Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32013R1271

Artikel 54 i förordning (EU) nr 1271/2013 upphört att gälla

Regler för utanordnare

Ur Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de organ som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

EU-rätten

Artikelns text

1. Utanordnaren kan åläggas ekonomiskt ansvar enligt bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna.

2. Ersättningsskyldigheten ska särskilt vara tillämplig om utanordnaren, vare sig det sker avsiktligen eller på grund av dennes grova vårdslöshet,

a) fastställer utestående fordringar eller upprättar betalningskrav, ingår utgiftsåtaganden eller undertecknar betalningsorder utan att iaktta denna förordning eller, i förekommande fall, tillämpningsbestämmelserna till budgetförordningen för unionsorganet,

b) försummar att upprätta ett dokument som fastställer en fordran, underlåter eller dröjer med att utfärda ett betalningskrav, eller dröjer med att utfärda en betalningsorder och detta leder till att unionsorganet ådrar sig en civilrättslig skyldighet gentemot tredje man.

3. Om en delegerad eller vidaredelegerad utanordnare anser att ett beslut som det åvilar denne att fatta strider mot gällande bestämmelser eller mot principen om sund ekonomisk förvaltning, ska denne skriftligen underrätta den myndighet som delegerat befogenheten om detta. Om den myndighet som delegerat befogenheten ger den delegerade eller vidaredelegerade utanordnaren skriftlig och motiverad instruktion om att fatta det beslut som avses ovan, ska den utanordnaren befrias från ansvar.

4. Om utanordnaren delegerar sin befogenhet vidare ska han eller hon fortfarande ansvara för att systemen för förvaltning och internkontroll är effektiva och ändamålsenliga, samt för sitt val av delegerad utanordnare.

5. Den specialiserade instans för finansiella oriktigheter som inrättats av kommissionen eller i vilka kommissionen deltar i enlighet med artikel 73.6 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, ska ha samma befogenheter gentemot unionsorganet som gentemot kommissionens avdelningar, såvida inte styrelsen eller, om den konstituerande akten medger det, det verkställande organet beslutar att inrätta en funktionellt oberoende instans, eller att delta i en gemensam instans som inrättas av flera institutioner. När ett ärende läggs fram av ett unionsorgan ska en anställd vid något av unionsorganen delta i den instans för finansiella oriktigheter som inrättats av kommissionen eller där kommissionen deltar.

På grundval av ett yttrande från den instans som det hänvisas till i första stycket ska direktören fatta beslut om huruvida ett förfarande för disciplinåtgärder eller krav på ekonomisk kompensation ska inledas. Om instansen upptäcker systematiska fel ska den överlämna en rapport med sina rekommendationer till kommissionens utanordnare och internrevisor. Om instansen genom sitt yttrande ifrågasätter direktörens tjänsteutövning ska den överlämna yttrandet till styrelsen och till kommissionens internrevisor. Direktören ska, utan angivelse av namn, hänvisa till instansens synpunkter i sin årliga verksamhetsrapport och ange vilka åtgärder som kommer att vidtas som uppföljning.

6. Varje anställd kan åläggas att helt eller delvis ersätta den skada som unionsorganet lidit på grund av ett allvarligt fel som han eller hon begått i eller i samband med tjänsten. Ett motiverat beslut ska därvidlag fattas av tillsättningsmyndigheten, efter det att de formaliteter som ingår i ett disciplinförfarande enligt tjänsteföreskrifterna är fullbordade.

Artikeln i rättsakten