EU-rätt · Förordning · CELEX 32008R1272
Artikel 2 i förordning (EG) nr 1272/2008
Definitioner
EU-rätten
Artikelns text
I denna förordning gäller följande definitioner:
1. faroklass: typen av fysikalisk fara, hälsofara eller miljöfara.
2. farokategori: indelning efter kriterier inom varje faroklass som anger hur allvarlig faran är.
3. faropiktogram: en grafisk komposition som inrymmer en symbol tillsammans med andra grafiska element, exempelvis en kantlinje, ett bakgrundsmönster eller färg som är avsedda att ge särskild information om den berörda faran.
4. signalord: ett ord som anger farans relativa allvarlighet för att varna läsaren för en potentiell fara, varvid skillnad görs mellan följande två nivåer:
a) Fara: ett signalord som används för de mer allvarliga farokategorierna.
b) Varning: ett signalord som används för de mindre allvarliga farokategorierna.
5. faroangivelse: en fras som tilldelas en faroklass och farokategori som beskriver den typ av fara som är förknippad med ett farligt ämne eller en farlig blandning, och där även graden av fara i förekommande fall anges.
6. skyddsangivelse: en fras som beskriver åtgärder som rekommenderas för att minimera eller förhindra skadliga effekter till följd av exponering för ett farligt ämne eller en farlig blandning vid användning eller bortskaffande.
7. ämne: kemiskt grundämne och föreningar av detta grundämne i naturlig eller tillverkad form, inklusive eventuella tillsatser som är nödvändiga för att bevara dess stabilitet och sådana föroreningar som härrör från tillverkningsprocessen, men exklusive eventuella lösningsmedel som kan avskiljas utan att det påverkar ämnets stabilitet eller ändrar dess sammansättning.
8. blandning: blandning eller lösning som består av två eller flera ämnen.
9. vara: ett föremål som under tillverkningen får en särskild form, yta eller formgivning, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion.
10. producent av en vara: varje fysisk eller juridisk person som framställer eller sätter samman en vara inom gemenskapen.
11. polymer: ett ämne bestående av molekyler som är uppbyggda av en sekvens av en eller flera typer av monomerenheter. Molekylerna ska vara fördelade över en rad molekylvikter, där skillnaden i molekylvikt främst kan hänföras till skillnader i antalet monomerenheter. En polymer utgörs av
a) en enkel viktmajoritet molekyler som innehåller åtminstone tre monomerenheter kovalent bundna till åtminstone en annan monomerenhet eller annan reaktant,
b) mindre än en enkel viktmajoritet molekyler med samma molekylvikt.
I denna definition avses med monomerenhet en monomers form i en polymer efter reaktionen.
12. monomer: ett ämne som kovalent kan bindas till en sekvens av andra likadana eller olika molekyler under de förhållanden som råder vid den polymerbildande reaktion som används för en given process.
13. registrant: den tillverkare eller importör av ett ämne eller den producent eller importör av en vara som lämnar in en registreringsanmälan för ett ämne enligt förordning (EG) nr 1907/2006.
14. tillverkning: produktion eller utvinning av ämnen i naturlig form.
15. tillverkare: fysisk eller juridisk person med hemvist eller säte i gemenskapen som tillverkar ett ämne i gemenskapen.
16. import: fysisk införsel till gemenskapens tullområde.
17. importör: en fysisk eller juridisk person med hemvist eller säte i gemenskapen och ansvarar för import.
18. utsläppande på marknaden: leverans eller tillhandahållande till tredje part, mot betalning eller kostnadsfritt. Import ska anses innebära utsläppande på marknaden.
19. nedströmsanvändare: en fysisk eller juridisk person, annan än tillverkaren eller importören, med hemvist eller säte i gemenskapen och som använder ett ämne – antingen i sig eller i en blandning – i sin industriella eller professionella verksamhet. En distributör eller konsument är inte en nedströmsanvändare. En återimportör som undantas enligt artikel 2.7 c i förordning (EG) nr 1907/2006 ska betraktas som en nedströmsanvändare.
20. distributör: en fysisk eller juridisk person med hemvist eller säte i gemenskapen, även en återförsäljare, och som endast lagrar och släpper ut ett ämne på marknaden antingen som sådant eller ingående i en blandning för en tredje parts räkning.
21. intermediär: ett ämne som tillverkas för och förbrukas eller används vid kemisk bearbetning för att omvandlas till ett annat ämne (nedan kallad syntes).
22. icke-isolerad intermediär: en intermediär som under syntesen inte avsiktligt avlägsnas från den utrustning i vilken syntesen äger rum (utom för provtagning). Sådan utrustning omfattar reaktionskärlet med kringutrustning och all utrustning genom vilken ämnet passerar under en kontinuerlig eller satsvis process, samt rörledningar för överföring från ett kärl till ett annat inför nästa reaktionssteg; dock omfattas inte tankar eller andra kärl i vilka ämnet lagras efter tillverkningen.
