Kommissionens direktiv 2009/74/EG av den 26 juni 2009 om ändring av rådets direktiv 66/401/EEG, 66/402/EEG, 2002/55/EG och 2002/57/EG i fråga om vetenskapliga namn på växter och andra organismer samt vissa bilagor till direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG och 2002/57/EG med hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen (Text av betydelse för EES)
26 juni 2009
Så kom texten hit
- Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar) — dokumentet hos EUR-Lex
- Texten är hämtad ur Publikationsbyråns förråd Cellar (XHTML, verk 62a29470-95bf-4889-95a4-dcf210539493).
Genomförs eller kompletteras i svensk rätt av (1)
- Utsädesförordning (2000:1330) · ikraft 2010-06-30
Enligt CELEX-uppgiften i Regeringskansliets ändringsregister för författningen eller en ändring i den.
Dokumentets text
Skäl
- (1) Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen har International
- (2) De villkor för produktion av utsäde, fältbesiktning, provtagning
- (3) ISTA har reviderat sina standarder för högsta vikt
- (4) Den högsta inblandningen av frö från Raphanus raphanistrum
- (5) OECD har reviderat sina standarder för isoleringsavstånd vid
- (6) Erfarenheterna framför allt i samband med tillämpningen av
- (7) På grund av det stora antalet ändringar i
- (8) Direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG, 2002/55/EG och 2002/57/EG bör därför
- (9) De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är
27.6.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 166/40
KOMMISSIONENS DIREKTIV 2009/74/EG
av den 26 juni 2009
om ändring av rådets direktiv 66/401/EEG, 66/402/EEG, 2002/55/EG och 2002/57/EG i fråga om vetenskapliga namn på växter och andra organismer samt vissa bilagor till direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG och 2002/57/EG med hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets direktiv 66/401/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av foderväxter (1), särskilt artiklarna 2.1 a och 21a,
med beaktande av rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av stråsäd (2), särskilt artiklarna 2.1 a och 21a,
med beaktande av rådets direktiv 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter (3), särskilt artikel 45,
med beaktande av rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter (4), särskilt artiklarna 2.2 och 24, och
av följande skäl:
(1) Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen har International Code of Botanical Nomenclature (ICBN) reviderats i fråga om vissa latinska namn på odlade arter och på ogräs. Internationell praxis när det gäller vetenskapliga namn på vissa organismer har också ändrats. För att anpassa direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG och 2002/57/EG till denna vetenskapliga utveckling bör de ändras i fråga om de vetenskapliga namn på odlade arter som anges i artiklarna 1.2, 2.2 och 4.2 i det här direktivet, de vetenskapliga namnen på ogräsen Agropyron repens (L.) Desv. ex Nevski och Avena ludoviciana (Durieu) Nyman samt de vetenskapliga namnen Alternaria spp., Ascochyta linicola och Phoma linicola. Dessutom har vissa grupper av växter som tidigare betraktades som underarter till vissa arter nu identifierats som självständiga arter. Direktiven 66/401/EEG och 66/402/EEG bör ändras för att ta hänsyn till dessa nya klassificeringar.
(2) De villkor för produktion av utsäde, fältbesiktning, provtagning och kontroller som föreskrivs i direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG, 2002/55/EG och 2002/57/EG bygger på internationellt erkända standarder som fastställts av ISTA (Internationella frökontrollorganisationen) och OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling).
(3) ISTA har reviderat sina standarder för högsta vikt av utsädespartier av Arachis hypogaea L., Glycine max (L.) Merr., Lupinus albus L., Lupinus angustifolius L., Lupinus luteus L., Phaseolus coccineus L., Phaseolus vulgaris L., Pisum sativum L., Sorghum bicolor (L.) Moench, Sorghum bicolor (L.) Moench × S. sudanense (Piper) Stapf, Vicia faba L., Vicia pannonica Crantz, Vicia sativa L. och Vicia villosa Roth. Det är därför lämpligt att anpassa de högsta vikter för utsädespartier som föreskrivs för dessa arter i direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG, 2002/55/EG och 2002/57/EG till dessa internationella standarder.
(4) Den högsta inblandningen av frö från Raphanus raphanistrum L. och Sinapis arvensis L. i frö av Galega orientalis Lam., enligt vad som föreskrivs i direktiv 66/401/EEG, bör anpassas till de relevanta standarder som fastställts av OECD.
(5) OECD har reviderat sina standarder för isoleringsavstånd vid odling av bomullsfrö. Det är därför lämpligt att anpassa isoleringsavstånden vid odling av bomullsfrö, enligt vad som föreskrivs i direktiv 2002/57/EG, till dessa internationella standarder.
(6) Erfarenheterna framför allt i samband med tillämpningen av kommissionens förordning (EG) nr 217/2006 av den 8 februari 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets direktiv 66/401/EEG, 66/402/EEG, 2002/54/EG, 2002/55/EG och 2002/57/EG när det gäller tillstånd för medlemsstaterna att tillfälligt tillåta saluföring av utsäde som inte uppfyller kraven på lägsta grobarhet (5) har visat att den lägsta grobarhetsprocent hos rent frö som föreskrivs i direktiven 66/402/EEG och 2002/55/EG när det gäller Avena nuda L., Zea mays L. som supersöt sockermajs och Hordeum vulgare L. som naket korn begränsar tillgången på dessa fröer alltför mycket. Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen är det därför lämpligt att sänka kraven på lägsta grobarhet i direktiven 66/402/EEG och 2002/55/EG.
(7) På grund av det stora antalet ändringar i bilagorna II och III till direktiv 66/401/EEG, bilagorna I, II och III till direktiv 66/402/EEG, bilagorna II och III till direktiv 2002/55/EG samt bilagorna I, II och III till direktiv 2002/57/EG som krävs på grund av ovannämnda ändringar är det lämpligt att ersätta bilagorna.
(8) Direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG, 2002/55/EG och 2002/57/EG bör därför ändras i enlighet med detta.
(9) De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för utsäde och uppförökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 artikelns sida
Ändringar av direktiv 66/401/EEG
Direktiv 66/401/EEG ska ändras på följande sätt:
1. Artikel 2.1 A ska ändras på följande sätt:
a) Led a ska ändras på följande sätt:
i) I rubriken ska ”Gramineae” ersättas med ”Poaceae (Gramineae)”.
ii) I den post som inleds med ”Agrostis gigantea” ska ”Agrostis gigantea” ersättas med ”Agrostis gigantea Roth”.
iii) I den post som inleds med ”Arrhenatherum elatius” ska ”Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex J.S. et K.B. Presl.” ersättas med ”Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex J. Presl & C. Presl”.
iv) Efter den post som inleds med ”Festuca arundinacea” ska följande post införas:
” Festuca filiformis Pourr. – Finsvingel”.
v) I den post som inleds med ”Festuca pratensis” ska ”Festuca pratensis Hudson” ersättas med ”Festuca pratensis Huds.”.
vi) Efter den post som inleds med ”Festuca rubra” ska följande post införas:
” Festuca trachyphylla (Hack.) Krajina – Hårdsvingel”.
vii) I den post som inleds med ”Phleum bertolonii” ska ”Phleum bertolonii DC – Turftimotej” ersättas med ”Phleum nodosum L. – Vildtimotej”.
viii) Den post som inleds med ”Festuca spp. × Lolium spp.” ska ersättas med följande:
” ×Festulolium Asch. & Graebn. – Hybrider som uppkommit genom korsning av en art av släktet Festuca med en art av släktet Lolium ”.
b) Led b ska ändras på följande sätt:
i) I rubriken ska ”Leguminosae” ersättas med ”Fabaceae (Leguminosae)”.
ii) Gäller ej den svenska versionen.
iii) Gäller ej den svenska versionen.
2. Bilagorna II och III till direktiv 66/401/EEG ska ändras på det sätt som anges i del A i bilagan till det här direktivet.
Artikel 2 artikelns sida
Ändringar av direktiv 66/402/EEG
Direktiv 66/402/EEG ska ändras på följande sätt:
1. Artikel 2.1 A ska ändras på följande sätt:
a) Den post som inleds med ”Avena sativa” ska ersättas med följande poster:
” Avena nuda L. – Nakenhavre
Avena sativa L. (även A. byzantina K. Koch) – Havre och rödhavre
Avena strigosa Schreb. – Purrhavre”.
b) Den post som inleds med ”×Triticosecale” ska ersättas med följande:
” ×Triticosecale Wittm. ex A. Camus – Hybrider som uppkommit genom korsning av en art av släktet Triticum med en art av släktet Secale ”.
c) I den post som inleds med ”Triticum aestivum” ska ”Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol.” ersättas med ”Triticum aestivum L.”.
d) Gäller ej den svenska versionen.
e) Posten ”Sorghum bicolor (L.) Moench × Sorghum sudanense (Piper) Stapf. – Hybrider som erhålls vid korsning av Sorghum och Sudangräs.” ska ersättas av följande:
” Sorghum bicolor (L.) Moench × Sorghum sudanense (Piper) Stapf – Hybrider som uppkommit genom korsning av Sorghum bicolor och Sorghum sudanense.”.
