Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32014R0653

Artikel 4d i förordning (EU) nr 653/2014

Avlägsnande, ändring eller utbyte av identifieringsmärken

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 653/2014 av den 15 maj 2014 om ändring av förordning (EG) nr 1760/2000 vad gäller elektronisk identifiering av nötkreatur och märkning av nötkött.

EU-rätten

Artikelns text

Inga identifieringsmärken får tas bort, ändras eller bytas ut utan den behöriga myndighetens tillstånd. Tillstånd får endast ges om avlägsnandet, ändringen eller utbytet inte äventyrar djurets spårbarhet och om djuret kan identifieras individuellt, inklusive den anläggning där det föddes.

Varje gång en identitetskod ersätts ska detta registreras i den databas som föreskrivs i artikel 5, tillsammans med den unika identitetskoden på djurets ursprungliga identifieringsmärke.”

6.

Artikel 5 ska ersättas med följande:

”Artikel 5

Medlemsstaternas behöriga myndighet ska upprätta en databas i enlighet med artiklarna 14 och 18 i direktiv 64/432/EEG.

Medlemsstaterna får utbyta elektroniska data mellan sina databaser från och med den dag då kommissionen erkänner att systemet för datautbyte är fullt driftsdugligt. Detta utbyte ska utföras på ett sådant sätt att dataskyddet garanteras och alla former av missbruk förhindras för att tillvarata djurhållarens intressen.

För att säkerställa det elektroniska informationsutbytet mellan medlemsstater ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 22b för att fastställa bestämmelser om de data som ska utbytas mellan medlemsstaternas databaser.

Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa de tekniska villkoren och förutsättningarna för detta utbyte och erkänna att systemet för datautbyte är fullt driftsdugligt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 23.2.”

7.

Artikel 6 ska ersättas med följande:

”Artikel 6

1. Om en medlemsstat inte utbyter elektroniska data med andra medlemsstater inom ramen för det system för elektroniskt utbyte som avses i artikel 5, gäller följande:

a) Den behöriga myndigheten i den medlemsstaten ska för varje djur som är avsett för handel inom unionen utfärda ett pass som bygger på uppgifterna i den medlemsstatens databas.

b) Varje djur för vilket pass utfärdats ska åtföljas av det passet när det förflyttas från en medlemsstat till en annan.

c) När djuret anländer till bestämmelseanläggningen ska det pass som åtföljer djuret överlämnas till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där bestämmelseanläggningen är belägen.

2. För att det ska gå att spåra förflyttningarna av ett djur tillbaka till ursprungsanläggningen, belägen i en medlemsstat, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 22b för att fastställa bestämmelser om vilka uppgifter från databasen som ska tas med i djurpasset, inklusive de övergångsåtgärder som krävs för att införa dem.”

8.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 6a

Denna förordning ska inte hindra en medlemsstat att ha nationella bestämmelser för utfärdande av djurpass som inte är avsedda för handel inom unionen.”

9.

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i) Andra strecksatsen ska ersättas med följande:

”—

till den behöriga myndigheten rapportera alla förflyttningar till och från anläggningen och alla djur som föds och dör på anläggningen tillsammans med det datum då dessa händelser inträffade inom en maximal tidsfrist som den berörda medlemsstaten fastställt. Den maximala tidsfristen ska vara minst tre dagar och inte mer än sju dagar efter en av dessa händelser. Medlemsstaterna kan begära att kommissionen förlänger den maximala tidsfristen på sju dagar.”

ii) Följande stycke ska läggas till:

”För att kunna ta hänsyn till praktiska svårigheter i undantagsfall ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 22b för att fastställa under vilka exceptionella omständigheter medlemsstaterna får förlänga den maximala tidsfrist på sju dagar som föreskrivs i första stycket andra strecksatsen samt förlängningens maximala längd, som inte får överstiga 14 dagar efter tidsfristen på sju dagar som avses i första stycket andra strecksatsen.”

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. För att nötkreatur som förs ut på årstidsbundet bete adekvat och effektivt ska kunna spåras ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 22b med avseende på sådana medlemsstater eller delar av medlemsstater där särskilda bestämmelser om årstidsbundet bete ska gälla, inklusive längsta frister, särskilda skyldigheter för djurhållarna och bestämmelser om registrering av anläggningarna och av nötkreaturens förflyttningar, inklusive övergångsåtgärder för införandet av dem.”

c) Följande punkter ska läggas till:

”5. Genom undantag från punkt 4 ska det vara frivilligt att föra ett register för djurhållare som

a) har tillgång till den databas som föreskrivs i artikel 5 och som redan innehåller de uppgifter som registret ska innehålla, och

b) inför, eller låter införa, aktuella uppgifter direkt i den databas som föreskrivs i artikel 5.

6. För att informationen i de register som enligt denna artikel ska föras av djurhållarna ska vara exakt och tillförlitlig ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 22b för att fastställa de bestämmelser som behövs om vilken information som ska ingå i registren, inklusive övergångsbestämmelser för införandet av dem.”

