Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32012R0267

Artikel 30 i förordning (EU) nr 267/2012

Ur Rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EU) nr 961/2010.

EU-rätten

Artikelns text

1. Överföringar av tillgångar till och från iranska personer, enheter eller organ ska hanteras enligt följande:

a) Överföringar som ska betalas för transaktioner rörande livsmedel, hälso- och sjukvård, medicinsk utrustning eller för humanitära ändamål ska ske utan förhandsgodkännande. Överföringar till ett belopp som överstiger 10 000 EUR eller motsvarande värde ska i förväg anmälas skriftligen till de behöriga myndigheterna.

b) Alla övriga överföringar till ett belopp som understiger 40 000 EUR ska ske utan förhandsgodkännande. Överföringar till ett belopp som överstiger 10 000 EUR eller motsvarande värde ska i förväg anmälas skriftligen till de behöriga myndigheterna.

c) Alla övriga överföringar till ett belopp på minst 40 000 EUR eller motsvarande värde kräver förhandstillstånd från de behöriga myndigheterna.

2. Punkt 1 ska gälla oavsett om överföringen av tillgångar görs genom en enda transaktion eller genom flera olika transaktioner som verkar ha samband med varandra. Vid tillämpning av den här artikeln ska transaktioner som verkar ha samband med varandra omfatta

i) en serie på varandra följande överföringar från eller till samma iranska person, enhet eller organ som sker i samband med en enda skyldighet att överföra tillgångar, där varje enskild överföring understiger det tröskelbelopp som fastställs i punkt 1 men där överföringarna sammantaget uppfyller kriteriet för anmälan eller tillstånd, eller

ii) en rad överföringar som omfattar olika betaltjänstleverantörer eller fysiska eller juridiska personer och som gäller en enda skyldighet att göra en överföring av tillgångar.

3. Anmälningar och ansökningar om tillstånd för överföring av tillgångar ska hanteras enligt följande:

a) I fråga om elektroniska överföringar av tillgångar som behandlas av kredit- eller finansinstitut, anmälningar och ansökningar om tillstånd avseende överföring av tillgångar ska behandlas på följande sätt:

i) Anmälningar och ansökningar om tillstånd för överföring av tillgångar till iranska personer, enheter eller organ ska lämnas in av eller på uppdrag av betalarens betalningsleverantör enligt artikel 1 t till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där det ursprungliga överföringsuppdraget ges.

ii) Anmälningar och ansökningar om tillstånd för överföring av tillgångar från iranska personer, enheter eller organ utanför unionen ska lämnas in av eller på uppdrag av betalningsmottagarens betalningsleverantör till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där betalningsmottagaren är bosatt eller betalningsleverantören är etablerad.

iii) Om betalarens eller betalningsmottagarens betalningsleverantör inte omfattas av artikel 49 ska anmälningar och ansökningar om tillstånd lämnas in av betalaren i fråga om överföringar till iranska personer, enheter eller organ, och av betalningsmottagaren i fråga om överföringar från iranska personer, organ eller enheter, till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där betalaren respektive betalningsmottagaren är bosatt.

iv) Anmälningar och ansökningar om tillstånd för överföring av tillgångar till en iransk person, enhet eller organ inom EU ska riktas av betalningsmottagarens betalningsleverantör, eller på dennes vägnar, till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där betalningsleverantören är etablerad.

v) Anmälningar eller ansökningar om tillstånd för överföring av tillgångar från en iransk person, enhet eller organ inom unionen, ska riktas av betalarens betalningsleverantör, eller på dennes vägnar, till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den ursprungliga ordern att verkställa överföringen ges.