2. Bilagorna I, II och III till direktiv 66/402/EEG ska ändras på det sätt som anges i del B i bilagan till det här direktivet.
Artikel 3 artikelns sida
Ändringar av direktiv 2002/55/EG
Bilagorna II och III till direktiv 2002/55/EG ska ändras på det sätt som anges i del C i bilagan till det här direktivet.
Artikel 4 artikelns sida
Ändringar av direktiv 2002/57/EG
Direktiv 2002/57/EG ska ändras på följande sätt:
1. Artikel 2.1 b ska ändras på följande sätt:
a) I den post som inleds med ”Brassica juncea” ska ”Brassica juncea (L.) Czernj. et Cosson” ersättas med ”Brassica juncea (L.) Czern.”.
b) I den post som inleds med ”Brassica nigra” ska ”Brassica nigra (L.) Koch” ersättas med ”Brassica nigra (L.) W.D.J. Koch”.
c) Den post som inleds med ”Papaver somniferum” ska ersättas med följande:
” Papaver somniferum L. – Opievallmo”.
2. Bilagorna I, II och III till direktiv 2002/57/EG ska ändras på det sätt som anges i del D i bilagan till det här direktivet.
Artikel 5 artikelns sida
Införlivande
1. Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2010 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och detta direktiv.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 6 artikelns sida
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den sjunde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 7 artikelns sida
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 26 juni 2009.
På kommissionens vägnar
Androulla VASSILIOU
Ledamot av kommissionen
(1) EGT 125, 11.7.1966, s. 2298/66.
(2) EGT 125, 11.7.1966, s. 2309/66.
(3) EGT L 193, 20.7.2002, s. 33.
(4) EGT L 193, 20.7.2002, s. 74.
(5) EUT L 38, 9.2.2006, s. 17.
BILAGA
DEL A
Bilagorna II och III till direktiv 66/401/EEG ska ersättas med följande:
”BILAGA II
VILLKOR SOM UTSÄDET SKA UPPFYLLA
I. CERTIFIKATUTSÄDE
1. Utsädet ska ha tillräcklig sortäkthet och sortrenhet.
I synnerhet ska utsäde av nedan angivna arter överensstämma med följande standarder eller andra villkor. Lägsta sortrenhet ska vara följande:
— Poa pratensis, sorter som avses i andra delen av tredje meningen i punkt 4 i bilaga I, Brassica napus var. napobrassica och Brassica oleracea convar. acephala: 98 %
— Pisum sativum, Vicia faba:
— certifikatutsäde, första generationen: 99 %,
— certifikatutsäde, andra generationen: 98 %.
Denna lägsta sortrenhet ska huvudsakligen kontrolleras vid fältbesiktningar som utförs under de betingelser som fastställs i bilaga I.
2. Utsädet ska överensstämma med följande standarder eller andra villkor med avseende på grobarhet, analytisk renhetsgrad och inblandning av frön från andra växtarter, däribland bittra frön i söta sorter av Lupinus spp.:
A.
Tabell:
Art
Grobarhet
Analytisk renhetsgrad
Högsta tillåtna inblandning av andra växtarter i ett prov med vikt enligt kolumn 4 i bilaga III
(totalt per kolumn)
Villkor om inblandning av frön av Lupinus spp. av annan färg och bittra lupinfrön
Lägsta grobarhet
(% av rent frö)
Högsta tillåtna inblandning av hårda frön
(% av rent frö)
Lägsta renhetsgrad
(viktprocent)
Högsta tillåtna inblandning av andra växtarter
(viktprocent)
Avena fatua, Avena sterilis
Cuscuta spp.
Rumex spp. utom Rumex acetosella och Rumex maritimus
Totalt
Enstaka art
Elytrigia repens
Alopecurus myosuroides
Melilotus spp.
Raphanus raphanistrum
Sinapis arvensis
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
Poaceae (Gramineae)
Agrostis canina
75 (a)
90
2,0
1,0
0,3
0,3
0
0 (j) (k)
2 (n)
Agrostis capillaris
75 (a)
90
2,0
1,0
0,3
0,3
0
0 (j) (k)
2 (n)
Agrostis gigantea
80 (a)
90
2,0
1,0
0,3
0,3
0
0 (j) (k)
2 (n)
Agrostis stolonifera
75 (a)
90
2,0
1,0
0,3
0,3
0
0 (j) (k)
2 (n)
Alopecurus pratensis
70 (a)
75
2,5
1,0 (f)
0,3
0,3
0
0 (j) (k)
5 (n)
Arrhenatherum elatius
75 (a)
90
3,0
1,0 (f)
0,5
0,3
0 (g)
0 (j) (k)
5 (n)
Bromus catharticus
75 (a)
97
1,5
1,0
0,5
0,3
0 (g)
0 (j) (k)
10 (n)
Bromus sitchensis
75 (a)
97
1,5
1,0
0,5
0,3
0 (g)
0 (j) (k)
10 (n)
Cynodon dactylon
70 (a)
90
2,0
1,0
0,3
0,3
0
0 (j) (k)
2
Dactylis glomerata
80 (a)
90
1,5
1,0
0,3
0,3
0
0 (j) (k)
5 (n)
Festuca arundinacea
80 (a)
95
1,5
1,0
0,5
0,3
0
0 (j) (k)
5 (n)
Festuca filiformis
75 (a)
85
2,0
1,0
0,5
0,3
0
0 (j) (k)
5 (n)
Festuca ovina
75 (a)
85
2,0
1,0
0,5
0,3
0
0 (j) (k)
5 (n)
Festuca pratensis
80 (a)
95
1,5
1,0
0,5
0,3
0
0 (j) (k)
5 (n)
Festuca rubra
75 (a)
90
1,5
1,0
0,5
0,3
0
0 (j) (k)
5 (n)
Festuca trachyphylla
75 (a)
85
2,0
1,0
0,5
0,3
0
0 (j) (k)
5 (n)
×Festulolium
75 (a)
96
1,5
1,0
0,5
0,3
0
0 (j) (k)
5 (n)
Lolium multiflorum
75 (a)
96
1,5
1,0
0,5
0,3
0
0 (j) (k)
5 (n)
Lolium perenne
80 (a)
96
1,5
1,0
0,5
0,3
0
0 (j) (k)
5 (n)
Lolium × boucheanum
75 (a)
96
1,5
1,0
0,5
0,3
0
0 (j) (k)
5 (n)
Phalaris aquatica
75 (a)
96
1,5
1,0
0,3
0,3
0
0 (j) (k)
5
Phleum nodosum
80 (a)
96
1,5
1,0
0,3
0,3
0
0 (k)
5
Phleum pratense
80 (a)
96
1,5
1,0
0,3
0,3
0
0 (k)
5
Poa annua
75 (a)
85
2,0 (c)
1,0 (c)
0,3
0,3
0
0 (j) (k)
5 (n)
Poa nemoralis
75 (a)
85
2,0 (c)
1,0 (c)
0,3
0,3
0
0 (j) (k)
2 (n)
Poa palustris
75 (a)
85
2,0 (c)
1,0 (c)
0,3
0,3
0
0 (j) (k)
2 (n)
Poa pratensis
75 (a)
85
2,0 (c)
1,0 (c)
0,3
0,3
0
0 (j) (k)
2 (n)
Poa trivialis
75 (a)
85
2,0 (c)
1,0 (c)
0,3
0,3
0
0 (j) (k)
2 (n)
Trisetum flavescens
70 (a)
75
3,0
1,0 (f)
0,3
0,3
0 (h)
0 (j) (k)
2 (n)
Fabaceae (Leguminosae)
Galega orientalis
60
40
97
2,0
1,5
0,3
0
0 (l) (m)
10 (n)
Hedysarum coronarium
75 (a) (b)
30
95
2,5
1,0
0,3
0
0 (k)
5
Lotus corniculatus
75 (a) (b)
40
95
1,8 (d)
1,0 (d)
0,3
0
0 (l) (m)
10
Lupinus albus
80 (a) (b)
20
98
0,5 (e)
0,3 (e)
0,3
0 (i)
0 (j)
5 (n)
(o) (p)
Lupinus angustifolius
75 (a) (b)
20
98
0,5 (e)
0,3 (e)
0,3
0 (i)
0 (j)
5 (n)
(o) (p)
Lupinus luteus
80 (a) (b)
20
98
0,5 (e)
0,3 (e)
0,3
0 (i)
0 (j)
5 (n)
(o) (p)
Medicago lupulina
80 (a) (b)
20
97
1,5
1,0
0,3
0
0 (l) (m)
10
Medicago sativa
80 (a) (b)
40
97
1,5
1,0
0,3
0
0 (l) (m)
10
Medicago × varia
80 (a) (b)
40
97
1,5
1,0
0,3
0
0 (l) (m)
10
Onobrychis viciifolia
75 (a) (b)
20
95
2,5
1,0
0,3
0
0 (j)
5
Pisum sativum
80 (a)
98
0,5
0,3
0,3
0
0 (j)
5 (n)
Trifolium alexandrinum
80 (a) (b)
20
97
1,5
1,0
0,3
0
0 (l) (m)
10
Trifolium hybridum
80 (a) (b)
20
97
1,5
1,0
0,3
0
0 (l) (m)
10
Trifolium incarnatum
75 (a) (b)
20
97
1,5
1,0
0,3
0
0 (l) (m)
10
Trifolium pratense
80 (a) (b)
20
97
1,5
1,0
0,3
0
0 (l) (m)
10
Trifolium repens
80 (a) (b)
40
97
1,5
1,0
0,3
0
0 (l) (m)
10
Trifolium resupinatum
80 (a) (b)
20
97
1,5
1,0
0,3
0
0 (l) (m)
10
Trigonella foenum-graecum
80 (a)
95
1,0
0,5
0,3
0
0 (j)
5
Vicia faba
80 (a) (b)
5
98
0,5
0,3
0,3
0
0 (j)
5 (n)
Vicia pannonica
85 (a) (b)
20
98
1,0 (e)
0,5 (e)
0,3
0 (i)
0 (j)
5 (n)
Vicia sativa
85 (a) (b)
20
98
1,0 (e)
0,5 (e)
0,3
0 (i)
0 (j)
5 (n)
Vicia villosa
85 (a) (b)
20
98
1,0 (e)
0,5 (e)
0,3
0 (i)
0 (j)
5 (n)
Övriga arter
Brassica napus var. napobrassica
80 (a)
98
1,0
0,5
0,3
0,3
0
0 (j) (k)
5
Brassica oleracea convar. acephala (acephala var. medullosa + var. viridis)
75 (a)
98
1,0
0,5
0,3
0,3
0
0 (j) (k)
10
Phacelia tanacetifolia
80 (a)
96
1,0
0,5
0
0 (j) (k)
Raphanus sativus var. oleiformis
80 (a)
97
1,0
0,5
0,3
0,3
0
0 (j)
5
B.