23. kemikaliemyndigheten: Europeiska kemikaliemyndigheten som inrättats genom förordning (EG) nr 1907/2006.
24. behörig myndighet: den eller de myndigheter eller organ som medlemsstaterna har inrättat för att utföra de uppgifter som följer av denna förordning.
25. användning: bearbetning, formulering, konsumtion, lagring, förvaring, behandling, påfyllning av behållare, överföring från en behållare till en annan, blandning, tillverkning av en vara eller annat utnyttjande.
26. leverantör: varje tillverkare, importör, nedströmsanvändare eller distributör som på marknaden släpper ut ett ämne – som sådant eller ingående i en blandning – eller en blandning.
27. legering: ett metallmaterial, homogent i makroskopisk skala, bestående av två eller flera element kombinerade på ett sådant sätt att de inte utan vidare kan skiljas åt på mekanisk väg; legeringar ska i denna förordning betraktas som blandningar.
28. UN RTDG: FN:s rekommendationer om transport av farligt gods.
29. anmälare: tillverkare eller importörer eller grupper av tillverkare eller importörer som anmäler till kemikaliemyndigheten.
30. vetenskaplig forskning och utveckling: vetenskapliga experiment, analyser eller kemisk forskning som utförs under kontrollerade förhållanden.
31. gränsvärde för beaktande: ett tröskelvärde för varje klassificerad förorening, tillsats eller enskild beståndsdel i ett ämne eller en blandning, ovanför vilket dessa ska beaktas för att fastställa om ämnet, respektive blandningen, ska klassificeras.
32. koncentrationsgräns: ett tröskelvärde för varje klassificerad förorening, tillsats eller enskild beståndsdel i ett ämne eller en blandning, som kan föranleda klassificering av ämnet respektive blandningen.
33. indelning: åtskillnad inom faroklasser beroende av exponeringsvägen eller effekternas art.
34. M-faktor: multiplikationsfaktor. Den tillämpas för koncentrationen av ett ämne som klassificeras som farligt för vattenmiljön i kategorierna akut 1 och kronisk 1, och används för att genom sammanräkningsmetoden härleda klassificeringen för en blandning där ämnet ingår.
35. kolli: slutresultatet av förpackningsförfarandet, bestående av emballaget och dess innehåll.
36. förpackning: en eller flera behållare eller andra komponenter eller material som är nödvändiga för att ytterhöljet ska fullgöra sin inneslutande funktion och andra säkerhetsfunktioner.
37. mellanliggande förpackning: förpackning placerad mellan innerförpackning, eller varor, och ytterförpackning.
EU-domstolen och andra EU-källor (4 dokument)
EU-domstolen (1 dokument)
- Mål C-71/23, EU:C:2025:601 Domstolens dom (femte avdelningen) den 1 augusti 2025 p. 3 i texten
Tribunalen (2 dokument)
- Mål T-174/24, EU:T:2026:36 Tribunalens dom (sjätte avdelningen) den 21 januari 2026 p. 5 i texten
- Mål T-453/22 Judgment of the General Court (Sixth Chamber) 27 November 2024 2024 p. 17 i texten
Generaladvokaten (1 dokument)
- Generaladvokatens förslag i mål C-830/21 Förslag till avgörande av generaladvokat Medina – Mål C‑830/21 Syngenta Agro 2023 i texten
Svensk rätt
Svenska författningar
Rättsakten genomförs eller kompletteras enligt ändringsregistret
Uppgiften gäller rättsakten som helhet, inte artikeln.
- Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter i kraft 2009-06-01 ur registret · rättsaktsnivå
- Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer i kraft 2009-06-15 ur registret · rättsaktsnivå
- Förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter i kraft 2010-01-01 ur registret · rättsaktsnivå
- Förordning (2007:185) om producentansvar för bilar i kraft 2010-06-01 ur registret · rättsaktsnivå
- Miljöbalk (1998:808) i kraft 2010-08-01 ur registret · rättsaktsnivå
- Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter i kraft 2010-08-01 ur registret · rättsaktsnivå
- Miljötillsynsförordning (2011:13) i kraft 2011-03-01 ur registret · rättsaktsnivå
- Avfallsförordning (2011:927) i kraft 2011-08-09 ur registret · rättsaktsnivå
- Förordning (2008:722) om utvinningsavfall i kraft 2011-10-18 ur registret · rättsaktsnivå
- Förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter i kraft 2012-07-01 ur registret · rättsaktsnivå
Normkedja (rättsakten)
Kedjan är lång; se normkedjan på rättsaktens sida.