EU-rätt · Förordning · CELEX 32009R0597
Artikel 10 i förordning (EG) nr 597/2009 upphört att gälla
Inledande av förfaranden
EU-rätten
Artikelns text
1. Med undantag för punkt 8 ska en undersökning för att fastställa förekomst, grad och effekt av en påstådd subvention inledas när en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning som inte är juridisk person på gemenskapsindustrins vägnar gör en skriftlig framställning.
Framställningen kan göras till kommissionen eller en medlemsstat som ska vidarebefordra den till kommissionen. Kommissionen ska sända medlemsstaterna en kopia av varje framställning den tar emot. Framställningen ska anses gjord den första arbetsdagen efter det att den översändes till kommissionen med rekommenderat brev eller efter det att kommissionen skriftligen erkänt sig ha mottagit det.
Om en medlemsstat utan att en framställning har gjorts förfogar över tillräckliga bevis för en subvention och en därav följande skada för gemenskapsindustrin ska den omedelbart översända dessa bevis till kommissionen.
2. En framställning enligt punkt 1 ska innehålla tillräckliga bevis om förekomsten av en utjämningsbar subvention (och, om möjligt, om dess belopp), skada och orsakssamband mellan den påstått subventionerade importen och den påstådda skadan. Framställningen ska innehålla sådana uppgifter som rimligen är tillgängliga för klaganden och som rör följande förhållanden:
a) Klagandens identitet och en beskrivning av volymen och värdet på klagandens tillverkning inom gemenskapen av den likadana produkten. Om en skriftlig framställning görs för gemenskapsindustrins räkning ska i framställningen anges den industri för vars räkning den görs med hjälp av den förteckning över samtliga kända gemenskapsproducenter av den likadana produkten (eller sammanslutningar av gemenskapsproducenter av den likadana produkten), och, i möjligaste mån, uppgift om hur stor del av volymen och värdet på gemenskapens tillverkning av den likadana produkten som dessa producenter står för.
b) En fullständig beskrivning av den produkt som påstås vara subventionerad, namnen på ursprungs- eller exportlandet/länderna, varje känd exportörs eller utländsk producents identitet samt en förteckning över kända importörer av produkten i fråga.
c) Bevis angående förekomsten, omfattningen och arten av subventionen i fråga samt bevis för att den är utjämningsbar.
d) Uppgifter om hur volymen av den påstått subventionerade importen har utvecklats, denna imports inverkan på priset för den likadana produkten på gemenskapsmarknaden och dess påverkan på gemenskapsindustrin, enligt vad som framgår av relevanta faktorer och förhållanden som påverkar tillståndet inom denna bransch, t.ex. de som räknas upp i artikel 8.2 och 8.4.
3. Kommissionen ska i möjligaste mån pröva riktigheten och tillförlitligheten hos de bevis som framläggs i framställningen för att fastställa om den är tillräcklig för att motivera att en undersökning inleds.
4. En undersökning kan inledas för att avgöra om de påstådda subventionerna är selektiva enligt artikel 4.2 och 4.3.
5. En undersökning kan även inledas angående åtgärder av det slag som räknas upp i bilaga IV, i den mån de inrymmer ett inslag av subvention i enlighet med artikel 3, i syfte att fastställa huruvida åtgärderna i fråga helt och hållet överensstämmer med bestämmelserna i den bilagan.
6. En undersökning enligt punkt 1 ska endast inledas om det, på grundval av en granskning av i vilken grad gemenskapsproducenter av en likadan produkt stöder eller motsätter sig framställningen, konstaterar att framställningen har gjorts av gemenskapsindustrin eller på dess vägnar. Framställningen ska anses gjord av gemenskapsindustrin eller på dess vägnar om den stöds av gemenskapsproducenter vilkas sammanlagda produktion utgör mer än 50 % av den totala produktionen av den likadana produkten för den del av gemenskapsindustrin som antingen uttrycker stöd för eller motsätter sig framställningen. Undersökningen ska dock inte inledas om de gemenskapsproducenter som uttryckligen stöder framställningen tillsammans svarar för mindre än 25 % av gemenskapsindustrins sammanlagda produktion av den likadana produkten.