Andra standarder eller villkor som ska gälla enligt hänvisning i tabellen i avsnitt I punkt 2 A i denna bilaga:
a) Alla färska och friska frön som inte gror efter förbehandling ska betraktas som redan grodda frön.
b) Inblandade hårda frön upp till den största mängd som anges ska betraktas som grobara frön.
c) Inblandning med totalt högst 0,8 viktprocent av frön av andra arter av Poa ska inte betraktas som en förorening.
d) Inblandning med högst 1 viktprocent av frön av Trifolium pratense ska inte betraktas som en förorening.
e) Inblandning med totalt högst 0,5 viktprocent av frön av Lupinus albus, Lupinus angustifolius, Lupinus luteus, Pisum sativum, Vicia faba, Vicia pannonica, Vicia sativa och Vicia villosa i utsäde av en annan av de berörda arterna ska inte betraktas som en förorening.
f) Föreskrivna högsta viktprocent av frön av en enstaka art ska inte gälla för frön av Poa spp.
g) Inblandning av totalt högst två frön av Avena fatua eller Avena sterilis i ett prov av föreskriven vikt ska inte betraktas som en förorening om ett andra prov med samma vikt är fritt från frön av dessa arter.
h) Förekomst av ett frö av Avena fatua eller Avena sterilis i ett prov med föreskriven vikt ska inte betraktas som en förorening om ett andra prov med den dubbla föreskrivna vikten är fritt från frön av dessa arter.
i) Antalet frön av Avena fatua och Avena sterilis behöver inte fastställas, såvida det inte råder tvivel om huruvida villkoren i kolumn 12 är uppfyllda.
j) Antalet frön av Cuscuta spp. behöver inte fastställas, såvida det inte råder tvivel om huruvida villkoren i kolumn 13 är uppfyllda.
k) Förekomst av ett frö av Cuscuta spp. i ett prov med föreskriven vikt ska inte betraktas som en förorening om ett andra prov med samma vikt är fritt från frön av Cuscuta spp.
l) Provvikten för fastställande av antalet frön av Cuscuta spp. ska vara två gånger den som anges i kolumn 4 i bilaga III för de berörda arterna.
m) Förekomst av ett frö av Cuscuta spp. i ett prov med den dubbla föreskrivna vikten ska inte betraktas som en förorening om ett andra prov med den dubbla föreskrivna vikten är fritt från frön av Cuscuta spp.
n) Antalet frön av Rumex spp., utom av Rumex acetosella och Rumex maritimus, behöver inte fastställas, såvida det inte råder tvivel om huruvida villkoren i kolumn 14 är uppfyllda.
o) Antalet frön av Lupinus spp. av annan färg får inte överstiga
— i bitter lupin
2 %
— i Lupinus spp., utom bitter lupin
1 %
p) Antal bittra frön i sorter av Lupinus spp. får inte överstiga 2,5 %.
3. Förekomsten av skadliga organismer som begränsar utsädets användbarhet ska hållas på så låg nivå som möjligt.
II. BASUTSÄDE
Villkoren i avsnitt I i denna bilaga ska gälla för basutsäde, med beaktande av följande bestämmelser:
1.
Utsäde av Pisum sativum, Brassica napus var. napobrassica, Brassica oleracea convar. acephala och Vicia faba och av de sorter av Poa pratensis som avses i andra delen av tredje meningen i punkt 4 i bilaga I ska överensstämma med följande standarder eller andra villkor: Lägsta sortrenhet ska vara 99,7 %.
Denna lägsta sortrenhet ska huvudsakligen kontrolleras vid fältbesiktningar som utförs under de betingelser som fastställs i bilaga I.
2.
Utsädet ska överensstämma med följande övriga standarder eller villkor:
A.
Tabell:
Art
Högsta tillåtna inblandning av frön av andra växtarter
Andra standarder eller villkor
Totalt
(viktprocent)
Inblandning (antal frön) i ett prov med vikt enligt kolumn 4 i bilaga III
(totalt per kolumn)
Enstaka art
Rumex spp. utom than Rumex acetosella och Rumex maritimus
Elytrigia repens
Alopecurus myosuroides
Melilotus spp.
1
2
3
4
5
6
7
8
Poaceae (Gramineae)
Agrostis canina
0,3
20
1
1
1
(j) Agrostis capillaris
0,3
20
1
1
1
(j) Agrostis gigantea
0,3
20
1
1
1
(j) Agrostis stolonifera
0,3
20
1
1
1
(j) Alopecurus pratensis
0,3
20 (a)
2
5
5
(j) Arrhenatherum elatius
0,3
20 (a)
2
5
5
(i) (j)
Bromus catharticus
0,4
20
5
5
5
(j) Bromus sitchensis
0,4
20
5
5
5
(j) Cynodon dactylon
0,3
20 (a)
1
1
1
(j) Dactylis glomerata
0,3
20 (a)
2
5
5
(j) Festuca arundinacea
0,3
20 (a)
2
5
5
(j) Festuca filiformis
0,3
20 (a)
2
5
5
(j) Festuca ovina
0,3
20 (a)
2
5
5
(j) Festuca pratensis
0,3
20 (a)
2
5
5
(j) Festuca rubra
0,3
20 (a)
2
5
5
(j) Festuca trachyphylla
0,3
20 (a)
2
5
5
(j) ×Festulolium
0,3
20 (a)
2
5
5
(j) Lolium multiflorum
0,3
20 (a)
2
5
5
(j) Lolium perenne
0,3
20 (a)
2
5
5
(j) Lolium × boucheanum
0,3
20 (a)
2
5
5
(j) Phalaris aquatica
0,3
20
2
5
5
(j) Phleum nodosum
0,3
20
2
1
1
(j) Phleum pratense
0,3
20
2
1
1
(j) Poa annua
0,3
20 (b)
1
1
1
(f) (j)
Poa nemoralis
0,3
20 (b)
1
1
1
(f) (j)
Poa palustris
0,3
20 (b)
1
1
1
(f) (j)
Poa pratensis
0,3
20 (b)
1
1
1
(f) (j)
Poa trivialis
0,3
20 (b)
1
1
1
(f) (j)
Trisetum flavescens
0,3
20 (c)
1
1
1
(i) (j)
Fabaceae (Leguminosae)
Galega orientalis
0,3
20
2
0 (e)
(j) Hedysarum coronarium
0,3
20
2
0 (e)
(j) Lotus corniculatus
0,3
20
3
0 (e)
(g) (j)
Lupinus albus
0,3
20
2
0 (d)
(h) (k)
Lupinus angustifolius
0,3
20
2
0 (d)
(h) (k)
Lupinus luteus
0,3
20
2
0 (d)
(h) (k)
Medicago lupulina
0,3
20
5
0 (e)
(j) Medicago sativa
0,3
20
3
0 (e)
(j) Medicago × varia
0,3
20
3
0 (e)
(j) Onobrychis viciifolia
0,3
20
2
0 (d)
Pisum sativum
0,3
20
2
0 (d)
Trifolium alexandrinum
0,3
20
3
0 (e)
(j) Trifolium hybridum
0,3
20
3
0 (e)
(j) Trifolium incarnatum
0,3
20
3
0 (e)
(j) Trifolium pratense
0,3
20
5
0 (e)
(j) Trifolium repens
0,3
20
5
0 (e)
(j) Trifolium resupinatum
0,3
20
3
0 (e)
(j) Trigonella foenum-graecum
0,3
20
2
0 (d)
Vicia faba
0,3
20
2
0 (d)
Vicia pannonica
0,3
20
2
0 (d)
(h) Vicia sativa
0,3
20
2
0 (d)
(h) Vicia villosa
0,3
20
2
0 (d)
(h) Övriga arter
Brassica napus var. napobrassica
0,3
20
2
(j) Brassica oleracea convar. acephala (acephala var. medullosa + var. viridis)
0,3
20
3
(j) Phacelia tanacetifolia
0,3
20
Raphanus sativus var. oleiformis
0,3
20
2
B.
