EU-rätt · Förordning · CELEX 32014R0236
Artikel 4 i förordning (EU) nr 236/2014 upphört att gälla
Allmänna finansieringsbestämmelser
EU-rätten
Artikelns text
1. Det finansiella stödet från unionen får tillhandahållas genom sådana typer av finansiering som tas upp i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, och i synnerhet följande:
a) Bidrag.
b) Upphandlingskontrakt avseende tjänster, varor eller byggentreprenader.
c) Allmänt eller sektorsuppdelat budgetstöd.
d) Bidrag till förvaltningsfonder som inrättats av kommissionen, i enlighet med artikel 187 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
e) Finansieringsinstrument såsom lån, garantier, aktiekapital eller hybridkapital, investeringar eller andelar och riskbärande instrument, om möjligt under ledning av EIB i enlighet med dess externa mandat enligt beslut nr 1080/2011/EU, ett multilateralt europeiskt finansinstitut, t.ex. Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, eller ett bilateralt europeiskt finansinstitut, t.ex. bilaterala utvecklingsbanker, eventuellt sammanlagda med ytterligare bidrag från andra källor.
2. Allmänt eller sektorsuppdelat budgetstöd som avses i punkt 1 c är grundat på ömsesidig ansvarighet och gemensamma åtaganden i fråga om universella värden och syftar till att stärka avtalsmässiga partnerskap mellan unionen och partnerländer för att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättstatsprincipen, stödja hållbar ekonomisk utveckling för alla och utrota fattigdom.
Beslut om att tillhandahålla det allmänna eller sektorsuppdelade budgetstödet ska grundas på den budgetstödspolicy som unionen kommit överens om, en tydlig uppsättning kriterier för berättigande och en omsorgsfull utvärdering av riskerna och fördelarna.
Avgörande för det beslutet ska vara en utvärdering av engagemanget, resultatet och framstegen i partnerländerna när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatlighet. Det aallmänna eller sektorsuppdelade budgetstödet ska differentieras för att bättre svara mot de politiska, ekonomiska och sociala förhållandena i partnerlandet, med beaktande av instabila situationer.
Vid tillhandahållande av det allmänna eller sektorsuppdelade budgetstödet i enlighet med artikel 186 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska kommissionen tydligt fastställa och övervaka villkoren för stödet samt stödja utvecklingen av parlamentarisk kontroll och revisionskapacitet och ökad öppenhet och allmänhetens tillgång till information. Ett villkor för utbetalningen av det allmänna eller sektorsuppdelade budgetstödet ska vara att tillfredsställande framsteg har gjorts när det gäller att uppnå de mål som överenskommits med partnerlandet.
3. Varje enhet som anförtros genomförande av finansieringsinstrument enligt punkt 1 e ska uppfylla kraven i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och rätta sig efter unionens mål, normer och politiska riktlinjer, samt bästa praxis angående användning av och rapportering om unionsmedel.
Dessa finansieringsinstrument får för tillämpning och rapportering grupperas i olika faciliteter.
Unionens finansiella stöd får i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 även tillhandahållas genom bidrag till internationella, regionala eller nationella fonder, som de som EIB, medlemsstater eller partnerländer och -regioner eller internationella organisationer inrättat eller förvaltar, i syfte att dra till sig gemensam finansiering från ett flertal givare, eller till fonder som en eller flera givare inrättat med tanke på gemensamt genomförande av projekt.
4. Ömsesidig tillgång för unionens finansinstitut till finansieringsinstrument som inrättats av andra organisationer ska i förekommande fall främjas.
5. När kommissionen tillhandahåller unionens finansiella stöd som avses i punkt 1 ska den i tillämpliga fall vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att unionens finansiella stöd är synligt. Dessa åtgärder ska omfatta åtgärder för att ålägga mottagarna av unionsmedel synlighetskrav, utom i vederbörligen motiverade fall. Kommissionen ska ansvara för övervakningen av mottagarnas efterlevnad av dessa krav.
6. Alla inkomster som genereras inom ramen för ett finansieringsinstrument ska avsättas för motsvarande instrument som interna inkomster som avsätts för särskilda ändamål. Vart femte år ska kommissionen granska det bidrag som gjorts för att uppnå unionens mål och effektiviteten hos befintliga finansieringsinstrument.
