EU-rätt · Förordning · CELEX 32012R0966
Artikel 121 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 upphört att gälla
Tillämpningsområde
EU-rätten
Artikelns text
1. Bidrag ges i form av belopp som belastar budgeten direkt och utan krav på återbetalning, för att finansiera
a) åtgärder vars syfte är att bidra till något av målen för unionens politik,
b) administrationskostnader för de organ som inrättats för att uppnå ett mål som omfattas av och stöder unionens politik eller som arbetar för mål av allmänt unionsintresse (administrationsbidrag).
Bidrag ska regleras antingen genom en skriftlig överenskommelse eller genom ett beslut av kommissionen som delges den utvalde sökanden.
Kommissionen får upprätta ett säkert elektroniskt system för utbyten med mottagarna.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för att specificera bidragens omfattning och regler huruvida bidragsöverenskommelser eller bidragsbeslut ska användas. Dessutom ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för det elektroniska systemet för utbyte, inklusive de villkor på vilka dokument som lämnas genom ett sådant system, inklusive bidragsöverenskommelser, ska anses vara original och undertecknas, och användningen av rampartnerskap.
2. Som bidrag i den mening som avses i denna avdelning räknas inte
a) institutionernas utgifter för ledamöter eller anställda och bidrag till Europaskolorna,
b) offentliga upphandlingskontrakt som avses i artikel 101 samt medel som betalas ut i form av makroekonomiskt stöd eller budgetstöd,
c) finansieringsinstrument samt aktieinnehav och kapitalandelar i internationella finansiella institut såsom Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) eller specialiserade unionsorgan som Europeiska investeringsfonden,
d) bidrag som unionen betalar i form av medlemsavgifter och motsvarande till organ där den är medlem,
e) utgifter som effektueras genom delad förvaltning och indirekt förvaltning enligt artiklarna 58, 59 och 60, om inte annat sägs i de finansiella reglerna för budgeten för de enheter eller personer som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c eller i delegeringsöverenskommelser.
f) bidrag till genomförandeorgan enligt artikel 62, där utbetalningarna gjorts i kraft av den akt från organet genom vilken de konstituerades,
g) utgifter som avser marknaderna för fiske som aves i artikel 3.2 f i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (19),
h) återbetalningar av utgifter för resor och uppehälle som uppstått för, eller i tillämpliga fall eventuella andra ersättningar som utbetalats till personer som inbjudits av eller tagit emot uppdrag av institutionerna,
i) sådana priser till följd av tävlingar som omfattas av del I avdelning VII.
3. Räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter ska anses vara bidrag, förutsatt att de inte kombineras i en och samma åtgärd med de finansieringsinstrument som avses i del I avdelning VIII.
Sådana subventioner ska vara föremål för bestämmelserna i denna avdelning, förutom
a) principen om samfinansiering enligt artikel 125.3,
b) principen om icke-vinst enligt artikel 125.4,
c) för åtgärder vars syfte är att stärka mottagarens finansiella kapacitet eller att generera en inkomst: kravet på bedömning av sökandens finansiella kapacitet enligt artikel 132.1.
4. Alla institutioner får bevilja bidrag för kommunikationsinsatser när det av vederbörligen motiverade skäl inte är lämpligt att använda förfaranden för offentlig upphandling.