Andra standarder eller villkor som ska gälla enligt hänvisning i tabellen i avsnitt II punkt 2 A i denna bilaga:
a) Inblandning av totalt högst 80 frön av Poa spp. ska inte betraktas som en förorening.
b) Villkoret i kolumn 3 ska inte gälla för frön av Poa spp. Högsta totala inblandning av frön av andra arter av Poa spp. än den som ska undersökas får inte överstiga ett frö i ett prov om 500 frön.
c) Inblandning av totalt högst 20 frön av Poa spp. ska inte betraktas som en förorening.
d) Antalet frön av Melilotus spp. behöver inte fastställas, såvida det inte råder tvivel om huruvida villkoren i kolumn 7 är uppfyllda.
e) Förekomst av ett frö av Melilotus spp. i ett prov med den dubbla föreskrivna vikten ska inte betraktas som en förorening om ett andra prov med den dubbla föreskrivna vikten är fritt från frön av Melilotus spp.
f) Villkor c i avsnitt I punkt 2 i denna bilaga ska inte gälla.
g) Villkor d i avsnitt I punkt 2 i denna bilaga ska inte gälla.
h) Villkor e i avsnitt I punkt 2 i denna bilaga ska inte gälla.
i) Villkor e i avsnitt I punkt 2 i denna bilaga ska inte gälla.
j) Villkor k och m i avsnitt I punkt 2 i denna bilaga ska inte gälla.
k) Antalet bittra frön i sorter av Lupinus spp. får inte överstiga 1 %.
III. HANDELSUTSÄDE
Villkoren i avsnitt I punkterna 2 och 3 i denna bilaga ska gälla för handelsutsäde, dock med beaktande av följande bestämmelser:
1.
Viktprocenten i kolumn 5 och 6 i tabellen i avsnitt I punkt 2 A i denna bilaga ska ökas med en procentenhet.
2.
I Poa annua ska en inblandning med totalt högst 10 viktprocent av frön av andra arter av Poa inte betraktas som en förorening.
3.
I Poa spp. utom Poa annua ska en inblandning med totalt högst 3 viktprocent av frön av andra arter av Poa inte betraktas som en förorening.
4. I Hedysarum coronarium ska en total högsta inblandning med 1 viktprocent av frön av Melilotus spp. inte betraktas som en förorening.
5. Villkor d i avsnitt I punkt 2 i denna bilaga ska inte gälla för Lotus corniculatus.
6. I Lupinus spp.:
a) Lägsta renhetsgrad ska vara 97 viktprocent.
b) Antalet frön av Lupinus spp. av annan färg får inte överstiga
— i bitter lupin
4 %
— i Lupinus spp., utom bitter lupin
2 %
7. I Vicia spp. ska en total högsta inblandning med 6 viktprocent av frön av Vicia pannonica, Vicia villosa eller besläktade odlade arter i en annan berörd art inte betraktas som en förorening.
8. I Vicia pannonica, Vicia sativa och Vicia villosa ska lägsta renhetsgrad vara 97 viktprocent.
”BILAGA III
PARTI- OCH PROVVIKTER
Art
Högsta partivikt
(ton)
Lägsta vikt för prov som tas från ett parti
(gram)
Provvikt för fastställande av antal enligt kolumn 12–14 i bilaga II avsnitt I punkt 2 A och kolumn 3–7 i bilaga II avsnitt II punkt 2 A
(gram)
1
2
3
4
Poaceae (Gramineae)
Agrostis canina
10
50
5
Agrostis capillaris
10
50
5
Agrostis gigantea
10
50
5
Agrostis stolonifera
10
50
5
Alopecurus pratensis
10
100
30
Arrhenatherum elatius
10
200
80
Bromus catharticus
10
200
200
Bromus sitchensis
10
200
200
Cynodon dactylon
10
50
5
Dactylis glomerata
10
100
30
Festuca arundinacea
10
100
50
Festuca filiformis
10
100
30
Festuca ovina
10
100
30
Festuca pratensis
10
100
50
Festuca rubra
10
100
30
Festuca trachyphylla
10
100
30
×Festulolium
10
200
60
Lolium multiflorum
10
200
60
Lolium perenne
10
200
60
Lolium × boucheanum
10
200
60
Phalaris aquatica
10
100
50
Phleum nodosum
10
50
10
Phleum pratense
10
50
10
Poa annua
10
50
10
Poa nemoralis
10
50
5
Poa palustris
10
50
5
Poa pratensis
10
50
5
Poa trivialis
10
50
5
Trisetum flavescens
10
50
5
Fabaceae (Leguminosae)
Galega orientalis
10
250
200
Hedysarum coronarium
— frukt
10
1 000
300
— frö
10
400
120
Lotus corniculatus
10
200
30
Lupinus albus
30
1 000
1 000
Lupinus angustifolius
30
1 000
1 000
Lupinus luteus
30
1 000
1 000
Medicago lupulina
10
300
50
Medicago sativa
10
300
50
Medicago × varia
10
300
50
Onobrychis viciifolia:
— frukt
10
600
600
— frö
10
400
400
Pisum sativum
30
1 000
1 000
Trifolium alexandrinum
10
400
60
Trifolium hybridum
10
200
20
Trifolium incarnatum
10
500
80
Trifolium pratense
10
300
50
Trifolium repens
10
200
20
Trifolium resupinatum
10
200
20
Trigonella foenum-graecum
10
500
450
Vicia faba
30
1 000
1 000
Vicia pannonica
30
1 000
1 000
Vicia sativa
30
1 000
1 000
Vicia villosa
30
1 000
1 000
Övriga arter
Brassica napus var. napobrassica
10
200
100
Brassica oleracea convar. acephala
10
200
100
Phacelia tanacetifolia
10
300
40
Raphanus sativus var. oleiformis
10
300
300
Den högsta vikten för partier får inte överskridas med mer än 5 %.
” DEL B
Bilagorna I, II och III till direktiv 66/402/EEG ska ersättas med följande:
”BILAGA I
VILLKOR SOM SKÖRDEN SKA UPPFYLLA
1. Föregående skörd på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde av den aktuella grödans art och sort, och fältet ska vara tillräckligt fritt från plantor som härrör från den tidigare skörden.
2. Grödan ska överensstämma med följande standarder i fråga om avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering och särskilt i fråga om Sorghum spp. från källor av Sorghum halepense:
Gröda
Minsta avstånd
Phalaris canariensis, Secale cereale utom hybrider:
— för produktion av basutsäde
300 m
— för produktion av certifikatutsäde
250 m
Sorghum spp.
300 m
xTriticosecale, självbefruktande sorter
— för produktion av basutsäde
50 m
— för produktion av certifikatutsäde
20 m
Zea mays
200 m
Dessa avstånd behöver inte iakttas om det finns tillräckligt skydd mot oönskad pollinering.
3. Grödan ska ha tillräcklig sortäkthet och sortrenhet eller, i fråga om grödor av en inavelslinje, tillräcklig äkthet och renhet med avseende på sina egenskaper. Vid produktion av utsäde av hybridsorter ska bestämmelserna ovan även gälla de ingående komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av fertilitet.
