Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32014R0044

Artikel 2 i förordning (EU) nr 44/2014

Definitioner

Ur Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 44/2014 av den 21 november 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 vad gäller fordonskonstruktion och allmänna krav för typgodkännande av två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

Definitionerna i förordning (EU) nr 168/2013 ska gälla. Därutöver ska följande definitioner gälla:

1. åtgärder mot otillåten förändring: ett antal tekniska krav och bestämmelser vars syfte är att i största möjliga mån förhindra otillåtna förändringar av fordonets framdrivning som kan äventyra funktionssäkerheten, i synnerhet genom att öka fordonets prestanda och skada miljön, och som inte är tillåtna enligt bilaga II.

2. inloppsrör: kombinationen av inloppsöppning och insugningsrör.

3. inloppsöppning: öppningen för luftintag i cylindern, topplocket eller vevhuset.

4. inloppsrör: en del som sammanbinder förgasaren eller luftkontrollsystemet och cylindern, topplocket eller vevhuset.

5. inloppssystem: kombinationen av inloppsöppning och inloppsljuddämpare.

6. avgassystem: kombinationen av avgasrör, expansionskärl, avgasljuddämpare och utsläppsbegränsande anordning(ar).

7. specialverktyg: verktyg i kombination med anordningar mot otillåtna förändringar som endast görs tillgängliga för distributörer som är auktoriserade av fordonstillverkaren, och inte finns tillgängliga för allmänheten.

8. gnisttändning i tändsystemet: alla egenskaper hos den gnista som skapas i tändsystemet hos en motor med styrd tändning och som används för att tända luft-bränsleblandningen, inklusive tidpunkt, nivå och position.

9. bränslematningssystem: en uppsättning komponenter inklusive och mellan bränslelagring och luftbränsleblandnings- eller insprutningsanordning(ar).

10. produktionsöverensstämmelse: förmågan att säkerställa att varje producerad produktserie överensstämmer med kraven för specifikationer, prestanda och märkning i typgodkännandet.

11. kvalitetsstyrningssystem: en uppsättning kopplade eller interagerande element som organisationer använder för att leda och kontrollera hur kvalitetsprogram genomförs och kvalitetsmål uppnås.

12. revision: en process för insamling av belägg som används för att utvärdera hur väl revisionskriterierna tillämpas och inriktas så att de är objektiva, opartiska och oberoende och hanteras i en systematisk och dokumenterad revisionsprocess.

13. korrigerande åtgärder: en problemlösningsprocess inom kvalitetsstyrningsprocessen, där åtgärder vidtas för att undanröja orsakerna till bristande överensstämmelse eller olämpliga situationer, och är utformade för att se till att problemen inte återkommer.

14. ackreditering: en förklaring från ett nationellt ackrediteringsorgan om att en organisation uppfyller kraven i harmoniserade standarder och, i förekommande fall, eventuella ytterligare krav, bland annat de som fastställs i sektorsspecifika system, för att utföra specifika bedömningar av överensstämmelse,

15. kopplingsanordning för fordon i kategori L: alla delar och anordningar som är monterade på fordonens ram, bärande karosseridelar och chassi genom vilka dragfordon och släpfordon kopplas ihop, inklusive fasta eller löstagbara delar för att fästa, justera eller manövrera kopplingsanordningarna.

16. kopplingskulor och dragbeslag: kopplingsanordningar omfattande en rund anordning och beslag som monteras på fordon i kategori L för tillkoppling av släpvagnen medelst ett kopplingshuvud.

17. kulkoppling: mekaniska kopplingsanordningar på släpvagnens dragstång, som är avsedda att sammankopplas med en kopplingskula på fordon i kategori L.

18. kopplingspunkt: förbindelsepunkt mellan kopplingen på ett draget fordon och kopplingen på ett dragfordon.

19. sekundär koppling: en kopplingsanordning som i händelse av frånkoppling av huvudkopplingen kan garantera att släpvagnen förblir kopplad till dragfordonet samt åstadkomma viss styrning.

20. skyltkant: ytterkanten på en skylt som skulle ha totalt fyra tydligt identifierbara kanter om dess form var jämn och rektangulär och som har en total materialtjocklek på högst 10 mm.

21. skaft: alla utskjutande delar eller andra delar som förefaller ha en rund eller praktiskt taget rund form, inklusive bult- och skruvhuvuden, med en relativt konstant total diameter och som har en fri ände som kan kontaktas.

22. nätstorlek: antalet öppningar per (linjärt) tum nät.