vi) I samband med en överföring av tillgångar till eller från iranska personer, enheter eller organ där varken betalaren, betalningsmottagaren eller deras respektive betalningsleverantörer omfattas av artikel 49 men där en betalningsleverantör som faktiskt omfattas av den artikeln agerar som förmedlare, måste den betalningsleverantören fullgöra skyldigheten att göra anmälan eller ansöka om tillstånd, enligt vad som är tillämpligt, om vederbörande känner till eller har rimliga skäl att misstänka att överföringen är till eller från iranska personer, enheter eller organ. Om det finns mer än en betalningsleverantör som agerar som förmedlare är det endast den första betalningsleverantör som handlägger överföringen som ska fullgöra skyldigheten att göra anmälan eller ansöka om tillstånd, enligt vad som är tillämpligt. Alla anmälningar eller ansökningar om tillstånd måste lämnas in till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där betalningsleverantören är etablerad.

vii) När mer än en betalningsleverantör är involverad i en rad överföringar av tillgångar som har samband med varandra ska överföringar inom unionen inbegripa en hänvisning till det tillstånd som beviljats enligt denna artikel.

b) I fråga om överföring av tillgångar som genomförs med icke-elektroniska medel, ska anmälningar och ansökningar om tillstånd avseende överföringen av tillgångar behandlas på följande sätt:

i) Anmälningar och ansökningar om tillstånd för överföringar till en iransk person, enhet eller organ ska riktas av betalaren till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där betalaren är etablerad.

ii) Anmälningar och ansökningar om tillstånd för överföringar från en iransk person, enhet eller organ ska riktas av betalningsmottagaren till de behöriga myndighetenra i den medlemsstat där betalningsmottagaren är etablerad.

4. Vid tillämpning av punkt 1 c ska de behöriga myndigheterna, på de villkor som de anser vara lämpliga, ge tillstånd till en överföring av tillgångar till ett värde av minst 40 000 EUR, såvida de inte har rimliga skäl att anta att den överföring för vilken tillstånd söks skulle utgöra en överträdelse av något av förbuden eller åsidosättande av någon skyldighet i denna förordning.

En behörig myndighet får ta ut en avgift för bedömningen av ansökningar om tillstånd.

Ett tillstånd ska anses beviljat om en behörig myndighet mottagit en skriftlig ansökan om tillstånd och inom fyra veckor inte skriftligen har motsatt sig överföringen av tillgångar. Om det görs en invändning på grund av att det pågår en utredning ska den behöriga myndigheten uppge detta och meddela sitt beslut utan dröjsmål. De behöriga myndigheterna ska direkt eller indirekt i tid få tillgång till de finansiella och administrativa uppgifter samt de uppgifter som rör brottsbekämpning som den behöver för utredningen.

Den berörda medlemsstaten ska underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om avslagna tillstånd.

5. Denna artikel ska inte tillämpas när ett tillstånd beviljats i enlighet med artiklarna 24, 25, 26, 27 eller 28.

6. Personer, enheter eller organ som endast omvandlar pappersdokument till elektronisk form på grundval av ett kontrakt med ett kreditinstitut eller ett finansinstitut omfattas inte av bestämmelserna i denna artikel; detta gäller även fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som enbart tillhandahåller kreditinstitut eller finansinstitut meddelanden om överföring av tillgångar eller andra former av stödsystem för detta ändamål eller clearingsystem och avvecklingssystem.

Artikeln i rättsakten

EU-domstolen och andra EU-källor (3 dokument, 18 ställen)

EU-domstolen (1 dokument, 4 ställen)

  1. Mål C-430/16, EU:C:2018:668 Domstolens dom (andra avdelningen) den 6 september 2018 p. 6 · p. 9 · p. 10 · p. 16 i texten

Tribunalen (1 dokument, 9 ställen)

  1. Mål T-160/13, EU:T:2016:331 Tribunalens dom (första avdelningen) den 2 juni 2016 p. 5 · p. 10 · p. 11 · p. 12 · och 5 till i texten

Generaladvokaten (1 dokument, 5 ställen)

  1. Generaladvokatens förslag i mål C-430/16 Förslag till avgörande av generaladvokat Mengozzi – Mål C‑430/16 P Bank Mellat mot rådet 2018 p. 3 · p. 4 · p. 5 · p. 67 · och 1 till i texten