Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32014R0639

Artikel 44 i förordning (EU) nr 639/2014

Bibehållande av andelen permanent gräsmark

Ur Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen.

EU-rätten

Artikelns text

1. Medlemsstaterna får föreskriva en individuell skyldighet för jordbrukare att inte ställa om arealer som utgörs av permanent gräsmark utan ett individuellt förhandstillstånd. De berörda jordbrukarna ska informeras om den skyldigheten utan dröjsmål och under alla omständigheter före den 15 november det år då den berörda medlemsstaten fastställer skyldigheten. Denna skyldighet ska endast gälla jordbrukare som är föremål för skyldigheterna enligt avdelning III kapitel 3 i förordning (EU) nr 1307/2013 när det gäller arealer som utgörs av permanent gräsmark som inte omfattas av artikel 45.1 i förordning (EU) nr 1307/2013.

Vid utfärdandet av tillstånd får objektiva och icke-diskriminerande kriterier tillämpas, inbegripet miljömässiga kriterier. Om tillståndet enligt första stycket är förenat med villkoret att en annan areal med motsvarande antal hektar etableras som permanent gräsmark, ska den arealen, genom undantag från artikel 4.1 h i förordning (EU) nr 1307/2013, betraktas som permanent gräsmark från och med den första omställningsdagen. Sådana arealer ska användas för odling av gräs eller annat örtartat foder under minst fem på varandra följande år från omställningsdagen eller, om medlemsstaten så beslutar och om jordbrukarna ställer om arealer som redan används till att odla gräs och annat örtartat foder till arealer som utgörs av permanent gräsmark, under de återstående antal år som krävs för att uppnå de fem på varandra följande åren.

2. Om det fastställs att den andel som avses i artikel 45.2 första stycket i förordning (EU) nr 1307/2013 har minskat med mer än 5 % i förhållande till referensandelen i samma artikel, ska den berörda medlemsstaten föreskriva en skyldighet att återställa arealer till arealer som utgörs av permanent gräsmark och regler för undvikande av ny omställning av arealer som utgörs av permanent gräsmark.

Medlemsstaterna ska besluta vilka jordbrukare som ska vara föremål för återställningsskyldigheten bland jordbrukare som

a) är föremål för skyldigheterna enligt avdelning III kapitel 3 i förordning (EU) nr 1307/2013 när det gäller arealer som utgörs av permanent gräsmark som inte omfattas av artikel 45.1 i samma förordning, och

b) på grundval av de ansökningar som har lämnats in i enlighet med artikel 72 i förordning (EU) nr 1306/2013 eller artikel 19 i förordning (EG) nr 73/2009 under de två föregående kalenderåren eller, i fråga om 2015, under de tre föregående kalenderåren, förfogar över jordbruksarealer som ställts om från arealer som utgörs av permanent gräsmark eller permanent betesmark till arealer med annan användning.

Om de perioder som avses i andra stycket b inbegriper kalenderår före 2015, ska skyldigheten att återställa också gälla för arealer som ställdes om till arealer med annan användning från permanent betesmark som var föremål för den skyldighet som avses i artikel 6.2 i förordning (EG) nr 73/2009 eller artikel 93.3 i förordning (EU) nr 1306/2013.

När medlemsstaterna fastställer vilka jordbrukare som ska återställa arealer till arealer som utgörs av permanent gräsmark ska de först fastställa den skyldigheten för jordbrukare som förfogar över en areal som ställts om från en areal som utgörs av permanent gräsmark eller permanent betesmark till en areal med annan användning i strid med kravet på tillstånd, i tillämpliga fall, enligt punkt 1 i denna artikel eller artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1122/2009. Dessa jordbrukare ska återställa hela den omställda arealen.

3. Om tillämpningen av punkt 2 fjärde stycket inte leder till en ökning av den andel som avses i artikel 45.2 första stycket i förordning (EU) nr 1307/2013 över tröskeln på 5 % ska medlemsstaterna föreskriva att jordbrukare som förfogar över en areal som ställts om från en areal som utgörs av permanent gräsmark eller permanent betesmark till en areal med annan användning under de perioder som avses i punkt 2 andra stycket b i denna artikel även ska återställa en procentandel av den omställda arealen till arealer som utgörs av permanent gräsmark eller etablera en annan areal som motsvarar denna procentsats som areal som utgörs av permanent gräsmark. Procentandelen ska beräknas på grundval av den areal som jordbrukaren ställde om under de perioder som avses i punkt 2 andra stycket b i denna artikel och den areal som krävs för att öka den andel som avses i artikel 45.2 i förordning (EU) nr 1307/2013 över tröskeln på 5 %.

Vid beräkningen av den procentandel som avses i första stycket får medlemsstaterna från den areal som jordbrukaren ställt om utesluta de arealer som blivit permanent gräsmark efter den 31 december 2015, förutsatt att de utför administrativa korskontroller av de arealer permanent gräsmark som årligen deklarerats i den geospatiala stödansökan med hjälp av ett geografiskt snitt med den areal som under 2015 deklarerats som permanent betesmark och som registrerats i identifieringssystemet för jordbruksskiften och förutsatt att dessa arealer som utgörs av permanent gräsmark inte etablerats till följd av en skyldighet att återställa eller etablera en areal som utgörs av permanent gräsmark enligt punkt 2 eller denna punkt. Om en sådan uteslutning inte gör det möjligt att öka den andel som avses i artikel 45.2 första stycket i förordning (EU) nr 1307/2013 till en nivå över tröskeln på 5 % får dock medlemsstaterna inte utesluta de arealerna.

Arealer som utgörs av permanent gräsmark eller permanent betesmark och som jordbrukare anlägger inom ramen för åtaganden i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (24) och förordning (EU) nr 1305/2013 ska inte beaktas i den areal som jordbrukaren ställer om vid beräkningen av procentandelen enligt första stycket.

Jordbrukarna ska utan dröjsmål informeras om den individuella återställningsskyldigheten och reglerna för undvikande av ny omställning av arealer som utgörs av permanent gräsmark, och under alla omständigheter före den 31 december det år då minskningen på mer än 5 % fastställs. Återställningsskyldigheten ska vara fullgjord senast sista dagen för inlämning av den samlade ansökan för det påföljande året eller, i fråga om Sverige och Finland, den 30 juni påföljande år.

Genom undantag från artikel 4.1 h i förordning (EU) nr 1307/2013 ska arealer som återställs till eller som etableras som arealer som utgörs av permanent gräsmark betraktas som permanent gräsmark från och med återställningens eller etableringens första dag. Sådana arealer ska användas för odling av gräs eller annat örtartat foder under minst fem på varandra följande år från omställningsdagen eller, om medlemsstaten så beslutar och om jordbrukarna ställer om arealer som redan används till att odla gräs och annat örtartat foder till arealer som utgörs av permanent gräsmark, under de återstående antal år som krävs för att uppnå de fem på varandra följande åren.

Artikeln i rättsakten