23. lastplattform: en plattform som är fäst vid konstruktionen hos fordon i kategori L och är avsedd för lasttransport.

24. standardutrustning: grundkonfigurationen för ett fordon som är utrustat med alla funktioner som krävs enligt de rättsakter som avses i bilaga II till förordning (EU) nr 168/2013, inklusive alla funktioner som är monterade utan att ge upphov till ytterligare specifikationer på konfigurations- eller utrustningsnivå.

25. tilläggsutrustning: alla funktioner som inte ingår i den standardutrustning som monteras på ett fordon under tillverkarens ansvar.

26. tilläggsutrustningens vikt: vikten på den utrustning som kan monteras på fordonet i tillägg till standardutrustningen, i enlighet med tillverkarens specifikationer.

27. kopplingens vikt: vikten på kopplingen och de delar som krävs för att fästa kopplingen på fordonet.

28. högsta tekniskt tillåtna vikt vid kopplingspunkten: vikten som motsvarar den högsta tillåtna statiska vertikala belastningen på kopplingspunkten (värdet ”S” eller ”U”) för ett dragfordon, baserat på kopplingens och dragfordonets konstruktionsegenskaper.

29. faktisk vikt: vikten i körklart skick för ett fordon enligt vad som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr 168/2013, plus förarens vikt (75 kg), plus vikten för det alternativa bränsletanksystemet i förekommande fall plus vikten på den tilläggsutrustning som är monterad på det enskilda fordonet.

30. högsta tekniskt tillåtna lastvikt (M): den maximala vikten för ett fordon baserat på dess konstruktionsegenskaper och konstruktionsprestanda.

31. högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt (TM): den maximala vikt som kan dras av ett dragfordon.

32. axel: den gemensamma rotationsaxeln för två eller flera hjul, oavsett om den är motordriven eller roterar fritt och oavsett om den består av ett eller flera segment i samma plan i rät vinkel mot fordonets längsgående mittlinje.

33. högsta tekniskt tillåtna vikt på axeln: vikten som motsvarar den maximalt tillåtna statiska vertikala belastning som överförs till marken av axelns hjul, baserat på axelns och fordonets konstruktionsegenskaper och konstruktionsprestanda.

34. nyttovikt: skillnaden mellan den högsta tekniskt tillåtna lastvikten och vikten i körklart skick.

35. längsgående plan: ett vertikalt plan som löper parallellt med fordonets riktning vid körning rakt fram.

36. utsläppsbegränsande system: den elektroniska motorstyrningskontrollen och varje utsläppsrelaterad komponent i avgas- eller avdunstningssystemet som förser den kontrollen med indata eller som tar emot dess utdata.

37. felindikator: en lampa eller en ljudsignal som gör fordonets förare uppmärksam på en felfunktion enligt vad som avses i artikel 21 i förordning (EU) nr 168/2013.

38. felfunktion: det att en utsläppsrelaterad komponent eller ett system inte fungerar så att utsläpp överskrider de OBD-gränsvärden som anges i del B i bilaga VI till förordning (EU) nr 168/2013, eller som sätter igång ett driftsläge som betydligt minskar motorns drivmoment, eller att OBD-systemet inte uppfyller de grundläggande övervakningskraven enligt bilaga XII.

39. sekundärluft: luft som förs in i avgassystemet med hjälp av en pump eller insugningsventil eller någon annan anordning för att bidra till oxidationen av kolväten och koloxid i avgaserna.

40. feltändning i motorn: avsaknad av förbränning i cylindern på en motor med styrd tändning på grund av att det inte uppstår någon gnista, feldosering av bränsle, undermålig kompression eller någon annan orsak.

41. typ I-prov: den körcykel som används vid godkännande av utsläppsnivåer.

42. körcykel: en provningscykel som består av start av motorn, en körningsfas under vilken eventuella funktionsfel kan upptäckas samt avstängning av motorn.

43. uppvärmningscykel: att fordonet är i drift så att kylarvätskans temperatur stiger med minst 22 K från och med det att motorn startas och uppnår minst 343,2 K (70 °C).

44. bränsleadaption: justeringar med hänsyn till blandningsförhållandet av basbränslet.

45. bränsleadaption på kort sikt: dynamiska eller omedelbara justeringar av blandningsförhållandet av basbränslet.

46. bränsleadaption på lång sikt: betydligt mer gradvisa justeringar som uppväger skillnaderna mellan fordon och gradvisa förändringar som sker över en längre tid.

