EU-rätt · Förordning · CELEX 32014R0609
Artikel 13 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014
Belopp som är omöjliga att uppbära
EU-rätten
Artikelns text
1. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de belopp som motsvarar de enligt artikel 2 fastställda anspråken tillhandahålls kommissionen enligt denna förordning.
2. Medlemsstaterna ska fritas från skyldigheten att ställa belopp som motsvarar anspråk som fastställts enligt artikel 2 till kommissionens förfogande om de visar sig vara omöjliga att uppbära på grund av
a) force majeure,
b) andra skäl som inte kan tillskrivas medlemsstaterna.
Fastställda anspråk ska förklaras omöjliga att uppbära genom ett beslut av den behöriga administrativa myndigheten i vilket det konstateras att beloppen i fråga inte går att uppbära.
Fastställda anspråk ska anses omöjliga att uppbära senast fem år efter det att beloppet har fastställts i enlighet med artikel 2 eller, om administrativa eller rättsliga åtgärder vidtagits, från det att det slutliga avgörandet i ärendet har meddelats eller offentliggjorts.
Om en eller flera delbetalningar har erhållits ska den maximala perioden på fem år räknas från den senaste verkställda betalningen, i de fall denna betalning inte löst skulden helt.
De belopp som förklarats eller bedömts omöjliga att uppbära ska slutgiltigt avföras från de särskilda räkenskaper som avses i artikel 6.3 andra stycket. De ska också anges i en bilaga till den kvartalsrapport som avses i artikel 6.4 första stycket och, i förekommande fall, i den kvartalsredovisning som avses i artikel 5 i förordning (EU, Euratom) nr 608/2014.
3. Om beloppet av de fastställda anspråk som berörs överstiger 50 000 EUR ska den berörda medlemsstaten senast tre månader efter det administrativa beslut som avses i punkt 2 i denna artikel eller enligt de tidsfrister som anges i samma punkt, förse kommissionen med en rapport med information om de fall där punkt 2 har tillämpats.
Denna rapport ska innehålla alla fakta som är nödvändiga för en fullständig granskning av de skäl som avses i punkt 2 a och b i denna artikel och som hindrat den berörda medlemsstaten från att tillhandahålla det berörda beloppet, samt uppgifter om vilka åtgärder medlemsstaten vidtagit för att uppbära det.
Rapporten ska upprättas på ett formulär som utformas av kommissionen. Kommissionen ska anta genomförandeakter för ovan nämnda ändamål. Dessa akter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 16 punkt 2.
4. Kommissionen ska lämna sina synpunkter till den berörda medlemsstaten senast sex månader efter mottagandet av det meddelande som avses i punkt 3.
Om kommissionen anser det nödvändigt att begära ytterligare upplysningar ska perioden på sex månader räknas från den dag då kommissionen mottagit dessa upplysningar.
EU-domstolen och andra EU-källor (5 dokument, 16 ställen)
EU-domstolen (2 dokument, 6 ställen)
- Mål C-770/22, EU:C:2024:299 Domstolens dom (tionde avdelningen) den 11 april 2024 p. 10 · p. 43 · p. 44 i texten
- Mål C-213/19, EU:C:2022:167 Domstolens dom (stora avdelningen) den 8 mars 2022 p. 1 · p. 12 i texten
Generaladvokaten (3 dokument, 10 ställen)
- Generaladvokatens förslag i mål C-494/22 Förslag till avgörande av generaladvokat Ćapeta – Mål C‑494/22 P Kommissionen/Republiken Tjeckien (Ficktändare) 2024 p. 117 · p. 119 i texten
- Generaladvokatens förslag i mål C-213/19 Förslag till avgörande av generaladvokat Pikamäe – Mål C‑213/19 Kommissionen/Förenade kungariket (Talan för att bekämpa bedrägerier i form av för låga värdering 2021 p. 104 · p. 239 · p. 244 · p. 245 · och 3 till i texten
- Generaladvokatens förslag i mål C-391/17 Förslag till avgörande av generaladvokat Bobek – Mål C‑391/17 Kommissionen mot Förenade kungariket 2019 p. 28 i texten
Svensk rätt
Förarbeten (2 dokument)
Propositioner (1 dokument)
- Prop. 2019/20:178 Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter i texten
Departementsserien (1 dokument)
- Ds 2020:5 Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter i texten