EU-rätt · Förordning · CELEX 32012R1230
Artikel 2 i förordning (EU) nr 1230/2012 upphört att gälla
Definitioner
EU-rätten
Artikelns text
I denna förordning gäller, utöver definitionerna i direktiv 2007/46/EG och förordning (EG) nr 661/2009, följande definitioner:
1. fordonstyp: en uppsättning fordon enligt definitionen i del B i bilaga II till direktiv 2007/46/EG.
2. standardutrustning: grundkonfigurationen för ett fordon som är utrustat med alla funktioner som krävs enligt de rättsakter som avses i bilaga IV och bilaga XI till direktiv 2007/46/EG, inklusive alla funktioner som är monterade utan att ge upphov till ytterligare specifikationer på konfigurations- eller utrustningsnivå.
3. tilläggsutrustning: alla funktioner som inte ingår i den standardutrustning som monteras på ett fordon under tillverkarens ansvar och som kan beställas av kunden.
4. vikt i körklart skick:
a) för motorfordon:
vikten på fordonet med bränsletankarna (en eller flera) fyllda till minst 90 %, inklusive förarens vikt, liksom vikten hos bränsle och vätskor, monterat med standardutrustning i enlighet med tillverkarens specifikationer och, när dessa är monterade, vikten på karosseri, hytt, koppling och reservhjul (ett eller flera), samt verktyg.
b) för släpvagn:
vikten på fordonet inklusive bränsle och vätskor, monterat med standardutrustning i enlighet med tillverkarens specifikationer och, när dessa är monterade, vikten på karosseri, ytterligare kopplingar, reservhjul (ett eller flera) och verktyg.
5. tilläggsutrustningens vikt: vikten på den utrustning som kan monteras på fordonet i tillägg till standardutrustningen, i enlighet med tillverkarens specifikationer.
6. fordonets faktiska vikt: vikten i körklart skick, plus vikten på tilläggsutrustningen som är monterad på det enskilda fordonet.
7. högsta tekniskt tillåtna lastvikt (M): den maximala vikten för ett fordon baserat på dess konstruktionsegenskaper och konstruktionsprestanda; den tekniskt tillåtna lastvikten för en släpvagn eller en påhängsvagn inkluderar den statiska vikt som överförs till dragfordonet när de är kopplade.
8. fordonskombinationens högsta tekniskt tillåtna lastvikt (MC): den maximala vikten för kombinationen av ett motorfordon och en eller flera släpvagnar, baserat på kombinationens konstruktionsegenskaper och konstruktionsprestanda, eller den maximala vikten för kombinationen av ett dragfordon och en påhängsvagn.
9. högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt (TM): den maximala vikten för en eller flera släpvagnar som kan dras av ett dragfordon, vilket motsvarar den totala belastning som överförs till marken av hjulen på en axel eller en axelgrupp på en släpvagn som är kopplad till dragfordonet.
10. axel: den gemensamma rotationsaxeln för två eller flera hjul, oavsett om den är motordriven eller roterar fritt och oavsett om den består av ett eller flera segment i samma plan i rät vinkel mot fordonets längsgående mittlinje.
11. axelgrupp: ett antal axlar som har ett axelavstånd som begränsas till ett av de axelavstånd som benämns avstånd ”d” i bilaga I till direktiv 96/53/EG och som samverkar till följd av upphängningens specifika konstruktion.
12. singelaxel: en axel som inte kan anses ingå i en axelgrupp.
13. högsta tekniskt tillåtna vikt på axeln (m): vikten som motsvarar den maximalt tillåtna statiska vertikala belastning som överförs till marken av axelns hjul, baserat på axelns och fordonets konstruktionsegenskaper och konstruktionsprestanda.
14. högsta tekniskt tillåtna vikt på en axelgrupp (μ): vikten som motsvarar den maximalt tillåtna statiska vertikala belastning som överförs till marken av axelgruppens hjul, baserat på axelgruppens och fordonets konstruktionsegenskaper och konstruktionsprestanda.
15. koppling: en mekanisk anordning med komponenter enligt definitionen i punkterna 2.1–2.6 i föreskrifter nr 55 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av mekaniska kopplingsanordningar för fordonskombinationer (7) och ett länkkopplingssystem enligt definitionen i punkt 2.1.1 i FN/ECE-föreskrifter nr 102 – Enhetliga bestämmelser om godkännande av I. Ett länkkopplingssystem II. Fordon med avseende på montering av en godkänd länkkopplingssystemtyp (8).
16. kopplingspunkt: förbindelsepunkt mellan kopplingen på ett draget fordon och kopplingen på ett dragfordon.
17. kopplingens vikt: vikten på själva kopplingen och de delar som krävs för att fästa kopplingen på fordonet.