I synnerhet ska grödor av Oryza sativa, Phalaris canariensis, Secale cereale utom hybrider, Sorghum spp. och Zea mays överensstämma med följande övriga standarder eller villkor:
A.
Oryza sativa :
Antalet växter som uppenbarligen måste bedömas som vilda eller rödfröiga får inte överstiga
— 0 vid produktion av basutsäde,
— per 50 m2 vid produktion av certifikatutsäde.
B.
Phalaris canariensis, Secale cereale
utom hybrider:
Antalet plantor av den aktuella arten som uppenbarligen utgörs av främmande sort får inte överstiga
— en per 30 m2 vid produktion av basutsäde,
— en per 10 m2 vid produktion av certifikatutsäde.
C.
Sorghum
spp.
a) Antalet plantor av andra sorghumarter än den odlade arten eller plantor som uppenbarligen utgörs av främmande art eller avvikande typ i förhållande till den inavlade linjen eller komponenten får inte överstiga
aa)
för produktion av basutsäde
i) vid blomning: 0,1 %,
ii) vid mognad: 0,1 %.
bb)
för produktion av certifikatutsäde
i) plantor av hankomponenten som har spridit pollen medan plantor av honkomponenten hade receptiva pistillmärken: 0,1 %,
ii) plantor av honkomponenten
— vid blomning: 0,3 %,
— vid mognad: 0,1 %.
b) Följande övriga standarder eller villkor ska uppfyllas vid produktion av utsäde av hybridsorter:
aa)
Tillräckligt med pollen ska spridas av hankomponentplantorna medan honkomponentplantorna har receptiva pistillmärken.
bb)
Om honkomponentplantorna har receptiva pistillmärken får andelen plantor av den komponenten som har spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,1 %.
c) Grödor av populationssorter eller syntetiska sorter av Sorghum spp. ska överensstämma med följande standarder: antalet plantor av den aktuella grödans art som uppenbarligen inte har sortäkthet får inte överstiga
— en per 30 m2 vid produktion av basutsäde,
— en per 10 m2 vid produktion av certifikatutsäde.
D.
Zea mays :
a) Antalet plantor som uppenbarligen utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till sorten för den inavlade linjen eller komponenten får inte överstiga följande värden:
aa)
Vid produktion av basutsäde,
i) inavlade linjer: 0,1 %,
ii) enkla hybrider, enskilda komponenter: 0,1 %,
iii) populationssorter: 0,5 %.
bb)
Vid produktion av certifikatutsäde,
i) komponenter till hybridsorter,
— inavlade linjer: 0,2 %,
— enkla hybrider: 0,2 %,
— populationssorter: 1,0 %,
ii) populationssorter: 1,0 %.
b) Följande övriga standarder eller villkor ska uppfyllas vid produktion av utsäde av hybridsorter:
aa)
Hankomponentplantorna ska sprida tillräckligt med pollen under honkomponentplantornas blomning.
bb)
Hansterilitet ska genomföras där så är lämpligt.
cc)
I de fall då 5 % eller mer av honplantorna har receptiva pistillmärken får antalet honplantor som har gett ifrån sig pollen eller som ger ifrån sig pollen inte överstiga
— 1 % vid någon officiell fältbesiktning, och
— 2 % vid samtliga officiella fältbesiktningar.
Plantor anses ha gett ifrån sig pollen eller ge ifrån sig pollen när ståndarknapparna har kommit fram ur skärmfjällen på 50 mm eller mer av vippans mittaxel eller sidor och har gett ifrån sig eller ger ifrån sig pollen.
4. Hybrider av Secale cereale
a) Grödan ska överensstämma med följande standarder i fråga om avstånden till angränsande pollenkällor som kan medföra oönskad främmande pollinering:
Gröda
Minsta avstånd
— för produktion av basutsäde
— om hansterilitet används
1 000 m
— om hansterilitet inte används
600 m
— för produktion av certifikatutsäde
500 m
b) Grödan ska ha tillräcklig äkthet och renhet i fråga om plantornas egenskaper, även hansterilitet. Grödan ska särskilt överensstämma med följande övriga standarder eller villkor:
i) Antalet plantor av grödans art som uppenbarligen måste bedömas som icke komponentäkta får inte överstiga
— en per 30 m2 vid produktion av basutsäde,
— en per 10 m2 vid produktion av certifikatutsäde, vilket vid officiella fältbesiktningar endast ska gälla honkomponenten.
ii) I fråga om basutsäde ska, om hansterilitet används, de hansterila plantornas sterilitetsgrad vara minst 98 %.
c) Där det är ändamålsenligt ska certifikatutsäde produceras genom blandad odling av en hansteril honkomponent med en hankomponent som återställer hanfertiliteten.
5. Grödor avsedda för produktion av certifikatutsäde av hybrider av Avena nuda, Avena sativa, Avena strigosa, Hordeum vulgare, Oryza sativa, Triticum aestivum, Triticum durum, Triticum spelta och självbefruktande ×Triticosecale.
a) Grödan ska överensstämma med följande standarder i fråga om avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad främmande pollinering:
— Avståndet mellan honkomponenten och alla andra sorter av samma art utom en gröda av hankomponenten ska minst vara 25 m.
— Detta avstånd behöver inte iakttas om det finns tillräckligt skydd mot oönskad främmande pollinering.
b) Grödan ska ha tillräcklig äkthet och renhet i fråga om komponenternas egenskaper. Om utsädet produceras med hjälp av en kemisk hybridiseringsagent ska grödan särskilt överensstämma med följande övriga standarder eller villkor:
i) Lägsta sortrenhet för varje komponent ska vara
— Avena nuda, Avena sativa, Avena strigosa, Hordeum vulgare, Oryza sativa, Triticum aestivum, Triticum durum och Triticum spelta: 99,7 %,
— jälvbefruktande xTriticosecale: 99,0 %.
ii) Hybriditeten ska vara minst 95 %. Andelen hybriditet ska undersökas i enlighet med gällande internationella metoder, i den utsträckning sådana metoder finns. Om hybriditeten bestäms under utsädesanalysen före certifiering behöver den inte fastställas under fältbesiktning.
6. Förekomsten av skadliga organismer, särskilt Ustilaginaceae, som försämrar utsädets användbarhet ska hållas på lägsta möjliga nivå.
7. Överensstämmelse med de ovannämnda standarderna eller andra villkor ska, vad beträffar basutsäde, undersökas vid officiella fältbesiktningar och, vad beträffar certifikatutsäde, undersökas antingen vid officiella fältbesiktningar eller vid besiktningar som utförs under officiell övervakning.
Dessa fältbesiktningar ska utföras i enlighet med följande villkor:
A.
Grödan ska vara i sådant skick och i ett sådant utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig.
B.
Antalet fältbesiktningar ska vara minst
a) för Avena nuda, Avena sativa, Avena strigosa, Hordeum vulgare, Oryza sativa, Phalaris canariensis, ×Triticosecale, Triticum aestivum, Triticum durum, Triticum spelta och Secale cereale: en.
b) för Sorghum spp. och Zea mays under blomningssäsongen:
aa)
populationssorter: en,
bb)
för inavlade linjer eller hybrider: tre.
När den aktuella skörden följer på en skörd av Sorghum spp. och Zea mays från föregående år eller innevarande år ska minst en särskild fältbesiktning utföras för att kontrollera att bestämmelserna i stycke 1 i denna bilaga är uppfyllda.
C.
Fältavsnittens storlek, antal och fördelning på det fält som ska besiktigas för att kontrollera att bestämmelserna i denna bilaga är uppfyllda ska fastställas i enlighet med lämpliga metoder.
”BILAGA II
VILLKOR SOM UTSÄDET SKA UPPFYLLA
1. Grödan ska ha tillräcklig sortäkthet och sortrenhet eller, i fråga om grödor av en inavelslinje, tillräcklig äkthet och renhet med avseende på sina egenskaper. För utsäde av hybridsorter ska de ovannämnda bestämmelserna även tillämpas på komponenternas egenskaper.
I synnerhet ska utsäde av nedan angivna arter överensstämma med följande övriga standarder eller villkor:
A.
Avena nuda, Avena sativa, Avena strigosa, Hordeum vulgare, Oryza sativa, Triticum aestivum, Triticum durum, Triticum spelta med undantag av hybrider i varje enskilt fall:
Kategori
Lägsta sortrenhet
(%)
Basutsäde
99,9
Certifikatutsäde, första generationen
99,7
Certifikatutsäde, andra generationen
99,0
Denna lägsta sortrenhet ska huvudsakligen kontrolleras vid fältbesiktningar som utförs under de betingelser som fastställs i bilaga I.
B.
