EU-rätt · Förordning · CELEX 32013R1271
Artikel 60 i förordning (EU) nr 1271/2013 upphört att gälla
Fastställande av en fordran
EU-rätten
Artikelns text
1. Fastställandet av en fordran är den handling genom vilken utanordnaren ska
a) kontrollera att skulden existerar,
b) bestämma eller kontrollera att beloppet är riktigt, och dess storlek,
c) kontrollera fordrans förfallovillkor.
2. Varje fordran som är säker, likvid och förfallen till betalning ska fastställas genom ett betalningskrav som lämnas över till räkenskapsföraren, åtföljt av en debetnota som tillsänds gäldenären, och båda dokumenten ska upprättas av utanordnaren.
3. Betalningar som skett på felaktiga grunder ska återkrävas.
4. Alla fordringar som inte betalats inom det datum som anges på debetnotan ger upphov till ränta i enlighet med delegerad förordning (EU) nr 1268/2012.
5. I vederbörligen motiverade fall får vissa löpande inkomster fastställas på preliminär basis. Ett preliminärt fastställande får täcka flera enskilda fordringar som således inte behöver fastställas separat. Utanordnaren ska före budgetårets slut justera preliminärt fastställda fordringar så att de uppgår till samma belopp som de fordringar som faktiskt fastställts.