10.

Artikel 8 ska utgå.

11.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 9a

Utbildning

Medlemsstaterna ska se till att personer som ansvarar för identifiering och registrering av djur har fått instruktioner och vägledning om de relevanta bestämmelserna i denna förordning och om de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen antagit vid tillämpningen av denna förordning.

När de relevanta bestämmelserna ändras ska motsvarande information göras tillgänglig för de personer som avses i första stycket.

Medlemsstaterna ska se till att det finns lämpliga kurser.

Kommissionen ska underlätta utbyte av bästa praxis för att förbättra kvaliteten på information och utbildning runtom i unionen.”

12.

Artikel 10 ska utgå.

13.

Artikel 12 ska ersättas med följande:

”Artikel 12

I denna avdelning avses med

1. nötkött: produkter som omfattas av KN-nummer 0201 , 0202 , 0206 10 95 och 0206 29 91 ,

2. märkning: fastsättandet av en etikett på ett enskilt köttstycke eller enskilda köttstycken eller deras förpackning eller, i fråga om produkter som inte är färdigförpackade, lämplig, skriftlig och väl synlig information som tillhandahålls konsumenten på försäljningsstället,

3. organisation: en grupp aktörer från samma eller olika delar av nötköttsbranschen,

4. malet kött: urbenat kött som har finfördelats genom malning och innehåller mindre än 1 % salt och omfattas av KN-nummer 0201 , 0202 , 0206 10 95 och 0206 29 91 ,

5. putsbitar : små bitar av kött som erkänts vara tjänliga som livsmedel och som enbart härrör från putsning vid urbening av slaktkroppar och/eller vid styckning av kött,

6. skuret kött : kött som har skurits i tärningar, skivor eller andra enskilda delar som inte kräver att aktören företar ytterligare styckning innan det köps av slutkonsumenten och som kan användas direkt av slutkonsumenten. Denna definition innefattar inte malet kött och putsbitar.”

14.

Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

a) Punkterna 3 och 4 ska utgå.

b) I punkt 5 a ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”a)

Aktörer och organisationer ska även ange följande på etiketterna:”

c) Följande punkt ska läggas till:

”6. För att undvika onödig upprepning i märkningen av nötkött av uppgiften om de medlemsstater eller tredjeländer där uppfödningen ägt rum ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 22b med avseende på en förenklad framställning av ursprungsmärkningen om djuret uppehållit sig en mycket kort tid i den medlemsstat eller det tredjeland där det fötts eller slaktats.

Kommissionen ska genom genomförandeakter anta bestämmelser om maximal storlek på och sammansättning av den grupp av djur som avses i punkterna 1 och 2 a, och därvid ta hänsyn till begränsningar för enhetligheten på de djurgrupper från vilka det skurna köttet och putsbitarna kommer. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 23.2.”

15.

I artikel 14 ska fjärde stycket ersättas med följande:

”För att säkerställa överensstämmelse med de övergripande bestämmelserna om märkning i denna avdelning ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 22b för att, utgående från erfarenheterna med malet kött, fastställa bestämmelser som motsvarar bestämmelserna i de tre första styckena i den här artikeln för putsbitar av nötkött och skuret nötkött.”

16.

Artikel 15 ska ersättas med följande:

”Artikel 15

Obligatorisk märkning av nötkött från tredjeländer

Genom undantag från artikel 13 ska nötkött som importeras till unionen och för vilket inte alla de uppgifter som föreskrivs i artikel 13 är tillgängliga märkas med följande:

”Ursprung: utanför EU” och ”Slaktat i (tredjelandets namn)”.”

17.

Från och med den 13 december 2014 ska

a) rubriken till avsnitt II i avdelning II ersättas med ”frivillig märkning”,

b) artiklarna 16, 17 och 18 utgå, och

c) följande artikel införas i avsnitt II i avdelning II:

”Artikel 15a

Allmänna bestämmelser

Annan livsmedelsinformation, utöver den som anges i artiklarna 13, 14 och 15, vilken tillagts på etiketterna av de aktörer eller organisationer som säljer nötkött ska vara objektiv, kunna verifieras av de behöriga myndigheterna och förstås av konsumenterna.

Informationen ska följa den övergripande lagstiftningen om märkning och framför allt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 (*1).

Om aktörer eller organisationer som säljer nötkött inte rättar sig efter de skyldigheter som avses i första och andra styckena ska den behöriga myndigheten tillämpa lämpliga sanktioner, enligt vad som fastställs i artikel 22.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 22b med avseende på definitioner och krav avsedda att gälla för termer eller termkategorier som får användas på etiketten till färdigförpackat och fruset nötkött och kalvkött.

(*1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 Text av betydelse för EES (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).” "

18.

Artiklarna 19, 20 och 21 ska utgå.