Självbefruktande sorter av xTriticosecale utom hybrider:
Kategori
Lägsta sortrenhet
(%)
Basutsäde
99,7
Certifikatutsäde, första generationen
99,0
Certifikatutsäde, andra generationen
98,0
Denna lägsta sortrenhet ska huvudsakligen kontrolleras vid fältbesiktningar som utförs under de betingelser som fastställs i bilaga I.
C.
Hybrider av Avena nuda, Avena sativa, Avena strigosa, Hordeum vulgare, Oryza sativa, Triticum aestivum, Triticum durum, Triticum spelta, och självbefruktande xTriticosecale:
Sortrenheten för utsäde i kategorin certifikatutsäde ska vara minst 90 %. Den ska kontrolleras vid officiell efterkontroll som utförs på ett lämpligt antal prov.
D.
Sorghum
spp. och
Zea mays :
I de fall då en hansteril honplanta och en hanplanta som inte återställer hanfertilitet har använts för produktion av certifikatutsäde av hybridsorter ska utsädet produceras
— antingen genom blandning av utsädespartier i för sorten lämpliga proportioner när, å ena sidan, en hansteril honplanta har använts och när, å andra sidan, en hanfertil honplanta har använts,
— eller genom odling av den hansterila honplantan och den hanfertila honplantan i för sorten lämpliga proportioner. Plantornas inbördes förhållande ska kontrolleras genom fältbesiktningar som utförs under de betingelser som fastställs i bilaga I.
E.
Hybrider av Secale cereale:
Utsäde får endast certifieras som certifikatutsäde om vederbörlig hänsyn tagits till resultaten av en officiell efterkontroll, som bygger på officiellt tagna prover av basutsäde som tagits under odlingssäsongen för det utsäde som anmälts för certifiering som certifikatutsäde, för att kontrollera om basutsädet uppfyller de krav för basutsäde som fastställs i detta direktiv i fråga om äkthet och renhet hos plantornas egenskaper, även hansterilitet.
2. Utsädet ska överensstämma med följande övriga standarder eller villkor med avseende på grobarhet, analytisk renhetsgrad och inblandning av frön av andra växtarter:
A.
Tabell:
Art och kategori
Lägsta grobarhet
(% av rent frö)
Lägsta renhetsgrad
(viktprocent)
Högsta tillåtna inblandning (antal frön) av andra växtarter, inklusive röda frön av Oryza sativa i ett prov med vikt enligt kolumn 4 i bilaga III
(totalt per kolumn)
Andra växtarter (a)
Röda frön av Oryza sativa
Andra arter av stråsäd
Andra växter än stråsäd
Avena fatua, Avena sterilis, Lolium temulentum
Raphanus raphanistrum, Agrostemma githago
Panicum spp.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Avena sativa, Avena strigosa, Hordeum vulgare, Triticum aestivum, Triticum durum, Triticum spelta:
— basutsäde
85
99
4
1 (b)
3
0 (c)
1
— certifikatutsäde, första och andra generationen
85 (d)
98
10
7
7
0 (c)
3
Avena nuda:
— basutsäde
75
99
4
1 (b)
3
0 (c)
1
— certifikatutsäde, första och andra generationen
75 (d)
98
10
7
7
0 (c)
3
Oryza sativa:
— basutsäde
80
98
4
1
1
— certifikatutsäde, första generationen
80
98
10
3
3
— certifikatutsäde, andra generationen
80
98
15
5
3
Secale cereale:
— basutsäde
85
98
4
1 (b)
3
0 (c)
1
— certifikatutsäde
85
98
10
7
7
0 (c)
3
Phalaris canariensis:
— basutsäde
75
98
4
1 (b)
0 (c)
— certifikatutsäde
75
98
10
5
0 (c)
Sorghum spp.
80
98
0
xTriticosecale:
— basutsäde
80
98
4
1 (b)
3
0 (c)
1
— certifikatutsäde, första och andra generationen
80
98
10
7
7
0 (c)
3
Zea mays
90
98
0
B.
Andra standarder eller villkor som ska gälla där hänvisning görs till dem i tabellen i punkt 2 A i denna bilaga:
a) Den högsta tillåtna inblandning av frön som anges i kolumn 4 gäller också för frön av arterna i kolumn 5–10.
b) Ett andra frö ska inte betraktas som en förorening om ett andra prov med samma vikt är fritt från frön av andra arter av stråsäd.
c) Förekomst av ett frö av Avena fatua, Avena sterilis eller Lolium temulentum i ett prov med föreskriven vikt ska inte betraktas som en förorening om ett andra prov med samma vikt är fritt från frön av dessa arter.
d) För sorter av Hordeum vulgare (naket korn) sänks lägsta grobarhet till 75 % av rent frö. Den officiella etiketten ska bära påskriften ”lägsta grobarhet 75 %”.
3. Förekomsten av skadliga organismer som begränsar utsädets användbarhet ska hållas på så låg nivå som möjligt.
Utsädet ska särskilt överensstämma med följande standarder i fråga om Claviceps purpurea (högsta antal av sklerotier eller fragment därav i ett prov med den vikt som specificeras i kolumn 3 i bilaga III).
Kategori
Claviceps purpurea
Stråsäd utom hybrider av Secale cereale:
— basutsäde
1
— certifikatutsäde
3
Hybrider av Secale cereale:
— basutsäde
1
— certifikatutsäde
4 (*1)
”BILAGA III
PARTI- OCH PROVVIKTER
Art
Högsta partivikt
(ton)
Lägsta vikt för prov som tas från ett parti
(gram)
Provvikt för fastställande av antal enligt kolumn 4–10 i bilaga II punkt 2 A och bilaga II punkt 3
(gram)
1
2
3
4
Avena nuda, Avena sativa, Avena strigosa, Hordeum vulgare, Triticum aestivum, Triticum durum, Triticum spelta, Secale cereale, ×Triticosecale
30
1 000
500
Phalaris canariensis
10
400
200
Oryza sativa
30
500
500
Sorghum bicolor, Sorghum bicolor x Sorghum sudanense
30
1 000
900
Sorghum sudanense
10
1 000
900
Zea mays, av inavlade linjer
40
250
250
Zea mays, basutsäde, utom av inavlade linjer, certifikatutsäde
40
1 000
1 000
Den högsta vikten för partier får inte överskridas med mer än 5 %.
” DEL C
Bilagorna II och III till direktiv 2002/55/EG ska ändras på följande sätt:
1)
I punkt 3 i bilaga II ska följande led läggas till:
”c)
Andra standarder eller villkor som ska gälla där hänvisning görs till dem i tabellen i led a:
För sorter av Zea mays (sockermajs – supersöta typer) sänks lägsta grobarhet till 80 % av rent frö. Den officiella etiketten eller leverantörens etikett ska, där så är lämpligt, bära påskriften ’lägsta grobarhet 80 %’.”
2)
Punkt 1 a och b i bilaga III ska ersättas med följande:
”a)
Frön från Phaseolus coccineus, Phaseolus vulgaris, Pisum sativum och Vicia faba – 30 ton.
b) Frön som är lika stora eller större än ett vetekorn och inte tillhör arterna Phaseolus coccineus, Phaseolus vulgaris, Pisum sativum och Vicia faba – 20 ton.”
DEL D
Bilagorna I, II och III till direktiv 2002/57/EG ska ersättas med följande:
”BILAGA I
VILLKOR SOM SKÖRDEN SKA UPPFYLLA
1. Föregående gröda på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde av den aktuella grödans art och sort, och fältet ska vara tillräckligt fritt från plantor som härstammar från den tidigare grödan.
När det gäller hybrider av Brassica napus ska grödan odlas på mark för vilken det har förflutit minst fem år sedan växter av Brassicaceae (Cruciferae) senast odlades där.