47. beräknat lastvärde (CLV = calculated load value): den aktuella lufthastigheten delat med den högsta lufthastigheten, i förekommande fall korrigerad med hänsyn till höjd. Denna definition ger ett dimensionslöst tal som inte är motorspecifikt och ger underhållsteknikern en uppgift om den andel av motorkapaciteten som utnyttjas (där full gas motsvarar 100 %).

48. permanent standardinställning för utsläpp: en uppgift om ett tillstånd där motorstyrningskontrollen permanent intar ett läge som inte kräver indata från en felande del eller ett system där en sådan felande del eller ett sådant system kan innebära en ökning av utsläppen från fordonet till en nivå som överskrider de gränsvärden som anges i del B i bilaga VI till förordning (EU) nr 168/2013.

49. kraftuttagsenhet: en motordriven anordning för att driva extra utrustning som monterats på fordonet.

50. tillgång till OBD-systemet: tillgång till alla utsläpps- och säkerhetsrelaterade OBD-uppgifter, inklusive alla felkoder, som krävs för inspektion, diagnos, underhåll eller reparation av miljö- eller funktionssäkerhetsrelaterade delar av fordonet, via det seriella gränssnittet i det enhetliga diagnosuttaget i enlighet med punkt 3.12 i tillägg 1 till bilaga XII.

51. obegränsad tillgång till OBD-systemet:

a) Tillgång som inte förutsätter en tillträdeskod som endast kan erhållas via tillverkaren eller en likartad anordning, eller

b) tillgång som möjliggör utvärdering av producerade uppgifter utan behov av någon särskild avkodningsinformation, såvida inte sådan information är standardiserad.

52. standardiserade uppgifter: det att allt informationsflöde, inklusive alla felkoder som används, endast produceras i överensstämmelse med gällande industristandarder, som genom att deras format och tillåtna valmöjligheter är klart fastställda, ger största möjliga harmonisering inom industrin för fordon i kategori L och vilkas användning är uttryckligen tillåten i denna förordning.

53. brist: i samband med OBD-system för fordon, att upp till två skilda kontrollerade komponenter eller system tillfälligt eller ständigt uppvisar en driftskarakteristik som menligt påverkar den annars effektiva OBD-kontrollen eller inte uppfyller alla övriga detaljerade OBD-krav.

54. betydlig minskning av det framdrivande momentet: framdrivande moment som utgör upp till 90 % av drivmomentet i normalt driftsläge.

55. mönstrad nätyta: en yta som består av ett jämnt utspritt mönster av former, t.ex. runda, ovala, rombformade, rektangulära eller fyrkantiga hål som är jämnt utspridda med högst 15 mm mellanrum.

56. galleryta: en yta som består av ett galler med jämnt utspridda parallella stänger och en spaltvidd på högst 15 mm.

57. nominell yta: den teoretiskt perfekta, geometriska ytan där inga ojämnheter i ytan såsom utbuktningar eller fördjupningar beaktas.

58. lutning: graden av vinkelavvikelse i förhållande till ett vertikalt plan.

59. kundanpassning: alla ändringar av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som görs på kundens uttryckliga begäran och som är föremål för godkännande.

60. system för överföring: ett system enligt definitionen i artikel 3.15 i förordning (EU) nr 168/2013 som förts över från en gammal typ av fordon till en ny typ av fordon.

61. stöd: en anordning som är fast fästad vid fordonet och som kan hålla fordonet i dess parkeringsläge när det lämnas obevakat av föraren.

62. sidostöd: ett stöd som när det fälls ut eller svängs till ett öppet läge stöder fordonet på endast ena sidan, medan båda hjulen har kontakt med det stödjande underlaget.

63. centralstöd: ett stöd som när det svängs till öppet läge stöder fordonet genom att förse det med en eller flera kontaktpunkter mellan fordonet och det stödjande underlaget på båda sidor av fordonets längsgående mittplan.

64. tvärgående lutning: lutningen sidledes uttryckt i procent av det faktiska stödjande underlaget, när den linje som bildas av skärningspunkten på fordonets längsgående mittplan och det stödjande underlaget är vinkelrätt mot den maximala lutningslinjen.

65. längsgående lutning: lutningen i för och akter uttryckt i procent av det faktiska stödjande underlaget när fordonets längsgående mittplan är parallellt med, och således i linje med, den maximala lutningen.

66. användningsläge: när stödet fälls ut eller svängs till öppet läge och placeras i parkeringsläge.

67. viloläge: när stödet fälls in eller svängs till stängt läge för körning.

Artikeln i rättsakten