Sök i Ratio Lex

EU-rätt · Förordning · CELEX 32014R0656

Artikel 9 i förordning (EU) nr 656/2014

Sök- och räddningssituationer

Ur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 656/2014 av den 15 maj 2014 om fastställande av regler för övervakningen av de yttre sjögränserna inom ramen för det operativa samarbete som samordnas av Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser.

EU-rätten

Artikelns text

1. Medlemsstaterna ska iaktta sin skyldighet att bistå varje fartyg eller person i sjönöd och under en operativ insats till havs se till att deras deltagande enheter fullgör denna skyldighet i enlighet med internationell rätt och med respekt för grundläggande rättigheter. Detta ska ske oberoende av en sådan persons nationalitet eller status eller de omständigheter under vilka personen påträffas.

2. För att kunna hantera sök- och räddningssituationer som kan inträffa under en operativ insats till havs ska den operativa planen, i enlighet med tillämplig internationell rätt, inbegripet internationell rätt i fråga om sökning och räddning, innehålla åtminstone följande bestämmelser:

a) Om de deltagande enheterna under en operativ insats till havs har skäl att misstänka att de står inför en fas där ett fartyg eller en person ombord befinner sig i en situation av ovisshet, beredskap eller nödläge, ska de omedelbart vidarebefordra all tillgänglig information till den samordningscentral för räddningsinsatser som är ansvarig för den sjöräddningsregion där situationen uppstått och de ska ställa sig till förfogande för den aktuella samordningscentralen för räddningsinsatser.

b) De deltagande enheterna ska snarast möjligt underrätta den internationella samordningscentralen om alla kontakter som tas med samordningscentralen för räddningsinsatser och om de åtgärder som de vidtar.

c) Ett fartyg eller de ombordvarande personerna ska i synnerhet anses befinna sig i en fas av ovisshet

i) om en person har rapporterats som försvunnen eller ett fartyg är försenat eller

ii) om en person eller ett fartyg inte har lämnat en förväntad positions- eller säkerhetsrapport.

d) Ett fartyg eller de ombordvarande personerna ska i synnerhet anses befinna sig i en fas av beredskap

i) om försök att etablera kontakt med en person eller ett fartyg efter en fas av ovisshet har misslyckats och förfrågningar som gjorts i andra lämpliga källor inte gett några resultat eller

ii) om information mottagits som tyder på att fartygets operativa förmåga har försämrats men inte i sådan omfattning att fartyget sannolikt befinner sig i en nödsituation.

e) Ett fartyg eller de ombordvarande personerna ska i synnerhet anses befinna sig i en fas av nödläge

i) om tydlig information mottagits om att en ombordvarande person eller ett fartyg är i fara och behöver omedelbart bistånd,

ii) om ytterligare försök att etablera kontakt med en person eller ett fartyg och mer omfattande förfrågningar som inte gett några resultat efter en fas av beredskap tyder på att det sannolikt föreligger en nödsituation, eller

iii) om information mottagits som tyder på att fartygets operativa förmåga har försämrats i sådan omfattning att fartyget sannolikt befinner sig i en nödsituation.

f) Vid bedömningen av huruvida ett fartyg befinner sig i en fas av ovisshet, beredskap eller nödläge ska de deltagande enheterna beakta och vidarebefordra all relevant information och alla iakttagelser till den ansvariga samordningscentralen för räddningsinsatser, inklusive följande:

i) Förekomsten av en begäran om bistånd, även om en sådan begäran inte ska vara den enda faktorn för att avgöra huruvida en nödsituation föreligger.

ii) Fartygets sjövärdighet och sannolikheten att fartyget inte kommer att nå sin slutdestination.

iii) Antalet personer ombord i förhållande till fartygstyp och fartygets skick.

iv) Förekomsten av nödvändiga förnödenheter som bränsle, vatten och livsmedel för att kunna nå land.

v) Förekomsten av utbildad besättning och utbildad befälhavare på fartyget.

vi) Förekomsten av fungerande säkerhets-, navigations- och kommunikationsutrustning.

vii) Förekomsten av personer ombord i akut behov av läkarvård.

viii) Förekomsten av avlidna personer ombord.

ix) Förekomsten av gravida kvinnor eller barn ombord.

x) Väder- och sjöförhållandena, inklusive väder- och sjöväderprognoser.

g) Medan de deltagande enheterna inväntar instruktioner från samordningscentralen för räddningsinsatser ska de vidta alla åtgärder som krävs för att garantera de berörda personernas säkerhet.

h) Om ett fartyg anses befinna sig i en situation av ovisshet, beredskap eller nödläge men personerna ombord vägrar låta sig bistås, ska den deltagande enheten informera den ansvariga samordningscentralen för räddningsinsatser om detta och följa dess instruktioner. Den deltagande enheten ska fortsätta att uppfylla aktsamhetskravet, varvid den ska övervaka fartyget och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att garantera de berörda personernas säkerhet och samtidigt undvika att vidta någon åtgärd som kan förvärra situationen eller öka risken för skada eller förlust av människoliv.

i) Om samordningscentralen för räddningsinsatser i ett tredjeland som är ansvarigt för sjöräddningsregionen inte svarar på den information som vidarebefordrats av den deltagande enheten, ska denna kontakta samordningscentralen för räddningsinsatser i värdmedlemsstaten, såvida inte denna deltagande enhet anser att en annan internationellt erkänd samordningscentral för räddningsinsatser bättre kan samordna sök- och räddningsinsatsen.

Den operativa planen får innehålla mer detaljer som är anpassade till omständigheterna för den aktuella operativa insatsen till havs.

3. Om sök- och räddningssituationen har avslutats, ska den deltagande enheten, i samråd med den internationella samordningscentralen, återuppta den operativa insatsen till havs.

Artikeln i rättsakten