2. Grödan ska överensstämma med följande standarder i fråga om avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad främmande pollinering:
Gröda
Minsta avstånd
Brassica spp. utom Brassica napus, Cannabis sativa utom sambyggande Cannabis sativa, Carthamus tinctorius, Carum carvi, Gossypium spp. spp. utom hybrider av Gossypium hirsutum och/eller Gossypium barbadense, Sinapis alba:
— för produktion av basutsäde
400 m
— för produktion av certifikatutsäde
200 m
Brassica napus:
— för produktion av basutsäde av andra sorter än hybrider
200 m
— för produktion av basutsäde av hybrider
500 m
— för produktion av certifikatutsäde av andra sorter än hybrider
100 m
— för produktion av certifikatutsäde av hybrider
300 m
Cannabis sativa, sambyggande Cannabis sativa:
— för produktion av basutsäde
5 000 m
— för produktion av certifikatutsäde
1 000 m
Helianthus annuus:
— för produktion av basutsäde av hybrider
1 500 m
— för produktion av basutsäde av andra sorter än hybrider
750 m
— för produktion av certifikatutsäde
500 m
Gossypium hirsutum och/eller Gossypium barbadense:
— för produktion av basutsäde av föräldralinjer av Gossypium hirsutum
100 m
— för produktion av basutsäde av föräldralinjer av Gossypium barbadense
200 m
— för produktion av certifikatutsäde av andra sorter än hybrider samt intraspecifika hybrider av Gossypium hirsutum producerade utan cytoplasmatisk hansterilitet (CMS)
30 m
— för produktion av certifikatutsäde av intraspecifika hybrider av Gossypium hirsutum producerade med CMS
800 m
— för produktion av certifikatutsäde av andra sorter än hybrider samt intraspecifika hybrider av Gossypium barbadense producerade utan CMS
150 m
— för produktion av certifikatutsäde av intraspecifika hybrider av Gossypium barbadense producerade med CMS
800 m
— för produktion av basutsäde av stabila interspecifika hybrider av Gossypium hirsutum och Gossypium barbadense,
200 m
— för produktion av certifikatutsäde av stabila interspecifika hybrider av Gossypium hirsutum och Gossypium barbadense samt hybrider producerade utan CMS
150 m
— för produktion av certifikatutsäde av hybrider av Gossypium hirsutum och Gossypium barbadense producerade med CMS
800 m
Dessa avstånd behöver inte iakttas om det finns tillräckligt skydd mot oönskad pollinering.
3. Grödan ska ha tillräcklig sortäkthet och sortrenhet eller, i fråga om grödor av en inavelslinje, tillräcklig äkthet och renhet med avseende på sina egenskaper.
Vid produktion av utsäde av hybridsorter ska de ovannämnda bestämmelserna även tillämpas på komponenternas egenskaper, även hansterilitet och återställande av fertilitet.
I synnerhet ska grödor av Brassica juncea, Brassica nigra, Cannabis sativa, Carthamus tinctorius, Carum carvi, Gossypium spp. och hybrider av Helianthus annuus och Brassica napus överensstämma med följande övriga standarder eller villkor:
A.
Brassica juncea, Brassica nigra, Cannabis sativa, Carthamus tinctorius, Carum carvi och Gossypium spp. utom hybrider:
Antalet plantor av grödan som uppenbart utgörs av främmande sort får inte överstiga
— en per 30 m2 vid produktion av basutsäde,
— en per 10 m2 vid produktion av certifikatutsäde.
B.
Hybrider av Helianthus annuus:
a) Antalet plantor som uppenbart utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till inavelslinjen eller komponenten får inte överstiga
aa)
vid produktion av basutsäde:
i) inavelslinjer
0,2 %
ii) enkelhybrider:
— hanförälder, plantor från vilka pollen har spritts medan 2 % eller mer av honplantorna har blommor som är receptiva
0,2 %
— honförälder
0,5 %
bb)
vid produktion av certifikatutsäde:
— hankomponent, plantor från vilka pollen har spritts medan 5 % eller mer av honplantorna har blommor som är receptiva
0,5 %
— honkomponent
1,0 %
b) Följande övriga standarder eller villkor ska uppfyllas vid produktion av utsäde av hybridsorter:
aa)
Hankomponentplantorna ska sprida tillräckligt med pollen under honkomponentplantornas blomning.
bb)
Då honkomponentplantorna har receptiva pistillmärken ska antalet honkomponentplantor som har spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,5 %.
cc)
Vid produktion av basutsäde får antalet honkomponentplantor som uppenbarligen utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till komponenten och som har spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,5 %.
dd)
Om det villkor som fastställs i avsnitt I punkt 2 i bilaga II inte kan uppfyllas ska i stället följande villkor uppfyllas: En hansteril komponent ska användas för att producera certifikatutsäde med användning av en hankomponent som innehåller en särskild återställande linje eller linjer så att åtminstone en tredjedel av de växter som odlas av den uppkomna hybriden producerar pollen som i alla avseenden kan bedömas som normalt.
C.
Hybrider av Brassica napus, som framställts med användning av hansterilitet:
a) Antalet plantor som uppenbart utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till inavelslinjen eller komponenten får inte överstiga
aa) för produktion av basutsäde
i) inavelslinjer
0,1 %
ii) enkelhybrider
— hankomponent
0,1 %
— honkomponent
0,2 %
bb) för produktion av certifikatutsäde
— hankomponent
0,3 %
— honkomponent
1,0 %
b) Hansteriliteten ska vara åtminstone 99 % för produktion av basutsäde och 98 % för produktion av certifikatutsäde. Graden av hansterilitet ska bedömas genom undersökning av frånvaron av fertila ståndarknappar hos blommorna.
D.
Hybrider av Gossypium hirsutum och Gossypium barbadense:
a) I gröda avsedd för produktion av basutsäde av föräldralinjer av Gossypium hirsutum och Gossypium barbadense ska den lägsta sortrenheten av både de hanliga och de honliga föräldralinjerna vara 99,8 %, när fem procent eller mera av de fröbärande plantorna har pollenreceptiva blommor. Graden av hansterilitet hos den fröbärande föräldralinjen ska fastställas genom undersökning av blommorna med avseende på frekvensen av sterila ståndarknapppar och får inte vara mindre än 99,9 %.
b) I gröda avsedd för produktion av certifikatutsäde av hybridsorter av Gossypium hirsutum och Gossypium barbadense ska den lägsta tillåtna sorterenheten hos både den fröbärande föräldralinjen och den pollinerande föräldralinjen vara 99,5 %, när minst fem procent av de fröbärande plantorna har pollenreceptiva blommor. Graden av hansterilitet hos den fröbärande föräldralinjen ska fastställas genom undersökning av blommorna med avseende på frekvensen av sterila ståndarknappar och ska inte vara mindre än 99,7 %.
4. Förekomsten av skadliga organismer som begränsar utsädets användbarhet ska hållas på så låg nivå som möjligt. Vad beträffar Glycine max gäller detta villkor särskilt för organismerna Pseudomonas syringae pv. glycinea, Diaporthe phaseolorum var. caulivora och var. sojae, Phialophora gregata och Phytophthora megasperma f.sp. glycinea.
5. Överensstämmelse med de ovannämnda standarderna eller av andra villkor ska, vad beträffar basutsäde, undersökas vid officiella fältbesiktningar och, vad beträffar certifikatutsäde, undersökas antingen vid officiella fältbesiktningar eller vid besiktningar som utförs under officiell övervakning. Dessa fältbesiktningar ska utföras i enlighet med följande villkor:
A.
Grödan ska vara i sådant skick och i ett sådant utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig.
B.
När det gäller andra grödor än hybrider av Helianthus annuus, Brassica napus, Gossypium hirsutum och Gossypium barbadense ska minst en besiktning utföras.
I fråga om hybrider av Helianthus annuus ska minst två besiktningar utföras.
När det gäller hybrider av Brassica napus ska minst tre besiktningar utföras: den första före blomningen, den andra i början av blomningen och den tredje i slutet av blomningen.
När det gäller hybrider av Gossypium hirsutum och/eller Gossypium barbadense ska minst tre besiktningar utföras: den första i början av blomningen, den andra innan blomningen är över och den tredje i slutet av blomningen sedan de pollinerande föräldraplantorna avlägsnats, om tillämpligt.
C.
Fältavsnittens storlek, antal och fördelning på det fält som ska besiktigas för att kontrollera att bestämmelserna i denna bilaga är uppfyllda ska fastställas i enlighet med lämpliga metoder.
”BILAGA II
VILLKOR SOM UTSÄDET SKA UPPFYLLA
I. BAS- OCH CERTIFIKATUTSÄDE
1. Utsädet ska ha tillräcklig sortäkthet och sortrenhet. I synnerhet ska utsäde av nedan angivna arter överensstämma med följande övriga standarder eller villkor:
Art och kategori
Lägsta sortrenhet
(%)
Arachis hypogaea:
— basutsäde
99,7
— certifikatutsäde
99,5
Brassica napus utom hybrider, utom sorter som endast ska användas för foderändamål, Brassica rapa, utom sorter som endast ska användas för foderändamål:
— basutsäde
99,9
— certifikatutsäde
99,7
Brassica napus spp. utom hybrider, sorter som endast ska användas för foderändamål, Brassica rapa, sorter som endast ska användas för foderändamål, , Helianthus annuus, utom hybridsorter och deras komponenter, Sinapis alba:
— basutsäde
99,7
— certifikatutsäde
99,0
Glycine max:
— basutsäde
99,5
— certifikatutsäde
99,0
Linum usitatissimum:
— basutsäde
99,7
— certifikatutsäde, första generationen
98,0
— certifikatutsäde, andra och tredje generationen
97,5
Papaver somniferum:
— basutsäde
99,0
— certifikatutsäde
98,0
Denna lägsta sortrenhet ska huvudsakligen kontrolleras vid fältbesiktningar som utförs under de betingelser som fastställs i bilaga I.
