Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32008R0543

Artikel 1 i förordning (EG) nr 543/2008 upphört att gälla

Ur Kommissionens förordning (EG) nr 543/2008 av den 16 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för fjäderfäkött.

EU-rätten

Artikelns text

De produkter som avses i artikel 121 e led ii i förordning (EG) nr 1234/2007 ska definieras på följande sätt:

1. Fjäderfäslaktkroppar

a) TAMHÖNS (Gallus domesticus)

— kycklingar, slaktkycklingar (broiler): höns med böjlig bröstbensspets (inte förbenad),

— tuppar, hönor, gryt- eller kok-: höns med stel bröstbensspets (förbenad),

— kapuner: tuppar som före könsmognaden kastrerats genom ett kirurgiskt ingrepp och som slaktas vid en ålder på lägst 140 dagar; efter kastreringen bör kapunerna gödas under en period på minst 77 dagar,

— poussin, coquelet: kyckling med en slaktvikt på högst 650 g (utan inkråm, huvud och fötter); kycklingar på 650–750 g får kallas ”poussin” om slaktåldern är högst 28 dagar. Medlemsstaterna får tillämpa artikel 12 vid kontroll av denna slaktålder.

— ungtupp: tuppkyckling av värpras med stel bröstbensspets (inte helt förbenad) vars ålder vid slakt ska vara minst 90 dagar.

b) KALKONER (Meleagris gallopavo dom.)

— (unga) kalkoner: kalkoner med böjlig bröstbensspets (inte förbenad),

— kalkoner: kalkoner med stel bröstbensspets (förbenad).

c) ANKOR (Anas platyrhynchos dom., Cairina muschata), mulardänder (Cairina muschata x Anas platyrhynchos)

— unga ankor eller ankungar, (unga) myskänder, (unga) mulardänder: ankor med böjlig bröstbensspets (inte förbenad),

— ankor, myskänder, mulardänder: ankor med stel bröstbensspets (förbenad).

d) GÄSS (Anser anser dom.)

— (unga) gäss eller gåsungar: gäss med böjlig bröstbensspets (inte förbenad). Fettlagret över hela slaktkroppen är tunt eller medeltjockt. Unggåsens fett kan ha en färg som tyder på en särskild diet.

— gäss: gäss med stel bröstbensspets (förbenad). Över hela kroppen finns ett medeltjockt till tjockt fettlager.

e) PÄRLHÖNS (Numida meleagris domesticus)

— (unga) pärlhöns: pärlhöns med böjlig bröstbensspets (inte förbenad),

— pärlhöns: pärlhöns med stel bröstbensspets (förbenad).

Vid tillämpning av denna förordning ska könsrelaterade varianter av de termer som används i a–e tolkas som synonyma termer.

2. Styckningsdelar av fjäderfäkött

a) halva: halva kroppen, som delats genom ett längsgående snitt längs bröstbenet och ryggbenet.

b) kvart: lårkvart eller bröstkvart som erhållits genom ett snitt genom en halva.

c) bakdelspart: båda lårkvarterna förenade med en del av ryggen, med eller utan gumpen.

d) bröst: bröstbenet och revbenen eller en del därav, fördelad på båda sidor om bröstbenet, med omgivande muskulatur. Bröstet kan vara helt eller halvt.

e) klubba: lårbenet, skenbenet och vadbenet med omgivande muskulatur. De två snitten ska göras vid lederna.

f) kycklingklubba med del av ryggben: ryggens vikt överskrider inte 25 % av hela delen.

g) lår: lårbenet med omgivande muskulatur. De två snitten ska göras vid lederna.

h) ben: skenbenet och vadbenet med omgivande muskulatur. De två snitten ska göras vid lederna.

i) vinge: överarmsbenet, strålbenet och armbågsbenet med omgivande muskulatur. När det gäller kalkonvingar kan överarmsbenet eller strålbenet/armbågsbenet med omgivande muskulatur presenteras som separata delar. Spetsen med handlovsbenen kan vara borttagen men behöver inte vara det. Snitten ska göras vid lederna.

j) sammanhängande vingar: båda vingarna förenade med del av ryggen, varvid ryggdelens vikt inte får överstiga 45 % av hela styckningsdelens vikt.

k) bröstfilé: hela eller halva bröstet utan ben, dvs. utan bröstben och revben. När det gäller kalkonbröst kan filén bestå av enbart den djupa bröstmuskeln.

l) bröstfilé med nyckelben: bröstfilén utan skinn och enbart med bröstbenets broskartade spets, varvid nyckelbenets och broskets vikt inte får överstiga 3 % av hela styckningsdelens vikt.

m) magret, maigret: bröstfilé av ankor och gäss som avses i punkt 3 med skinn och underhudsfettet som omger bröstmuskeln, utan den djupa bröstmuskeln.

n) urbenat kalkonkött av klubba: urbenat kött från kalkonlår och/eller kalkonben, dvs. utan lårben, skenben och vadben, helt, tärnat eller strimlat.

För de produkter som avses i e, g och h ska orden ”snitten ska göras vid lederna” innebära att snitten görs innanför de två linjer som avgränsar lederna enligt illustrationen i bilaga II.

De produkter som anges i d–k får presenteras med eller utan skinn. Avsaknaden av skinn hos de produkter som anges i d–j eller förekomsten av skinn hos de produkter som anges i k, ska anges vid märkningen i enlighet med artikel 1.3 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG (5).

3. Fet gås- och anklever (”foie gras”):

Lever av gäss eller ankor av arterna Cairina muschata eller Cairina muschata x Anas platyrhynchos som har götts på ett sådant sätt att de utvecklat hypertrofi till följd av fettinlagring i levercellerna.

Djur från vilka sådan lever hämtas ska vara fullständigt avblodade. Levern ska ha en enhetlig färg.

Levrarna ska ha följande vikt:

— Anklever ska väga minst 300 g netto.

— Gåslever ska väga minst 400 g netto.

Artikeln i rättsakten

Svensk rätt

Svenska författningar

Rättsakten genomförs eller kompletteras enligt ändringsregistret

Uppgiften gäller rättsakten som helhet, inte artikeln.

  1. Förordning (2011:926) om EU:s förordningar om pris- och marknadsreglering av jordbruksprodukter i kraft 2011-08-01 ur registret · rättsaktsnivå

Normkedja (rättsakten)

Nedåt i kedjan

Förordning · SFS 2011:926 · Förordning (2011:926) om EU:s förordningar om pris- och marknadsreglering av jordbruksprodukter (55)