Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32013R0952

Artikel 89 i förordning (EU) nr 952/2013

Allmänna bestämmelser

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (omarbetning).

EU-rätten

Artikelns text

1. Detta kapitel ska gälla garantier för både tullskulder som har uppkommit och tullskulder som kan uppkomma, om inget annat föreskrivs.

2. När tullmyndigheterna kräver att en garanti ställs för en potentiell eller befintlig tullskuld, ska denna garanti täcka import- eller exporttullbeloppet och de andra avgifter som ska betalas i samband med import eller export av varor när:

a) Garantin används för hänförande av varor till förfarandet för unionstransitering, eller

b) Garantin kan användas i mer än en medlemsstat.

En garanti som inte kan användas utanför den medlemsstat där den krävs ska vara giltig endast i den medlemsstaten och ska täcka minst import- eller exporttullbeloppet.

3. När tullmyndigheterna kräver att en garanti ställs ska den krävas av gäldenären eller den person som kan komma att bli gäldenär. De får även medge att garantin ställs av en annan person än den person från vilken den avkrävs.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 97 ska tullmyndigheterna kräva endast en garanti för bestämda varor eller en bestämd deklaration.

En garanti som ställs för en bestämd deklaration ska gälla för det import- eller exporttullbelopp som motsvarar tullskulden och andra avgifter för alla de varor som omfattas av eller frigörs på grundval av den deklarationen, oavsett om deklarationen är korrekt eller inte.

Om garantin inte har frigjorts får den, inom det säkrade beloppet, också användas för betalning av import- eller exporttullbelopp och andra avgifter som ska betalas efter en kontroll efter frigörandet av dessa varor.

5. På ansökan av den person som avses i punkt 3 i den här artikeln får tullmyndigheterna i enlighet med artikel 95.1, 95.2 och 95.3 ge tillstånd till att en samlad garanti ställs för att täcka det import- eller exporttullbelopp som svarar mot en tullskuld för två eller flera transaktioner, deklarationer eller tullförfaranden.

6. Tullmyndigheterna ska övervaka garantin.

7. Garanti ska inte krävas av stater, regionala och lokala myndigheter eller andra offentligrättsliga organ i fråga om verksamheter som de bedriver i egenskap av offentliga myndigheter.

8. Garanti ska inte krävas i någon av följande situationer:

a) När varor transporteras på Rhen och på Rhens vattenvägar samt på Donau och på Donaus vattenvägar.

b) När varor transporteras via fasta transportinstallationer.

c) I särskilda fall där varor hänförs till förfarandet för tillfällig införsel.

d) Varor som hänförts till förfarandet för unionstransitering för vilka de förenklingar som avses i artikel 233.4 e används och som transporteras sjövägen eller med flyg mellan hamnar eller mellan flygplatser i unionen.

9. Tullmyndigheterna får frångå kravet på garanti när det import- eller exporttullbelopp för vilket garanti skall ställas inte överstiger det statistiska tröskelvärde för deklarationer som fastställts i enlighet med artikel 3.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 av den 6 maj 2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater (16).

Artikeln i rättsakten