2. När det gäller hybrider av Brassica napus som framställts med användning av hansterilitet ska utsädet uppfylla de villkor eller standarder som anges i a–d.
a) Utsädet ska ha tillräcklig äkthet och renhet i fråga om komponenternas sortegenskaper, även hansterilitet eller återställande av fertilitet.
b) Lägsta sortrenhet i utsädet ska vara
— basutsäde, honkomponent
99,0 %
— basutsäde, hankomponent
99,9 %
— certifikatutsäde
90,0 %
c) Utsäde får endast certifieras som certifikatutsäde om basutsädet officiellt har kontrollerats på officiellt uttagna provytor under odlingssäsongen för detta utsäde och därvid har visat sig uppfylla de krav för basutsäde som har fastställts i fråga om äkthet med avseende på komponenternas egenskaper, även hansterilitet, och de standarder för basutsäde som har fastställts i fråga om lägsta grad av sortrenhet som anges i b.
När det gäller basutsäde av hybrider får sortrenheten fastställas genom lämpliga biokemiska metoder.
d) Överensstämmelsen med de standarder för lägsta sortrenhet som fastställs i tabellen i b avseende certifikatutsäde av hybrider ska kontrolleras genom officiella efterkontroller på lämpliga stickprovsandelar. Lämpliga biokemiska metoder får användas.
3. Om det villkor som fastställs i punkt 3 B b dd i bilaga I inte kan uppfyllas ska i stället följande villkor uppfyllas: Om en honlig hansteril komponent och en hanlig komponent som inte återställer hanlig fertilitet har använts vid produktion av certifikatutsäde av hybrider av Helianthus annuus ska det utsäde som produceras av den hansterila föräldern blandas med utsäde från den fullständigt fertila föräldern. Förhållandet mellan utsädet från den hansterila föräldern och det från den hanfertila får inte överstiga två till ett.
4. Utsädet ska uppfylla följande övriga standarder eller villkor med avseende på grobarhet, analytisk renhetsgrad och inblandning av frön av andra växtarter, inklusive arter av Orobanche spp.:
A.
Tabell:
Art och kategori
Lägsta grobarhet
(% av rent frö)
Analytisk renhetsgrad
Högst tillåtna antal frön av andra växtarter i ett prov med vikt enligt kolumn 4 i bilaga III
(totalt per kolumn)
Villkor avseende inblandning av frön av Orobanche
Lägsta analytiska renhetsgrad
(viktprocent)
Högsta inblandning av frö av andra växtarter
(viktprocent)
Andra växtarter (a)
Avena fatua, Avena sterilis
Cuscuta spp.
Raphanus raphanistrum
Rumex spp. utom Rumex acetosella
Alopecurus myosuroides
Lolium remotum
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Arachis hypogaea
70
99
— 5
0
0 (c)
Brassica spp.
— basutsäde
85
98
0,3
— 0
0 (c) (d)
10
2
— certifikatutsäde
85
98
0,3
— 0
0 (c) (d)
10
5
Cannabis sativa
75
98
— 30 (b)
0
0 (c)
(e) Carthamus tinctorius
75
98
— 5
0
0 (c)
(e) Carum carvi
70
97
— 25 (b)
0
0 (c) (d)
10
3
Glycine max
80
98
— 5
0
0 (c)
Gossypium spp.
80
98
— 15
0
0 (c)
Helianthus annuus
85
98
— 5
0
0 (c)
Linum usitatissimum:
— lin
92
99
— 15
0
0 (c) (d)
4
2
— linfrö
85
99
— 15
0
0 (c) (d)
4
2
Papaver somniferum
80
98
— 25 (b)
0
0 (c) (d)
Sinapis alba:
— basutsäde
85
98
0,3
— 0
0 (c) (d)
10
2
— certifikatutsäde
85
98
0,3
— 0
0 (c) (d)
10
5
B.
Andra standarder eller villkor som ska gälla enligt hänvisning i tabellen i avsnitt I punkt 4 A i denna bilaga:
a) Högsta tillåtna inblandning av frön enligt kolumn 5 omfattar även frön av arterna i kolumnerna 6–11.
b) Den totala inblandningen av frön av andra växtarter behöver inte fastställas, såvida det inte råder tvivel om huruvida villkoren i kolumn 5 är uppfyllda.
c) Antalet frön av Cuscuta spp. behöver inte fastställas, såvida det inte råder tvivel om huruvida villkoren i kolumn 7 är uppfyllda.
d) Förekomst av ett frö av Cuscuta spp. i ett prov med föreskriven vikt ska inte betraktas som en förorening om ett andra prov med samma vikt är fritt från frön av Cuscuta spp.
e) Utsädet ska vara fritt från Orobanche spp. Dock ska förekomst av ett frö av Orobanche spp. i ett prov om 100 gram inte betraktas som en förorening om ett andra prov om 200 gram är fritt från frön av Orobanche spp.
5. Förekomsten av skadliga organismer som begränsar utsädets användbarhet ska hållas på så låg nivå som möjligt. Utsädet ska särskilt överensstämma med följande övriga standarder eller villkor:
A.
Tabell:
Art
Skadliga organismer
Högsta tillåtna antal frön som är infekterade av skadliga organismer
(totalt per kolumn)
Sclerotinia sclerotiorum (högsta tillåtna antal sklerotier eller fragment därav i ett prov med vikt enligt bilaga III, kolumn 4)
Botrytis spp.
Alternaria linicola, Phoma exigua var. linicola, Colletotrichum linicola, Fusarium spp.
Platyedra gossypiella
1
2
3
4
5
Brassica napus
10 (b)
Brassica rapa
5 (b)
Cannabis sativa
5
Gossypium spp.
1
Helianthus annuus
5
10 (b)
Linum usitatissimum
5
5 (a)
Sinapis alba
5 (b)
B.
Andra standarder eller villkor som ska gälla enligt hänvisning i tabellen i avsnitt I punkt 5 A i denna bilaga:
a) I Linum usitatissimum – lin, högsta tillåtna antal frön som är infekterade med Phoma exigua var. linicola får inte överstiga 1 %.
b) Antalet sklerotier eller fragment därav av Sclerotinia sclerotiorum behöver inte fastställas såvida det inte råder tvivel om huruvida villkoren i kolumn 5 i denna tabell är uppfyllda.
C.
Särskilda standarder eller andra villkor för Glycine max:
a) Vad beträffar Pseudomonas syringae pv. glycinea får högst fyra delprov i ett prov om minst 5 000 frön per parti, uppdelat i fem delprover, vara infekterade med nämnda organism.
Om misstänkta kolonier identifieras i samtliga fem delprov får ovannämnda standarder eller villkor bekräftas genom lämpliga biokemiska undersökningar av isolat på lämpligt medium av misstänkta kolonier från varje delprov.
b) Vad beträffar Diaporthe phaseolorum var. phaseolorum får antalet infekterade frön inte överstiga 15 %.
c) Andelen avfall, definierat i enlighet med gällande internationella undersökningsmetoder, får inte överstiga 0,3 % av vikten.
I enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 25.2 får medlemsstaterna ges tillstånd att avstå från att utföra undersökning avseende ovannämnda särskilda standarder eller andra villkor, såvida det inte på grundval av tidigare erfarenheter råder tvivel om huruvida dessa standarder eller villkor är uppfyllda.
II. HANDELSUTSÄDE
Med undantag för avsnitt 1 ska villkoren i punkt I i bilaga II gälla för handelsutsäde.
”BILAGA III
PARTI- OCH PROVVIKTER
Art
Högsta partivikt
(ton)
Lägsta vikt för prov som tas från ett parti
(gram)
Provvikt för fastställande av antal enligt kolumnerna 5–11 i bilaga II avsnitt I punkt 4 A och kolumn 5 i bilaga II avsnitt I punkt 5 A
(gram)
1
2
3
4
Arachis hypogaea
30
1 000
1 000
Brassica juncea
10
100
40
Brassica napus
10
200
100
Brassica nigra
10
100
40
Brassica rapa
10
200
70
Cannabis sativa
10
600
600
Carthamus tinctorius
25
900
900
Carum carvi
10
200
80
Glycine max
30
1 000
1 000
Gossypium spp.
25
1 000
1 000
Helianthus annuus
25
1 000
1 000
Linum usitatissimum
10
300
150
Papaver somniferum
10
50
10
Sinapis alba
10
400
200
Den högsta vikten för partier får inte överskridas med mer än 5 %.
”
(*1) Om det i ett prov med föreskriven vikt finns fem sklerotier eller fragment därav ska detta prov ändå anses överensstämma med standarderna om ett andra prov med samma vikt inte innehåller mer än fyra sklerotier eller fragment därav.