7. Om ett beslut inte redan har fattats om att en undersökning ska inledas, ska myndigheterna undvika att offentliggöra en ansökan om att en undersökning ska inledas. Kommissionen ska dock, så snart som möjligt efter det att en framställning som är vederbörligen underbyggd i enlighet med denna artikel har tagits emot och i alla händelser innan en undersökning inleds, underrätta det berörda ursprungs- eller exportlandet, som ska uppmanas att inleda samråd i syfte att klargöra situationen såvitt avser de frågor som avses i punkt 2 och för att uppnå en ömsesidigt tillfredsställande lösning.
8. Om kommissionen på grund av särskilda omständigheter beslutar att en undersökning ska inledas utan att en skriftlig framställning av denna innebörd har mottagits från en gemenskapsindustri eller på dess vägnar, ska detta endast göras om den förfogar över tillräckliga bevis för förekomsten av en utjämningsbar subvention, en skada och ett orsakssamband enligt vad som anges i punkt 2.
9. Bevis som rör subventioner och skada ska granskas samtidigt när beslut fattas om huruvida en undersökning ska inledas eller inte. En framställning ska avslås om de bevis som rör utjämningsbar subventionering eller skada inte räcker till för att motivera att förfarandet fortsätter. Förfaranden ska inte inledas mot länder vilkas import motsvarar en marknadsandel som är mindre än 1 %, om inte dessa länder tillsammans svarar för 3 % eller mer av gemenskapens konsumtion.
10. En framställning får återkallas innan undersökningen har inletts och ska då betraktas som icke ingiven.
11. Om det efter samråd klart framgår att det finns tillräckliga bevis för att motivera att ett förfarande inleds, ska kommissionen inleda förfarandet inom 45 dagar efter det att framställningen ingavs och tillkännage detta i Europeiska unionens officiella tidning. Om tillgängliga bevis inte räcker till ska klaganden efter samrådet informeras om detta inom 45 dagar efter det att framställningen gjordes till kommissionen.
12. Tillkännagivandet om att ett förfarande inleds ska innehålla ett meddelande om att en undersökning har inletts, uppgift om vilken produkt och vilka länder som berörs, en sammanfattning av den information som har mottagits och en föreskrift om att alla relevanta uppgifter ska lämnas till kommissionen.
Vidare ska de tidsfrister anges inom vilka berörda parter ska ge sig till känna och skriftligen redogöra för sin ståndpunkt samt lämna uppgifter, om denna ståndpunkt och dessa uppgifter ska kunna beaktas vid undersökningen. I tillkännagivandet ska även anges den tid inom vilken berörda parter kan begära att bli hörda av kommissionen enligt artikel 11.5.
13. Kommissionen ska underrätta de exportörer, importörer och intresseorganisationer för dessa som den vet är berörda samt ursprungs- och/eller exportlandet och klagandena om att förfarandet har inletts och ska, samtidigt som den ser till att skydda konfidentiella uppgifter, tillhandahålla de kända exportörerna och myndigheterna i ursprungs- och/eller exportlandet den fullständiga texten till den skriftliga framställning som avses i punkt 1 och, om de begär det, även förse de andra berörda parterna med texten. Om antalet berörda exportörer är särskilt stort behöver den fullständiga texten till framställningen endast tillställas myndigheterna i ursprungs- och/eller exportlandet eller den berörda branschorganisationen.
14. En undersökning avseende utjämningstull ska inte hindra tullklarering.
EU-domstolen och andra EU-källor (1 dokument)
Tribunalen (1 dokument)
- Mål T-412/13, EU:T:2015:163 Tribunalens dom (sjunde avdelningen) 19 mars 2015 p. 6 i texten