EU-rätt · Förordning · CELEX 32012R1011
Artikel 4 i förordning (EU) nr 1011/2012
Undantag
EU-rätten
Artikelns text
1. Efter beslut av varje berörd nationell centralbank får följande undantag beviljas till faktiska uppgiftslämnare
a) i medlemsstater i euroområdet när inhemska investerares totala innehav av värdepapper med ISIN-kod uppgår till ett marknadsvärde av högst 40 miljarder euro:
i) De nationella centralbankerna får bevilja monetära finansinstitut, investeringsfonder, finansiella företag och förvaringsinstitut undantag från rapporteringskraven enligt artikel 3.1, förutsatt att de samlade posterna för undantagna monetära finansinstitut, investeringsfonder, finansiella företag och förvaringsinstitut inte överstiger 40 % av de monetära finansinstitutens, investeringsfondernas, de finansiella företagens respektive förvaringsinstitutens nationella innehav. Finansiella företag som inte lämnar uppgifter värdepapper för värdepapper enligt förordning (EG) nr 24/2009 (ECB/2008/30) ska ha rätt att i enlighet med anvisningarna från berörd nationell centralbank överskrida denna tröskel under de första två åren efter det att rapporteringen enligt denna förordning har inletts.
ii) De nationella centralbankerna får bevilja förvaringsinstitut undantag från rapporteringskraven enligt artikel 3.2 a, förutsatt att de samlade posterna för undantagna förvaringsinstitut inte överstiger 40 % av det nationella beloppet för förvarade värdepapper.
b) i medlemsstater i euroområdet när inhemska investerares totala innehav av värdepapper med ISIN-kod överstiger ett marknadsvärde på 40 miljarder euro:
i) De nationella centralbankerna får bevilja monetära finansinstitut, investeringsfonder, finansiella företag och förvaringsinstitut undantag från rapporteringskraven enligt artikel 3.1, förutsatt att de samlade posterna för undantagna monetära finansinstitut, investeringsfonder, finansiella företag och förvaringsinstitut inte överstiger 5 % av de monetära finansinstitutens, investeringsfondernas, de finansiella företagens respektive förvaringsinstitutens nationella innehav.
ii) De nationella centralbankerna får bevilja förvaringsinstitut undantag från rapporteringskraven enligt artikel 3.2 a, förutsatt att de samlade posterna för undantagna förvaringsinstitut inte överstiger 5 % av det nationella beloppet för förvarade värdepapper.
c) De nationella centralbankerna ska samråda med ECB om den information som ska användas för att fastställa de totala innehav av värdepapper till marknadsvärde som krävs för att bevilja undantag enligt denna punkt.
2. De nationella centralbankerna får bevilja kreditinstitut undantag från de rapporteringskrav som anges i artikel 3.1 enligt följande:
a) De nationella centralbankerna får helt eller delvis undanta kreditinstitut från rapporteringskraven, förutsatt att det samlade beloppet för de värdepapper som innehas av kreditinstitut i den berörda medlemsstaten i euroområdet inte överstiger 5 %, sett till posterna.
b) Denna tröskel får emellertid höjas till 15 % under de första två åren efter det att rapporteringen enligt denna förordning har inletts.
c) De trösklar som avses under punkterna a och b ska beräknas på grundval av de samlade innehaven av värdepapper för den berörda medlemsstaten efter tillämpning av eventuella undantag under punkt 1.
3. De nationella centralbankerna får välja att bevilja samtliga penningmarknadsfonder undantag från rapporteringskraven enligt artikel 3.1, förutsatt att deras samlade innehav av värdepapper med ISIN-kod utgör mindre än 2 % av de värdepapper som innehas av penningmarknadsfonderna i euroområdet. Denna 2 %-tröskel ska beräknas på grundval av penningmarknadsfondernas samlade innehav av värdepapper i den berörda medlemsstaten, efter tillämpning av eventuella undantag enligt punkt 1.
4. De nationella centralbankerna får välja att bevilja samtliga finansiella företag undantag från rapporteringskraven enligt artikel 3.1, förutsatt att deras samlade innehav av värdepapper med ISIN-kod utgör mindre än 2 % av de värdepapper som innehas av de finansiella företagen i euroområdet. Denna 2 %-tröskel ska beräknas på grundval av de finansiella företagens samlade innehav av värdepapper i den berörda medlemsstaten, efter tillämpning av eventuella undantag enligt punkt 1.
