Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32013R0575

Artikel 256 i förordning (EU) nr 575/2013

Ytterligare kapitalbaskrav för värdepapperisering av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. När en värdepapperisering av rullande exponeringar omfattas av en bestämmelse om förtida amortering, ska det institut som är originator i enlighet med denna artikel beräkna ett ytterligare riskvägt exponeringsbelopp som gäller risken för att de kreditrisker som institutet är exponerat för kan öka till följd av att bestämmelsen om förtida amortering tillämpas.

2. Institutet ska beräkna ett riskvägt exponeringsbelopp för summan av originatorns och investerarnas respektive andel av exponeringsbeloppet.

För värdepapperiseringsstrukturer där de värdepapperiserade exponeringarna innehåller rullande och icke-rullande exponeringar ska ett institut som är originator tillämpa behandlingen enligt punkterna 3–6 på den del av den underliggande gruppen som innehåller rullande exponeringar.

Originatorns andel av exponeringsbeloppet ska vara exponeringsbeloppet för det teoretiska värdet på den andel av hela gruppen av utnyttjade belopp som har överförts till en värdepapperisering, vars andel av hela den värdepapperiserade gruppen bestämmer den andel av kassaflödena från kapitalåterbetalningar, räntor och andra anknutna belopp som inte är tillgängliga för utbetalningar till innehavare av positioner i värdepapperiseringen. Originatorns andel ska inte vara efterställd investerarnas andel. Exponeringsbeloppet för investerarnas andel ska vara exponeringsbeloppet för det teoretiska värdet på den återstående andelen av hela gruppen av utnyttjade kreditbelopp.

Det riskvägda exponeringsbelopp som avser exponeringsbeloppet för originatorns andel ska beräknas som en proportionell exponering mot de värdepapperiserade exponeringarna, som om dessa inte hade värdepapperiserats.

3. Institut som är originatorer vid följande typer av värdepapperiseringar är undantagna från kravet i punkt 1 på att beräkna ett ytterligare riskvägt exponeringsbelopp:

a) Värdepapperiseringar av rullande exponeringar där investerarna förblir helt exponerade för låntagarnas alla framtida utnyttjanden, så att de underliggande faciliteternas risk inte faller tillbaka på det institut som är originator ens efter det att en förtida amortering har utlösts.

b) Värdepapperiseringar där bestämmelser om förtida amortering endast utlöses av händelser som inte är relaterade till de värdepapperiserade tillgångarnas eller originatorns resultat, exempelvis betydande förändringar av skattelagar och andra författningar.

4. För ett institut som är originator och är skyldigt att beräkna ett ytterligare riskvägt exponeringsbelopp i enlighet med punkt 1 får summan av de riskvägda exponeringsbeloppen med avseende på dess positioner i investerarnas andel och de riskvägda exponeringsbelopp som beräknats enligt punkt 1 inte vara större än det största av

a) de riskvägda exponeringsbelopp som beräknats med avseende på dess positioner i investerarnas andel, och

b) de riskvägda exponeringsbelopp som skulle ha beräknats med avseende på de värdepapperiserade exponeringarna av ett institut som innehade exponeringarna, om de inte hade värdepapperiserats till ett belopp motsvarande investerarnas andel.

I förekommande fall ska det avdrag för nettovinst enligt artikel 32.1 som uppkommer till följd av kapitalisering av framtida inkomster, inte omfattas av det maximala belopp som anges i föregående stycke.

5. Det riskvägda exponeringsbelopp som ska beräknas enligt punkt 1 ska fastställas genom att exponeringsbeloppet på investerarnas andel multipliceras med produkten av den tillämpliga konverteringsfaktorn enligt punkterna 6–9 och den vägda genomsnittliga riskvikt som skulle gälla för de värdepapperiserade exponeringarna, om de inte hade varit värdepapperiserade.

En ordning med förtida amortering ska anses vara kontrollerad, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Det institut som är originator ska ha en lämplig plan för att säkerställa en tillräcklig egen kapitalbas och likviditet i händelse av en förtida amortering.

b) Under transaktionens löptid ska originatorns andel och investerarnas andel av räntebetalningar, kapitalbelopp, utgifter, förluster och återvinningar fördelas proportionellt på grundval av saldot för utestående fordringar vid en eller flera referenspunkter under varje månad.

c) Amorteringsperioden ska bedömas som tillräcklig för att 90 % av den totala utestående skulden (originatorns och investerarnas andelar) i början av den förtida amorteringsperioden ska kunna betalas tillbaka eller redovisas som obetald.

d) Återbetalningstakten ska inte vara snabbare än vad den skulle ha varit vid rak amortering under den period som anges i led c.

6. Om en bestämmelse om förtida amortering avser värdepapperiseringar av obekräftade hushållsexponeringar med villkorslös uppsägning utan förhandsbesked, där den förtida amorteringen utlöses av att överskottsmarginalens nivå hamnar under ett angivet gränsvärde, ska instituten jämföra överskottsmarginalens tremånadersgenomsnitt med den nivå där överskottet enligt avtalsvillkoren måste börja innehållas.

