EU-rätt · Förordning · CELEX 32014R0481
Artikel 3 i förordning (EU) nr 481/2014
Personalkostnader
EU-rätten
Artikelns text
1. Utgifterna för personalkostnader ska bestå av bruttokostnaderna för personal med följande typ av anställning hos stödmottagaren:
a) Heltidsanställning.
b) Deltidsanställning med en fast andel av arbetstiden per månad.
c) Deltidsanställning med ett varierande antal arbetstimmar per månad.
d) Timanställning.
2. Utgifterna för personalkostnader ska endast omfatta följande:
a) Löner som betalats ut i samband med verksamhet som enheten inte skulle utföra om det inte vore för den berörda insatsen, som fastställts i ett anställnings- eller arbetsavtal, ett anställningsbeslut (nedan kallade anställningsbevis) eller i lag och som gäller de arbetsuppgifter som anges i arbetsbeskrivningen för den berörda arbetstagaren.
b) Eventuella andra kostnader som arbetsgivaren haft och betalat och som är direkt kopplade till löner, till exempel skatter och sociala avgifter inklusive pensioner, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 (3), förutsatt att
i) de har fastställts i ett anställningsbevis eller är lagstadgade,
ii) de är förenliga med den lagstiftning som det hänvisas till i anställningsbeviset och med gängse praxis i det land och/eller den organisation där den anställde faktiskt arbetar, och
iii) de inte kan återkrävas av arbetsgivaren.
När det gäller led a får utbetalningar till fysiska personer som arbetar för stödmottagaren enligt ett annat avtal än ett anställningsavtal likställas med löneutbetalningar och ett sådant avtal får betraktas som ett anställningsbevis.
3. Personalkostnaderna kan återbetalas antingen
i) på grundval av de faktiska kostnaderna (styrkt med anställningsbeviset och lönespecifikationer), eller
ii) enligt de förenklade kostnadsalternativ som anges i artikel 67.1 b–d i förordning (EU) nr 1303/2013, eller
iii) som ett schablonbelopp enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1299/2013.
4. Personalkostnaderna för personer som arbetar deltid med insatsen ska beräknas antingen som
a) en fast procentsats av bruttopersonalkostnaden, i enlighet med att en fast andel av arbetstiden ägnas åt insatsen, utan skyldighet att införa ett separat tidsregistreringssystem, eller som
b) en varierande andel av bruttopersonalkostnaden, i enlighet med att det antal arbetstimmar som ägnas åt insatsen varierar från månad till månad, baserat på ett tidsregistreringssystem som täcker 100 % av den anställdes arbetstid.
5. För deltidsuppgifter enligt punkt 4 a ska arbetsgivaren utfärda ett dokument för varje anställd och i det ange hur stor andel av tiden som den anställde ska arbeta med insatsen.
6. För deltidsuppgifter enligt punkt 4 b ska återbetalningen av personalkostnaderna beräknas på grundval av en timlön som fastställs antingen
i) genom att bruttopersonalkostnaden per månad divideras med det antal arbetstimmar per månad som anges i anställningsbeviset, eller
ii) genom att den senaste dokumenterade bruttopersonalkostnaden per år divideras med 1 720 timmar, i enlighet med artikel 68.2 i förordning (EU) nr 1303/2013.
Timlönen ska multipliceras med det faktiska antalet timmar som ägnats åt insatsen.
7. När det gäller personalkostnader för personer som enligt anställningsbeviset är timanställda ska dessa kostnader vara stödberättigande och det faktiska antalet timmar som personerna enligt ett tidsregistreringssystem har arbetat med insatsen ska multipliceras med den timlön som anges i anställningsbeviset.