Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32014R0165

Artikel 26 i förordning (EU) nr 165/2014

Utfärdande av förarkort

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 av den 4 februari 2014 om färdskrivare vid vägtransporter, om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet (Text av betydelse för EES).

EU-rätten

Artikelns text

1. Förarkort ska på förarens begäran utfärdas av behörig myndighet i den medlemsstat där föraren har sin normala hemvist. De ska utfärdas inom en månad från det att begäran och all nödvändig dokumentation mottogs av den behöriga myndigheten.

2. I denna artikel avses med normal hemvist den plats där en person normalt vistas, dvs. minst 185 dygn per kalenderår, på grund av personlig och yrkesmässig anknytning eller, när det gäller en person utan yrkesmässig anknytning, på grund av personlig anknytning som visar på nära samband mellan den personen och platsen där denna vistas.

Normal hemvist för en person vars yrkesmässiga anknytning är på en annan plats än den personliga anknytningen, och som därför växelvis bor på olika platser i två eller flera medlemsstater, ska dock anses vara platsen för den personliga anknytningen, förutsatt att denna person återvänder dit regelbundet. Detta sistnämnda villkor behöver inte uppfyllas om personen bor i en medlemsstat i syfte att utföra ett tidsbestämt uppdrag.

3. Förare ska på lämpligt sätt bevisa sin normala hemvist, med hjälp av t.ex. identitetskort eller annan giltig handling. De myndigheter i medlemsstaten som är behöriga att utfärda förarkort får begära ytterligare upplysningar eller bevis om de tvivlar på giltigheten i de uppgifter om normal hemvist som lämnas eller om det behövs i samband med vissa särskilda kontroller.

4. I vederbörligen motiverade undantagsfall får medlemsstaterna utfärda ett tillfälligt förarkort som inte kan förnyas och som är giltigt under en period av högst 185 dagar till en förare som inte har sin normala hemvist i en medlemsstat eller en stat som är fördragsslutande part i AETR, förutsatt att denne förare har ett arbetsrättsligt förhållande till ett företag som är etablerat i den utfärdande medlemsstaten och, i den mån som Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 (16) är tillämplig, uppvisar ett förartillstånd enligt den förordningen.

Kommissionen ska på grundval av uppgifter som tillhandahålls av medlemsstaterna noga övervaka tillämpningen av denna punkt. Den ska vartannat år rapportera sina resultat till Europaparlamentet och rådet och ska särskilt undersöka om tillfälliga förarkort har en negativ inverkan på arbetsmarknaden och om tillfälliga kort normalt utfärdas till namngivna förare mer än en gång. Kommissionen får lägga fram ett lämpligt lagstiftningsförslag för att se över denna punkt.

5. De behöriga myndigheterna i den utfärdande medlemsstaten ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att sökande inte redan innehar ett giltigt förarkort och att förarkortet är personligt, och därvid se till att uppgifterna är synliga och säkra.

6. Förarkortets giltighetstid får inte överstiga fem år.

7. Ett förarkort ska under sin giltighetsperiod inte återkallas eller dras in, såvida inte den behöriga myndigheten i en medlemsstat konstaterar att kortet har förfalskats, att föraren använder ett annat kort än sitt eget eller att det kort som innehas har erhållits på grund av oriktiga uppgifter och/eller förfalskade handlingar. Om sådana åtgärder för indragning eller återkallelse vidtas av en annan medlemsstat än den som har utfärdat kortet ska denna medlemsstat så snart som möjligt återsända kortet till myndigheterna i den medlemsstat som har utfärdat det och ange skälen för indragningen eller återkallelsen. Om återlämnandet av kortet förväntas ta mer än två veckor ska den medlemsstat som ska dra in eller återkalla det inom dessa två veckor informera den medlemsstat som har utfärdat kortet om skälen för indragningen eller återkallelsen.

8. Medlemsstaterna ska vidta alla de åtgärder som krävs för att undvika förfalskning av förarkorten.

9. Denna artikel ska inte hindra en medlemsstat från att utfärda ett förarkort till en förare som har sin normala hemvist i en del av den medlemsstatens territorium på vilken fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt inte är tillämpliga, förutsatt att de relevanta bestämmelserna i denna förordning tillämpas i sådana fall.

Artikeln i rättsakten