Om värdepapperiseringen inte kräver att överskottsmarginalen ska innehållas, ska punkten där överskottsutbetalningen upphör anses vara 4,5 procentenheter högre än nivån på överskottsmarginalen när en förtida amortering utlöses.

Konverteringsfaktorn ska fastställas utifrån nivån på den faktiska genomsnittliga överskottsmarginalen under tre månader enligt tabell 2.

Tabell 2

Värdepapperiseringar som omfattas av en bestämmelse om kontrollerad förtida amortering

Värdepapperiseringar som omfattas av en bestämmelse om icke-kontrollerad förtida amortering

Tremånaders genomsnittlig överskotts-marginal

Konverteringsfaktor

Konverteringsfaktor

Över nivå A

0 %

0 %

Nivå A

1 %

5 %

Nivå B

2 %

15 %

Nivå C

10 %

50 %

Nivå D

20 %

100 %

Nivå E

40 %

100 %

Nivåerna i tabell 2 är indelade enligt följande:

a) Med nivå A avses en nivå på överskottsmarginalen som understiger 133,33 % av den nivå där överskott ska börja innehållas, men som inte understiger 100 % av den nivån.

b) Med nivå B avses en nivå på överskottsmarginalen som understiger 100 % av den nivå där överskott ska börja innehållas, men som inte understiger 75 % av den nivån.

c) Med nivå C avses en nivå på överskottsmarginalen som understiger 75 % av den nivå där överskott ska börja innehållas, men som inte understiger 50 % av den nivån.

d) Med nivå D avses en nivå på överskottsmarginalen som understiger 50 % av den nivå där överskott ska börja innehållas, men som inte understiger 25 % av den nivån.

e) Med nivå E avses en nivå på överskottsmarginalen som understiger 25 % av den nivå där överskott ska börja innehållas.

7. Om en bestämmelse om förtida amortering avser värdepapperiseringar av obekräftade hushållsexponeringar med villkorslös uppsägning utan förhandsbesked, där den förtida amorteringen utlöses av ett kvantitativt värde som gäller något annat än den genomsnittliga överskottsmarginalen under en tremånadersperiod, får instituten med de behöriga myndigheternas tillstånd tillämpa en behandling som nära ansluter sig till den som föreskrivs i punkt 6 för att fastställa den där angivna konverteringsfaktorn. Den behöriga myndigheten ska bevilja tillstånd, om följande villkor är uppfyllda:

a) Denna behandling är lämpligare, då institutet kan fastställa ett kvantitativt mått, som, i förhållande till det kvantitativa värde som utlöser förtida amortering, är likvärdigt med den nivå där överskott ska börja innehållas.

b) Denna behandling leder till att den kreditrisk som institutet är exponerat för kan öka genom att bestämmelsen om förtida amortering tillämpas, vilket är beräknat med samma försiktighet som vid beräkningen enligt punkt 6.

8. För alla övriga värdepapperiseringar som omfattas av en bestämmelse om kontrollerad förtida amortering av rullande exponeringar ska en konverteringsfaktor på 90 % tillämpas.

9. För alla övriga värdepapperiseringar som omfattas av en bestämmelse om icke-kontrollerad förtida amortering av rullande exponeringar ska en konverteringsfaktor på 100 % tillämpas.

Artikeln i rättsakten

Svensk rätt

Svenska författningar

Rättsakten genomförs eller kompletteras enligt ändringsregistret

Uppgiften gäller rättsakten som helhet, inte artikeln.

  1. Förordning (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen i kraft 2014-01-01 ur registret · rättsaktsnivå
  2. Förordning (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen i kraft 2014-01-01 ur registret · rättsaktsnivå
  3. Lag (2013:1051) om avgifter enligt EU:s förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag i kraft 2014-01-01 ur registret · rättsaktsnivå
  4. Lag (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna i kraft 2014-08-01 ur registret · rättsaktsnivå
  5. Förordning (2014:508) om uppgiftsskyldighet enligt EU:s förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag i kraft 2014-08-01 ur registret · rättsaktsnivå
  6. Kreditupplysningslag (1973:1173) i kraft 2014-08-02 ur registret · rättsaktsnivå
  7. Lag (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan i kraft 2014-08-02 ur registret · rättsaktsnivå
  8. Sparbankslag (1987:619) i kraft 2014-08-02 ur registret · rättsaktsnivå
  9. Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag i kraft 2014-08-02 ur registret · rättsaktsnivå
  10. Lag (1995:1570) om medlemsbanker i kraft 2014-08-02 ur registret · rättsaktsnivå

Alla på rättsaktens sida

Normkedja (rättsakten)

Nedåt i kedjan

EU-rättsakt · CELEX 32013R0575 · Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012… (25)

Lag · SFS 2007:528 · Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Lag · SFS 2010:751 · Lag (2010:751) om betaltjänster

Förordning · SFS 2014:993 · Förordning (2014:993) om särskild tillsyn och kapitalbuffertar