7. Kommissionen ska genomföra unionens finansiella stöd i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, direkt genom sina egna avdelningar, via unionens delegationer eller via genomförandeorgan, genom delad förvaltning med medlemsstaterna eller indirekt genom att genomförandeuppgifter anförtros de enheter som anges i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Dessa enheter ska sörja för överensstämmelse med unionens utrikespolitik och får anförtro andra enheter budgetgenomförandeuppgifter på villkor som är likvärdiga med dem som gäller för kommissionen.
Enheterna ska årligen fullfölja sina skyldigheter enligt artikel 60.5 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Revisionsuttalandet ska, om sådant krävs, läggas fram inom en månad efter rapporten och förvaltningsförklaringen för att beaktas i kommissionens tillförlitlighetsförklaring.
Internationella organisationer som avses i artikel 58.1 c ii i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och organ i medlemsstaterna som avses i artikel 58.1 c v och vi i den förordningen som har anförtrotts uppgifter av kommissionen får även anförtro budgetgenomförandeuppgifter åt icke-vinstdrivande organisationer som har adekvat driftskapacitet och finansiell kapacitet, enligt villkor som motsvarar dem som gäller för kommissionen.
Enheter som uppfyller kriterierna i artikel 60.2 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska anses uppfylla de urvalskriterier som avses i artikel 139 i den förordningen.
8. Valet bland de typer av finansiering som anges i punkt 1 i denna artikel och artikel 6.1 och de genomförandemetoder som anges i punkt 3i den här artikeln ska göras på grundval av deras förmåga att uppnå de specifika målen för åtgärderna och deras förmåga att ge resultat, varvid hänsyn ska tas särskilt till kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för att reglerna inte följs. För bidrag ska även användningen av enhetsbelopp, schablonsatser och standardiserade skalor av enhetskostnader beaktas.
9. De åtgärder som finansieras inom ramen för instrumenten får genomföras genom parallell eller gemensam samfinansiering.
Vid parallell samfinansiering delas en åtgärd upp i ett flertal klart identifierbara komponenter, där var och en finansieras av någon av de partner som svarar för finansieringen, så att det alltid går att fastställa för vilket ändamål medlen har använts.
Vid gemensam samfinansiering fördelas den totala kostnaden för en åtgärd mellan de partner som svarar för finansieringen, och medlen läggs samman på ett sådant sätt att det inte längre går att fastställa varifrån medlen för en viss verksamhet inom ramen för åtgärden kommer. I sådana fall ska offentliggörande i efterhand av bidrag och upphandlingskontrakt i enlighet med artikel 35 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 i tillämpliga fall följa de regler som gäller för den enhet som anförtrotts uppgiften.
10. Samarbetet mellan unionen och dess olika partner får vid användning av någon av de typer av finansiering som avses i punkt 1 i denna artikel eller artikel 6.1 ta bl.a. följande former:
a) Arrangemang för tresidigt samarbete genom vilka unionen samordnar sitt stöd till ett partnerland eller en partnerregion med tredjeländer.
b) Åtgärder för administrativt samarbete, såsom partnersamverkan (twinning) mellan en medlemsstats och ett partnerlands eller partnerregions offentliga institutioner, lokala myndigheter, nationella offentliga organ eller privaträttsliga enheter som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter samt samarbetsåtgärder där experter från den offentliga sektorn sänds ut från medlemsstater och deras regionala eller lokala myndigheter.
c) Bidrag till de kostnader som är nödvändiga för att inrätta och förvalta offentlig-privata partnerskap.
d) Sektorsvisa policystödprogram genom vilka unionen tillhandahåller stöd till ett partnerlands sektorsprogram.
e) När det gäller ENI och IPA II, bidrag till kostnaderna för länders deltagande i unionsprogram och unionsbyråer.
f) Räntesubventioner.
g) Finansiering genom bidrag till unionens organ.
11. När kommissionen arbetar tillsammans med intressenter i mottagarländer ska den ta hänsyn till deras särdrag, inbegripet behov och sammanhang, när den fastställer finansieringsformerna, typen av bidrag, formerna för tilldelning och de administrativa bestämmelserna för förvaltningen av bidrag i syfte att nå och ge bästa möjliga respons till så många olika av dessa intressenter som möjligt. Särskilda former, som partnerskapsavtal, tillstånd till bidrag i flera led, direkt tilldelning eller tillträdesbegränsade inbjudningar att lämna förslag eller enhetsbelopp, ska uppmuntras i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
12. När unionen genomför sitt stöd till övergång och reformer i partnerländer, ska den när så är lämpligt använda sig och dela med sig av medlemsstaternas erfarenheter och tillvaratagna lärdomar.