EU-rätt · Förordning · CELEX 32013R0448
Artikel 1 i förordning (EU) nr 448/2013
Förfarande för val av referensmedlemsstat i fall av flera möjliga referensmedlemsstater
EU-rätten
Artikelns text
1. Om en icke EU-baserad förvaltare av alternativa investeringsfonder (nedan kallad AIF-förvaltare) avser att förvalta EU-baserade alternativa investeringsfonder (nedan kallade AIF-fonder) men inte marknadsföra dem eller också avser att marknadsföra AIF-fonder som den förvaltar i unionen, och denna AIF-förvaltare lämnar in en begäran om att dess referensmedlemsstat ska fastställas i enlighet med artikel 37.4 andra stycket i direktiv 2011/61/EU, ska begäran vara skriftlig och lämnas till de behöriga myndigheterna i alla de medlemsstater som är möjliga referensmedlemsstater. I begäran ska alla de möjliga referensmedlemsstaterna förtecknas.
2. Den icke EU-baserade AIF-förvaltarens begäran ska innehålla den information och dokumentation som behövs för att fastställa referensmedlemsstaten.
3. I den situation som avses i artikel 37.4 b i direktiv 2011/61/EU ska sådan information och dokumentation innehålla uppgift om följande:
a) I vilka medlemsstater de AIF-fonder är etablerade som förvaltas av den icke EU-baserade AIF-förvaltaren.
b) I vilka medlemsstater den icke EU-baserade AIF-förvaltaren förvaltar tillgångar.
c) Tillgångsvärdena som den icke EU-baserade AIF-förvaltaren förvaltar i de olika medlemsstaterna.
4. I den situation som avses i artikel 37.4 c i i direktiv 2011/61/EU, ska sådan information och dokumentation innehålla uppgift om följande:
a) I vilken medlemsstat den AIF-fond är etablerad som förvaltas av den icke EU-baserade AIF-förvaltaren.
b) I vilka medlemsstater den icke EU-baserade AIF-förvaltaren avser att marknadsföra AIF-fonden.
5. I de situationer som avses i artikel 37.4 e och 37.4 g i i direktiv 2011/61/EU, ska sådan information och dokumentation innehålla uppgift om följande:
a) I vilka medlemsstater de AIF-fonder är etablerade som förvaltas av den icke EU-baserade AIF-förvaltaren.
b) En beskrivning av marknadsföringsstrategin som kan styrka den icke EU-baserade AIF-förvaltarens avsikt att marknadsföra en eller flera AIF-fonder i en eller flera medlemsstater och bedriva aktiv marknadsföring i vissa medlemsstater, varvid minst följande uppgifter ska ingå:
i) I vilka medlemsstater distributörerna (och AIF-förvaltaren vid egen distribution) kommer att marknadsföra andelar eller aktier i AIF-förvaltarens förvaltade AIF-fonder, inklusive deras förväntade andel av förvaltade tillgångar inom ramen för den allmänna marknadsföringen i unionen.
ii) En uppskattning av det förväntade antal investerare som AIF-förvaltaren riktar sig till och som har säte i de medlemsstater där AIF-förvaltaren avser att marknadsföra sina AIF-fonder.
iii) De officiella språk i medlemsstaterna till vilka erbjudandet och marknadsföringsmaterialet har översatts eller ska översättas till.
iv) Saluföringens fördelning på de medlemsstater där AIF-förvaltaren avser att marknadsföra sina AIF-fonder, särskilt med avseende på annonseringens och turnerande informationskampanjers betydelse och frekvens.
6. I den situation som avses i artikel 37.4 f i direktiv 2011/61/EU, ska sådan information och dokumentation innehålla de uppgifter som föreskrivs i punkt 5 b.
7. De behöriga myndigheter som en icke EU-baserade AIF-förvaltare kontaktat som behöriga myndigheter i möjliga referensmedlemsstater ska omedelbart och senast tre arbetsdagar efter mottagandet av begäran enligt punkt 1, kontakta varandra och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (nedan kallad Esma), för att kunna avgöra om andra behöriga myndigheter i unionen eventuellt berörs enligt artikel 37.4 i direktiv 2011/61/EU.
På Esmas begäran ska de behöriga myndigheterna genast förse Esma med den icke EU-baserade AIF-förvaltarens fullständiga begäran.
8. Om det beslutas att andra behöriga myndigheter i unionen eventuellt berörs, ska Esma omedelbart underrätta dessa och se till att de får den icke EU-baserade AIF-förvaltarens fullständiga begäran.
9. Alla behöriga myndigheter som deltar i förfarandet och Esma får från den icke EU-baserade AIF-förvaltaren begära annan relevant information och dokumentation som behövs för att fastställa referensmedlemsstaten.
En sådan begäran om ytterligare information eller dokumentation ska ske skriftligen, ska innehålla motiv och ska samtidigt meddelas alla andra berörda behöriga myndigheter samt Esma.
När den ansökande behöriga myndigheten eller Esma mottar sådan ytterligare information eller dokumentation, ska den begärande myndigheten omedelbart överlämna denna information eller dokumentation till alla andra berörda myndigheter och Esma.
10. När de behöriga myndigheterna – eller i tillämpliga fall andra behöriga myndigheter i unionen i enlighet med punkt 8 – mottagit AIF-förvaltarens begäran enligt punkt 1, ska alla berörda behöriga myndigheter inom en vecka efter mottagandet avge ett yttrande till varandra och Esma om fastställandet av lämplig referensmedlemsstat.
11. Därefter ska alla behöriga myndigheter gemensamt fastställa referensmedlemsstaten. Fastställandet ska ske senast en månad efter det att begäran har mottagits av de behöriga myndigheter som den icke EU-baserade AIF-förvaltaren identifierat – eller i förekommande fall av de andra behöriga myndigheterna i unionen i enlighet med punkt 8.
Om ytterligare information begärs in, ska tidsfristen enligt första stycket förlängas med perioden mellan begäran om ytterligare information och dokumentation enligt punkt 9 och mottagandet av sådan information eller dokumentation.
12. Esma ska bistå de berörda behöriga myndigheterna och vid behov underlätta fastställandet av referensmedlemsstaten, i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) nr 1095/2010.
13. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat som fastställts som referensmedlemsstat ska skriftligen och utan onödigt dröjsmål underrätta den icke EU-baserade AIF-förvaltaren om fastställandet.
14. Om den icke EU-baserade AIF-förvaltaren inte skriftligen underrättas om detta inom sju dagar, eller om de relevanta behöriga myndigheterna inte har fastställt referensmedlemsstaten inom tidsfristen enligt punkt 11 första stycket, får den begärande AIF-förvaltaren själv välja sin referensmedlemsstat i enlighet med kriterierna i artikel 37.4 andra stycket i direktiv 2011/61/EU.
Den icke EU-baserade AIF-förvaltaren ska omedelbart skriftligen underrätta alla de behöriga myndigheter som ursprungligen kontaktats samt Esma om sitt val av referensmedlemsstat.
15. Om den icke EU-baserade AIF-förvaltaren har valt en annan referensmedlemsstat än den som de behöriga myndigheterna har fastställt, ska de berörda behöriga myndigheterna snarast möjligt underrätta AIF-förvaltaren om fastställandet, men inte senare än två arbetsdagar efter att ha underrättats om AIF-förvaltarens val enligt punkt 14. I detta fall ska fastställandet gälla.