): höns med böjlig bröstbensspets (inte förbenad),
— tuppar, hönor, gryt- eller kok-: höns med stel bröstbensspets (förbenad),
— kapuner: tuppar som före könsmognaden kastrerats genom ett kirurgiskt ingrepp och som slaktas vid en ålder på lägst 140 dagar; efter kastreringen bör kapunerna gödas under en period på minst 77 dagar,
— poussin, coquelet: kyckling med en slaktvikt på högst 650 g (utan inkråm, huvud och fötter); kycklingar på 650–750 g får kallas ”poussin” om slaktåldern är högst 28 dagar. Medlemsstaterna får tillämpa artikel 12 vid kontroll av denna slaktålder.
— ungtupp: tuppkyckling av värpras med stel bröstbensspets (inte helt förbenad) vars ålder vid slakt ska vara minst 90 dagar.
b) KALKONER (Meleagris gallopavo dom.)
— (unga) kalkoner: kalkoner med böjlig bröstbensspets (inte förbenad),
— kalkoner: kalkoner med stel bröstbensspets (förbenad).
c) ANKOR (Anas platyrhynchos dom., Cairina muschata), mulardänder (Cairina muschata x Anas platyrhynchos)
— unga ankor eller ankungar, (unga) myskänder, (unga) mulardänder: ankor med böjlig bröstbensspets (inte förbenad),
— ankor, myskänder, mulardänder: ankor med stel bröstbensspets (förbenad).
d) GÄSS (Anser anser dom.)
— (unga) gäss eller gåsungar: gäss med böjlig bröstbensspets (inte förbenad). Fettlagret över hela slaktkroppen är tunt eller medeltjockt. Unggåsens fett kan ha en färg som tyder på en särskild diet.
— gäss: gäss med stel bröstbensspets (förbenad). Över hela kroppen finns ett medeltjockt till tjockt fettlager.
e) PÄRLHÖNS (Numida meleagris domesticus)
— (unga) pärlhöns: pärlhöns med böjlig bröstbensspets (inte förbenad),
— pärlhöns: pärlhöns med stel bröstbensspets (förbenad).
Vid tillämpning av denna förordning ska könsrelaterade varianter av de termer som används i a–e tolkas som synonyma termer.
2. Styckningsdelar av fjäderfäkött
a) halva: halva kroppen, som delats genom ett längsgående snitt längs bröstbenet och ryggbenet.
b) kvart: lårkvart eller bröstkvart som erhållits genom ett snitt genom en halva.
c) bakdelspart: båda lårkvarterna förenade med en del av ryggen, med eller utan gumpen.
d) bröst: bröstbenet och revbenen eller en del därav, fördelad på båda sidor om bröstbenet, med omgivande muskulatur. Bröstet kan vara helt eller halvt.
e) klubba: lårbenet, skenbenet och vadbenet med omgivande muskulatur. De två snitten ska göras vid lederna.
f) kycklingklubba med del av ryggben: ryggens vikt överskrider inte 25 % av hela delen.
g) lår: lårbenet med omgivande muskulatur. De två snitten ska göras vid lederna.
h) ben: skenbenet och vadbenet med omgivande muskulatur. De två snitten ska göras vid lederna.
i) vinge: överarmsbenet, strålbenet och armbågsbenet med omgivande muskulatur. När det gäller kalkonvingar kan överarmsbenet eller strålbenet/armbågsbenet med omgivande muskulatur presenteras som separata delar. Spetsen med handlovsbenen kan vara borttagen men behöver inte vara det. Snitten ska göras vid lederna.
j) sammanhängande vingar: båda vingarna förenade med del av ryggen, varvid ryggdelens vikt inte får överstiga 45 % av hela styckningsdelens vikt.
k) bröstfilé: hela eller halva bröstet utan ben, dvs. utan bröstben och revben. När det gäller kalkonbröst kan filén bestå av enbart den djupa bröstmuskeln.
l) bröstfilé med nyckelben: bröstfilén utan skinn och enbart med bröstbenets broskartade spets, varvid nyckelbenets och broskets vikt inte får överstiga 3 % av hela styckningsdelens vikt.
m) magret, maigret: bröstfilé av ankor och gäss som avses i punkt 3 med skinn och underhudsfettet som omger bröstmuskeln, utan den djupa bröstmuskeln.
n) urbenat kalkonkött av klubba: urbenat kött från kalkonlår och/eller kalkonben, dvs. utan lårben, skenben och vadben, helt, tärnat eller strimlat.
För de produkter som avses i e, g och h ska orden ”snitten ska göras vid lederna” innebära att snitten görs innanför de två linjer som avgränsar lederna enligt illustrationen i bilaga II.
De produkter som anges i d–k får presenteras med eller utan skinn. Avsaknaden av skinn hos de produkter som anges i d–j eller förekomsten av skinn hos de produkter som anges i k, ska anges vid märkningen i enlighet med artikel 1.3 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG (5).
3. Fet gås- och anklever (”foie gras”):
Lever av gäss eller ankor av arterna Cairina muschata eller Cairina muschata x Anas platyrhynchos som har götts på ett sådant sätt att de utvecklat hypertrofi till följd av fettinlagring i levercellerna.
Djur från vilka sådan lever hämtas ska vara fullständigt avblodade. Levern ska ha en enhetlig färg.
Levrarna ska ha följande vikt:
— Anklever ska väga minst 300 g netto.
— Gåslever ska väga minst 400 g netto.
Svensk rätt
Svenska författningar
Rättsakten genomförs eller kompletteras enligt ändringsregistret
Uppgiften gäller rättsakten som helhet, inte artikeln.
- Förordning (2011:926) om EU:s förordningar om pris- och marknadsreglering av jordbruksprodukter i kraft 2011-08-01 ur registret · rättsaktsnivå
Normkedja (rättsakten)
Nedåt i kedjan
Förordning · SFS 2011:926 · Förordning (2011:926) om EU:s förordningar om pris- och marknadsreglering av jordbruksprodukter (55)
- bemyndigar FHIFS 2013:4 ur registret
- bemyndigar FHIFS 2013:5 ur registret
- bemyndigar HSLF-FS 2017:78 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2011:43 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2012:29 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2012:31 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2013:10 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2013:11 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2013:13 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2013:19 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2013:21 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2013:22 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2014:20 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2014:45 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2014:5 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2014:8 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2015:6 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2015:9 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2016:15 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2016:25 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2016:26 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2016:27 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2016:29 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2016:3 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2016:31 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2016:49 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2017:13 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2017:15 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2017:32 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2018:10 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2018:12 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2018:23 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2018:43 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2018:5 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2019:42 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2019:75 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2020:10 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2020:20 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2020:31 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2021:21 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2021:31 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2022:12 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2022:16 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2022:20 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2022:37 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2023:14 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2023:32 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2024:14 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2024:21 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2024:5 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2025:11 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2025:2 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2025:27 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2025:31 ur registret
- bemyndigar SJVFS 2025:8 ur registret