19.

Artikel 22 ska ersättas med följande:

”Artikel 22

1. Medlemsstaterna ska vidta alla de åtgärder som krävs för att se till att bestämmelserna i denna förordning efterlevs.

De föreskrivna kontrollerna ska inte påverka tillämpningen av de kontroller som kommissionen kan utföra enligt artikel 9 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95.

De sanktioner som medlemsstaterna påför djurhållare eller aktörer eller organisationer som säljer nötkött ska vara effektiva, avskräckande och proportionella.

Den behöriga myndigheten ska årligen, på minst 3 % av anläggningarna, utföra ett minimiantal officiella kontroller av identifieringen och registreringen av djur.

Den behöriga myndigheten ska omedelbart utöka det minimiantal officiella kontroller som avses i andra stycket om det fastställts att bestämmelserna om identifiering och registrering av djur inte följts.

Urvalet av vilka anläggningar som ska inspekteras av den behöriga myndigheten ska göras på grundval av en riskanalys.

Varje medlemsstat ska lämna in en årlig rapport till kommissionen, senast den 31 augusti, om genomförandet av de officiella kontrollerna under föregående år.

2. Trots vad som sägs i punkt 1 ska den behöriga myndigheten påföra en djurhållare följande administrativa sanktioner:

a) Om det på en anläggning finns ett eller flera djur som inte uppfyller någon av bestämmelserna i avdelning I: en begränsning av förflyttningen av samtliga djur till eller från den berörda djurhållarens anläggning.

b) Förflyttningen av sådana djur som inte fullständigt uppfyller kraven för identifiering och registrering i avdelning I: en omedelbar begränsning till dess att dessa krav fullständigt uppfylls.

c) Om mer än 20 % av djuren på någon anläggning inte fullständigt uppfyller kraven för identifiering och registrering i avdelning I ska förflyttningen av samtliga djur på den anläggningen omedelbart begränsas; på anläggningar med högst tio djur ska denna åtgärd tillämpas om fler än två djur inte fullständigt har identifierats i enlighet med kraven i avdelning I.

d) Om djurhållaren på anläggningen inte kan bevisa identifieringen och spårbarheten av det djuret: i tillämpliga fall på grundval av en utvärdering av riskerna för djurhälsan och livsmedelssäkerheten, ska djuret destrueras utan ersättning.

e) Om djurhållaren underlåter att rapportera ett djurs förflyttningar till och från anläggningen till den behöriga myndigheten enligt artikel 7.1 andra strecksatsen ska den behöriga myndigheten begränsa förflyttningen av djur till och från anläggningen.

f) Om djurhållaren underlåter att rapportera djur som föds och dör till den behöriga myndigheten enligt artikel 7.1 andra strecksatsen ska den behöriga myndigheten begränsa förflyttningen av djur till och från anläggningen.

g) Vid återkommande underlåtenhet från en djurhållares sida att betala de utgifter som avses i artikel 9 får medlemsstaten begränsa förflyttningen av djur till och från djurhållarens anläggning.

3. Trots vad som sägs i punkt 1 ska medlemsstaterna, om aktörer och organisationer som saluför nötkött inte märkt nötköttet i överensstämmelse med sina skyldigheter enligt avdelning II, kräva att nötköttet avlägsnas från marknaden, varvid situationens krav ska beaktas och proportionalitetsprincipen följas. Utöver de sanktioner som avses i punkt 1 får medlemsstaterna

a) om det berörda köttet uppfyller relevanta veterinär- och hygienbestämmelser godkänna att det nötköttet

i) släpps ut på marknaden efter att ha försetts med vederbörlig märkning i enlighet med unionens krav, eller

ii) sänds direkt till bearbetning till produkter av andra slag än de som anges i artikel 12 första strecksatsen.

b) tillfälligt eller slutgiltigt återkalla godkännandet av de berörda aktörerna och organisationerna.

4. Kommissionens experter ska, tillsammans med de behöriga myndigheterna

a) kontrollera att medlemsstaterna uppfyller kraven i denna förordning,

b) utföra kontroller på platsen för att säkerställa att kontrollerna genomförs i enlighet med denna förordning.

5. En medlemsstat på vars territorium en kontroll på plats utförs ska bistå kommissionens experter med all den hjälp de kan behöva för att fullgöra sina uppgifter. Resultaten av kontrollerna ska diskuteras med den berörda medlemsstatens behöriga myndighet innan en slutrapport sammanställs och skickas ut. Rapporten ska vid behov innehålla rekommendationer till medlemsstaterna om förbättrad efterlevnad av denna förordning.”

20.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 22a

Behöriga myndigheter

Medlemsstaterna ska utse den eller de behöriga myndigheter som ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av denna förordning och de akter som kommissionen antar på grundval av förordningen.

De ska meddela kommissionen och de andra medlemsstaterna vilka dessa myndigheter är.

Artikeln i rättsakten