5. De nationella centralbankerna får bevilja förvaringsinstitut undantag enligt följande:
a) De nationella centralbankerna får helt eller delvis undanta förvaringsinstitut från de rapporteringskrav som anges i artikel 3.2 a, förutsatt att de uppgifter som anges i artikel 3.2 a går att härleda från andra statistiska eller tillsynsrelaterade uppgiftskällor i enlighet med de statistiska minimistandarder som anges i bilaga III. Dessutom gäller följande:
i) I de medlemsstater där undantagen enligt punkt 1 a tillämpas och där de uppgifter som avses i artikel 3.2 a lämnas direkt av investerarna ska dessa uppgifter värdepapper för värdepapper täcka minst 60 % av beloppet för de värdepapper som avses i artikel 3.2 a.
ii) I de medlemsstater där undantagen enligt punkt 1 b tillämpas och där de uppgifter som avses i artikel 3.2 a lämnas direkt av investerarna ska dessa uppgifter värdepapper för värdepapper täcka minst 75 % av beloppet för de värdepapper som avses i artikel 3.2 a.
b) De nationella centralbankerna får helt eller delvis undanta förvaringsinstitut från rapporteringskraven enligt artikel 3.2 b och 3.2 c, om det samlade beloppet för de värdepapper som dessa förvaringsinstitut förvarar för samtliga icke-inhemska investerares räkning understiger 10 miljarder euro.
6. De nationella centralbankerna får välja att bevilja huvudbolag i uppgiftslämnande grupper undantag från de rapporteringskrav som anges i artikel 3.3 enligt följande:
a) De nationella centralbankerna får låta huvudbolagen i de uppgiftslämnande grupperna rapportera statistiska uppgifter värdepapper för värdepapper omfattande 95 % av beloppet för de värdepapper med ISIN-kod som innehas av respektive grupp, i enlighet med kraven i denna förordning, förutsatt att resterande 5 % av de värdepapper som innehas av gruppen inte emitteras av en enda emittent.
b) De nationella centralbankerna får begära att huvudbolagen i de uppgiftslämnande grupperna ska lämna ytterligare uppgifter om den kategori av värdepapper som undantas från rapporteringen enligt punkt a.
7. De nationella centralbankerna får bevilja undantag från rapporteringskraven enligt denna förordning om de faktiska uppgiftslämnarna lämnar samma uppgifter enligt förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32), förordning (EG) nr 958/2007 (ECB/2007/8) eller förordning (EG) nr 24/2009 (ECB/2008/30) eller om de nationella centralbankerna på annat sätt kan härleda dessa uppgifter i enlighet med de statistiska minimistandarder som anges i bilaga III.
8. När det gäller de faktiska uppgiftslämnare som omfattas av ett undantag enligt punkt 1, 2, 3 eller 4, ska de nationella centralbankerna fortsätta att samla in uppgifter årsvis om beloppet för värdepapper som de innehar eller förvarar i enlighet med kraven som fastställs i artikel 3.1, antingen aggregerat eller också värdepapper för värdepapper.
9. De nationella centralbankerna ska kontrollera att villkoren enligt punkterna 1–7 är uppfyllda i så god tid att de vid behov kan bevilja, förlänga eller återkalla undantag med verkan från varje kalenderårs början.
10. Den berörda nationella centralbanken ska återkalla varje undantag som har beviljats förvaringsinstitut enligt punkt 5 a, om uppgifterna från andra statistiska eller tillsynsrelaterade uppgiftskällor som uppfyller de statistiska minimistandarder som anges i bilaga III inte i tid har tillgängliggjorts till berörd nationell centralbank under tre rapporteringsperioder i följd, oberoende av vilken skuld som kan tillskrivas förvaringsinstituten. Förvaringsinstitut ska börja rapportera uppgifter enligt artikel 3.2 senast tre månader räknat från den dag då den berörda nationella centralbanken informerade dem om att undantaget hade återkallats.
11. De nationella centralbankerna får välja att kräva att faktiska uppgiftslämnare som har beviljats undantag enligt denna artikel ska lämna ad hoc-rapportering, med den detaljeringsnivå som de anser vara nödvändig. De faktiska uppgiftslämnarna ska rapportera de begärda uppgifterna på ad hoc-basis inom 15 arbetsdagar efter den berörda nationella centralbankens begäran.
12. De faktiska uppgiftslämnarna kan välja att inte utnyttja de undantag som beviljats av de nationella centralbankerna utan i stället fullgöra de fullständiga rapporteringsskyldigheterna. En faktisk uppgiftslämnare som inte utnyttjar de undantag som en berörd nationell centralbank har beviljat ska få denna nationella centralbanks medgivande innan den sedan utnyttjar undantagen.