EU-rätt · Förordning · CELEX 32014R0652
Artikel 18 i förordning (EU) nr 652/2014 upphört att gälla
Bidragsberättigande kostnader
EU-rätten
Artikelns text
1. Följande kostnader som medlemsstaterna ådragit sig när de genomfört de åtgärder som avses i artikel 16 får berättiga till stöd enligt den artikeln:
a) Kostnader för personal, oavsett kategori, som är direkt engagerad i åtgärderna samt kostnader för hyra av utrustning, förbrukningsvaror och annat nödvändigt material, behandlingsmedel, provtagning och laboratorietester.
b) Kostnader för tjänstekontrakt med tredje part för att utföra en del av åtgärderna.
c) Kostnader för ersättning till berörda aktörer eller ägare för behandling, destruktion och avlägsnande av växter, växtprodukter och andra föremål, samt rengöring och desinfektion av lokaler, mark, vatten, jord, odlingsmedier, anläggningar, maskiner och utrustning.
d) Kostnader för ersättning till berörda ägare för värdet på de destruerade växter, växtprodukter eller andra föremål som omfattas av de åtgärder som avses i artikel 16 i direktiv 2000/29/EG, begränsade till det marknadsvärde som dessa växter, växtprodukter eller andra föremål skulle ha haft om de inte hade påverkats av åtgärderna. Det eventuella restvärdet ska dras av från ersättningen.
e) I exceptionella och vederbörligen motiverade fall, kostnader för att vidta andra nödvändiga åtgärder än de som avses i leden a–d, förutsatt att dessa åtgärder fastställs i det finansieringsbeslut som avses i artikel 36.4.
Den ersättning till ägare som avses i led c ska endast vara bidragsberättigande om åtgärderna har genomförts under den behöriga myndighetens överinseende.
2. På sätt som avses i artikel 130.1 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, ska kostnader vara bidragsberättigande från och med den dag då medlemsstaterna anmäler förekomst av skadegöraren till kommissionen. Sådana kostnader får också inbegripa kostnader som uppkommit som ett resultat av en misstänkt förekomst av den skadegöraren, förutsatt att förekomsten senare bekräftades.
3. Kommissionen ska efter att ha bedömt medlemsstaternas betalningsansökningar göra motsvarande åtaganden i budgeten och betala de bidragsberättigande utgifterna.