EU-rätt · Förordning · CELEX 32014R0807
Artikel 6 i förordning (EU) nr 807/2014 upphört att gälla
Beskogning och skapande av skogsmark
EU-rätten
Artikelns text
Följande lägsta miljökrav ska gälla för åtgärder för beskogning och skapande av skogsmark enligt artikel 22 i förordning (EU) nr 1305/2013:
a) Urvalet av de arter som ska planteras och av de arealer och metoder som ska användas ska göras på ett sådant sätt att man undviker olämplig beskogning av känsliga livsmiljöer såsom torvmossar och våtmarker och motverkar negativa effekter på områden med stort ekologiskt värde, inbegripet arealer som används för jordbruk med högt naturvärde. I områden som utsetts till Natura 2000-områden enligt rådets direktiv 92/43/EEG (15) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (16) bör endast beskogning tillåtas om den är förenlig med förvaltningsmålen för det aktuella området och har godkänts av den nationella myndighet i medlemsstaterna som ansvarar för genomförandet av Natura 2000.
b) Urvalet av arter, sorter, ekotyper och härkomst för träd ska göras på ett sådant sätt att man beaktar behovet av motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer och tar hänsyn till mark- och vattenförhållandena i det berörda området, samt till arternas eventuella invasiva karaktär under de lokala förhållanden som anges av medlemsstaterna. Stödmottagaren ska åläggas att skydda och vårda skogen, åtminstone under den period för vilken stödet för uteblivna jordbruksinkomster och underhållskostnader betalas ut. Häri ska ingå skötsel, gallring och bete, när så är lämpligt med hänsyn till skogens framtida utveckling, åtgärder för att minska konkurrensen med örtvegetation och åtgärder för att hålla tillbaka tillväxten av undervegetation som lätt kan fatta eld. Vad gäller snabbväxande arter ska medlemsstaterna fastställa minimi- och maximitidsfrister för avverkning. Minimitidsfristen för avverkning får inte vara lägre än åtta år och maximitidsfristen får inte vara mer än 20 år.
c) I de fall där plantering av fleråriga vedartade arter, på grund av svåra miljö- och klimatförhållanden, inklusive miljöförstöring, inte kan förväntas leda till att det skapas ett skogstäcke enligt definitionen i tillämplig nationell lagstiftning får medlemsstaterna tillåta att stödmottagaren skapar och bibehåller ett annat vedartat växttäcke. Stödmottagaren ska sörja för samma skötsel och skydd som för skog.
d) Vad gäller beskogning som leder till att det skapas skogar som är större än ett visst tröskelvärde som ska fastställas av medlemsstaterna, får beskogningen ske enligt något av följande:
i) Plantering av uteslutande ekologiskt anpassade arter eller arter som är motståndskraftiga mot klimatförändringar i det aktuella biogeografiska området och för vilka en konsekvensbedömning har visat att de inte hotar den biologiska mångfalden eller ekosystemtjänsterna eller att de inte har någon negativ inverkan på människors hälsa.
ii) Plantering av en blandning av trädarter som antingen ska bestå av
— minst 10 % lövträd per område, eller
— minst tre trädarter eller trädsorter, varav den minst förekommande arten eller sorten ska täcka minst 10 % av arealen.