18. högsta tekniskt tillåtna vikt vid kopplingspunkten:
a) för ett dragfordon, vikten som motsvarar den högsta tillåtna statiska vertikala belastningen på kopplingspunkten (värdet ”S” eller ”U”) för ett dragfordon, baserat på kopplingens och dragfordonets konstruktionsegenskaper,
b) för en påhängsvagn, en släpkärra eller en släpvagn med oledad dragstång, vikten som motsvarar den högsta tillåtna statiska vertikala belastning (värdet ”S” eller ”U”) som överförs av släpvagnen till dragfordonet vid kopplingspunkten, baserat på kopplingens och släpvagnens konstruktionsegenskaper.
19. passagerarnas vikt: en nominell vikt beroende av fordonskategorin multiplicerat med antalet sittplatser inklusive, när detta är aktuellt, sittplatser för besättningsmedlemmar och antalet ståplatser, men ej medräknat föraren.
20. förarens vikt: en nominell vikt på 75 kg placerad på referenspunkten för förarplatsen.
21. nyttovikt: skillnaden mellan den högsta tekniskt tillåtna lastvikten och vikten i körklart skick ökad med passagerarnas vikt och tilläggsutrustningens vikt.
22. längd: det mått som definieras i punkterna 6.1.1, 6.1.2 och 6.1.3 i standarden ISO 612:1978; denna definition gäller även för ledade fordon som består av två eller flera sektioner.
23. bredd: det mått som definieras i punkt 6.2 i standarden ISO 612:1978.
24. höjd: det mått som definieras i punkt 6.3 i standarden ISO 612:1978.
25. hjulbas:
a) det mått som avses i punkt 6.4.1 i standarden ISO 612:1978,
b) för en släpkärra med endast en axel, det horisontella avståndet mellan kopplingens vertikala axel och (hjul-) axelns mittpunkt,
c) för en släpkärra med två eller flera axlar, det horisontella avståndet mellan kopplingens vertikala axel och mittpunkten på den första (hjul-) axeln.
26. axelavstånd: avståndet mellan två på varandra följande axlar enligt punkt 6.4 i standarden ISO 612:1978 för fordon med mer än två axlar; om fordonet bara har två axlar, eller om det rör sig om en påhängsvagn, en släpvagn med ledad dragstång eller en släpvagn med oledad dragstång, är det axelavstånd som avses i punkt 6.4.2 i standarden ISO 612:1978 samma sak som den hjulbas som definieras i punkt 25.
27. spårvidd: det mått som avses i punkt 6.5 i standarden ISO 612:1978.
28. vändskivans placering: det avstånd som avses i punkt 6.19.2 i standarden ISO 612:1978, med hänsyn tagen till anmärkningen som avses i punkt 6.19 i samma standard.
29. frigångsradie framför påhängsvagn: det horisontella avståndet från kopplingstappens axel till valfri punkt på påhängsvagnens framsida.
30. främre överhäng: det horisontella avståndet mellan det vertikala plan som passerar genom den första axeln, eller kopplingstappen för en påhängsvagn, och fordonets främsta punkt.
31. bakre överhäng: det horisontella avståndet mellan det vertikala plan som passerar genom den sista bakaxeln och den bakersta punkten på fordonet; när fordonet är försett med en koppling som inte går att ta bort är den bakersta punkten på fordonet kopplingspunkten.
32. lastytans längd: avståndet från den punkt inuti lastutrymmet som är längst fram till den punkt inuti lastutrymmet som är längst bak, mätt horisontellt i fordonets längsgående plan.
33. bakre utsvängning: avståndet till den faktiska yttersta punkt som nås av ett fordons bakände vid manövrering under de förhållanden som anges i del B avsnitt 7 eller i del C avsnitt 6 i bilaga I till denna förordning.
34. axellyftanordning: en mekanism monterad på ett fordon för att lyfta upp axeln från marken och sänka ner den till marken.
35. lyftaxel eller lyftbar axel: en axel som kan lyftas från sitt normala läge och sänkas igen med en axellyftanordning.
36. belastningsbar axel: en axel vars belastning kan varieras utan att axeln lyfts upp med hjälp av en axellyftanordning.
37. luftfjädring: ett fjädringssystem där minst 75 % av fjädringseffekten åstadkoms av luftfjädern.
38. linje- eller turistbussklass: en uppsättning fordon enligt definitionen i punkterna 2.1.1 och 2.1.2 i FN/ECE-föreskrifter nr 107 – Enhetliga bestämmelser för godkännande av fordon enligt kategori M2 eller M3 avseende deras allmänna konstruktion (9).
39. ledat fordon: ett fordon i kategori M2 eller M3 enligt definitionen i punkt 2.1.3 i FN/ECE-föreskrifter nr 107.
40. odelbar last: en last som vid transport på väg inte kan delas upp i två eller flera laster utan oskälig kostnad eller risk för skada och som på grund av sin vikt eller sina mått inte kan transporteras på ett fordon vars vikter och mått överensstämmer med de högsta tillåtna vikter och de största tillåtna mått som gäller i en medlemsstat.